Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/Oktober

Ska politiska partier ha försvenskade namn?

Har skapat kategorin Kategori:Listor över politiska partier och där lagt in lite listor över partier från olika länder, men också Lista över feministiska partier och Lista över pensionärspartier. Så långt allt väl, men hur är det egentligen med utländska partiers namn, ska de försvenskas eller inte? Jag har utgått från att namnen skall försvenskas, se t.ex. listan över pensionärspartier där jag försvenskat. På en del andra listor är det ingen eller endast ringa försvenskning. En annan sak tror jag är att det ser bättre ut om man inte har underrubriker för varje land, typ feministiska partier i Schweiz, feministiska partier i Ungern o.s.v. Det är bättre med bara två underrubriker, aktiva respektive ej aktiva (nedlagda eller vilande) --Mats33 13 september 2011 kl. 11.03 (CEST)

Finns etablerade benämningar på svenska, som kan verifieras med källor, så bör man använda dem, annars bör man använda originalspråkets benämning. /Elinnea 13 september 2011 kl. 11.39 (CEST)

Instämmer med Elinnea, med det tillägget att icke-latinska alfabet bör återges både i original och transkriberade, och att originalnamnet bör anges inom parentes även om svenskt namn finns. Lsj 13 september 2011 kl. 11.52 (CEST)

För övrigt hoppas jag att skaparen av listorna har beaktat argumenten i de många listraderingsdiskussioner som förts på wp:SFFR. Lsj 13 september 2011 kl. 12.01 (CEST)

I så fall är det nog främst listan över feministiska partier och listan över pensionärspartier som behöver ses över. --Mats33 13 september 2011 kl. 13.15 (CEST)

Jag tycker att det är att föredra att översätta namn på partier i länder som har flera officiella språk, åtminstone i artikelnamnet. --Isthmus 13 september 2011 kl. 15.26 (CEST)

Några exempel från Lista över pensionärspartier där flertalet är försvenskade: Grey Power, Bosnien och Herzegovinas pensionärsparti, Republika Srpskas pensionärsparti, Partiet för nationens pensionärer, Kroatiens pensionärsparti, Aktiva pensionärer, United Pensioners, Alternative Democratic Reform Party, 50PLUS, Union 55+, Norges pensionärsparti, Serbiens förenade pensionärsparti, Ukrainas pensionärsparti, Englands pensionärsparti, Scottish Senior Citizens Unity Party, Ryska pensionärspartiet, Democratic Party of Pensioners of Slovenia.--Mats33 13 september 2011 kl. 20.16 (CEST)

Det är originalforskning att själv hitta på svenska namn för partier som inte har några sådana eller som har blivit omtalade med något översatt namn i någon annan källa. En användare har konsekvent gjort så genom åren och det har aldrig varit bra. Artiklar som har sådana översatta namn bör flyttas till namnen på originalspråk och vi bör inte översätta fler namn. Hur man ska göra med partier i länder med flera officiella språk vet jag inte riktigt. En idé kan ju dock vara att namnge dem efter det språk som är vanligast inom partiet och som de normalt själva marknadsför sig på. I artikelingressen kan man inom parentes i kursiv stil som brukligt ange vad partiets namn betyder. Detta gäller även generiska namn, där "Storbritanniens arbetarparti" (Labour) bör vara det mest uppenbara exemplet för varför det är en dålig idé. /Grillo 14 september 2011 kl. 02.11 (CEST)

Jag vill bara, eftersom det förekommer, infoga att det allra sämsta alternativet är ett engelskt namn, eftersom man belagt det med hjälp av en engelsk källa. Vi är inte ett engelskspråkigt uppslagsverk. Finns svenskt namn, använd det. Finns inte svenskt namn, använd originalet. /Julle 14 september 2011 kl. 02.23 (CEST)

Just denna varning för engelska översättningar understryker jag gärna! Den gäller inom fler områden. Hemsnickade svenska namn var uppenbarligen vanliga i Wikipedias barndom. En del av dem är nog vedertagna vid det här laget och återflytt är inte alltid att rekommendera. Det får bedömas från fall till fall. Fernbom2 14 september 2011 kl. 06.43 (CEST)

På vissa listor kan man nog lösa språkproblemet såhär: Lista över världens centralbanker. Dvs man kan skriva det svenska namnet först och sen engelska och nationella namnet. När det gäller centralbanker är det svenska namnet oftast xxx:s centralbank, såvitt jag vet iaf. --Mats33 17 september 2011 kl. 23.57 (CEST)

Just i den listan tycker jag man borde låta det officiella namnet få en egen kolumn, antagligen som första efter landsnamnet. I de fall där det svenska namnet endast är land + "centralbank" är det överflödigt. I en del fall verkar det vara frågan om en (hemmagjord?) översättning, som borde betecknas så, inte "svenskt namn". Översättningen kunde, då den tillför något, finnas i ett kommentarfält eller lämnas till artikeln ifråga. --LPfi 18 september 2011 kl. 08.41 (CEST)

Fel på länkar till commons.

Commonslänkarna fungerar inte sedan en lite stund tillbaka. De byter mellan svenska och engelska på commons ett flertal gånger innan de stannar upp på svenska. Det fungerar inte längre med bakåtpilen när man tittat klart på commons. Jag lägger in bilder i artiklar och när jag fiskat upp dem på commons kommer jag inte tillbaka till SVWP. Fler än jag? --NERIUM 17 september 2011 kl. 20.18 (CEST)

Kan ha att göra med att Sertion försökte fixa ett annat problem. Jag upplever inte samma problem som du. – GeMet [diskussion] 17 september 2011 kl. 21.38 (CEST)

Commons har verkar nyligen (?) lagt in någon form av kod som är tänkt att göra så att användare får siten på samma språk som projektet de kommer från är på. Den är dock inte så bra som man kunde hoppats och skapar därför en del konstiga beteenden. {{Sertion|♥}} 17 september 2011 kl. 22.29 (CEST)

Det är bara på SVWP som det inte fungerar som det skall. --NERIUM 17 september 2011 kl. 22.45 (CEST)

Jag har återskapat samma beteende i Internet Explorer 9 från dewp, dawp, hewp och fiwikt mer orkar jag inte, men det verkar som att det är ganska universellt. Man kan komma tillbaka till wiki-siten man kom från om man klickar bakåt två gånger snabbt i rad dock. {{Sertion|♥}} 17 september 2011 kl. 22.53 (CEST)

Jag har kollat ett tjugotal språkversioner som de, da, it och nn m.fl i den slumpmässigt utvalda artikeln Svarta havet och den översta bilden i alla språkversioner men ser bara problemet på SVWP. --NERIUM 18 september 2011 kl. 09.15 (CEST)

Hoax

Se vidare Diskussion:Dimkaktussläktet 83.233.121.118 18 september 2011 kl. 01.45 (CEST)

Kan du ange källa på att det inte finns? Enligt denna källa finns det. Var vänlig och bevisa motsatsen. mvh Adville 18 september 2011 kl. 02.08 (CEST)

Svar har lämnats av IPnumret på artikelns diskussionssida! MVH/--Idunius 18 september 2011 kl. 08.57 (CEST)

Användardiskussion:83.233.121.118 är tom, Idunius. /εsquilo 18 september 2011 kl. 11.50 (CEST)

Artikelns diskussionssida är inte tom. --MagnusA 18 september 2011 kl. 11.51 (CEST)

Sorry, läste fel. /εsquilo 18 september 2011 kl. 12.05 (CEST)

Tack för hjälpen MagnusA, ursäkta att jag var otydlig genom att inte länka. MVH/--Idunius 18 september 2011 kl. 11.54 (CEST)

Man blir bortskämd av alla länkar och glömmer bort att läsa vad som står. Jag läste också fel först och ändå hade du klart och tydligt skrivit var IP-användaren hade svarat någonstans. :-) --MagnusA 18 september 2011 kl. 17.59 (CEST)

Botopedia

Idag upptäckte jag en sida på Meta där man samlar alla försök att använda bottar för lägga till statistik på många olika språkversioner. Det här är något vi har diskuterat på olika wikiträffar och Wikimanias genom åren för att folk ska slippa att skriva in på urdu-Wikipedia vilket år Karl XII dog (1718) och för att vi ska slippa skriva in Masud-i-Sads data på svenska när det redan finns på urdu-Wikipedia (ironiskt att den artikeln är rödlänkad). Om någon kan bottar och är intresserad, vore det här nog ett bra ställe att börja göra storverk på.//Hannibal 18 september 2011 kl. 15.15 (CEST)

Hmmm, projektsidan har haft två redigeringar sedan 2007.

