Amarantväxter

Från Wikipedia
Amarantväxter
Rävsvans (Amaranthus caudatus)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljAmarantväxter
Amaranthaceae
Vetenskapligt namn
§ Amaranthaceae
AuktorJuss., nom. cons.
Släkten
Se även lista över amarantväxternas släkten

Amarantväxter[1] (Amaranthaceae) är en familj av trikolpater med omkring 160 släkten med sammanlagt ungefär 2 400 arter. De flesta är örter eller små buskar, mycket få är träd eller klätterväxter. Amarantväxterna finns över hela världen, framför allt i tropiska eller subtropiska områden. Störst artrikedom finns i tropiska Afrika och Nordamerika. Vissa arter anses vara ogräs, men många andra är populära trädgårds- och prydnadsväxter. Många arter är halofyter, det vill säga de växer i salthaltig jord.

Biologi[redigera | redigera wikitext]

Bladen är enkla och mer eller mindre tandade och utan stipler. Blommorna kan sitta ensamma eller i samlingar av olika slag och är vanligen tvåkönade. Antalet kronblad är fyra eller fem och de är ofta sammanvuxna. Frukten kan vara en nöt eller kapsel, sällan ett bär.

Moderna DNA-baserade klassificeringssystem såsom Angiosperm Phylogeny Group har flyttat in mållväxter som en underfamilj till amarantväxterna. Välkända mållväxter är bland annat betor och spenat. Äldre klassificeringssystem hade mållväxterna som en fristående familj, och då innehöll amarantväxterna endast omkring 65 släkten och 900 arter.

Frukt och frön[redigera | redigera wikitext]

Diasporer är frön eller frukter (inflorescens), oftast behålls perianth och modifieras i frukter för förökning. Ibland kan även högbladen tillhöra diasporen.[2][3] Mindre vanligt är att frukten är en rund korolla eller bär. Det horisontella eller upprätta fröet har ofta ett förtjockat eller träigt fröskal. Det gröna eller vita embryot är antingen spiralformat (och utan perisperm) eller ringformat (sällan rakt).

Ekonomisk betydelse[redigera | redigera wikitext]

Vissa arter, exempelvis spenat,[4] mangold eller sorter av betor, används som grönsaker. Former av Beta vulgaris inkluderar foderbetor (Mangelwurzel) och sockerbetor.[5] Frön av texasmålla, quinoa och canihua är ätliga och används som pseudofett. Amarantfrön är rika på protein och fibrer.[6][7]

Citronmålla och maskmålla används som medicinalväxter. Flera arter används också indirekt som källa till tvättsoda, till exempel arter ur släktet saltörter.

Ett antal arter är populära trädgårdsdekorativa växter, särskilt arter från släktena Alternanthera, Amaranthus, Celosia och Iresine. Andra arter anses vara ogräs, till exempel vanlig svinamarant, Alternanthera philoxeroides och svinmålla, men bland annat den senare kan användas som ersättning för spenat. Några av arterna är problematiska invasiva arter, särskilt i Nordamerika, inklusive vit amarant och kvastmålla. Många arter är kända för att orsaka pollenallergi.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]