Daria Serenko
| Daria Serenko | |
 Daria Serenko, 2019. | |
| Född | 23 januari 1993 Chabarovsk, Ryssland |
|---|---|
| Yrke | poet, författare, feminist och antikrigsaktivist |
| Nationalitet | rysk |
| Språk | ryska |
| Debutverk | Devotjki i institutsii (Flickor och institutioner; 2022) |
Daria Serenko (Да́рья Андре́евна Сере́нко, Darja Andrejevna Serenko), född 23 januari 1993 i Chabarovsk i östra Sibirien, är en rysk poet, författare, feminist och antikrigsaktivist. Hon har, efter förföljelser och trakasserier från regimen och en fängelsevistelse, lämnat Ryssland och bor numera i Tyskland.[1] Tre av hennes böcker finns utgivna på svenska.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Darja Serenko har studerat vid Maksim Gorkijs litteraturinstitut i Moskva. Hon har arbetat på bibliotek, universitet och som kurator vid museer.[2][3] Hennes erfarenheter från arbetsplatser och anställningar ur ett feministiskt perspektiv publicerades först på Facebook och sammanställdes därefter till boken Devotjki i institutsii[4] (svenska: Flickor och institutioner).[3] Hon var delaktig i grundandet av en hemlig tillflyktsort för feministiska aktivister, Femdatja.[5]
Efter att ha publicerat en symbol i form av ett utropstecken som används av Navalnyj-anhängare, fängslades hon 2022 och hölls i så kallat förvar under två veckors tid. Ryssland invaderade Ukraina strax efter frisläppandet. Hon var därefter en av grundarna till den feministiska antikrigsrörelsen FAM, Feminist Anti-War Resistance.[5][6][7] Hon hotades till livet, förföljdes av polis och ultrahögern och insåg att hon måste lämna landet.[3] Hon flyttade först till Georgien och därefter till Tyskland. Serenko står numera på den ryska listan över "utländska agenter".[8]
Författarskap[redigera | redigera wikitext]
Flickor och institutioner utgår från egna och andras erfarenheter av att vara kvinnlig anställd vid ryska kulturinstitutioner. Hon beskriver förminskande, övervakning och anpassning utan ifrågasättande.[9][10] I översättarens förord till svenska beskrivs boken som en "autofiktiv poetisk satir".[11] Hon skriver också om det genusrelaterade våldet utövat såväl i hemmen som av polisen och statsmakten, och hon menar att det finns ett samband med den politiska aggressiviteten som tagit sig uttryck i den storskaliga invasionen av Ukraina.[3][12]
Jag önskar mitt hem aska är ett slags dagbok som tog form under den två veckor långa fängelsevistelsen i "specialförvar" 2022. I boken varvas konkreta beskrivningar av miljön i cellen, den personliga upplevelsen av fångenskapen och relationen till medfångarna med poetiska avsnitt.[6][13]
Kriget börjar i hemmet: om hur feministerna i Ryssland organiserade sig mot kriget i Ukraina är skriven av aktivister i den feministiska antikrigsmotståndsrörelsen FAM. Syftet är att presentera rörelsen för den svenska läsekretsen.[14]
Aktivism och betydelse[redigera | redigera wikitext]
Efter fullföljda studier initierade Serenko en gräsrotsrörelse, #тихийпикет ('tyst strejkvakt'), där deltagarna med plakat uppmanade resenärer i ryska allmänna kommunikationer att samtala om det utbredda våldet mot kvinnor och det politiska förtrycket.[15] Serenko tog 2021 via Facebook initiativ till en manifestation mot det politiska förtrycket i form av en "solidaritetskedja" med mer än 300 deltagande kvinnor i St Petersburg och Moskva.[16] Efter att i flera år varit verksam som feministisk aktivist var hon en av initiativtagarna till att skapa en hemlig tillflyktsort för aktivister och HBTQ-personer i form av Femdatja.[17]
Efter den ryska invasionen av Ukraina var Serenko delaktig i grundandet av den feministiska antikrigsrörelsen FAM, Feminist War Resistance.[18]
Hon är en av världens mest inflytelserika kvinnor 2023, enligt BBC.[19]
Bibliografi (svensk översättning)[redigera | redigera wikitext]
- Serenko, Darʹja; Översättning och förord Starodubtseva Lidia (2022). Flickor och institutioner. [Stockholm]: Ersatz. ISBN 9789188913630
- Serenko, Darʹja; Översättning Starodubtseva Lidia (2023). Jag önskar mitt hem aska. [Stockholm]: Ersatz. ISBN 9789188913869
- Serenko Daria, red (2023). Kriget börjar i hemmet: om hur feministerna i Ryssland organiserade sig mot kriget i Ukraina. Gotlandssamtal. Ariel Förlag. ISBN 9789187605581
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Pernilla Josefsson (15 feb.2024). ”"Jag önskar mitt hem aska" är en omistlig bok om Ryssland”. Kommunalarbetaren (Anna Körnung).
