Norrbottens län

From Wikipedia
Jump to: navigation, search
Norrbottens län
Län
Norrbotten länsvapen - Riksarkivet Sverige.png
Norrbottens läns vapen
Land  Sverige
Landskap Norrbotten och Lappland
Läge 67°8′9″N 18°30′4″Ö / 67.13583°N 18.50111°Ö / 67.13583; 18.50111Koordinater: 67°8′9″N 18°30′4″Ö / 67.13583°N 18.50111°Ö / 67.13583; 18.50111
Residensstad Luleå
Area Rankad 1:a
 - Totalt 98 911 km²
 - Andel vatten 7,3 % km²
Folkmängd Rankad 15:e
 - Totalt 249 479 (2014-06-30)[1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 2,52 invånare/km²
Inrättat 1810
Landsting Norrbottens läns landsting
Landshövding Sven-Erik Österberg
Länsbokstav BD
Länskod 25
SverigesLän2007Norrbotten.svg
Kommuner i Norrbottens län.
Arvidsjaur och Arjeplog tillhörde Västerbottens län till 1837, därefter Norrbottens län.
Malå var tidigare del av Arvidsjaurs socken.
Nordmaling och Bjurholm överfördes från Västernorrlands län till Västerbottens 1810.
Kommunindelningen i Norrbottens län 1952. Länsgränsen är densamma idag.

Norrbottens län, beläget i Övre Norrland, är Sveriges nordligaste län. Residensstad är sedan 1856 Luleå; innan dess (1810–1855) var Piteå länets huvudstad.

Norrbottens län är landets största och ytmässigt nära en fjärdedel av Sveriges totala landareal. Norrbottens län består av landskapet Norrbotten (den tidigare norra delen av Västerbotten) samt den nordliga delen av landskapet Lappland.

Länet har 14 kommuner: Störst till ytan är Kiruna kommun, minst är Haparanda kommun. Största folkmängden har Luleå kommun och den minsta har Arjeplogs kommun.

Norrbottens läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Norrbottens län kan sägas vara kontrasternas län. Här finns landets högsta fjäll, Kebnekaise (2104 meter över havet), och djupaste insjö, Hornavan (232 meter djup). Samtidigt som det året runt är permafrost i fjällområdena strömmar turisterna till havsbaden vid Bottenvikskusten sommartid.

Historik[edit | edit source]

Norrbottens län skapades den 21 maj 1810 av den norra delen av Västerbottens län.[2] Pite lappmark (Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner) ingick till en början inte i det nya länet, utan överfördes från Västerbotten först den 10 februari 1837.[3] Malå kommun bildades 1862 genom en utbrytning från Arvidsjaur, och fördes tillbaka till Västerbottens län 1869. Sedan dess har Norrbottens länsgränser varit oförändrade.

Länsvapnet[edit | edit source]

Blasonering: Kvadrerad sköld: i fält I och IV Västerbottens vapen, i fält II och III Lapplands vapen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län använde till att börja med Västerbottens landskapsvapen i den utformning det då hade.[4] Länsvapen fastställdes inte officiellt förrän med början under 1930-talet och en viss konflikt utbröt med länsstyrelsen i Västerbottens län. Detta vapen kom inte att fastställas förrän 1949. Landskapet Norrbotten har senare (1995) fått ett eget landskapsvapen, men någon förändring av länsvapnet i enlighet med detta har inte skett. Ända sedan början av 1990-talet har en förändring av länsindelningen varit uppe för diskussion, nu senast av den så kallade Ansvarskommittén. Därför får troligen en sådan förändring anstå.

Geografi[edit | edit source]

Tätorter[edit | edit source]

Följande tätorter var 2010 de fem största i länet enligt Statistiska centralbyrån,

# Tätort Folkmängd
1 Luleå 46 607
2 Piteå 22 913
3 Boden 18 277
4 Kiruna 18 148
5 Gällivare 8 449

Residensstaden är i fet stil

Demografi[edit | edit source]

Befolkningsutvecklingen i Norrbottens län 1970–2012
År Invånare
1970
  
255 360
1975
  
264 386
1980
  
267 054
1985
  
262 300
1990
  
263 735
1995
  
266 011
2000
  
256 238
2005
  
251 740
2010
  
248 609
2012
  
248 637
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Politiska majoriteter i Norrbottens län[edit | edit source]

Landsting Majoritet Landstingsstyrelsens ordf. Opposition Oppositionsråd
Norrbottens läns landsting S + V + MP Kent Ögren (S) NS + M + C + FP Kenneth Backgård (NS)
Kommun Majoritet Kommunstyrelsens ordf.
Arjeplog S Britta Flinkfeldt Jansson (S)
Arvidsjaur S + V Lotta Åman (S)
Boden S + V Torbjörn Lidberg (S)
Gällivare S Tommy Nyström (S)
Haparanda S Gunnel Simu (S)
Jokkmokk S + FJK Stefan Andersson (S)
Kalix S + MP Ellinor Söderlund (S)
Kiruna S + V + SL Kristina Zakrisson (S)
Luleå S Yvonne Stålnacke och Niklas Nordström (S)
Pajala S Kurt Wennberg (S)
Piteå S Peter Roslund (S)
Älvsbyn S + V Helena Öhlund (S)
Överkalix S Birgitta Persson (S)
Övertorneå S Roland Kemppainen (S)

Trafik[edit | edit source]

För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken i Norrbotten. Däremot ansvarar kommunerna för stadsbussar med separata biljettsystem. Persontågtrafiken inom länet sköts av SJ AB, men från 2011 har länstrafikbolaget Norrtåg hand om dagtågtrafiken (Luleå–Narvik och Luleå–Umeå), medan SJ fortsätter med nattåg till södra Sverige.

Det finns fem flygplatser i länet: Luleå, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Norrbottens län är det enda länet i Sverige med flyglinjer inom länet (Luleå–Kiruna och Luleå–Pajala).

Se även[edit | edit source]

Referenser[edit | edit source]

Fotnoter[edit | edit source]

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. 13 augusti 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  2. ^ World Statesmen
  3. ^ SCB Befolkningstatistik A 1851-1855 andra delen sida 126 anm. till Norrbottens län fotnot b
  4. ^ Nevéus, de Wærn: Ny svensk vapenbok, 1992

Externa länkar[edit | edit source]