Mariestads kommun är en kommun i Västra Götalands län , i före detta Skaraborgs län . Centralort är Mariestad .
Kommunens område motsvarar socknarna: Berga , Björsäter , Bredsäter , Ekby , Ek , Enåsa , Färed , Hassle , Leksberg , Lugnås , Lyrestad , Låstad , Odensåker , Tidavad , Torsö , Ullervad och Utby . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock fanns före 1888 Hassle, Berga och Färeds landskommun gemensam för de socknarna och då bildades istället Hassle-Berga-Enåsa landskommun för de tre socknarna. I området fanns även Mariestads stad som 1863 bildade en stadskommun .
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hasslerör (av de tidigare kommunerna Färed , Hassle-Berga-Enåsa , och Torsö ), Lugnås (av Bredsäter , Björsäter och Lugnås) samt Ullervad (av Ek , Ekby , Låstad , Odensåker , Tidavad , Ullervad och Utby ) samtidigt som Leksbergs landskommun uppgick i Mariestads stad medan Lyrestads landskommun förblev oförändrad.
Mariestads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Mariestads stad och landskommunerna Hasslerör, Lugnås, Ullervad och Lyrestad.[ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Mariestads domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga .[ 6]
Kommunen ingår sedan 2015 i Förvaltningsområdet för finska . [ 7]
Kommunen är belägen i nordöstra delen av landskapet Västergötland , vid sjön Vänerns östra strand med Torsö skärgård . Mariestads kommun gränsar i nordöst till Gullspångs kommun , i öster till Töreboda kommun , i söder till Skövde kommun och i väster till Götene kommun , alla i före detta Skaraborgs län. I nordväst har kommunen en maritim gräns mot Säffle kommun i Värmlands län .
Mariestads kommun ligger vid Vänern och har en 14 mil lång kust. Det stora innanhavet och skärgården med &&&&&&&&&&022000.&&&&&0 22 000 öar, holmar och skär[källa behövs ] ger kommunen en speciell karaktär.
Berggrunden domineras främst av gnejs , med inslag av sandsten och alunskiffer på Lugnåsberget i sydväst. På kommunens fastlandsdel finns det flacka, sedimentrika och uppodlade områden längs Tidans dalgång och vid Lugnås . Skärgårdsöarna, täckta av morän , domineras till stor del av barrskog. Dock finns det också inslag av lövträd och en rik undervegetation, särskilt i nationalparken Djurö skärgård längst i väster.[ 8]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Lugnås församling , Lyrestads församling , Mariestads församling och Ullervads församling .
Distrikt inom Mariestads kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 9] :
De 18 distrikten i Mariestads kommun
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.
Nr
Tätort
Befolkning
1
Mariestad
&&&&&&&&&&016122.&&&&&0 16 122
2
Ullervad
&&&&&&&&&&&&0885.&&&&&0 885
3
Lugnås
&&&&&&&&&&&&0641.&&&&&0 641
4
Sjötorp
&&&&&&&&&&&&0437.&&&&&0 437
5
Lyrestad
&&&&&&&&&&&&0474.&&&&&0 474
Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Jan Wahn
Förste vice ordförande
M
Cathrine Kronberg
Andre vice ordförande
S
Gerd Larsson
Valår V S MP SKP ÖVR SD NYD MaP C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 2 20 11 8 2 6 49 88,0
1973 2 20 13 5 2 7 49 90,1
1976 1 21 13 5 2 7 49 90,3
1979 1 21 1 10 5 2 9 49 89,3
1982 1 21 3 9 3 2 10 49 89,9
1985 2 20 2 2 7 5 1 10 49 88,0
1988 2 20 3 2 7 5 2 8 49 83,3
1991 4 18 2 2 5 4 4 10 49 84,1
1994 6 21 3 1 5 2 2 9 49 84,6
1998 7 19 1 4 3 5 10 49 78,30
2002 4 17 2 10 3 4 3 6 49 77,56
2006 5 18 1 1 3 3 2 3 13 49 79,14
2010 6 15 2 2 4 3 3 2 12 49 80,86
2014 4 16 2 3 2 4 2 2 14 49 83,82
2018 3 13 1 4 2 4 2 2 18 49 84,87
2022 3 15 5 3 1 22 49 84,40
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där .
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
FP
Jan Hallström
S
Janne Jansson
Utbildningsnämnden
M
Anette Karlsson
S
Sture Pettersson
Valnämnden
M
Göran Wellman
Vakant
En betydande del av kommunens arbetande befolkning är engagerad inom service - och tjänstesektorn. Tillverkningsindustrin och jordbruket står för en mindre andel av sysselsättningen, med 16 procent respektive 4 procent. De främsta arbetsgivarna inkluderar kommunen och regionen, samt företag som Metsä Tissue AB och DS Smith Packaging Sweden AB , som båda är baserade i centralorten och verkar inom mjukpapperstillverkning respektive förpackningsindustrin.[ 13]
Kommunen genomkorsas från nordöst mot sydväst av E20 och i nordsydlig riktning av riksväg 26 . I Mariestad avtar länsväg 202 österut och länsväg 201 åt sydöst. Från sydväst mot nordöst genomkorsas kommunen av järnvägen Kinnekullebanan som trafikeras av Västtågens regiontåg mellan Lidköping och Hallsberg med stopp i Äskekärr , Lugnås , Mariestad, Hasslerör , Lyrestad och Torved . I Sjötorp ligger Göta kanals västra mynning. I centrala Mariestad mynnar ån Tidan ut i Vänern från sydöst.
Kommunen har 24 613 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 107:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Mariestads kommun 1970–2020[ 14] År Folkmängd 1970
24 805 1975
24 686 1980
24 413 1985
24 175 1990
24 682 1995
24 700 2000
23 800 2005
23 895 2010
23 741 2015
24 043 2020
24 513
Blasonering : I fält av guld en av vågskuror bildad, sänkt blå ginbalk och däröver en uppstigande röd tjur.
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1583 . Någon exakt förklaring till valet av motiv finns inte, men det kan ha ett samband med tjuren i Dalslands vapen.
Det sägs att när Hertig Karl besökte platsen där han sedan bildade staden, såg en tjur kliva upp ur Tidans vatten och upp på en gyllene åker.
^ [a b ] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024 , SCB , 14 maj 2024, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , SCB , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Mariestads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”SFS 2014:1543 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk” . https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2014/1500-1599/d_2253039-sfs-2014_1543-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och . Läst 14 april 2023 .
^ ”Mariestad - Uppslagsverk - NE.se” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mariestad-(ingress-kommun-r-l%C3%A4n) . Läst 26 maj 2024 .
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ läs online och läs online , gupea.ub.gu.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
^ läs online , sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
^ läs online , sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
^ ”Mariestad - Uppslagsverk - NE.se” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mariestad-(ingress-kommun-r-l%C3%A4n) . Läst 11 maj 2024 .
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.” . http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1 .