Hoppa till innehållet

Formel 1-VM 1953

Från Wikipedia

Formel 1-VM 1953 hade nio deltävlingar som kördes under perioden 18 januari-13 september. Här ingick Indianapolis 500-loppet 1953 som en av deltävlingarna. Förarmästerskapet vanns av italienaren Alberto Ascari i Ferrari.


F1-regler i korthet 1953
MotorÖverladdad 500 cc
Sug 2 000 cc
Max cylindrarIngen begränsning
Bilens minimiviktIngen begränsning
Poängberäkning8, 6, 4, 3, 2 och snabbaste varv 1
• Endast de fyra bästa poängen från de nio loppen räknades in i förarmästerskapet.
• Delad poäng gavs till förare som delade bil, oavsett vem som kört flest varv.

Grand Prix 1953

[redigera | redigera wikitext]
Grand Prix Datum Bana Vinnande förare! Vinnande stall Vinnande tillverkare
Argentinas Grand Prix 18 januari Buenos Aires Alberto Ascari Ferrari *
Indianapolis Grand Prix 30 maj Indianapolis Bill Vukovich Howard Keck Co Kurtis Kraft-Offenhauser *
Nederländernas Grand Prix 7 juni Zandvoort Alberto Ascari Ferrari *
Belgiens Grand Prix 21 juni Spa-Francorchamps Alberto Ascari Ferrari *
Frankrikes Grand Prix 5 juli Reims-Gueux Mike Hawthorn Ferrari *
Storbritanniens Grand Prix 18 juli Silverstone Alberto Ascari Ferrari *
Tysklands Grand Prix 2 augusti Nürburgring Nino Farina Ferrari *
Schweiz Grand Prix 23 augusti Bremgarten Alberto Ascari Ferrari *
Italiens Grand Prix 13 september Monza Juan Manuel Fangio Maserati *

Grand Prix utanför VM 1953

[redigera | redigera wikitext]
Grand Prix /Race Datum Bana Vinnande förare! Vinnande stall Vinnande tillverkare
Buenos Aires Grand Prix 1 februari Buenos Aires Giuseppe Farina Ferrari
Syrakusas Grand Prix 22 mars Syrakusa Emmanuel de Graffenried Enrico Platé Maserati
Paus Grand Prix 6 april Pau Alberto Ascari Ferrari
Lavant Cup 6 april Goodwood Emmanuel de Graffenried Emmanuel de Graffenried Maserati
Glover Throphy 6 april Goodwood Ken Wharton BRM
Bordeaux' Grand Prix 3 maj Bordeaux Alberto Ascari Ferrari
Daily Express International Trophy 9 maj Silverstone Mike Hawthorn Ferrari
Neapels Grand Prix 10 maj Posillipo Giuseppe Farina Ferrari
Ulster Trophy 16 maj Dundrod Mike Hawthorn Ferrari
Frontières Grand Prix 24 maj Chimay Maurice Trintignant Gordini
Coronation Trophy 25 maj Crystal Palace Tony Rolt R R C Walker Racing Team Connaught-Lea Francis
Snetterton Coronation Trophy 30 maj Snetterton Tony Rolt R R C Walker Racing Team Connaught-Lea Francis
Albis Grand Prix 31 maj Albi Louis Rosier Ecurie Rosier Ferrari
Eifelrennen 31 maj Nürburgring Emmanuel de Graffenried Emmanuel de Graffenried Maserati
Rouen-les-Essarts Grand Prix 28 juni Rouen-les-Essarts Giuseppe Farina Ferrari
Crystal Palace Trophy 11 juli Crystal Palace Tony Rolt R R C Walker Racing Team Connaught-Lea Francis
Avusrennen 12 juli Avus Jacques Swaters Ecurie Francorchamps Ferrari
United States Air Force Trophy 25 juli Snetterton Tony Rolt R R C Walker Racing Team Connaught-Lea Francis
Circuit du Lac 26 juli Aix-les-Bains Élie Bayol Élie Bayol OSCA
Bristol F2 Race 3 augusti Thruxton Tony Rolt R R C Walker Racing Team Connaught-Lea Francis
Mid-Chesire F2 Race 8 augusti Oulton Park Tony Rolt R R C Walker Racing Team Connaught-Lea Francis
Sables d'Olonnes Grand Prix 9 augusti Sables d'Olonnes Louis Rosier Ecurie Rosier Ferrari
Newcastle Journal Trophy 15 augusti Charterhall Ken Wharton Ken Wharton Cooper-Bristol
Cadours Grand Prix 30 augusti Cadours Maurice Trintignant Gordini
Redex Trophy 12 september Snetterton Eric Thompson R R C Walker Racing Team Connaught-Lea Francis
London Trophy 19 september Crystal Palace Stirling Moss Cooper Cooper-Alta
Modenas Grand Prix 20 september Modena Juan Manuel Fangio Maserati
Madgwick Cup 28 september Goodwood Roy Salvadori Connaught Connaught-Lea Francis
Joe Fry Memorial Trophy 2 oktober Castle Combe Bob Gerard Bob Gerard Cooper-Bristol
Curtis Trophy 17 oktober Snetterton Bob Gerard Bob Sorenson Cooper-Bristol

