Claes Charpentier

Från Wikipedia
Claes Gustaf Robert Charpentier
Född4 november 1858[1]
Viborgs landskommun
Död18 december 1918[1] (60 år)
Helsingfors
Medborgare iFinland och Kejsardömet Ryssland
Utbildad vidNikolajevs kavalleriskola
SysselsättningOfficer
FöräldrarRobert Adam August Charpentier
Utmärkelser
Medal In memory of coronation of Alexander III (1883)[2]
Sankt Stanislausorden, tredje klass (1884)[2]
Sankt Annas orden, tredje klass (1887)[2]
Guldkorset av Frälsarens orden (1889)[2]
Sankt Stanislausorden, andra klassen (1891)[2]
Alexander III:s minnesmedalj (1896)[2]
Medalj "Till minne av kejsaren Nicholas IIs kröning" (1896)[2]
Sankt Annas orden, andra klass (1896)[2]
Medalj "för arbete med den första allmänna folkräkningen" (1897)[2]
Kommendör av Rumänska Stjärnans orden (1899)[2]
4. klasse med sløyfe av Sankt Vladimirs orden for 25 års offiserstjeneste (1899)[2]
Kommendör av första graden av Dannebrogorden (1903)[2]
Sankt Vladimirs orden, tredje klass (1903)[2]
Sankt Stanislausorden, första klassen (1907)[2]
Första graden av Lejon- och solorden (1908)[2]
Sankt Annas orden, första klass (1912)[2]
Sankt Vladimirs orden, andra klassen med svärd (1915)[2]
Vita örnens orden med svärd (1916)[2]
Storofficer av Lejon- och solorden
Redigera Wikidata

Claes Gustaf Robert Charpentier, född 4 november 1858 i Viborgs landskommun, död 18 december 1918 Helsingfors, var en finländsk militär, generallöjtnant (1910).

Charpentier tjänstgjorde från 1879 i ryska armén, var senare bland annat kommendör för en kavalleridivision i Kaukasien och förde även under första världskriget befälet över en kavalleridivision. Han valdes i december 1917 av den s.k. Militärkommittén till överbefälhavare för den blivande vita armén och var kommitténs ordförande till januari 1918, då han trädde tillbaka för C. G. E. Mannerheim.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Uppslagsverk[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] läs online, kansallisbiografia.fi .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 31 december 2023.[källa från Wikidata]