Ultracentrifug

Från Wikipedia

En ultracentrifug är en centrifug som roterar extremt snabbt. Detta gör det möjligt att separera makromolekyler av olika storlek. Ett viktigt användningsområde är att separera olika beståndsdelar av celler i cellbiologisk forskning.

Den svenske fysikaliske kemisten The Svedberg var en pionjär inom ultracentrifugering och tilldelades 1926 Nobelpriset i kemi för sina insatser.

Teknisk utformning[redigera | redigera wikitext]

Apparaten består i princip av en stålrotor med symmetriskt anordnade axiala urborrningar, i vilka cylindriska behållare, s. k. kyvetter, med provlösning kan placeras. Rotorn drivs av en turbin, och hela systemet är monterat så att den totala friktionen skall bli så låg som möjligt. Rotationshastigheten kan uppgå till mer än 100 000 varv per minut och centrifugalkraften till över en miljon gånger gravitationskraften. Sedimentationsförloppet i provlösningen följs fotometriskt genom speciella kvartsfönster i kyvetterna.[1]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Ultracentrifugen används för att bestämma sedimentationshastigheter och sedimentationsjämvikter i kolloidala lösningar som innehåller högmolekylära föreningar, t. ex. proteiner, polymerer och viruspartiklar. Den möjliggör en noggrann bestämning av sådana ämnens molekylvikter och har bl. a. använts för att bestämma molekylvikten hos hemoglobin.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1980.