Centurion (stridsvagn)

Centurion
Stridsvagn 102 (Centurion)
Typ	Stridsvagn
Ursprungsplats	Storbritannien
Tjänstehistoria
I tjänst	1946–
Krig	Koreakriget Suezkrisen Indo-pakistanska kriget 1965 Sexdagarskriget Indo-pakistanska kriget 1971 Utnötningskriget Oktoberkriget Vietnamkriget Sydafrikanska gränskriget Operation Motorman (AVRE) Falklandskriget (BARV) Kuwaitkriget (AVRE)
Produktionshistoria
Producerad	1946–1962
Enhetskostnad	£35,000 (1950) £38,000 (1952)
Antal tillverkade	4 423

Centurion är en brittisk stridsvagn, som tillverkades i totalt 4,423 vagnar åren 1946–1962, totalt finns det 13 grundläggande modeller vilka även utvecklats till ett antal varianter. I den brittiska armén ersattes den av Chieftain.

Historik

Stridsvagnen infördes 1945, och blev Storbritanniens främsta stridsvagn perioden efter andra världskriget. Den anses allmänt vara en av de mest framgångsrika stridsvagnar som konstruerats i efterkrigstiden, och var kvar i produktion fram till 1960-talet. Stridsvagnen har medverkat i ett flertal krig fram till 1980-talet. Chassit har även anpassats för andra typer av stridsfordon.

Utveckling av stridsvagnen började 1943 och tillverkningen inleddes i januari 1945. Sex prototyper anlände till Belgien mindre än en månad efter att kriget i Europa slutade i maj 1945. Första gången stridsvagnen var med i ett krig, var 1950 i de brittiska styrkorna i Koreakriget. Centurion tjänstgjorde senare i Indo-pakistanska kriget 1965, där den i strid mötte amerikanska stridsvagnarna M47 och M48 Patton, den förekom även i Vietnamkriget av australienska Royal Australian Armoured Corps.

Under sexdagarskriget 1967 och Oktoberkriget 1973 användes den med fantastiska resultat av Israel, vilka även använde den under invasioner av Libanon 1978 och 1982. Modifierade Centurions, som bepansrade trupptransportfordon, användes i Gaza, på Västbanken och på vid den libanesiska gränsen. Stridsvagnen användes även av Jordanien 1970, då i syfte att hindra ett syriskt intrång i Jordanien i samband med Svarta september. Under Sydafrikanska gränskriget hade Sydafrika baserat sina Centurions i Angola.

Stridsvagnen har blivit en av de mest använda stridsvagnarna runt om i världen, där ett flertal var i tjänst fram till 1990-talet. Centurion använde så sent som 2006 i Israel-Libanon kriget, men då i starkt modifierade versioner. I den sydafrikanska armén tjänstgör fortfarande 200 vagnar, vilka har modifierats under 1980-talet och 2000-talet som Olifant.

Den framsynta konstruktionen var väl lämpad för uppgradering och modernisering vilket utgjorde en viktig faktor för modellens långa livslängd. Centurion ingick i det svenska försvaret åren 1953–2000, då den successivt ersattes av tyska Leopard 2 (Strv 121 och Strv 122).

Centurion i Sverige

Strv 81
Vikt:	50 000 kg
Längd:	9,62 m (7,55 m utan kanon)
Bredd:	3,37 m
Höjd:	2,94 m
Max hastighet:	35 km/h
Bränslekapacitet:	550 liter
Motor:	Bensin - Rolls Royce Meteor Mk 4B 650 hk
Besättning:	4 man
Beväpning:	8,4 cm kanon 2 st 8 mm Ksp m/39
Tillverkare:	Leyland, British Ordnance och Vickers
Strv 101
Vikt:	52 000 kg
Längd:	9,85 m (7,60 m utan kanon)
Bredd:	3,40 m
Höjd:	3,00 m
Max hastighet:	35 km/h
Bränslekapacitet:	1035
Motor:	Bensin - Rolls Royce Meteor Mk 4B 650 hk
Besättning:	4 man
Beväpning:	10,5 cm högtryckskanon 2 x 8 mm ksp
Tillverkare:	Leyland, British Ordnance och Vickers
Strv 102
Vikt:	50 000 kg
Längd:	9,62 m (7,55 m utan kanon)
Bredd:	3,37 m
Höjd:	2,94 m
Max hastighet:	35 km/h
Bränslekapacitet:	950 l
Motor:	Bensin - Rolls Royce Meteor Mk 4B 650 hk
Besättning:	4 man
Beväpning:	10,5 cm högtryckskanon 2 x 8 mm ksp
Tillverkare:	Leyland, British Ordnance och Vickers
Strv 104
Stridsvikt:	54 000 kg
Längd:	9,854 m (med kanonen framåt) 7,823 m (vagnskroppen)
Bredd:	3,39 m
Höjd:	3,009 m
Marktryck:	0,6 kg/cm²
Max hastighet:	45–50 km/h (väg)
Hindertagningsförmåga:	0,914 m
Dikestagesförmåga:	3,3 m
Lutning:	60 %
Sidlutning:	40 %
Bränslekapacitet:	1200l
Pansar:	17–152 mm
Motor:	Teledyne Continental AVDS 1790 2DC V12
Besättning:	4 man
Beväpning:	10,5 cm L7 kanon 2 st 7,62 mm Ksp
Tillverkare:	?