För ett tag sedan var det en omröstning på Commons, om att lägga Mall-data på Commons som kunde göras tillgängligt för andra projekt att hämta data ur, ungefär som filerna hos Commons är tillgängliga här. Jag minns inte resultatet av den omröstningen, och jag vill inte ha ngt sådant på Commons, det skulle jag inte stödja. Men att sätta upp det på ngn annan meta-wiki vore kanske intressant. -- Lavallen 18 september 2011 kl. 15.40 (CEST)

<generat skratt> Oj, det kollade jag inte ens upp. Men det känns som att det skulle kunna bli hyfsat lätt att använda en sån wiki-data-sajt.//Hannibal 18 september 2011 kl. 15.43 (CEST)

Hyfsat lätt vet jag inte, då skulle nog data.wikimedia.org vara färdig redan. Kanske blir det ändå på Commons. --Ainali 18 september 2011 kl. 18.24 (CEST)

I think it is undesirable to have these Wikipedia problems added to Commons existing problems. ;-)

Jo, det är väl lite som jag upplever det också... -- Lavallen 18 september 2011 kl. 19.12 (CEST)

Med "hyfsat lätt" menade jag bl.a. att det inte har varit något massivt motstånd, bara sedvanlig tröghet att få folk att aktivera sig. Det var det jag försökte åtgärda här, eftersom jag vet att när svenskar får för sig något, så har det större chans att bli gjort :-) //Hannibal 18 september 2011 kl. 19.42 (CEST)

ursäkta att jag hoppar in här, men är det fel att inte hoppa på saker på en gång? Att bli betecknad som "trög" upplever åtminstone jag som argumentera om person snarare än sak. --MagnusA 18 september 2011 kl. 19.54 (CEST)

Ursäkta, så menade jag inte. Jag menade, som jag har uttryckt förut, att det är svårt att förändra vad stora grupper volontärer ska syssla med, inte att någon skulle vara trög, varken mentalt eller på annat sätt. Alla som känner mig vet att jag inte ser på wikipedianer på det sättet, men det är förstås inte alla som känner mig :-) För övrigt rekommenderar jag som MagnusA inte heller att man hoppar på saker direkt, men se här vilken diskussion vi har om det här, från att inte ha diskuterat det alls... Kanske kommer det något ur det och då är vinsten enorm, men om det inte gör det har vi bara förlorat några minuter av vår tid. Jag hoppas att det här är tydligare och mindre "påhoppigt".//Hannibal 18 september 2011 kl. 20.45 (CEST)

Speeddejting eller Speed dating

I det här fallet känns den engelska stavningen bättre, även på svenska, dvs speed dating istället för speeddejting. Eller? --Mats33 18 september 2011 kl. 15.17 (CEST)

Det beror ju på vilket som är mest etablerat i språkbruket. Speeddejting ger ganska många träffar på Google och även från seriösa sidor som Dagens medicin, TV4 och Dagens media. Sen ser det inte så snyggt ut med särskrivning på svenska ens i inlånade uttryck. Edaen 18 september 2011 kl. 15.28 (CEST)

Följer man den standard som vanligen tillämpas bör det engelska speed dating i svenska texter återges som speeddejtning (inte speeddejting). Detta enligt Svenska språknämnden (nuvarande Språkrådet) 2003 (http://www.spraknamnden.se/fragor/arkiv_ord_03.htm#speeddejtning). /--Minor 18 september 2011 kl. 19.30 (CEST)

Tryckning av artikel som finns på Wikipedia?

Jag har en fråga som jag antar har varit aktuell tidigare: Jag har i mina samlingar underlag och utkast till en rad artiklar. Flera av dem skulle i färdigt skick inte bli längre än en eller ett par sidor, medan andra har potential att bli mycket långa. Några har lokalhistorisk anknytning. Jag skriver av och an på dem när jag är uppe och vankar om nätterna, i terapeutiskt syfte. Jag har lagt in en sådan sammanställning på Wikipedia, Norrala kungsgård, efter att tidigare i år ha skrivit artikeln Bureätten. Hembygdsföreningen i den socknen vill nu att jag ska låta trycka artikeln i deras lilla skriftserie; artikeln skulle se lite annorlunda ut men i stort skulle den överensstämma med Wikipedia-artikeln. Några pengar handlar det inte om. Har jag rätt att göra det? Om jag inte har det får det konsekvenser. Det skulle innebära att jag inte kan fortsätta att lägga upp sådant material på Wikipedia, eftersom jag då inte har möjlighet att låta publicera dem i tryck i större sammanställningar senare, om det skulle bli aktuellt. (Jag har exempelvis en i stort sett färdig artikel om en norrländsk runsten, med fullständig notapparat och några nya uppgifter. En annan artikel, som redan nu är lång, redogör för Alir, ett av de två land under högmedeltiden som utgjorde det nuvarande Hälsingland, också den med en omfattande notapparat.) Jag är av olika skäl angelägen att få ut så mycket som möjligt av mitt material medan jag förmår och jag uppfattade det som att Wikipedia var ett bra sätt att göra sammanställningarna tillgängliga. / Urban Sikeborg, --Minor 17 september 2011 kl. 14.05 (CEST)

Ja, det får du göra. Du måste ange att texten i fråga är licensierad under Creative Commons by-sa 3.0 och du måste ange Wikipedia-artikeln som källa. Om fler än du har bidragit till den måste du ange de "huvudsakliga" bidragsgivarna. Om du har en originaltext på din dator som ingen annan redigerat i behåller du full upphovsrätt för den texten och kan göra precis vad du vill med den. /Grillo 17 september 2011 kl. 14.28 (CEST)

Att man har CC-licensierat en text på Wikipedia betyder att alla andra måste följa licenskraven. Man har inte förbundit sig själv att göra det i andra sammanhang: man har fortfarande upphovsrätten till sina egna verk. Det finns inget behov av att uppge Wikipedia eller CC om man bara utgår från det man själv har skrivit, inte vad andra eventuellt har lagt till. Det vill säga, tar man ett utkast från egen dator kan man helt ignorera att det ligger på Wikipedia också, om man vill. /Julle 17 september 2011 kl. 15.06 (CEST)

Det finns fler möjligheter än de som Grillo beskriver. 1) Om du själv har skrivit artikeln, utan andras hjälp, får du använda den hur du vill. Din text är din egendom. För att få lägga in den i Wikipedia krävs att du licensierar den enligt CC-BY-SA, men det förhindrar inte att du också licensierar samma verk på något annat sätt. Det enda du inte kan göra är att ge en exklusiv rätt till artikeln, eftersom den redan ligger i Wikipedia. 2) Om flera har hjälpt till att skapa artikeln, så kan du fråga alla medverkande om tillstånd, och komma fram till vilken användning som helst. 3) Wikipedia-licensen CC-BY-SA ger dig tillstånd att återanvända artikeln utan att fråga de medverkande om lov, på det sätt Grillo beskriver. Då har du fortfarande rätt att trycka artikeln, men du måste ge erkännande och du måste berätta i anslutning till artikeln att den är fritt licensierad. --LA2 17 september 2011 kl. 15.01 (CEST)

Varmt tack för er hjälp! / --Minor 17 september 2011 kl. 16.34 (CEST)

Någon annan har t.ex. låtit trycka upp massa böcker med engelska wikiartiklar. Och tar dessutom en slant för dem. [1] Moberg 17 september 2011 kl. 22.26 (CEST)

Det LA2 säger är intressant, t.ex. för forskare som publicerar samma illustration på Wikipedia som i en artikel. Men om förlaget lägger in ett © i en publikation, har man väl förbjudit andra från att mångfaldiga eller bearbeta material, även om författaren lägger ut samma material på Wikipedia? Om det återanvända materialet inte totalt dominerar Wikipediaartikeln är detta ett mindre problem - citaträtten är ju tillämplig då. Ö1mageri 18 september 2011 kl. 00.26 (CEST)

Om författaren har sålt en illustration, eller text, med ensamrätt till förlaget kan vederbörande inte lägga ut den på Wikipedia utan att bryta mot sitt kontrakt med förlaget, nej. Har författaren lagt upp en illustration, eller text, på Wikipedia kan inte ensamrätten säljas till ett förlag. Men samtidigt kan du ju sälja rätten att använda en text utan att ange CC eller dylikt – men det kommer vara möjligt att återpublicera den genom att hänvisa till Wikipedia. (©-märket saknar i princip juridisk betydelse: det anger ingenting annat än vad som måste antas automatiskt om inga undantag från normal upphovsrätt, till exempel en CC-licens, anges.) /Julle 18 september 2011 kl. 07.02 (CEST)

Jag tänkte skriva ett förhoppningsvis enklare svar: Både du och andra får låta trycka upp eller använda på webben, hela eller delar av artiklar i Wikipedia - det är ju därför man talar om 'fri information'. Användningen kan vara icke-kommersiell, eller så kan man ta ordentligt betalt, även det är ok. Det man ska göra för att uppfylla villkoren helt, är att ange var materialet kommer ifrån - dvs en länk till originalet på Wikipedia - och ange den licens som materialet hade (CC-3-BY-SA, GDFL, etc). Då har man gjort helt rätt. För bilder vill en del fotografer ha sitt namn med (en bild görs ju av en person), och i så fall bör man skriva så som det står vid bilden på Commons - då har man säkert gjort rätt!

Har du skrivit materialet själv - som det verkar vara i ditt fall - så har du givetvis rätten till ditt material, och du behöver inte ange 'hämtat från Wikipedia', och du kan låta Hembygdsföreningen sätta ut 'copyright' om de så vill. Men det är ju snyggare att föreningen istället skriver att informationen de sammanställt kan användas fritt, lämpligen genom att de skriver "licens CC-3". Eftersom jag antar att föreningen inte räknar med att tjäna pengar på publikationen. Jag hoppas detta gör att du och andra förstår att man kan återanvända Wikipedia-material, utan större problem. Så du kan lugnt fortsätta att publicera ditt material på Wikipedia! --Janwikifoto 19 september 2011 kl. 13.40 (CEST)

Liten korrigering: licensen förkortas CC-BY-SA 3.0 om man vill ha med numret. Ur "CC-3" går det inte att lista ut vilken licens som avses. Och en fri licens kan fungera helt ok för en skrift som säljs: det är ändå rätt mycket arbete att börja kopiera upp skriften, så så länge den är tillgänglig till rimligt pris från hembygdsföreningen är det osannolikt att någon skulle göra sig besväret. Däremot tillåter licensen att någon ger ut en ny upplaga då de ursprungliga författarna inte längre går att få tag på.

