Biramar

Biramar används av biodlare som insatselement i bikupor för att underlätta för bina att bygga ut vaxkakor, sätta yngel och samla honung. Biramarna kan lätt tas upp en i taget för att inspektera yngelutveckling samt för att skörda honung.

Oftast förbereds biramarna med en vaxmellanvägg från vilken bina snabbare kan bygga ut cellerna för yngel och för honungslagring. Vaxmellanväggar består av bivax. Man kan själv tillverka vaxmellanväggar, bl.a. med hjälp av en gjutform av silikon i vilken man häller det uppvärmda bivaxet, men man kan också köpa färdigpräglade vaxmellanväggar i olika ramformat.

Biramar utvecklades under 1800-talet och de första uppgifterna om utnyttjande av förberedda birammar härstammar från 1814 då Petro Prokopovytj i Ukraina började använda egentillverkade ramar i bikuporna.

Användning av biramar

Inom biodlingen i Sverige används i huvudsak kvadratiska eller rektangulärt formade ytterhöljen till binas bostäder, de så kallade kuporna. Det mest naturliga för bina vore att få bygga sina bon i ihåliga trädstammar precis som de gjort i tusentals år. För hobby- och kommersiell biodling är dock de fyrkantiga kuporna med ramarna praktiska eftersom de tillåter odlaren att skörda honungen och göra andra ingrepp i kupan utan att behöva störa sina bin för mycket.

Typisk träram med tillhörande vaxceller samt del av bisamhället.

Ramar och lådor

Inuti den odlade bikupan finns i regel ett antal lådor som saknar botten och lock. Inuti lådorna hänger ramar (inte helt olika vanliga tavelramar) som i motsats till vanliga tavelramar innehåller vax istället för tavelduk. Vaxet hörs ibland kallas för "vaxtavla" av just den anledning, även om termer som "vaxmellanvägg", "vaxkaka" eller "vaxark" är vanligare.

Biodlarföreningar

I hobbyodlarens närhet finns med största sannolikhet en biodlarförening. Det är vanligt att medlemmarna hjälps åt med gemensamma sysslor, till exempel kan kurser, föreläsningar, drottningodling eller honungsslungning bedrivas i föreningens regi, ofta ideellt. Föreningens medlemmar kan också byta kupmateriel med varandra, även om detta inte rekommenderas då sjukdomar kan spridas mellan samhällena.

För att enklast kunna få hjälp av sina föreningskamrater rekommenderas ofta att ens bikupeutrustning håller samma mått som de andra i föreningen. Ett vanligt rammått är Lågnormal (LN), se nedan.

Länsstyrelsen i respektive län kan begränsa handeln och byte mellan biodlarna när det gäller redskap och bin i syfte att begränsa spridningen av birelaterade sjukdomar.

Ramar av langstrothformat utan vaxmellanväggar

Rammått

Ett rammått är ett standardiserat mått på hur bred och lång en vaxram i en bikupa skall vara. De olika standarderna har olika benämningar och en biodlare kan välja vilken kupstorlek (som i sin tur definierar ramstorlek) som denne vill använda sig av.

Rammått (utvändiga mått angivna i mm, invändiga arean i cm², honungsmängd i gram (cirka) per fylld ram (omfattande två sidor). (Ramvirket håller generellt en bredd på 25 mm och en tjocklek på 10 mm)

Ramtyp	Bredd	Höjd	Överlist	Ramlist över	Ramlist under	Ramlist sida	Invändig area	Honung per ram (ca)
Lågnormal	366	222	396	25x10	25x10	25x10	699	2.330
Svea	300	300	330	25x10	25x10	25x10	784	2.610
Halv Svea	300	146	330	25x10	25x10	25x10	353	1.180
LS (lågnormal svea)	366	300	396	25x10	25x10	25x10	969	3.230
Halv LS	366	146	396	25x10	25x10	25x10	436	1.450
Norsk	365	260	398	25x10	25x10	25x10	828	2.760
Halv Norsk	365	160	398	25x10	25x10	25x10	483	1.610
Wieslander	366	278	396	25x10	25x10	25x10	893	2.980
Dadant	448	286	480	25x15	25x15	25x10	1096	3.650
Langstroth	448	232	480	25x10	25x10	25x10	907	3.030
3/4 Langstroth (Farrar)	448	159	480	25x13	25x10	25x10	582	1.700
Shallow (låglangstroth)	448	137	480	25x13	25x10	25x10	488	1.630

Bland svenska biodlare förs ofta debatter kring vilket rammått som skall vara det lokalt "bästa", det vill säga vilket som ger flest fördelaktiga egenskaper i förhållande till de negativa. Enligt obekräftad statistik är det för svenska hobbybiodlare vanligaste ramformatet lågnormal, medan den vanligaste ramtypen för bisamhällen i Sverige torde vara 3/4 Langstroth, eftersom dessa ramar är populära hos kommersiella biodlare. Självklart måste ramen vara av korrekt storlek beroende på kupan, det vill säga ramstorlekar kan inte väljas fritt för en viss kupa. Vidare är det nästan ogörligt för en biodlare att arbeta med flera olika kupstorlekar, då utbytbarhet är viktig, varför de flesta biodlarna, speciellt hobbybiodlarna, utnyttjar en och samma ramstorlek i alla sina kupor.

För att skapa erforderligt avstånd mellan ram och innervägg på kupan fästs avståndsstift på utsidan av ramens vertikala sidor. Dessa avståndsstift ger 6 mm distans från väggen där bina kan röra sig. På samma vis måste man skapa en spalt mellan ramarna, vilket åstadkommes med hjälp av avståndsstift eller avståndshylsor, som ger 10 mm avstånd mellan ramarna. Dessa spaltavstånd fastlades redan på 1800-talet av Lorenzo Langstroth i samband med hans utvecklingsarbeten runt löstagbara ramar och lådor.

Normalt är kuplådorna dimensionerade för 10 ramar i vardera låda.

Referenser

Övriga källor

• Boken om biodling, Första upplagan, juni 2008. Tryckt av Effect Reklambyrå AB, Vimmerby

Externa länkar

• Sveriges Biodlares Riksförbund
• Sök efter biodlarföreningar nära dig