Portal:Mat och dryck
 |
Denna sida är museimärkt och hålls inte längre uppdaterad. Den behålls främst av historiska skäl. Se eventuellt diskussionssidan för mer information. |
 |
| PORTAL:MAT OCH DRYCK | |||||
      | |||||
| Introduktion | |||||
|
| |||||
|
Mat kan syfta på vad som helst som levande organismer kan inta för närings eller njutnings skull. Vanligen syftar dock ordet till vad som intas av djur och ospecificerat ofta bara till vad människor äter. Mat är oftast av animaliskt- eller växtursprung, men flera undantag finns; det vanligaste och viktigaste av dessa är vatten. Mat är inte bara fysiologiskt nödvändigt för mänsklig överlevnad utan har också många viktiga sociala och kulturella funktioner. |
Dryck är vätska som är drickbar. Gemensamt för alla drycker är att de har vätska i sig. Drycker kan vara mer eller mindre törstsläckande. Den viktigaste drycken är vatten, som är livsnödvändig för alla levande organismer. En stor del av människans kropp består av vatten som är ett lösningsmedel för många ämnen i kroppen. En vuxen människa bör dricka uppemot två liter vatten dagligen. Så gott som alla andra drycker innehåller vatten. | ||||
| Utvald matartikel | Utvald dryckartikel | ||||
 Medeltidens mat inkluderar mat, matvanor och tillagningsmetoder för olika europeiska kulturer under medeltiden, en period som ungefär sträcker sig från 400-talet till 1500-talet. Under perioden etablerades många nya vanor inom kosthållning och matlagning över hela Europa och många av dessa lade grunden för de moderna europeiska köken. Transport och kommunikation var betydligt långsammare än idag, vilket omöjliggjorde eller fördyrade import av flera typer av mat. De välbärgade kunde emellertid låta sina matvanor påverkas av importerade recept och råvaror, och successivt spred sig främmande kulturers matvanor även till de lägre klasserna. Medeltiden var en period då missväxt och svält var vanligt och klasskillnader upprätthölls ofta brutalt. Under senmedeltiden utfärdades ofta överflödsförordningar, bestämmelser som reglerade i vilken mån varje samhällsklass fick markera sin status, med exempelvis kläder och mat. Sociala och medicinska normer kunde också diktera att den arbetande befolkningens mat skulle vara mindre förfinad än elitens kost. Logiken bakom detta var att grovt arbete krävde grov mat och att detta var en gudagiven ordning. ► Läs mer |
 Vinproduktion beskriver hur processen med framställning av vin från vindruvor sker. Produktionen kan generellt delas upp i två olika delar. Vinodling kallas odlingen av vin och det arbete som sker i vingården, samt själva skördandet. Det arbete som sker efter skörden som förädlar vindruvorna till färdigt vin kallas vinframställning. I många fall är det samma företag, tillverkare eller vinbonde som både odlar druvorna och framställer vin av dem. Det förekommer dock att vinbönder enbart är vinodlare, vilket innebär att de säljer sina vindruvor till någon annan som sedan gör vin av dem. Köparen kan vara en annan vinodlare som kompletterar sin egen skörd, eller ett vinföretag som inte själv äger några vingårdar utan köper in alla druvor de gör vin av. I de fall vinbonden säljer sina druvor förekommer både långtidskontrakt och nära samarbete med köparen, och försäljning på respektive skördeårs "spotmarknad". Som ett mellanting mellan att göra vin själv och sälja sina druvor finns vinkooperativ, där ett antal vinodlare har gått samman kring vinframställningen och försäljningen, och oftast anställt utbildade önologer och marknadsförare för dessa uppgifter. ► Läs mer | ||||
| Utvald bild | Utvalt recept | ||||
 |
Makroner, macaron, är ett bakverk gjort på äggvitor, mald mandel, florsocker och socker. De är biskviformade (runda kupolformade med platt botten) kakor som är några centimeter i diameter, med ett relativt fast ytterhölje och beroende på variant ett knaprigt luftigt eller ett mjukt segt innandöme. Den marängliknade konsistensen kommer sig av de marängliknande ingredienserna. Luftigheten beror på äggvitan och det förekommer inget mjöl eller jäsmedel i makronerna. Kakorna är oftast ihoplagda två och två med en söt smaksatt smörkräm emellan. Smörkrämen, och även de själva marängerna, smaksätts med många olika smaker, beroende på affär, säsong, område och så vidare. En vanlig smak är choklad. | ||||
| Mat och dryck i världen | Visste du att ... | ||||
|
|
| ||||
| Nyheter | Nyskapade artiklar | ||||
|
23 januari Nigel Slater; 24 augusti tårtspade - Radler - calulu - angolanska köket; 23 augusti Algeriska köket - Östtimorianska köket; 12 mars Traditionell mat; 17 februari 2024 Génoise - Charlotte russe; 20 februari 2024 Chiffon (kaka); 23 februari 2024 Joconde; 29 mars 2024 Savoiardikex;
| ||||
| Vårt bästa | Vidare läsning | ||||
   |
  Mat · Dryck
Fisk · Frukter · Grönsaker · Kryddor · Kött · Mjöl · Pasta · Potatis · Ris · Socker · Ägg | ||||
| Se även | |||||
| Deltagande | |||||
|
Om du vill förbättra artiklar här på Wikipedia om ämnet mat och dryck kan du vara med i projekten; | |||||
| Wikipedias portaler |
Arkitektur · Azerbajdzjan · Buddhism · Djur · EU · Helsingborg · Hästsport · Ryssland · Stockholm |