Och om man vill sälja Wikipedia-material (som inte är ens eget) dyrt lönar det sig att vara noga: bilderna ligger under olika licenser och en del är inte ens riskfria att använda i t.ex. Sverige. Om man inte vill göra en massa pengar är chansen större att folk ser genom fingrarna ifråga om mindre missar.

--LPfi 19 september 2011 kl. 20.31 (CEST)

Manypedia

Beklagar att jag åter kommer med tips om en -pedia.

Den här gången rör det Manypedia, ett verktyg för att jämföra två språkversioner (inklusive lite statistik). Funktionen ska naturligtvis inte användas mer än Google Translate som översättningsverktyg, men den kan användas för att snabbt få överblick över samma artikel på olika språk, översatt till svenska. Den slumpar automatiskt fram två sidor och jämför.

Med vänliga hälsningar//Hannibal 19 september 2011 kl. 10.30 (CEST)

Kanske kan bli något, tyvärr tyckte systemet inte om Internet Explorer, får försöka på annan dator. --Xauxa 19 september 2011 kl. 12.05 (CEST)

Ny kurs med Wikipediapubliceringsuppgift

Från imorgon förmiddag och fram till slutet av oktober kommer ett gäng Wikipedianybörjare att försöka utöka artiklar inom områdena Öppen källkod, Smartphones, IT-rätt och IT-säkerhet. Hoppas det är okej. De går en kurs för mig och har fått ett antal Wikipediapubliceringsuppgifter. Jag räknar med att de behandlas lika strängt/snällt som andra nybörjare, men blir naturligtvis glad om de får endel återkoppling på det de skriver. De skapar användarkonton som börjar på Ö1 (förkortning för Öppen källkod 2011). Resultatet av Wikipediapubliceringsuppgiften kommer successivt att sammanställas på "projektsidan" Användare:Mange01/Kurs öppen källkod. Många av deras ändringar dyker automatiskt upp som relaterade ändringar. Mange01 14 september 2011 kl. 22.18 (CEST)

Kul. Skall hålla ögonen öppna och se i vilken utsträckning man kan hjälpa till. /Julle 14 september 2011 kl. 23.27 (CEST)

Låter bra. Jag förstår inte varför det är så få studenter som skriver på wiki. Jag lär mig genom att förklara (eftersom jag är ex lärare). Nu när jag började studera så satte jag mig och förklarade på wiki istället. Jag klarade våren galant, och det blev en hel del nya artiklar och många utökningar som gagnar både mina kurskamrater (som vet mitt nick och då vet att artiklarna är "OK") och resterande läsare med. Jag hjälpte mig själv genom att skriva här. Om fler tänker som jag så skulle wiki kunna utvecklas väldigt snabbt inom universitetsämnena!!! Adville 15 september 2011 kl. 00.50 (CEST)

Du formulerade huvudmotivet även till mitt Wikipediaintresse. Jag lär mig genom att förklara. Om några år kanske vi kan ge ut var sin Wikipediabok som läromedel i våra respektive ämnen... mange01 15 september 2011 kl. 08.47 (CEST)

Intressant tanke. När jag har tid... Skulle vara kul att försöka stödja projektet i Sthlm mm och lära grunderna för redigeringar till ex. studenter som börjar på högre studier. Där borde man kunna hitta många nya duktiga skribenter. Adville 20 september 2011 kl. 00.14 (CEST)

Dina studenter är skickliga! JAg fick idag för första gången tvärstopp på en botkod genom redigeringskonflikt i Android Market. Det har aldrig hänt tidigare trots sexsiffrigt antal redigeringar. -- Lavallen 15 september 2011 kl. 08.57 (CEST)

För att vara nybörjarartiklar så är de oerhört välskrivna. Mina komplimanger. /εsquilo 15 september 2011 kl. 10.12 (CEST)

 Gillar Docendo discimus! /Nesse 15 september 2011 kl. 10.23 (CEST)

Jag har framfört berömmet till studenterna - de såg ut att växa lite. Tack också för kvalitetsmallar och diskussionsinlägg - studenterna har fått i uppdrag att åtgärda allt sådant innan kursen är slut. F.ö. borde nån översätta en:Learning by teaching... Mange01 15 september 2011 kl. 22.26 (CEST)

NASAs Upper Atmosphere Research Satellite trillar ner på lördag

NASAs "Upper Atmosphere Research Satellite" riskerar visst att trilla ner på bebodda områden där Sverige är ingår på lördag så tänkte det kunde vara intressant med en Svensk artikel om vad man eventuellt får i huvudet. ;-) Schh 19 september 2011 kl. 00.37 (CEST)

Med tanke på sv.wikipedias globala perspektiv är det väl lika intressant att ha en artikel på svenska oavsett var i världen satelliten eventuellt kommer att trilla ner någonstans? (sv står alltså för språket svenska, inte landet Sverige) --MagnusA 19 september 2011 kl. 10.39 (CEST)

Det mesta av Sverige ligger dock helt utanför riskområdet. Synd, det hade varit ett välkommet tillskott när man är ute och jagar svamp... -- Lavallen 19 september 2011 kl. 10.43 (CEST)

@MagnusA. Det är så klart sant, notabla artiklar har samma rätt att skapas här oavsett vilka länder de berör. Men det är ju alltid trevligt att man förbättrar artiklar som det är en stor chans att folk kommer att läsa, se till exempel sektionen om Google Doodle ovan. Om risken finns att en satellit ska slå ned i Sverige så är ju chansen större att just den artikeln får fler besökare, eftersom den klart största delen av svwiki:s läsare bor i Sverige eller har anknytning till landet. Självklart ska artikeln skrivas utifrån ett globalt perspektiv och självklart har varken jag eller någon annan här (antar jag) något emot att folk skapar artiklar om andra risksatelliter! Men den kan väl inte ses som något dåligt om vissa användare försöker identifiera artiklar som kan få många läsare samt försöker att förbättra just dessa? Iusethis 19 september 2011 kl. 14.57 (CEST)

Om jag förstod tidningen rätt i morse kunde den här satellinten väl i princip dimpa ner varsomhelst i ett bälte mellan Göteborg och Medelhavet, så det torde inte vara svårt att få ett globalt perspektiv på det hela. /FredrikT 19 september 2011 kl. 16.41 (CEST)

Ngnstans mellan Göteborg och Eldslandet har jag tolkat det som... HAr de specifierat sig bättre än så? -- Lavallen 19 september 2011 kl. 17.48 (CEST)

Det här är väl ett typexempel på sensationsrubricering om något? /Grillo 19 september 2011 kl. 18.03 (CEST)

Kanske någon kan lägga in information om nedslagsområden samt länk dit man kan få information när nedslagsberäkning med bättre precision blir tillgänglig? Schh 20 september 2011 kl. 17.17 (CEST)

Uppgiften att: UARS hadde en omloppsbana på 604 km med en omloppsinklination på 57 grader. gav mig en vink om det där med Göteborg och Eldslandet... -- Lavallen 20 september 2011 kl. 17.32 (CEST)

Önskar input från fler

Önskar fler synpunker på diskussionen Diskussion:Drömde mig en dröm i natt#Syntaxfel mellan mej Användare:Åke Persson och Användare:Esquilo. Från att ursprungligen handlat om ett rapporterat syntaxfel från en bot fortsätter återställningarna även av kod som undviker detta s.k. fel. Jag ifrågasätter det korrekta i att det alls ska vara ett syntaxfel och det borde tas bort från listan av möjliga fel att detektera. I historiken finns andra förslag från mej hur detta "syntaxfel" kan gås runt, men inget duger. Önskar fleras syn på saken. --Åke Persson 19 september 2011 kl. 23.46 (CEST)

Problemet är nu löst. --Åke Persson 20 september 2011 kl. 08.28 (CEST)

Dagens Google Doodle

Wikitack

Ett av de sätt som Wikipedia får besökare på är genom webbsökningar. Den mest använda söktjänsten heter Google. Titt som tätt gör Google om sin logga för en dag, för att uppmärksamma någon händelse eller person. Den tillfälliga loggan, som kallas för en Google Doodle, länkar vanligen vidare till en sökning på ämnet, och oftast är Wikipedia den första sökträffen.

Den 24 augusti var sökordet Jorge Luis Borges. Det ledde till att den svenska artikeln om den argentinske författaren fick ungefär 2500 gånger fler besökare än normalt.

I dag är sökordet Albert Szent-Györgyi och den första sökträffen är Wikipedias artikel om Nobelpristagaren. Från att i går inte ens ha nämnt upptäckterna av C-vitaminet och citronsyracykeln har artikeln utvecklats till en värdig, grundläggande biografi.

