Lasioglossum cephalotes
| Lasioglossum cephalotes | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Vägbin Halictidae |
| Släkte | Smalbin Lasioglossum |
| Art | Lasioglossum cephalotes |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lasioglossum cephalotes | |
| Auktor | (Dalla Torre, 1896) |
| Synonymer | |
|
Halictus cephalicus Robertson, 1892[1] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Lasioglossum cephalotes är en biart som först beskrevs av Dalla Torre 1896. Den ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.[2][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Huvudet är brett, i synnerhet hos honan. Det och mellankroppen är matta, metallglänsande blågröna, med bruna antenner vars främre segment är rödbruna på undersidan (hos hanen mer brunorange). Vingarna är lätt rökfärgade med brungula ribbor, medan vingfästena är mörkt gulbruna hos honan, orange hos hanen. Benen är bruna med brungula fötter hos honan, orange fötter hos hanen. Bakkroppen är brun med genomskinligt brungula bakkanter på tergiterna och sterniterna[a]. Behåringen är vitaktig, ullig och tämligen gles; hanen kan dock ha något kraftigare, tillplattad behåring i ansiktet under ögonen. Som de flesta smalbin är arten liten; honan har en kroppslängd på 6 till 6,2 mm och en framvingelängd på 4,5 till 4,6 mm; motsvarande mått hos hanen är knappt 4,5 mm för kroppslängden och knappt 4 mm för framvingelängden.[4]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Artens säkra utbredning är i USA i delstaterna Iowa och Illinois i Mellanvästra USA, samt i New York i nordöstra delen av landet[4]. De förekomster i Kanada som tidigare har uppgivits har visat sig vara följden av felbestämningar[5][6]. Den vanligaste värdarten, Lasioglossum zephyrum är emellertid vanlig i Kanada, och det anses därför troligt att Lasioglossum cephalotes även finns i södra Ontario[6].
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer, som korgblommiga växter (gullrissläktet, tistlar och prästkragar), kornellväxter (kornellsläktet), videväxter (viden) samt oleanderväxter (släktet Cynanchum)[6].
Lasioglossum cephalotes är en social parasit, som lever i bon av andra, sociala Lasioglossum-arter, främst Lasioglossum zephyrum[6]. Arten är en så kallad obligat social parasit, vilket innebär att den bara ger upphov till könsdjur som drottningar och hanar, men inga arbetare som kan ta hand om avkomman. Därför måste de parade honorna leva i ett annat bisamhälle där det finns arbetare som kan ta hand om ägg och larver.[7] Endast de unga, parade honorna övervintrar.[6]
Kommentarer[redigera | redigera wikitext]
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen (hos alla arter) 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Mitchell, Theodore (1960). ”Arkiverade kopian” (PDF, 13,3 MB). Technical bulletin (North Carolina Agricultural Experiment Station) (141): sid. 117–118. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160809213712/https://projects.ncsu.edu/cals/entomology/museum/downloads/Halictidae.pdf. Läst 20 januari 2021.
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/lasioglossum+cephalotes/match/1. Läst 22 januari 2021.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
- ^ [a b] Jason Gibbs (2011). ”Revision of the metallic Lasioglossum (Dialictus) of eastern North America (Hymenoptera: Halictidae: Halictini.)” (på engelska) (PDF, 34,0 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 3073: sid. 67–70. ISSN 1175-5334. http://www.mapress.com/zootaxa/2011/f/zt03073p216.pdf. Läst 20 januari 2021.
- ^ Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,5 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 93–97. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf. Läst 20 januari 2021.
- ^ [a b c d e] ”Lasioglossum cephalotes (Dalla Torre, 1896)” (på engelska). Bees of Canada, Royal Saskatchewan Museum. http://beesofcanada.com/species/lasioglossum-cephalotes-(dalla-torre,-1896). Läst 22 januari 2021.
- ^ Patrick Lhomme och Heather M. Hines (13 augusti 2018). ”Ecology and Evolution of Cuckoo Bumble Bees” (på engelska) (PDF, 1,01 MB). Annals of the Entomological Society of America XX (X): sid. 1–2. doi:. https://www.researchgate.net/profile/Patrick_Lhomme/publication/328228187_Ecology_and_Evolution_of_Cuckoo_Bumble_Bees/links/5bbf9340458515a7a9e29429/Ecology-and-Evolution-of-Cuckoo-Bumble-Bees.pdf. Läst 23 januari 2021.
Kommentarer[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Lasioglossum cephalotes.
|