Selångersfjärden
Norrfjärden närmast, Selångersfjärden (rakt fram) och Prästtjärnen till höger. Fotot är taget 16 juni 1988. | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Land | Sverige |
Län | Västernorrlands län |
Kommun | Sundsvalls kommun |
Landskap | Medelpad |
Socken | Selångers socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 62°24′14″N 17°13′14″Ö / 62.40394°N 17.22050°Ö |
SWEREF 99 TM | 6921151, 614745 |
Mått | |
Areal | 0,337 km² [1] |
Höjd | 0 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 3,34 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Selångersåns huvudavrinningsområde (41000) |
Utflöde | Selångersån |
VattendragsID (VDRID) | 692102-157808 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Måttlig |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Ja |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Ja |
Källa | VISS (SE692212-157367) |
Övrigt | |
SjöID | 692212-157367 |
ID vattenförekomst | SE692212-157367 |
Vattenytans ID (VYID) | 692212-157318 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
Limnisk ekoregion | Norrlands kustland, under högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 692221-157350 |
Namn | Utloppet av Selångersfjärden |
Areal | 1,83 km² |
Vattenytor | 0,3031 km² |
Sjöprocent | 16,56 % |
Ackumulerad areal uppströms | 423,1 km² |
Biflödesordning | 1 |
Utflöde | Selångersån |
VattendragsID (VDRID) | 692102-157808 |
Avstånd till havet | 5,1 km |
Medelhöjd | 47 m ö.h. |
Område nedströms | 692160-157517 |
Källor | [3][4][5] |
Selångersfjärden är en sjö i Sundsvalls kommun i Medelpad och ingår i Selångersåns huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,337 kvadratkilometer och ligger 0 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Selångersån. Vid provfiske har bland annat abborre, braxen, gers och gädda fångats i sjön.[6]
Namnet kommer av att sjön ingår i det som en gång var en havsvik. Under medeltiden låg Medelpads centralort Kungsnäs i Selångers socken vid Selångersfjärden, innan uppgrundning och att fartyg blev större gjorde att centralorten flyttades närmare havet. Andra fragment som återstår av den ursprungliga havsviken är Norrfjärden, Prästviken, Prästtjärnen och Bergsåkerstjärnen.[7]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Selångersfjärden ingår i det delavrinningsområde (692221-157350) som SMHI kallar för Utloppet av Selångersfjärden. Medelhöjden är 47 meter över havet och ytan är 1,83 kvadratkilometer. Räknas de 71 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 423,1 kvadratkilometer. Avrinningsområdets utflöde Selångersån mynnar i havet.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (52 procent). Avrinningsområdet har 0,3 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 16,5 procent. Bebyggelsen i området täcker en yta av 0,25 kvadratkilometer eller 14 procent av avrinningsområdet.[4]
Fisk
[redigera | redigera wikitext]Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Nils Johan Tjärnlund (2011), Fanns det grevar på Östermalm? Läsarnas egna frågor om Medelpads historia.