Jag vill tacka alla dem som förbättrar dessa artiklar när de hamnar i rampljuset. Jag tror att vi fångar många läsare och framtida skribenter när de råkar stöta på bra artiklar. Vi kanske kan bli ännu bättre på det? Vet någon om det är möjligt att få veta i förväg vad som blir en Google Doodle? –CÆSAR 16 september 2011 kl. 14.59 (CEST)

Håller med om att detta är väldigt bra! Det är roligt att se hur en artikel som plötsligt får över 37000 träffar också fått en bra artikel. Tyvärr har jag ingen aning om det går att få reda på Google Doodles i förväg. Vi får försöka hålla ögonen öppna och tipsa här på Bybrunnen när vi ser en artikelrelaterad google doodle. / Elinnea 17 september 2011 kl. 17.58 (CEST)

Låter som en uppgift för Wikipedia:Projekt aktuellt. --Ainali 17 september 2011 kl. 18.59 (CEST)

Jeg har hatt kontakt med Google i Norge og av flere grunner tror jeg forhåndsvarsling er lite realistisk (de har blant annet stort fokus på at det ikke skal komme ut på forhånd hva dom er neste Doodle.

Derimot bør det være mulig med varsling i det en ny Doodle starter, og om vi er en gjeng da som varsles og umiddelbart kaster oss over artikkelen og utvider den, så kan en tenke seg at det kun er de første minuttene at den kanskje er dårlig, så blir den utvidet og kvalitetssikret. Hvis det er interesse for noe slikt så kan jeg forsøke å ta det opp med min kontakt i Google. mvh - Ulflarsen 18 september 2011 kl. 00.09 (CEST)

Ulf, jag tror i så fall att det vore intressant för alla språkverksioner att få veta detta i förhand. Om din kontakt är positiv till ett samarbete så kanske det kunde tas upp med Foundation?

Om det inte går så får vi göra som Elinnea och Ainali föreslår, hålla koll på när det händer något och annonsera på lämplig plats. På vanligt Wikipedia-vis alltså. –CÆSAR 19 september 2011 kl. 09.50 (CEST)

Nåt som vore väldigt intressant att ha vore nånslags funktion med statsen så man kunde se dem på dagsbasis vilka artiklar som fått flest träffar idag, så man skulle kunna upptäcka om det är nån artikels stats som plötsligt börjar skena iväg av någon anledning. Har inget med Google Doodle att göra, utan bara nåt jag kom att tänka på iom detta. / Elinnea 19 september 2011 kl. 15.58 (CEST)

GameOn har kod för att hämta den datan för varje enskild sida. (Och jag kan använda den.) Men jag vet inte om det skulle göra sig att jobba igenom 400000 sidor för att få fram vilken sida som har högst statistik. För det första skulle det sannolikt ta lite tid för en bot att ta sig igenom alltihop. För det andra så är det ganska lätt att manipulera de där siffrorna. Innocent bot är skyldig till att den här sidan är nummer 3 bland de mest besökta sidorna på Wikisource. En sida som sannolikt bara intresserar mig! För det tredje skulle troligen stats blockera mig för att jag belastar sidan för hårt. webcitation.org har redan blockerat mig fler gånger än jag kan hålla reda på... -- Lavallen 19 september 2011 kl. 16.46 (CEST)

Elinnea: Man kan antagligen tigga till sig den funktionen av en:User:Henrik, som driver stats.grok.org. Det finns redan en topplista för december 2010. Att generera en per dag borde inte vara alltför svårt. Och vill vi ha den på wikin så kan en robot kopiera över listan varje dag och göra något vettigt av den. –CÆSAR 19 september 2011 kl. 17.39 (CEST)

Dessvärre tycks även den listan vara lättpåverkad (se Lavallens exempel ovan) om man tittar på exempelvis Nightrage som då rankades 9 med 42 k träffar, något som svårligen förklaras av ett plötsligt enormt intresse för svensk-grekisk melodiös death metal. Listan kan dock trots detta vara ett intressant verktyg. Zaijaj 19 september 2011 kl. 17.52 (CEST)

Sidvisningsstatistik, den höga blå spetsen beror på filmsläppet av filmen Crystal Skull.

Elinnea: det finns ett verktyg för trender men det mäter visserligen mest redigerade artiklar, men jag kan tänka mig att korrelationen mellan mest besökta och mest redigerad kan vara hyfsat hög (om inte så hittar man ett och annat redigeringskrig). Denna listar både per timme och per dag. Zaijai: Det kan ju vara ett annat sökord folk var ute efter, ungefär som när folk sökte efter info om Indiana Jones filmen Crystal Skull den dagen den släpptes, men de hamnade på den riktiga artefaktens artikel istället. --Ainali 19 september 2011 kl. 21.19 (CEST)

Och så finns Wikitrends. /Pontus 21 september 2011 kl. 22.21 (CEST)

Death anomaly

Hi, we have a death anomaly between EN wiki and here re this person. Someone has changed her article here to say she's dead, but they didn't source it and I don't think her webpage says that she's dead. WereSpielChequers 18 september 2011 kl. 00.55 (CEST)

She is dead. She was not replaced until the parliament (Riksdagen) reopened on 4 October 2010. The Parliament is closed in the summer and open in September (or October, during an election year).--Ankara 18 september 2011 kl. 01.13 (CEST)

Edit conflict: According to several Swedish newspapers and blogs from friends, she died.//Hannibal 18 september 2011 kl. 01.15 (CEST)

When someone writes that a person is dead, without supplying a source, we usually remove that, until there is a souce in the article. It's very important to do that. / Elinnea 18 september 2011 kl. 11.12 (CEST)

Thanks everyone, both the Swedish and English articles are fixed now. I'm afraid my Swedish was simply not good enough to find her death notice without knowing the Swedish word for dead. As for reverting unsourced assertions that someone has died, my experience on the death anomalies project has been that if an IP or a Newbie says that an old person has died they are almost always right, so I try to find reliable sources. WereSpielChequers 21 september 2011 kl. 11.02 (CEST)

Företagsrekonstruktions artikeln, ganska aktuell

Artikeln Företagsrekonstruktion kanske borde fyllas på?, den är rätt spartansk i nuvarande skick.Schh 21 september 2011 kl. 17.02 (CEST)

Två ideer: 1. Wikipedia-informatörer i skolorna, 2. Wikipedia-center i Afrika

Den första idén ...

... är att Sveriges kommuner anställer wikipedia-informatörer som åker runt i skolor och högskolor och berättar om Wikipedia.

För att kommunerna skall göra detta krävs att de får upp ögonen för att åtminstone sådan här wiki-verksamhet kan "lönearbetifieras". Det betyder inte, vilket är viktigt att betona, att allt wiki-arbete som sker "ute i stugorna" wikifieras. En del skulle kanske säga att wikipedias själva natur är att det är icke-lönearbetifierat arbete, och det ligger också något i det, varför man bör göra eventuella förändringar på ett smart sätt.

Det jag tänker mig är iaf att man vid sådana här skolbesök t.ex. kan ta upp följande: Kritiken mot wikipedia. Hur många som använder wikipedia. Wikipedia internationellt (t.ex. att Islands wikipedia är relativt sett världsledande, om man ser till folkmängd). Wikipedias historia. Vilka "yrken" och människotyper som finns och behövs (byggarbetare, grovstädare, finstädare, putsare, organisatör, administratör, tävlingsmänniska, människor som gillar att "rösta", formella styrelser osv). Wikipedia vs journalistik vs forskning. Hur demokratin fungerar. Hur skolor kan använda sig av wikipedia, t.ex. genom att ge eleverna uppgifter att skapa egna artiklar, översätta med egna ord från engelska eller andra språk, eller t.o.m. att skapa egna wikis. Man kan också ta upp det här med bilder, källor, referenser, att Afrika är underrepresenterat, samt förstås om andra wikiprojekt, såna som fungerat bra och såna som fungerat dåligt. Kort sagt, det finns mycket som sådana här informatörer skulle kunna ta upp, och det är inte realistiskt att anta att lärarna själva kan ge eleverna den här kunskapen. De kan möjligtvis säga något om wikipedia, men de lär inte kunna ge den mer djuplodande kunskap som riktiga wikipedia-informatörer skulle kunna ge.

Om informationen ges till lärare skulle det kunna ske som workshops, t.ex. vid lärardagar. För att det skall bli ordentligt kanske det dock först krävs att Svenska wikipedia har en egen diskussion om det här på något möte. T.ex. om man kan ordna en steg 3-kurs till att bli legitimerad wikipedia-informatör, typ 3 helger. Och de som gått en sådan kurs kan, tills kommunerna börjar att anställa, erbjuda sina tjänster inom studieförbund, till folkhögskolor mm.