Stall, nummer och förare 1953

[redigera | redigera wikitext]
Stall/Tillverkare Nummer Förare
3-L Racing Team (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2] 62 Spider Webb, USA
Johnny Thomson, USA
Jackie Holmes, USA
A E Dean (Kuzma-Offenhauser)[1] 51 Bob Sweikert, USA
Arthur Legat (Veritas) 36 Arthur Legat, Belgien
Atlantic Stable (Cooper-Alta)[2] 20 Peter Whitehead, Storbritannien
Autosport Team Wolfgang Seidel (Veritas) 22 Wolfgang Seidel, Tyskland
Bessie Lee Paoli (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 16 Art Cross, USA
Bob Estes (Watson-Offenhauser)[1] 38 Don Freeland, USA
Bob Gerard (Cooper-Bristol) 17, 38 Bob Gerard, Storbritannien
Bruce Bromme (Bromme-Offenhauser)[1] 29 Bob Scott, USA
Chapman S Root (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 48 Jimmy Daywalt, USA
Connaught-Francis 10, 14, 42 Prince Bira, Thailand
11, 16, 24, 28 Kenneth McAlpine, Storbritannien
12, 15, 22 26, 50 Roy Salvadori, Storbritannien
20 Jack Fairman, Storbritannien
34 Stirling Moss, Storbritannien
Cooper (Cooper-Alta & Cooper-Bristol) 19, 28, 36 Stirling Moss, Storbritannien
20 Alan Brown, Storbritannien
22 John Barber, Storbritannien
24 Adolfo Schwelm Cruz, Argentina
Ecurie Belge (Connaught-Francis) 12, 26 30, 48 Johnny Claes, Belgien
40 André Pilette, Belgien
Ecurie Ecosse (Connaught-Francis) 15 Ian Stewart, Storbritannien
Ecurie Ecosse (Cooper-Bristol) 18 Jimmy Stewart, Storbritannien
Ecurie Espadon (Ferrari) 34 Kurt Adolff, Tyskland
38 Peter Hirt, Schweiz
40 Max de Terra, Schweiz
Ecurie Francorchamps (Ferrari) 2, 18, 42 Jacques Swaters, Belgien
44 Charles de Tornaco, Belgien
Ecurie Rosier (Ferrari) 9, 10, 20, 32, 44, 64 Louis Rosier, Frankrike
Ed Walsh (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 3 Sam Hanks, USA
Duane Carter, USA
Élie Bayol (Osca) 22, 34 Élie Bayol, Frankrike
Emmanuel de Graffenried (Maserati) 17, 30, 31, 42, 46, 58 Emmanuel de Graffenried, Schweiz
EMW-BMW 35 Edgar Barth, Tyskland
Enrico Platé (Maserati) 18 Emmanuel de Graffenried, Schweiz
Equipe Anglaise (Cooper-Bristol) 38, 46 Alan Brown, Storbritannien
39 Helmut Glöckler, Tyskland
Ernest L Ruiz (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 2 Jim Rathmann, USA
Eddie Johnson, USA
Erwin Bauer (Veritas) 32 Erwin Bauer, Tyskland
Escuderia Bandeirantes (Maserati) 4 Chico Landi, Brasilien
Eugene A Casaroll (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 23 Walt Faulkner, USA
Johnny Mantz, USA
Federal Auto Associates (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 7 Paul Russo, USA
41 Gene Hartley, USA
Ferrari 1, 2, 4, 5, 10, 46 Alberto Ascari, Italien
1, 2, 4, 7, 8, 12, 14, 28 Luigi Villoresi, Italien
2, 6, 12, 14, 24 Nino Farina, Italien
3, 8, 14, 16, 26 Mike Hawthorn, Storbritannien
10 Umberto Maglioli, Italien
12 Piero Carini, Italien
Georges Berger (Simca-Gordini-Gordini) 34 Georges Berger, Belgien
Gordini 2, 9, 6, 16, 30 Jean Behra, Frankrike
4, 8, 10,18, 24, 28, 29, 36 Maurice Trintignant, Frankrike
6, 11, 20, 28, 38 Harry Schell, USA
8, 22, 40 Roberto Mières, Argentina
26 Robert Manzon, Frankrike
32 Carlos Menditéguy, Argentina
34 Pablo Birger, Argentina
38, 40, 44 Fred Wacker, USA
Grancor Auto Specialists (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 59 Fred Agabashian, USA
