Hoppa till innehållet

Luzonrödstjärt

Från Wikipedia
Luzonrödstjärt
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteRödstjärtar
Phoenicurus
ArtLuzonrödstjärt
P. bicolor
Vetenskapligt namn
§ Phoenicurus bicolor
Auktor(Ogilvie-Grant, 1894)
Synonymer
  • Rhyacornis bicolor

Luzonrödstjärt[2] (Phoenicurus bicolor) är en fågel som numera placeras i familjen flugsnappare.[3] Liksom dess nära släkting forsrödstjärten har den anpassat sig till att leva intill strömmande vattendrag. Arten förekommer endast på norra Luzon i Filippinerna. IUCN kategoriserar beståndet som nära hotat.

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Luzonrödstjärten är en liten (15 cm) orange och blåaktig rödstjärt. Hanen har mörkt skiffergrå ovansida med brun ton på vingarna, medan den är orangefärgad till kastanjebrun på övre stjärttäckare, stjärt, buk och undergump. Honan liknar hanen men har mattare brunaktig övre stjärttäckare och stjärt. Lätet består av ljusa visslingar.[1]

Illustration av en luzonrödstjärt.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Luzonrödstjärten återfinns enbart vid forsar på norra Luzon (norra Filippinerna). Arten placerades tidigare tillsammans med forsrödstjärt i släktet Rhyacornis. Flera genetiska studier visar dock att det släktet liksom strömrödstjärt i släktet Chamairrornis är en del av Phoenicurus.[4][5][6]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[7][8]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Luzonrödstjärten bebor klara och ostörda, strömmande vattendrag på över 300 meters höjd. De kringliggande miljöerna varierar, alltifrån tropiska bergsskogar, tallskogar eller buskmarker med spridda träd. Fynd från Dalton Pass mellan augusti och december indikterar att vissa individer flyttar efter häckning.[1]

Arten har ett mycket begränsat utbredningsområde och snäva krav på levnadsmiljö, vilket gör den känslig för habitatförlust. Den minskar dessutom i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN har därför tidigare kategoriserat arten som sårbar, men flyttade 2020 ner den till den längre hotnivån nära hotad efter nya uppgifter som visar att världspopulationen är större än och den minskar heller inte lika kraftigt som man tidigare trott. Beståndet uppskattas numera till under 10 000 vuxna individer men fler än 2 500.[1]

Luzonrödstjärtens vetenskapliga artnamn bicolor betyder "tvåfärgad".[9]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2020 Phoenicurus bicolor . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Pan, Q.-W., F.-M. Lei, S.-J. Yang, Z.-H. Yin, Y. Huang, F.-D. Tai, A. Kristin (2006), Phylogeny of some turdinae birds based on mitochondrial cytochrome b gene sequences, Acta Zool. Sinica 52, 87-98.
  5. ^ Voelker, G. (2010), Repeated vicariance of Eurasian songbird lineages since the Late Miocene, J. Biogeogr. 37, 1251-1261.
  6. ^ Voelker, G., G. Semenov, I.V. Fadeev, A. Blicka, and S.V. Drovetski (2015), The biogeographic history of Phoenicurus redstarts reveals an allopatric mode of speciation and an out-of-Himalayas colonization pattern, Systematics and Biodiversity
  7. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  8. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
  9. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]