Direkt efter andra världskriget stod det klart att den brokiga svenska stridsvagnsparken var föråldrad. Kungliga arméförvaltningens (KAF) utredning visade att den mest kostnadseffektiva ersättaren var den brittiska stridsvagnen Centurion Mk III, som skulle kunna uppgraderas i framtiden. Storbritannien var dock inte redo att leverera sådana innan egna behov var täckta, vilket beräknades ta fem till femton år. Därför testade Sverige bland annat de franska AMX-13, men ÖB general Nils Swedlund, ville hellre ha en tyngre stridsvagn med kraftigare pansar för att klara av hotet från taktiska atomvapen varför projekt KRV inleddes.

I december 1952 ändrade Storbritannien uppfattning på grund av statsekonomiska trångmål och i årsskiftet 1952/1953 beslöt försvarsminister Torsten Nilsson att köpa Centurion, varvid både KAF och arméchefen general Carl August Ehrensvärd förbigicks. General Ehrensvärd hade varit kritisk till Centurion och hävdat att den var "väl tung för svenska förhållanden och dyrbar, även i drift".

En order på åttio Centurion Mk 3 lades i januari 1953. De första anlände till Sverige den 2 maj 1953 direkt från brittiska mobiliseringsförråd. Stridsvagnarna stationerades vid Skånska dragonregementet (P 2) med beteckningen strv 81 (numret 81 visar att det var den första svenska stridsvagnen med 8 cm kanonkaliber). År 1955 inköptes 160 Centurion Mark 5 för att uppgradera pansarbrigaderna. Dessa vagnar utgjorde kärnan i pansarbrigaderna till början av 1960-talet. Både Mk 3 och Mk 5 var tillverkade i brittiska tum-mått.

År 1958 beslutades om inköp av 110 Centurion Mk 10 med en 10,5 cm kanon, som dessutom övergått till NATO-standardens meter-system för mått och skruvar. Den fick svensk beteckning strv 101.

Under 1964–1966 moderniserades samtliga Centurion Mark 3 och 5, som fick samma 10,5 cm pjäs som strv 101. Därför fick de den nya beteckningen strv 102.

År 1980 beslöt armén att inleda skrotningen av Centurionvagnarna i syfte att ersätta dem med en ny svensktillverkad stridsvagn, Stridsvagn 2000. Detta ändrades i samband med försvarsbeslutet 1982 i väntan på den nya vagnen och några år därefter sköts det nya fordonet på framtiden.

Istället utfördes mellan 1983 och 1987 "”torn-REMO" (REnovering och MOdifiering) där riktmaskineriet fick nya gyron, riktdon och elektronikdelar för ökad precision, ny eldledning med laseravståndsmätare och måldator, mörkerstridsutrustning inkluderande 71 mm Lyran lyskastare samt värmemanschett över eldrör, avgasrör och ljuddämpare. Dessutom förstärktes frontpansaret på strv 102 för att få samma skydd som strv 101. Slutligen fick samtliga vagnar, bland de första i världen, reaktivt pansar från FFV Ordnance till skydd mot pansarspränggranater. Samtidigt med REMO fick 80 st strv 102 dessutom ett nytt motorpaket bestående av en Continental dieselmotor och en automatlåda från Allison. Dessa vagnar med betydligt större rörlighet och enklare underhåll fick beteckningen strv 104. Innan det stod klart att köpet av strv 122 skulle kompletteras med den enklare strv 121 fanns prototypen klar för en sista uppgradering av Centurion i form av strv 105, men detta skrinlades när Leopard 2 började levereras.

Förutom stridsvagnarna i de reguljära förbanden har ett antal försöksvagnar funnits. Det gjordes mängder av försök med Centurionstridsvagnen. Den provades bland annat som pansarvärnsrobotfordon, broläggare och schaktmaskin. I mitten av 1980-talet anskaffas trettio kopior på den sovjetiska minvälten KMT-4, vilket gjorde att vissa Centurion fick anta rollen som minröjare.

