Lotta Erikson

Från Wikipedia
För fridykaren, se Lotta Ericson.

Lotta Erikson är en svensk manusförfattare och lektor i radioproduktion[1] vid Stockholms konstnärliga högskola.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Erikson uppmärksammades 2006 för Radioteaterns "Splendid isolation", ett mor-dotter-drama med en dotter som ofrivilligt bor hos sin mamma som fångar in henne med sitt nät av skilsmässobitterhet och ett förtryck förklätt till omsorger. Den beskrevs som "En intressant debutanttext som bläddrar mellan medvetande­skikten utan att bli övertydlig".[2]

År 2008 gjorde hon dokumentären "Terroristens stora ensamhet" som ställde frågorna om vem som blir en religiös fanatiker eller terrorist. Den omnämndes som "en dokumentär som ställde kusliga frågor. Svaren överlät hon skickligt åt oss alla att fundera över".[3]

År 2010 gav hon ut boken "Röstens alfabet" där hon samlat berättelser om olika röster. Bland kapitlen finns till exempel Adolf Hitler, Arne Weise, Laurie Anderson, Kvinnors röster och Neandertalaren, och formar en resa in i röstens hemligheter.[4]

År 2012 sändes hennes radiopjäs "Sista samtalet från Rosenbad" om en statsminister som gör sin sista dag på jobbet. Den beskrevs som "en koncis moralitet om hur makt får människor att offra relationer ... Rosenbad är en mekanism som äter sina barn. Hjärtat först."[5]

Hon har skrivit manus till tv-serien Jakten på en mördare med premiär 2020 som är en dramadokumentär om Helénmordet 1989, baserat på en bok med samma namn av Tobias Barkman. Serien beskrivs som "minutiös och autentisk", där manuset inte blundar för en vedervärdig verklighet, men inte heller hänger sig åt det avskyvärda.[6]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]