Jag är tveksam till att vi ska anställa random guy till att sprida Wikipedia. Ska _någon_ betalas för Wikipedia ska det vara en entuiast. Vi behöver folk som KAN Wikipedia utan och innan, inte folk som lika gärna skulle kunna jobba med att sortera jordnötter på ICA. Fas 3 är tugnt, och det är väl praktiskt att ideela organisationer kan få hjälp av långtisarbetslösa, och det är massor med vettiga personer, men för att sprida Wikipedia måste ett personligt engagemang finnas så att vi inte får folk som inte förstår principen bakom fri kunskap. (edit: råkade posta på skolans IP) --SakJur 25 augusti 2011 kl. 09.43 (CEST)

Givetvis skall den som anställs för att sprida wikipedia vara lika intresserad av wikipedia som astronauter är intresserade av att flyga i rymden, eller lika intresserade som bilmekaniker bör vara med att meka med bilar. Det skall inte vara "random guy". Min poäng är att man kan, och bör, lönearbetifiera åtminstone informationsarbetet om wikipedia. Och att det bör införas en struktur och en plan för det hela. Det bästa vore om det fanns en plan och struktur för hur legitimering av wikipedia-informatörer bör gå till. Kanske man t.o.m. kan ordna en kurs som förläggs på någon folkhögskola över 1,2,3 eller 4 veckor - och som utmynnar i legitimering som wikipedia-informatör. Ett yrke som sedan lanseras mot kommuner mm. När det kommer till kritan är det bara kommuner som skulle kunna betala. Alternativet, som förstås inte ens är en tiondel så bra som att kommuner betalar en riktig lön, men som kanske är det mest realistiska på KORT sikt, är att ta emot speciellt utvalda FAS3-personer. Även de behöver dock utbildning och skall ha varit verksamma i wikipedia i flera år. --Mats33 25 augusti 2011 kl. 20.19 (CEST)

Ingen fler som har tankar om detta, om att försöka lönearbetifiera åtminstone en del av det utåtriktade informationsarbetet? Givetvis är det inte "random guy" som i så fall anställs, utan det skall vara en person som är engagerad. Gärna ha varit engagerad och deltagit i några år, minst. Till en början kanske man iofs kan testa med FAS3, men det är ju bara i brist på bättre alternativ i så fall. Huvudmålet bör vara att hitta former för legitimering av wikipedia-informatörer. Samt att bjuda in sig till kommunerna för att föreläsa om varför wikipedia-informationsarbete är ett riktigt yrke, och varför de bör se det som sin uppgift att anställa och betala lön för dessa, på samma sätt som de betalar lön till sjuksköterskor och lärare. Man kanske t.o.m. kan upprätta samarbete med någon folkhögskola och med dem ta fram en utbildning, t.ex. sommarkurs, till "wikipediainformatör". Tankar? Åsikter? Motargument? Och togs något av detta upp till diskussion på årsmötet? --Mats33 30 augusti 2011 kl. 21.13 (CEST)

Kommuner vill väl oftast spara så mycket pengar dom kan? :-), en effektivare idé kanske är en wikipediasponsrad entusiast som för ut wikipedia som ett ställe där man kan publicera inlämningsuppgifter osv genom att besöka dom olika (gymnasie)skolorna i landet. Då får man veta om det är plagiat, formulerat rätt osv, rätt snabbt samt att wikipedia får mer material. Den andra delen bör bestå i att visa hur man använda wikipedia som källa. Att förstå vikten av att kontrollera sina källor, eller ta reda på sådana om det saknas. Och använda materialet i (skol)uppgifter. Som en tredje aspekt, sker det någon bearbetning av lärarhögskolorna samt dess personal? Schh 13 september 2011 kl. 05.56 (CEST)

Det låter som en lysande idé! Tyvärr är jag ny här och har inte ens gått ut gymnasiet än. Men om det är något vi skulle behöva är att vi skulle behöva informera om en webbplats som ger ut information gratis t.o.m. .

Själv har jag inte hunnit skaffa mig så mycket erfarenhet än, men jag älskar att skriva och berätta. Jag vill verkligen berätta saker för folk, saker om information som håller på att gå förlorade p.g.a. att det inte är någon som skriver dem så att folk kan lära sig något nytt, något användbart. "Let´s do it on the same way as our fathers" --Scythe-goes-green 22 september 2011 kl. 19.34 (CEST) men låt oss skriva ner det någonstans först!

Den andra idén ...

... är att Sverige/Svenska wikipedia verkar för upprättandet av ett biståndsfinansierat eller gåvofinansierat eller delvis bistånds- eller gåvofinancierat Wikicenter i Afrika.

Det ideala är att studenterna eller vilka det nu blir som studerar och arbetar där får betalt, såväl för en grundkurs som för att skriva artiklar eller delta i något annat projekt, eller för att gå ut i skolor och informera, eller både och. Eller åtminstone att en diskussion om hur detta skulle kunna gå till initieras i samarbete med någon afrikansk förening eller med någon biståndsförening. Bakgrunden är att afrikaner i regel är väldigt fattiga, och det är därför de inte har tid eller ork eller möjlighet att jobba gratis, som i traditionellt wiki-arbete. Men om wikipedia skulle utvecklas i Afrika skulle det vara bra för den demokratiska utvecklingen, och det skulle vara ett lämpligt extraknäck för studenter. Jag har en afrikansk kontakt (rwandier) som för tillfället bor i Sverige, som jag diskuterat detta grundligt med redan. Och som är helt med på noterna. Men det vore trevligt om vi blev fler i diskussionen.

Om det finns några fler som tycker att dessa två idéer, eller någon av dem, är värd att diskutera vidare vore det trevligt. I så fall kanske man behöver en speciell diskussionsplats dock. Jag kan också nämna att jag haft en kortare korrespondans med Jimmy Wales om dessa två idéer. Han verkar rätt positiv till att "lönearbetifiera" informationsarbete om wikipedia. Men han vill inte att betalningen kommer från kommunerna via skatt, eftersom han är emot skattefinansiering överhuvudtaget (pga han är objektivist/nyliberal). Men som jag ser det är detta enda möjligheten, att kommunerna betalar. Och när det gäller Afrika så tror jag som sagt också att vi bör testa att lönearbetifiera lite grand, eller åtminstone att folk får betalt för att gå kurser och lära sig grunderna, mot att de sedan gör några skolbesök och berättar lite. Mvh M. --Mats33 24 augusti 2011 kl. 23.48 (CEST)

Ett tillfälle att diskutera sådana idéer är föreningen Wikimedia Sveriges medlemsmöte nu på lördag 27 augusti, som hålls på Stockholms stadsbibliotek. --LA2 25 augusti 2011 kl. 01.27 (CEST)

Ska se om jag får iväg 100 kr till ett medlemskap i föreningen och om det går någon tåg eller buss från Umeå t.o.r. som jag har råd med. I annat fall så vore det trevligt om idén/idéerna togs upp på något sätt. Och om du går dit och jag inte tar mig dit får du gärna berätta här. --Mats33 25 augusti 2011 kl. 02.32 (CEST)

Jag vill bara säga (nu tre år senare) att ett sådant här center har invigts i byn Mbazzi i Uganda genom ett projekt av mig, Caroline Gunnarsson, WWF och Wikimedia Sverige.Nakalema (diskussion) 27 maj 2014 kl. 11.29 (CEST)

NSU som "skola för wikipedia-informatörer"

Ett alternativ, som jag kom på nu, är att använda sig av NSU, dvs Nordiskt Sommaruniversitet, som plantskola eller t.o.m. legitimering för wikipedia-informatörer. Jag var delaktig i NSU under ca 6 år, så jag vet ungefär hur det fungerar. Man startar en studiecirkel om något, i vårt fall blir det något om Wikipedia. Sen får man pengar i tre år, givet att man blir beviljad som studiekrets. Pengarna täcker alla resor man gör till seminarier och sommarläger. Sommarlägret är det stora, och då samlas alla olika studiekretsar under en hel vecka. Har man bra verksamhet i gruppen, producerar papers o.s.v. då är det också möjligt att få förlängt förtroende i fler treårsperioder. För att bli beviljad är det bra om några är aktiva forskare, doktorander, studenter på lite högre nivå etc - men det räcker om några är det. Det är också bra om man har folk i nätverket från minst 2, helst 3, nordiska länder. Kanske "Wikipedia och det moderna samhället" skulle kunna vara titeln på en sådan krets, då kan man skriva papers om wp och sociala medier, wp och demokrati, wp och icke-lön-principen, wp vs journalistik och forskning, wp i skolan mm. PS. NSU är något som är helt utanför vanliga universitet mm och det är inte ett heltidsarbete att vara med. Som vanlig deltagare räcker det med att man är med på sommarlägret och 1-2 seminariehelger per år. Sommarlägren sker i olika nordiska länder. --Mats33 25 augusti 2011 kl. 21.04 (CEST)

• NSU

Material från andra världskriget?

Det är ju 70 år sedan 1941 då andra världskriget med god marginal hadde startat. Kanske det öppnar upp nya bild- och litteraturskatter? några ideér? Schh 21 september 2011 kl. 16.13 (CEST)

Det är väl bara att be CatScan plocka fram alla konstnärer som avled 1941? Eric Rohmans filmaffischer till exempel. Finns över sjuhundra på libirs. /εsquilo 21 september 2011 kl. 21.28 (CEST)

Avsåg mer fotografier och artiklar.Schh 21 september 2011 kl. 21.30 (CEST)

Erik Rohman låg för övrigt i fel kategori, han avled 1949 enligt libris, vilket stämmer bättre med att Barnen från Frostmofjället kom 1945.--FBQ 21 september 2011 kl. 23.09 (CEST)

Namngivning av sportsäsonger

Det finns många artiklar om olika idrottsklubbars säsonger här på Wikipedia, men någon direkt standard för hur dessa ska namnges hittar jag inte. Några av de namn som finns är HV71 2009/2010, AIK Fotbolls säsong 2011 och Arsenal FC säsongen 2011/2012. Bör vi inte försöka komma fram till ett standardnamn för ett mer enhetligt Wikipedia? Själv föredrar jag den sistnämnda formen (Klubb XK säsongen år/år). /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 19 september 2011 kl. 18.28 (CEST)

• Håller med Frisko om formen. Den namngivningen följer ju skriv ut det självklara. M.v.h. Indianarrow 19 september 2011 kl. 18.37 (CEST)

Jag råkade just börja ändra AIK Fotbolls säsong 2011 till AIK Fotbollssäsong 2011 i tron att det var en särskrivning, men uppmärkammades av Zaijaj om att så inte var fallet. Han/hon verkar ha varit nära att göra samma misstag. Om artikeln istället hette AIK Fotboll säsongen 2011 tror jag inte att problemet skulle uppstå. Så verkar ju de brittiska fotbollslagens säsonger vara namngivna.--FBQ 19 september 2011 kl. 19.00 (CEST)

