Hoppa till innehållet

Så går en dag än från vår tid

Från Wikipedia

Så går en dag än från vår tid är en aftonpsalm av Christoph Friedrich Neander, troligen skriven 1766. Melodin kommer från Adam Krieger 1667, och den översattes till svenska av Johan Olof Wallin 1814.

I 1819 års psalmbok tog Wallin åt sig hela äran av psalmens tillkomst, men i 1937 års psalmbok finns en uppgift om att psalmen ursprungligen skrevs av Johann Friedrich Herzog 1680 innan Neander översatte den, men uppgiften om Herzog finns inte med i senare utgåvor.

Så går en dag än från vår tid (filinformation)
Ragnar Schöblom spelar Så går en dag än från vår tid på psalmodikon, oktober 1968.


Astrid Lindgren (1907–2002) har berättat att denna sång under hennes uppväxt sjöngs i slutet av många släktkalas samt att hennes föräldrar hemma i Småland sjöng denna psalm tillsammans vid sänggåendet varje kväll. Sången sista vers blev också det sista som Astrid Lindgrens pappa (Samuel August) hörde sin fru och tillika Astrid Lindgrens mamma säga innan sänggåendet natten då hon fick en hjärnblödning och avled. [1] Den sjungs också under husförhöret i Katthult i nionde avsnittet av TV-serien Emil i Lönneberga. Jonas Gardell alluderar på samma text i titeln till sin bok "Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter".

Publicerad som

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Wikisource
Wikisource
Texten till Så går en dag än från vår tid finns på Wikisource.