Tranor

Från Wikipedia
Tranor
Grå krontrana (Balearica regulorum)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
UnderklassNeornithes
InfraklassNeognata fåglar
Neognathae
ÖverordningNeoaves
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljTranor
Vetenskapligt namn
§ Gruidae
AuktorVigors, 1825
Släkten och arter
Se text

Tranor (Gruidae) är en familj inom ordningen tran- och rallfåglar med stora, långbenta och långhalsade fåglar.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

De adulta fåglarna blir mellan 90 och 175 centimeter mellan näbbspets och stjärtspets. De utmärks genom långa, trubbiga vingar, kraftig kropp och lång hals. Deras baktå sitter betydligt högre än framtårna. Den yttre tån är genom bindhinna förenad med mellantån och den inre tåns klo är mycket kraftig. Benen är långa och ett långt stycke av underbenet är naket. Näsborrarna ligger nära näbbens undre kant och är baktill omgivna av en hinna. Stjärten är kort och har 12 pennor.

Flera av arterna har trumpetliknande läten.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Ungarna föds med många dunfjädrar och de kan snart följa föräldrarna. Under häckningstiden lever tranorna parvis, men på vintern och under flyttningarna uppträder de i flockar. Deras föda hämtas från både växt- och djurriket. De är skygga men livliga fåglar, som under parningstiden, men ibland även vid andra tider på året utför en sorts danslekar, då de intar egendomliga kroppsställningar och vridningar, utför höga hopp och griper föremål med näbben som de kastar i luften.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Tranornas systematik är omdiskuterad. Traditionellt delades de upp i två till fyra släkten, där Grus och Balearica var de två mest distinkta.[1] Analyser indikerade att denna uppdelning inte skildrade arternas faktiska släktskap. Sentida studier visar att krontranorna (Balearica) utgör en helt egna utvecklingslinje som skilde sig från övriga grupper för över 30 miljoner år sedan, medan de andra arterna är jämförelsevis nära släkt med varandra, uppdelade på fyra klader.[1]

Släkten och arter[redigera | redigera wikitext]

Denna lista följer Clements et al. 2023 som delar upp familjen i sex släkten med 15 nu levande arter, spridda över alla världsdelar utom Sydamerika och polartrakterna.[2] Släktena Anthropoides, Bugeranus och Antigone förs fortfarande av vissa auktoriteter, som BirdLife Sverige, till släktet Grus.[1]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Tranor och människan[redigera | redigera wikitext]

På grund av sin storlek och spektakulära utseenden är flera arter populära att hålla i fångenskap.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Erling Jirel et al. (2024) Förändringar i Tk:s lista : Rapport 14 från Taxonomikommittén, BirdLife Sverige, sid:2
  2. ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. (2023) The eBird/Clements checklist of Birds of the World: v2023b., från www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/, läst 2024-02-23

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Ingold, James L., Vaughin, Jack C., Guttman, Sheldon I & Maxson, Linda R. (1989) Phylogeny of the cranes (Aves: Gruidae) as deduced from DNA-DNA hybridization and albumin micro-complement fixation analyses., The Auk, vol.106, nr.4, sid:596-602
  • Krajewski, Carey (1989) Phylogenetic relationship among cranes (Gruiformes: Gruidae) based on DNA hybridization., The Auk, vol.106, nr.4, sid:603-618
  • Krajewski, Carey & Fetzner, James W. (1994) Phylogeny of cranes (Gruiformes: Gruidae) based on cytochrome-B DNA sequences., The Auk, vol.111, nr.2, sid:351-365

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Tranor, 1904–1926.