Ja, det ser onekligen ut som en särskrivning och jag har varit nära att göra samma sak. Förslaget Klubb X säsongen år låter rimligt. Zaijaj 19 september 2011 kl. 19.37 (CEST)

Det ser ju inte alls ut som en särskrivning! :P Moberg 19 september 2011 kl. 23.29 (CEST)

Även om det kan se ut som en särskrivning, är inte "AIK Fotbolls säsong 2011" en mer fullständig utskrivning av ett begrepp än "AIK Fotboll säsong 2011" som mer är en stapling av ord (i telegramformat) som beskriver ämnet (på ungefär samma sätt som artikelinledningen "Namn Namnsson, journalist, sillstrypare, född NNNN, död NNNN." inte är en fullständigt utskriven mening)? --flinga 20 september 2011 kl. 02.28 (CEST)

Vad vet jag, det handlar om att jag är oinsatt som gör att det känns underligt. Jag upplever det inte som självklart att AIK:s fotbollssektion heter AIK Fotboll.--FBQ 20 september 2011 kl. 12.44 (CEST)

Och jag är helt säker på att sektionen inte hette AIK Fotboll 1896, eller 1938. Troligen är namnet ganska nytt.--FBQ 20 september 2011 kl. 12.48 (CEST)

Njae, nej, jag är inte heller insatt så jag vet inte. Att det är ett namn antyds av att f:et i fotboll är stor bokstav (hur brukar man förresten göra med sådant här?). Men det borde väl i vilket fall framgå i artikeln att det är ett namn och inget annat i så fall, så det är väl inget problem? --flinga 23 september 2011 kl. 01.31 (CEST)

"AIK FF" är väl det riktiga namnet

http://www.aikfotboll.se/Article.aspx?contentID=3490 och ishockeylaget "AIK IF". Sedan tror jag inte man var så noga med det förr. Då var det sektionsföreningar, inte alliansföreningar som nu. Det blir väl "AIK:s fotbollslag då", och senare "AIK:s herrlag i fotboll" och "AIK:s damlag i fotboll". J 1982 20 september 2011 kl. 19.45 (CEST)

När ämnet ändå är uppe: hur ska motsvarande kategorier namnges? Existerande kategorier är bland annat Kategori:FC Barcelonas säsonger, Kategori:Säsonger för Arsenal FC och Kategori:Liverpool FC:s säsonger. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 21 september 2011 kl. 21.18 (CEST)

Uppdatering av flaggmallar för Libyen

FN har nu erkänt den nya regimen i Libyen och även erkänt den nya flaggan. Men ett flertal mallar som t ex flaggmallar som Mall:LBA och när man använder [[Mall:Land|Libyen]] finns den gamla flaggan kvar. Tyvärr hittar jag inte de ställen där den gamla flaggan byts ut mot den nya i dessa mallar. Kanske någon annan vet hur man ska göra här för att byta ut flaggorna?--Bruno Rosta 22 september 2011 kl. 17.26 (CEST)

Det ändras i {{Landsdata Libyen}}. Glöm inte att den gamla flaggan ska vara kvar för perioden 1977–2011. /εsquilo 22 september 2011 kl. 19.19 (CEST)

Redan ändrat ser jag. Då är det bara att leta upp alla artiklar som länkar till {{Landsdata Libyen}} och ändra tillbaka till den gamla flaggan i de artiklar där den ska vara kvar. Olympiska sommarspelen 2000 med flera. /εsquilo 22 september 2011 kl. 22.24 (CEST)

Borde vara fixat nu. /εsquilo 23 september 2011 kl. 10.04 (CEST)

Mallen {{LBY}} ger fel resultat i många fall, och jag begriper inte vilken parameter som ska in. Se exempelvis Afrikanska mästerskapet i fotboll för herrar 2006. /jssfrk (d|b) 23 september 2011 kl. 11.51 (CEST)

{{LBY}} anropar {{flaggbild2}} utan att skicka med några parametrar. Jag ändrade nu så att en parameter skickas med, men man borde ju skicka med alla som flaggbild2 tillåter. Då behövs väl lite if-satser för att få ett vackert anrop, eller ignoreras tomma parametrar? --LPfi 23 september 2011 kl. 17.15 (CEST)

Copyright och bilder

Jag lånat en bok från 1962 som innehåller bilder från tiden för byggande och invigning av Västra stambanan (1855-1862). "Teckning efter samtida litografi" och liknande står det, min fråga är om man får att lägga upp några här? Om det är ursprungsbilden eller den sentida teckningen som man skall räkna efter? Steinberger 20 september 2011 kl. 23.09 (CEST)

De ursprungliga litografierna är fria om upphovsmannen dog senast 1940. Han var antagligen äldre än 22 år och levde knappast till 100, så det kan man utgå från utan närmare utredning (och bilderna publicerades före 1923, så ok för USA också).

"Teckning efter" annan bild kan i allmänhet räknas som ett verk med egen upphovsrätt. Här är det förstås möjligt att man följt förlagan så noga att verkshöjd inte uppnås, men jag vet inte var gränsen går. Om verkshöjd inte uppnås borde bilderna alltså vara fria nu.

Om teckningarna måste antas uppnå verkshöjd omfattas de av upphovsrätten till 70 år efter upphovsmannens död eller, om verket är anonymt, till 70 år efter publicering, alltså till nyår 1933. I så fall behövs alltså tillstånd av den som innehar upphovsrätten, antagligen konstnären eller förlaget.

--LPfi 21 september 2011 kl. 06.21 (CEST)

Tack, och om jag förstår rätt, när det står "teckning efter akvarell" eller "rekonstruktionsteckning efter fotografier" så behöver jag i princip ha tillgång till originalet, för att avgöra copyrightförhållanden i det enskilda fallet och för att därefter bedöma verkshöjdsskillnad, hur man nu gör det sakligt? Och varför inte ta själva originalen om man ändå har dom? :) Men att "träsnitt ur Illustrerad Tidning", "samtida träsnitt" eller "samtida teckning" kan vara värt lite möda med scanner och Commons. Steinberger 21 september 2011 kl. 18.57 (CEST)

En teckning efter en akvarell torde (i seriösa fall) alltid ha verkshöjd, eftersom man i det fallet är tvungen att utnyttja konstnärlig frihet för att få ett vettigt slutresultat. Däremot kan teckning efter litografi i många fall följa förlagan noga (varvid tecknandet endast ersätter en på den tiden mer komplicerad teknisk procedur). Jag kan tänka mig att det inte skulle ge egen upphovsrätt annat än om förlagan är mycket skadad och rekonstruktören tagit sig friheter. Men här borde någon expert uttala sig. --LPfi 22 september 2011 kl. 09.32 (CEST)

Tack för hjälpen. Jag har skippat alla bilder där det kan råda några tveksamheter. Några andra har jag laddat upp. De finns numera på artiklarna Alingsås station, Västra stambanan och Göteborgs centralstation. Tack än en gång. Steinberger 24 september 2011 kl. 17.55 (CEST)

Vem tittar på wikipedia egentligen?

Finns det någon undersökning som visar vad det är för personer i Sverige som använder wikipedia på Svenska, eller för den delen engelska wikipedia. Rörande t.ex ålder, bostadsområde, utbildning, socioekonomiskt skikt, intressen, motivation, hur det började osv? Schh 23 september 2011 kl. 15.58 (CEST)

Du hittar statistik om detta från Wikimedia Foundation på den här översiktssidan. Nedbrutet per språk ser man att svenskspråkiga Wikipedia används till 92% av användare i Sverige, 2% Finland, 1,1% Norge och så vidare. Nedbrutet per land ser du att användare i Sverige går till 54% till svenskspråkiga Wikipedia och 39% engelskspråkiga. --LA2 24 september 2011 kl. 10.02 (CEST)

Mycket intressanta siffror. Om man ser på trendkurvorna, så verkar tex den nationella språkversionen öka (svagt) på en:wp:s bekostnad i Sverige, medan det tex i Brasilien är tvärtom. Också siffrorna från Norge är anmärkningsvärda då majoriteten länge valt en:wp före no:wp, men där no:wp växer starkt.Yger 24 september 2011 kl. 10.20 (CEST)

Sen finns det förstås inga nationella versioner av Wikipedia, som tydligen åter måste påpekas... /Grillo 24 september 2011 kl. 17.29 (CEST)

Kan inte "svenska" användas både som "från Sverige" och "svenskspråkig"?--~In Donaldismo Veritas 24 september 2011 kl. 18.04 (CEST)

Jo, absolut, men Yger skrev "nationella språkversionen". Antagligen är det skrivet av slentrian, och jag är inte ute efter att hänga ut någon för en klantig skrivning, men det är något som vi kämpat så länge för att få bort ur tanken, att det känns lite irriterande när folk ändå hänvisar till versionerna som nationella. /Grillo 24 september 2011 kl. 18.09 (CEST)

Bevakningsbugg och kapacitetsbrist

Har "Upper Atmosphere Research Satellite" i bevakningslistan, MEN den har en förmåga att inte visas trots att versionshistoriken visar att den ska göra det. Redigerar jag den så dyker den upp, men runt 24 timmar senare försvinner den. Och finns inte i dom tre föregående dagarna heller. Databasen för WP-sv verkar också ha svårt att hänga med på eftermiddagarna när man vill spara.Schh 24 september 2011 kl. 04.56 (CEST)

