Ytjämnhet

Från Wikipedia
Exempel på yta med positiv och negativa skevor. Uppmätt ytjämnheten visas till vänster, amplitudfördelningskurva i mitten och lagringskurva till höger (Abbott-Firestone-kurva).

Ytjämnhet är ett mätetal som kvantifieras vid mätning av texturen på en yta. Ytans vertikala avvikelser mäts utifrån ytans ideala form, den medellinje som skapas utifrån uppmätt yta. Om avvikelserna är stora är ytan grov och om de är små är ytan jämn och slät. Översatt till en kurva skulle alltså grov yta innebära hög amplitud och låg frekvens.

Parameter[redigera | redigera wikitext]

Ytjämnheten kan mätas utifrån en profil eller yta med ett antal olika parametrar. Att mäta profilens ytjämnhet är mest vanligt, där används parametrarna Ra, Rq, … Ytjämnhet som mäts för en yta använder parametrarna Sa, Sq, … och ger mer korrekta och exakta värden.

Parametrar för profil[redigera | redigera wikitext]

Mätningar som görs med hjälp av en profil baseras på vertikala avvikelser i förhållande till profilens medellinje. Vanligtvis används storleksordningen mikrometer på de uppmätta värdena.

Parameter Beskrivning Formel
Ra,[1] Raa, Ryni lägesmått av absolutvärdet [1]
Rq, RRMS[1] effektivvärdet [1]
Rv maximalt djup på dalen
Rp maximal höjd på toppen
Rt maximal höjd på profilen
Rsk skevhet
Rku kurtosis
RzDIN, Rtm medelavståndet mellan högsta toppen och lägsta dalen för vardera uppmätt längd, ASME Y14.36M - 1996 Surface Texture Symbols , där s är antalet uppmätta längder och Rti är Rt den ith uppmätta längden.
RzJIS Japansk industristandard för Rz, baserad på de fem högsta topparna och lägsta dalarna mätt över hela uppmätta längden. , där Rpi och Rvi är den högsta toppen, respektive den lägsta dalen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Degarmo, E. Paul; Black, J T.; Kohser, Ronald A. (2003), Materials and Processes in Manufacturing (9th), Wiley, s. 223, ISBN 0-471-65653-4.