Äkta vallört

Från Wikipedia
Äkta vallört
Vid kanten av den större dammen i Sołtysowicki Forest, Wrocław, Polen
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxtriket
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
Ordningf.n. ej indelad
FamiljSträvbladiga växter
Boraginaceae
SläkteVallörtssläktet
Symphytum
ArtÄkta vallört
S. officinale
Vetenskapligt namn
§ Symphytum officinale
AuktorL., 1753
Synonymer
  • subsp. officinale
    • Symphytum album hort. ex Steud., 1821
    • Symphytum ambiguum Pau, 1889
    • Symphytum bohemicum F.W.Schmidt, 1794
    • Symphytum commune Faegri, 1931
    • Symphytum consolida Gueldenst.
    • Symphytum elatum Tausch, 1836
    • Symphytum majus Bubbani, 1897
    • Symphytum microcalyx Opiz, 1852
    • Symphytum molle Janka, 1877
    • Symphytum officinale f. inundatum Menyh.
    • Symphytum officinale f. pseudopterum Borb.
    • Symphytum officinale f. stenophyllum Èel.
    • Symphytum officinale subsp. bohemicum (F.W.Schmidt) Čelak.
    • Symphytum officinale subsp. bohemicum (F.W.Schmidt) O.Schwarz
    • Symphytum officinale var. album Milde
    • Symphytum officinale var. angustifolium Op.
    • Symphytum officinale var. bohemicum (F.W.Schmidt) Pers.
    • Symphytum officinale var. bohemicum f. albiflorum Schur
    • Symphytum officinale var. glabrescens Nickl.
    • Symphytum officinale var. ochroleucum de Candolle
    • Symphytum officinale var. rectiflorum Toussaint
    • Symphytum patens Sibth.
    • Symphytum stenophyllum Beck
    • Symphytum tanaicense Stev.
    • Symphytum variegatum hort.
  • subsp. uliginosum (Kern.) Nyman
    • Symphytum uliginosum Kern.

* 1 Stjälkens topp med blomställningar * 2 Ett lägre sittande blad * 3 Ett stycke av blomkronan som ung (motsvarande en kronflik) med två ståndare och ett av bikronans fjäll, förstoring 2 × * 4 Ståndareknapp * 5 Bikron-fjäll, förstoring 4 × * 6 Pistillen med honungskörteln (blekgul) kring fruktämnets bas, förstoring 3 × * 7 En delfrukt, förstoring 4 ×

  • 1 Stjälkens topp med blomställningar
  • 2 Ett lägre sittande blad
  • 3 Ett stycke av blomkronan som ung (motsvarande en kronflik) med två ståndare och ett av bikronans fjäll, förstoring 2 ×
  • 4 Ståndareknapp
  • 5 Bikron-fjäll, förstoring 4 ×
  • 6 Pistillen med honungskörteln (blekgul) kring fruktämnets bas, förstoring 3 ×
  • 7 En delfrukt, förstoring 4 ×

Äkta vallört (Symphytum officinale) är en art i familjen strävbladiga växter.

Denna växt är ej ursprunglig i Sverige, utan har förvildats från import för försök med nya djurfoder.[1]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Växten är en flerårig ört med utlöpare och är beståndsbildande, oftast upprätt och till en meter hög. Styvt och vasst borsthårig över hela plantan, ibland nästan kal upptill. Stjälken är vingkantad. Bladen blir 30–60 × 10–20 cm, spetsigt äggrunda, de nedre bladen är skaftade medan stjälkbladen är oskaftade med långt nedlöpande bladbas.

Blommar junijuli. Blommorna kommer i toppställda, ensidiga knippen. Kronorna är blekt gulaktiga, blekt rosa till purpur eller purpurröda, cirka 1,5 cm långa. Foderflikarna är fem, spetsiga. Ståndarna har korta breda strängar som är bredare än knapparna. Delfrukterna är spetsigt äggrunda, släta, blanka och svarta.

Kromosomtal 2n = 36.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Två underarter har beskrivits:

  • Symphytum officinale subsp. officinale (A.Kern.) Nyman, 1881 — är tätt strävhårig över hela plantan.
  • Symphytum officinale subsp. uliginosum (A.Kern.) Nyman, 1881 — är kal på plantans övre delar, bortsett från glesa hår. Förekommer i Rumänien, Ukraina och Ungern.

Hybrider[redigera | redigera wikitext]

  • Symphytum × foliosum Rehman, 1868
    • Synonymer:
      Symphytum × wettsteinii Sennholz, 1888.
      Symphytum × zahlbruckneri G.Beck., 1893.
    • Föräldrar: Symphytum officinale L. × Symphytum tuberosum L.
  • Symphytum × hidcotense P.D.Sell, 2009
    • Föräldrar: Symphytum asperum Lepech. × Symphytum grandiflorum DC. × Symphytum officinale L.
    • Annan härledning: Symphytum grandiflorum DC. och Symphytum × uplandicum Nyman
  • Symphytum × hyerense Pawł., 1971
  • Symphytum × perringianum P.H.Oswald & P.D.Sell
    • Föräldrar: Symphytum asperum Lepech. × Symphytum officinale L. × Symphytum orientale L.
    • Annan härledning: Symphytum orientale L. och Symphytum × uplandicum Nyman
  • Uppländsk vallört, Symphytum × uplandicum Nyman, 1855.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Äkta vallört förekommer i Europa och Turkiet samt österut till Kaukasus, västra Sibirien och Centralasien.

I Sverige i vägkanter från Skåne och norrut till Gästrikland.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Kulturpåverkad mark.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Symphytum härleds från grekiska symfyein = växa ihop, vilket syftar på växtens användning som läkeväxt vid benbrott.
  • Artepitetet officinale härleds från latin officina, som betyder verkstad. I detta fall avses apotek i betydelsen verkstad för beredning av medicinska preparat.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Syftning  Referens  Förklaring

Benvälla Läker benbrott [1]Välla är ett urgammalt ord, som betyder att sammanfoga Se Vällning

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Vallört har traditionellt använts som läkeört: tillredningar invärtes mot diarré och blodspottning; utvärtes för behandling av ben, brosk och vävnader. Anses hjälpa vid värk i leder och muskler, eksem, svårläkta sår, akne, brännskador, skavsår med mera. Vallört används därför alltjämt inom alternativmedicin.

Äkta vallört innehåller bland annat slemämnen, garvämnen och allantoin, C4H6N4O3. Allantoin är en sårläkande och inflammationshämmande substans, som alltså är ett verksamt ämne vid behandling av ovannämnda sjukdomstillstånd.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora / 86. Vallört, Symphytum officinale L. [1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]