Hur ser dina inställningar för bevakningslistan ut under "Mina inställningar"? Det finns flera rutor att kryssa i som periodvis kan dölja en sida: Visa inte redigeringar av inloggade användare i bevakningslistan, Visa inte redigeringar av anonyma användare i bevakningslistan, Visa inte robotredigeringar i bevakningslistan, Visa inte mindre ändringar i bevakningslistan, etc... -- Lavallen 24 september 2011 kl. 08.36 (CEST)

Jag upplevde vid vissa tidpunkter både igår och i förrgår att inga redgeringar gjorda efter 20 september syntes i bevakningslistan eller senaste ändringar. Så jag tror WMF har haft något problem med synkning av servrar de senaste dagarna. Kan det vara relaterat till problemen kanske? Ḇọⅳⅰḙ 24 september 2011 kl. 09.08 (CEST)

Förslag på bättre redigeringsgranskning

(Observera att alla "man" i detta inlägg har samma betydelse som "jag") Något som händer ganska ofta när man "patrullerar" på senaste ändringarna, är att man upptäcker att en IP-adress eller annan helt okänd användare ändrar t.ex. sifferuppgifter i artiklar. Det kan vara allt från årtal till invånarantal i städer, men det finns en likhet: man har inte en aning om det stämmer om man inte är insatt i ämnet. Ofta, när man inte vet att hur man ska ta reda på om det stämmer, blir det att man lämnar artikeln utan åtgärd. Detta är givetvis inte bra och är något som bör ändras på.

Min idé är att vi (dock inte jag, vet ens inte om det är möjligt) skapar en knapp jämte varje redigering i historiken, som man kan klicka på om man är osäker på om ändringen är korrekt. Redigeringen ska då hamna i en lista över redigeringar som behöver granskas av en som är insatt i ämnet. Alla användare ska därför ha en knapp i närheten av "Min bevakningslista" och "Mina bidrag", där de får en lista över alla redigeringar som är ifrågasatta i en, av användaren, utvald kategori. Jag skulle till exempel ha Kategori:Bilsport med underkategorier i min lista, där jag då skulle få se alla redigeringar i dessa artiklar, som någon ifrågasatt. Jag ska då enkelt kunna ta en titt på den redigeringen och avgöra om den stämmer, och sedan enkelt kunna återställa eller klicka på en "godkännknapp". Givetvis bör detta verktyg inte utdelas till alla, utan på samma sätt som t.ex. tillbakarullare. Om detta är genomförbart, eller om någon förstår vad jag menar (om inte, fråga mig), vet jag inte, men jag tror att det skulle öka trovärdigheten på Wikipedia. Green Yoshi (^d_b) 24 september 2011 kl. 19.28 (CEST)

Ungefär det man har på tyska wikipedia med andra ord?! -- Lavallen 24 september 2011 kl. 19.32 (CEST)

Jaså? Det hade jag inte en aning om. Hur fungerar det då? - Green Yoshi (^d_b) 24 september 2011 kl. 19.34 (CEST)

De har inte allt du beskriver, men de har en godkännknapp på varje redigering, åtminstone i huvudnamnrymden. Betrodda användares redigeringar behöver inte granskas, och sedan finns det de som granskar andras redigeringar. Utan ett godkännande blir redigeringen aldrig synlig för vanliga wiki-surfare. -- Lavallen 24 september 2011 kl. 19.50 (CEST)

Dom som är insatta i artikeln har väl den på sin bevakningslista? Och alla uppgifter ska väl som utgångspunkt kunna verifieras av referenser.Schh 24 september 2011 kl. 19.53 (CEST)

1. Inte nödvändigtvis, själv tömmer jag min bevakningslista regelbundet, och det försvinner många användare som tidigare bevakat artiklar. Därför är inte heller specialsidan för obevakade sidor särskilt värdefull för oss. 2. I den bästa av wiki's ja, men verkligheten ser annorlunda ut. -- Lavallen 24 september 2011 kl. 19.57 (CEST)

Jag tror inte att så många har alla artiklar som de kan något om i sina bevakningslistor. Inte bevakar jag allt som har med bilsport att göra, utan bara dem som jag själv skapat + ett fåtal till. De flesta artiklarna är nog obevakade. Vi har haft tillfällen då någon IP-adress bytt ut mängder med invånarsiffror, till några falska, utan att någon gjort ett skvatt. Det tog flera veckor (om jag minns rätt) innan någon upptäckte det. Bevakningslistor är bra, men ibland krävs lite mer. - Green Yoshi (^d_b) 24 september 2011 kl. 20.06 (CEST)

Mycket bra idé, Toshi. Skulle passa för tillbakarullare och högre grader. Har själv råkat ut för den typ av redigeringar på sidor jag förr har klottersanerat (ex fotbollsspelare), och inte vetat om de har gjort fler mål eller inte... Då skulle vi betrodda kunna dubbelkolla (men jag tycker att alla redigeringar skall synas direkt, och inte som på tyska wp- annars blir det ett stort merarbete som skulle försämra wiki, tror jag, eftersom någon måste ha tid att titta igenom alla 100-tals redigeringar/dag) Adville 24 september 2011 kl. 20.26 (CEST)

Halvvarianten finns också, att man granskar nya redigeringar ungefär som vi idag granskar nya sidor. Det blir ett utropstecken i SÄ bredvid en ogranskad redigering -- Lavallen 24 september 2011 kl. 20.36 (CEST)

Ja, ändringarna bör visas direkt. Jag föredrar nog min variant, Lavallen. Det blir lite mycket att alla redigeringar markeras på det sättet. Jag tror t.ex. inte att dina och mina redigeringar behöver granskas... :) - Green Yoshi (^d_b) 24 september 2011 kl. 20.41 (CEST)

Som tillbakarullar/administratör kommer dina redigeringar att patrulleras automatiskt. Mina måste dock efterpatrulleras eftersom jag inte tillhör ngn användargrupp idag. -- Lavallen 24 september 2011 kl. 21.25 (CEST)

Någonstans måste också läsarens egenansvar att man kontrollerar dom upgifter man använder finnas. Alltför många förlitar sig på vem snarare än vad som skrivs. Kanske en flagga för artiklar som är "osurfade" av betrodda bevakare som syns i ett litet hörn kanske vore något? med tanken att spara arbete. Schh 24 september 2011 kl. 20.46 (CEST)

Jag tycker det är praktiskt att gå till kategorin för de artiklar som jag har lite koll på och klicka på relaterade ändringar och då kan jag se om det är någon skum aktivitet på gång. --NERIUM 24 september 2011 kl. 20.59 (CEST)

Och i Wikipedia:CatScan kan man se de senaste 720 timmarnas ändringar i artiklar inom en kategori. --NERIUM 24 september 2011 kl. 21.59 (CEST)

Anledningen med mitt förslag var att det skulle vara så enkelt som möjligt för en användare att se om någon ifrågasatt redigering skett i en artikel som de är insatta i. Inte att man ska behöva leta i en lista över alla redigeringar, för att hitta något. Då kan man lika gärna använda senaste ändringarna, men om man inte varit inloggad de senaste timmarna eller dagarna, går dessa inte att se längre. Det här är givetvis en frivillig funktion, och alla som inte tycker att den är bra, kan helt enkelt strunta i att använda den. - Green Yoshi (^d_b) 24 september 2011 kl. 21.09 (CEST)

I det förslag som jag presenterade senast ovan går det att kolla om senaste redigeringen i artikeln patrullerats. Du gör en sk diff mellan de två senaste redigeringarna i historiken, det dyker då upp ett förslag om att du ska patrullera sidan... -- Lavallen 24 september 2011 kl. 21.25 (CEST)

Aha, jag såg inte ditt senaste inlägg. Jag har för tillfället väldigt svårt att hitta på bra argument, men det hade varit roligt att få veta vad lite fler användare tycker. - Green Yoshi (^d_b) 24 september 2011 kl. 21.50 (CEST)

Jag ser din idé som en bland flera inom detta område som varit uppe under många år, som handlar om att ha bättre ha koll på (oseriösa) ändringar i artiklar. Jag ser inte ditt förlag i sig vara fel. Men jag ser det finns en överordnad trend i vår "hålla ordning på artiklar" som gör denna typ av förslag mindre inressant ju längre tiden går. Det sortiment av ämnen vars artiklar håller bra stadga och som kollas upp regelbundet (via bevakning av insatta) ökar hela tiden, kanske är de 10% kanske 15% av totalen. Pröva tex att ända taxoboxen på en fågelart, det tar högst 48 timmar innan en sådan kollas upp av en grupp. Samtidigt så tror jag vi har en ökande andel också av artiklar som är "hopplösa" kolla upp, hur kan vi kolla om en brasilianska basketspelare fortfarande är aktiv eller ej, hur många mål han gjort etc, och hur många är intresserade av ett sådan ämne (vi har 0 sådan mot 75 på pt:wp, 1 av 80 av argentinska basketspelare). Och med "A" gruppen och "C" gruppen ökande så ser jag då "B" gruppen som minskande, och jag tror också vi har något färre som grottar i den gruppen (vilket år slutade en viss bilmodell tillverkas etc), då jag tror när man har varit kvar en stund så specialiserar man sig och då kan man få upp sitt ämne till A klassen. Så en helt OK idé men jag tror inte det ändå är rätt väg att gå~(hellre då tex synliggöra A artiklarna mer).Yger 24 september 2011 kl. 22.08 (CEST)

