Hoppa till innehållet

2413 van de Hulst

Från Wikipedia
2413 van de Hulst
Upptäckt[1]
UpptäckarePalomar–Leiden survey,
T. Gehrels,
CJ van Houten,
I van Houten-Groeneveld
UpptäcktsplatsPalomarobservatoriet
Upptäcktsdatum24 september 1960
Beteckningar
MPC-beteckning(2413) van de Hulst
Alternativnamn6816 P-L, 1931 EM, 1952 DV1, 1973 FY1, 1978 ER4[1]
Uppkallad efterHendrik van de Hulst[3]
SmåplanetskategoriAsteroidbältet
Eos-asteroid[2]
Omloppsbana[4]
Epok: 21 januari 2022
Aphelium3,362 AU
Perihelium2,663 AU
Halv storaxel3,013 AU
Excentricitet0,11597
Siderisk omloppstid5,23 år
Medelomloppshastighet17,16 km/s
Medelanomali205,7°
Inklination10,66°
Longitud för uppstigande nod166,5°
Periheliumargument252,7°
Fysikaliska data[1]
Diameter20,8 km
Albedo0,123
Absolut magnitud (H)11,44[4]

2413 van de Hulst eller 6816 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter astronomen Hendrik van de Hulst.[3]

Asteroiden har en diameter på ungefär 20 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]

  1. ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2413 van de Hulst” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2413. Läst 10 april 2018. 
  2. ^ [a b] ”AstDyS 2413 van de Hulst” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=2413. Läst 18 augusti 2020. 
  3. ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2413) van de Hulst. Springer Berlin Heidelberg. sid. 197. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2414. Läst 10 april 2018 
  4. ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.