Paul Russo, USA
Greifzu (Reif-BMW) 36 Rudolf Krause, Tyskland
H A Chapman (Stevens-Offenhauser)[1] 12 Ernie McCoy, USA
HMW-Alta 1, 14, 16, 22, 26, 38 Lance Macklin, Storbritannien
2, 26, 28, 36 Peter Collins, Storbritannien
3 Duncan Hamilton, Storbritannien
4 Jack Fairman, Storbritannien
14, 24 Paul Frère, Belgien
16, 30 Yves Giraud-Cabantous, Frankrike
18 Albert Scherrer, Schweiz
John Fitch, USA
Hans Herrmann (Veritas) 31 Hans Herrmann, Tyskland
Hans Stuck (AFM-Bristol) 21, 48 Hans Stuck, Österrike
Hart Fullerton (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 22 Marshall Teague, USA
Heck-BMW 37 Ernst Klodwig, Tyskland
Helmut Niedermayr (AFM-BMW) 28 Theo Fitzau, Tyskland
Howard Keck Co (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 14 Bill Vukovich, USA
J C Agajanian (Kuzma-Offenhauser)[1] 97, 98 Chuck Stevenson, USA
98 Tony Bettenhausen, USA
Gene Hartley, USA
J S Belond (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2] 21 Johnnie Parsons, USA
Jack B Hinkle (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 5 Jack McGrath, USA
Jean Marcenac (Kurtis Kraft-Novi)[1] 9 Duke Nalon, USA
John L McDaniel (Schroeder-Offenhauser)[1] 8 Jimmy Bryan, USA
John Zink (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 55 Jerry Hoyt, USA
Chuck Stevenson, USA
Andy Linden, USA
Karl-Günther Bechem (AFM-BMW) 41 Karl-Günther Bechem, Tyskland
Ken Wharton (Cooper-Bristol) 16, 20, 30, 32, 40 Ken Wharton, Storbritannien
Lee Elkins (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 73 Carl Scarborough, USA
Bob Scott, USA
Lee Elkins (Turner-Offenhauser) 83 Mike Nazaruk, USA
Louis Chiron (Osca) 12, 27, 32 Louis Chiron, Monaco
M A Walker (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 92 Rodger Ward, USA
Andy Linden, USA
Duke Dinsmore, USA
Maserati 2, 4, 5, 6, 12, 18, 23, 30, 32, 50 Juan Manuel Fangio, Argentina
2, 4, 6, 14, 16, 20, 24 José Froilán González, Argentina
6 Johnny Claes, Belgien
6, 7, 16, 24, 25, 30, 32, 52 Felice Bonetto, Italien
8 Oscar Gálvez, Argentina
8, 22, 26, 28, 36, 54 Onofre Marimón, Argentina
34 Hermann Lang, Tyskland
56 Sergio Mantovani, Italien
Luigi Musso, Italien
Milano (Maserati) 42 Chico Landi, Brasilien
44 Prince Bira, Thailand
Murrell Belanger (Lesovsky-Offenhauser)[1] 4 Duane Carter, USA
Murrell Belanger (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 99 Cal Niday, USA
Osca 34 Élie Bayol, Frankrike
Oswald Karch (Veritas) 26 Oswald Karch, Tyskland
Pat Clancy (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 53 Jimmy Davies, USA
Peter Schmidt (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 77 Pat Flaherty, USA
Peter Schmidt (Kuzma-Offenhauser)[1] 88 Manny Ayulo, USA
R J Chase (Cooper-Bristol) 19 Alan Brown, Storbritannien
R N Sabourin (Del Roy-Offenhauser[1] 56 Johnny Thomson, USA
R R C Walker (Connaught-Francis) 14 Tony Rolt, Storbritannien
Ray Crawford (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 49 Bill Holland, USA
Jim Rathmann, USA
Rodney Nuckey (Cooper-Bristol) 40 Rodney Nuckey, Storbritannien
Rotary Engineering Corp (Stevens-Offenhauser)[1] 32 Andy Linden, USA
Theo Helfrich (Veritas) 24 Theo Helfrich, Tyskland
Tony Crook (Cooper-Bristol) 22 Tony Crook, Storbritannien
Veritas 30 Ernst Loof, Tyskland
Willi Heeks (Veritas) 23 Willi Heeks, Tyskland