I början av 1990-talet inköptes 16 begagnade Centurion Mk 7 i nyskick från Schweiz (à 10.000 SFr) för att användas i analyser av skydd och verkan. Dessa stationerades huvudsakligen på FMV i Karlsborg. Vid utprovningen av det svenskutvecklade ballistiska skyddet till Strv 122 framkom behovet av en mobil 12 cm kanon, varför lösningen blev att installera en 12 cm L44:a i en av testvagnarna. Denna Centurion var fortfarande i bruk 2009 som skjutrigg och var troligen världens enda Centurion med så tung beväpning.^{[källa behövs]}

Versioner

Stridsvagn 81
År 1953 levererades 80 vagnar av versionen Mk 3, vilka följdes upp 1955 med 160 vagnar av versionen Mk 5. Samtliga vagnar var försedda med en 84 mm kanon och instrumenteringen i engelska enheter, skruvgängor i icke NATO-standard.

Stridsvagn 101
Åren 1959–1960 levererades 110 vagnar av typen Centurion Mk 10 med gyrostabiliserad 10,5 cm kanon, bättre frontpansar (120 mm pansarstål i stället för 76 mm), drivmedelstank ökad från 540 till 1000 liter, golv i tornet, skruvgängor av NATO-standard samt instrumentering i metriska enheter. Den svenska beteckningen blev stridsvagn 101 (strv 101), då det var den första stridsvagnen med kaliber över 10 cm.

Stridsvagn 101R
Åren 1983–1987 genomgick stridsvagn 101 en så kallad REMO (renovering och modifiering) och fick tillägget R. Vagnen avregistrerades 2005.

Stridsvagn 102
Åren 1964–1966 modifierades samtliga 240 stridsvagn 81 med en 10,5 cm kanon, samt utrustades med två Ra 421 (radiostation 421) och gavs beteckningen stridsvagn 102 (strv 102).

Stridsvagn 102R
Åren 1983–1987 genomgick 158 stridsvagn 102 en REMO, vilka fick namnet stridsvagn 102R. En del i modifieringen var extra pansar, för att nå samma skydd som strv 101 och reaktivt pansar med ökad skyddsnivå. Vagnen avregistrerades 2006.

Stridsvagn 104
Åren 1984–1987 genomgick 80 vagnar av typen strv 102 så kallade REMO. Dessa vagnar modifierades samtidigt med ny dieselmotor och automatväxellåda för väsentligt ökad rörelseförmåga. Samtliga Stridsvagn 104 tilldelades Kristianstadsbrigaden med beteckningen strv 104. Från 1993 kom vagnarna bemannas av Södermanlandsbrigaden och Gotlandsbrigaden.

Stridsvagn 105 Stridsvagn 105 är en modifierad Stridsvagn 102R, med bland annat nytt fjädringssystem till bandaggregatet, IRV-sikte och ny förarlucka. Endast byggd som prototyp. Vagnen togs fram 1994 för komplettera den stridsvagn som skulle väljas i samband med FMV:s upphandling av ny stridsvagn, i början av 1990-talet.

Stridsvagn 106
Stridsvagn 106 är en modifierad Stridsvagn 101R, med bland annat ny fjädring, etc, dock aldrig byggd.

Bärgningsbandvagn 81
Bärgningsbandvagn 81 är baserad på samma chassi som stridsvagn 81. Bärgningsbandvagnen är främst avsedd att användas tillsammans med stridsvagn 81, 101, 102 och 104.

Avveckling

I samband med att Stridsvagn 121 skulle levereras till Sverige 1994 och beslutet om anskaffning av Stridsvagn 122 var taget, började de kvarvarande Strv 101 och Strv 102 att utrangeras 1992 i väntan på skrotning. Kvar fanns 80 stycken Strv 104 vid Kristianstadsbrigaden (PB 26), dock skulle denna brigad avvecklas 1994. I samband med denna avveckling kom 60 stycken av Kristianstadsbrigadens stridsvagnar att överföras 1992 till Södermanlandsbrigaden (MekB 10), där de var i tjänst fram till 1994, då de överfördes till Gotland för att uppgradera och modernisera Gotlandsbrigaden (MekB 18). Stridsvagnarna kom att tjänstgöra vid Gotlandsbrigaden till 2000 års försvarsbeslut, då stridsvagnsutbildningen upphörde vid brigaden och Stridsvagn 104 utrangerades och skrotades.

Centurion i världen

Första gången den sattes in i strid var i Koreakriget.

Centurion har bland annat använts i följande krig:

• Koreakriget
• Suezkrisen
• Kriget 1965 i Indien
• Sexdagarskriget
• Jom Kippur-kriget
• Vietnamkriget
• Inbördeskriget i Angola
• Gulfkriget

Galleri

• 
  Bärgningsbandvagn 81
• 
  Stridsvagn 101
• 
  Stridsvagn 102
• 
  Stridsvagn 102
• 
  Stridsvagn 104

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Centurion tank, 10 mars 2010.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Centurion (stridsvagn).
  Bilder & media
• Pansarmuseet - Stridsvagn 81, 101, 102, 104, 105
• Ointres.se/pansar
• Stridsvagn Centurion - bilder med Strv 101 och 102 från Södermanlands regementes samlinga hos Digitaltmuseum skapat av Försvarsfordonsmuseet Arsenalen