- ^ Sandra Stiskalo (20 jan2024). ”Daria Serenko. "Jag hade bestämt mig för att inte gråta i specialförvaret i Moskva"”. Dagens Nyheter (Peter Wolodarski).
- ^ [a b c d] Elin Swedenmark (18 maj 2023). ”Ryska författare gör uppror mot Putins misogyna ideal”. Vestmanlands Läns Tidning (Daniel Nordström.).
- ^ Glazova, Anna. ”Важная книга: «Девочки и институции» Дарьи Серенко” (på ryska). Полка. https://polka.academy/materials/818. Läst 26 mars 2024.
- ^ [a b] ”The feminist retreat in the woods of Russia, away from Putin’s power” (på engelska). The Independent. 14 mars 2021. https://www.independent.co.uk/world/feminist-retreat-femdacha-russia-putin-b1814448.html. Läst 12 mars 2024.
- ^ [a b] Kalle Kniivilä (28 febr 2024). ”Vad hade du gjort, vad hade jag gjort?”. Landskrona Posten (Marcus Ekdahl).
- ^ ”Russia’s Feminists Are in the Streets Protesting Putin’s War” (på amerikansk engelska). jacobin.com. https://jacobin.com/2022/02/russian-feminist-antiwar-resistance-ukraine-putin. Läst 12 mars 2024.
- ^ ”Russian Justice Ministry names new ‘foreign agents,’ including Dalai Lama’s envoy Telo Tulku Rinpoche and Little Big frontman Ilya Prusikin” (på engelska). Meduza. https://meduza.io/en/news/2023/01/27/russian-justice-ministry-names-new-foreign-agents-including-the-dalai-lama-s-envoy-and-little-big-frontman-ilya-prusikin. Läst 12 mars 2024.
- ^ Sandra Stiskalo (30 dec. 2022). ”Poetisk satir. Putinmotståndet i Daria Serenkos bok påminner om freudianska felsägningar”. Dagens Nyheter (Peter Wolodarski).
- ^ Kalmteg, Lina (23 november 2022). ”Recension: Daria Serenkos "Flickor och institutioner"– ett körverk om kvinnorna på golvet”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/daria-serenkos-flickor-och-institutioner-ett-korverk-om-kvinnorna-pa-golvet. Läst 19 mars 2024.
- ^ ”Bok: Flickor och institutioner av Daria Serenko | Kulturdelen”. https://www.kulturdelen.com/2023/03/27/bok-flickor-och-institutioner-av-daria-serenko/. Läst 19 mars 2024.
- ^ ”Ryska feministförfattare gör uppror mot Putin”. nyheter24.se. 3 maj 2023. https://nyheter24.se/noje/kultur/1143701-ryska-feministforfattare-gor-uppror-mot-putin. Läst 19 mars 2024.
- ^ Ulf Olsson (24 feb. 2024). ”Putin fängslade henne för stödet till Navalnyj”. Expressen (Klas Granström).
- ^ Kriget börjar i hemmet : om hur feministerna i Ryssland organiserade sig mot kriget i Ukraina. 2023. ISBN 978-91-87605-58-1. https://libris.kb.se/bib/p6flns1hmgwf7kkv?vw=full. Läst 19 mars 2024
- ^ ”Siberia Burns: A Poem from Russia”. Los Angeles Review of Books. https://lareviewofbooks.org/short-takes/siberia-burns-a-poem-from-russia. Läst 24 mars 2024.
- ^ The Moscow Times (16 februari 2021). ”Russian Activists Face Death Threats Over Women’s ‘Solidarity Chain’ Protest” (på engelska). The Moscow Times. https://www.themoscowtimes.com/2021/02/16/russian-activists-face-death-threats-over-womens-solidarity-chain-protest-a72965. Läst 19 mars 2024.
- ^ ”"I thought they were dying, but they were simply catching up on sleep." The story of Femdacha in Moscow Oblast, where activists and NPO employees can overcome burnout” (på ryska). semnasem.org. https://semnasem.org/articles/2021/04/11/i-thought-they-were-dying-but-they-were-simply-catching-up-on-sleep. Läst 19 mars 2024.
- ^ ”The Russian feminists opposing the war in Ukraine” (på engelska). Le Monde.fr. 25 oktober 2022. https://www.lemonde.fr/en/international/article/2022/10/25/the-russian-feminists-opposing-the-war-in-ukraine_6001769_4.html. Läst 19 mars 2024.
- ^ ”BBC 100 Women 2023: Who is on the list this year? - BBC News” (på brittisk engelska). News. https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-02d9060e-15dc-426c-bfe0-86a6437e5234. Läst 6 mars 2024.
|