Slutställning förare 1953

[redigera | redigera wikitext]
Placering Förare! Stall Konstruktör Poäng
1 Alberto Ascari Ferrari 34,5
2 Juan Manuel Fangio Maserati 28
3 Nino Farina Ferrari 26
4 Mike Hawthorn Ferrari 19
5 Luigi Villoresi Ferrari 17
6 José Froilán González Maserati 13,5
7 Bill Vukovich Howard Keck Co Kurtis Kraft-Offenhauser 9
8 Emmanuel de Graffenried Enrico Platé &
Emmanuel de Graffenried
Maserati 7
9 Felice Bonetto Maserati 6,5
10 Art Cross Bessie Lee Paoli Kurtis Kraft-Offenhauser 6
11 Onofre Marimón Maserati 4
12 Maurice Trintignant Gordini 4
13 Sam Hanks Ed Walsh Kurtis Kraft-Offenhauser 2
14 Duane Carter Ed Walsh Kurtis Kraft-Offenhauser 2
15 Oscar Gálvez Maserati 2
16 Jack McGrath Jack B Hinkle Kurtis Kraft-Offenhauser 2
17 Hermann Lang Maserati 2
18 Fred Agabashian Grancor Auto Specialists Kurtis Kraft-Offenhauser 1,5
19 Paul Russo Grancor Auto Specialists Kurtis Kraft-Offenhauser 1,5

Inofficiell slutställning konstruktörer 1953

[redigera | redigera wikitext]

Endast de fyra bästa poängen från de nio loppen för den första bilen räknade.

Placering Konstruktör Poäng
1 Ferrari 32
2 Maserati 26
3 Gordini 4
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad] Deltog endast i Indianapolis 1953.
  2. ^ [a b c] Stallet deltog endast i ett F1-lopp.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]