Kategorin sexarbetare mm

Ser strukturen för sexarbetsartiklarna ok ut? Se t.ex. kategorierna Sexarbete, sexarbetare och striptease. Är ju lite överlappning mellan strippor och sexarbetare t.ex. Men striptease som kategori kan ju också innehålla annat än personer i "yrket". Tanken med kategorin sexarbetare är f.ö. att det är ett bredare begrepp, så att såväl prostituerade som andra som arbetar med sex och näraliggande verksamheter skall kunna inkluderas. Se t.ex. hur engelska wikipedia löser det hela (medan andra språk oftast inte kallar kategorin sexarbetare utan prostituerade). Vi har dock såväl kategorin Sexarbete som kategorin Prostitution. Och hur skall man göra med personer som är offentliga med att de har varit sexarbetare (prostituterade t.ex.), men som inte är det idag. Ex.vis Alexander Bard. Skall han läggas i kategorin "Svenska sexarbetare"? Eller i kategorin "Före detta sexarbetare". Lite att klura på... --Mats33 20 september 2011 kl. 23.28 (CEST)

Eftersom engelska wikipedia anger kurtisaner som en underrubrik till sexarbetare så gör jag lika på svenska. Börjar med att lägga in Veronica Franco i den kategorin, även om det inte framgår exakt hur mycket kroppskontakt hon hade (man får anta att det var en del). Vet inte var trafficking/människohandel ska in.--Mats33 21 september 2011 kl. 00.11 (CEST)

Trafficking skall väl lämpligen in under någon brottskategori. /FredrikT 21 september 2011 kl. 09.04 (CEST)

Vi talar inte om "före detta" om människor på andra områden (politiker, fotbollsspelare, sångare eller brottslingar). J 1982 25 september 2011 kl. 22.31 (CEST)

Om användning av Anreps adelsgenealogier som källa till person- och släktartiklar på Wikipedia

Diskussionen flyttad till och kan fortsätta på Wikipediadiskussion:Trovärdiga källor#Om användning av Anreps adelsgenealogier som källa till person- och släktartiklar på Wikipedia. --MagnusA 25 september 2011 kl. 16.25 (CEST)

Mall:Redkrig

God kväll, jag har skapat en mall som ev. skulle kunna sättas in i artiklar som skrivskyddats p.g.a. redigeringskrig. Verkar detta vara en bra idé eller inte? --Rasmus 28 25 september 2011 kl. 20.44 (CEST)

Vad är det för fel på {{halvlåst}} och kommentar på diskussionssidan om anledningen, vare sig det är redigeringskrig, mycket klotter eller någon annan anledning? --MagnusA 25 september 2011 kl. 20.50 (CEST)

Inget alls, tänkte bara att det skulle kunna förtydliga anledningen. --Rasmus 28 25 september 2011 kl. 20.52 (CEST)

Förkortningar av språk

Finns konsensus för att språk ska förkortas i artikelintron? Diskutera här. /Grillo 25 september 2011 kl. 17.58 (CEST)

Och frågan gäller snarare: Finns konsensus för att språk kan förkortas i artikelintron? Marfuas 26 september 2011 kl. 10.39 (CEST)

Nej, konsensus gäller att förkortningar bör undvikas, och det gäller även språknamn i inledningen. Dessutom bör inledningar vara skrivna på ett enkelt och lättfattligt språk, lite som en "lättläst Wikipedia". --LA2 26 september 2011 kl. 11.02 (CEST)

Jaså? Var det inte just det frågan gällde, vad som gör en inledning lättläst? Marfuas 26 september 2011 kl. 11.31 (CEST)

Alla verkar vara överens med Grillo i den aktuella diskussionen. Regelformuleringen är felaktig. För att underlätta läsningen, bör förkortningar undvikas. --LA2 26 september 2011 kl. 14.03 (CEST)

Jaså? Om du har något att tillföra i diskussionen så vet du var den finns :-) Marfuas 26 september 2011 kl. 22.10 (CEST)

redigeringskrig Waldorfpedagogik

Jag och ip-nummer: 81.227.24.173 har ett redigeringskrig (eller vad det nu heter) i artikeln Waldorfpedagogik. (se dess historik). Jag har skrivit en förklaring på diskussionssidan på problemet. Jag vill ha mer input från andra vad de tycker, och har bett ip-nummer på dess diskussionssida att inte redigera det avsnittet mer innan det finns koncensus, och diskutera det på artikelns diskussionssida. Adville 26 september 2011 kl. 16.17 (CEST)

Förslag på enhetligt utseende på deltagarsidorna

De olika deltagarsidorna (sidor såsom Bybrunnen, Faktafrågor, Veckans tävling, Anmäl ett fel osv) har ju stundtals väldigt skiftande utseende. Jag tycker det vore önskvärt om de fick någon slags genomgående formgivning som håller ihop det hela. Jag har nu satt ihop ett förslag på hur man skulle kunna göra:

• Förslag formgivning av Bybrunnen
• Förslag formgivning av Veckans nyskrivna artiklar

Jag har där gjort om den fula menyn som vi nu har högst upp på bybrunnen till en navbox och under det lagt in en remsa med någon bild som symboliserar sidan. Åsikter? AlphaZeta 24 augusti 2011 kl. 23.59 (CEST)

Jag gillar såväl idén som de konkreta förslagen (med reservation för att jag inte tittat på dem i "kodform"; det får inte bli en djungel av "bildkod" när man öppnar berörd sida för redigering). /FredrikT 25 augusti 2011 kl. 00.12 (CEST)

 GillarMange01 25 augusti 2011 kl. 00.18 (CEST)

Förslagen är snygga. Layout och grafik är mer inbjudande och läsvänliga än dagens utseende. Navboxen är inarbetad och användarvänlig. Bra initiativ! /Ascilto 25 augusti 2011 kl. 00.23 (CEST)

Jättesnyggt igen! Samma reservation som FredrikT dock.--LittleGun 25 augusti 2011 kl. 00.26 (CEST)

Mycket trevligt förslag. Snyggt och välkomnande. Något att jobba vidare med och implementera. Nasko 25 augusti 2011 kl. 00.28 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Strålande och tummen upp. Du gör precis det jag själv haft mycket tankar kring. Farhågorna om kodningen går ju att komma runt genom att lägga sidhuvuden med mera i mallar eller andra liknande lösningar som undersidor och så. dnm ^{(d | b)} 25 augusti 2011 kl. 00.30 (CEST)

Mycket bra förslag. Jag har vid något tillfälle försökt rensa ut onödigheter ur de här sidorna, men de tenderar att växa tillbaka. Det är så lätt att lägga till något (feature creep, code bloat), men så svårt att skapa renhet och överskådlighet. Jag tror att navbox + grafik är vägen framåt. --LA2 25 augusti 2011 kl. 01.20 (CEST)

Några strödda reflektioner från en trött hjärna: de "fula rutorna" och "Jag vill"-menyn som vi har idag överlappar delvis varandra i funktion ("wikipediafrågor" och "anmäl ett fel" så långt jag kan se), och jag tycker det är en brist både i att det då leder till onödigt mycket (dubblerad) information, och dessutom förvirrar den som ska försöka hitta rätt (visst är det väl jobbigt när det finns två länkar med lite olika beskrivning som visar sig leda till samma sida? Och man kanske ser att rutorna delvis motsvarar menyn, men tvingas ändå leta igenom båda, om man nu upptäcker att de inte är identiska..). Det är ett designfel jag bara ville påpeka (och som kanske lite minskar i förslagets ihoptryckta navigationsruta).

Jag tycker att förslagen är rätt så tjusiga och idén god, att ha ett genomgående tema lär göra "sajtens" struktur lättare att ta till sig (det finns för den delen många "interna delar" här på Wikipedia som jag fortfarande inte ens skulle orka leta efter..). Men då tänker jag att det är bäst att passa på att försöka komma med konstruktiv kritik också: en anledning till de översta rutorna är väl att vara övertydliga för den som ingenting förstår av Wikipedia (vilket de dubblerade länkarna lite stjälper genom att förvirra), men uppfyller vi den riktigt tydliga handledningen för nybörjare med en kollapsad navigationsmall? (Jag för lite andras talan här, jag har för mig att först rutorna och sedan listan uppkommit med det motivet. Om de är nödvändiga vet jag inte).

För att yttra en till synpunkt innan jag gör natt så är det att det känns lite kontraintuitivt och "fel", i alla fall för min del, att ha en navigationsmall högst upp på en sida. Är de inte liksom gjorda för att ligga i slutet av en sida, och det kanske bara är jag, men ser det riktigt bra ut? Det är förstås finlir, men bara för att komma med lite grundligare respons nu när det fanns tillfälle :) --flinga 25 augusti 2011 kl. 03.00 (CEST)

Borde inte detta flyttas till diskussionssidan? För övrigt anser jag att den gamla brunnen bör återinföras. Fernbom2 25 augusti 2011 kl. 06.17 (CEST)

Slutklämmen gäller ännu en månad senare! Fernbom2 26 september 2011 kl. 23.01 (CEST)

Vilken diskussionssida? Det gäller ju ett flertal deltagarsidors utseende och inte bara Bybrunnens.

Jag tycker att det är ett bra förslag men jag skulle gärna se att texterna "Svenska Wikipedias diskussions- och nyhetssida" och "Med priser till flest och bäst!" inte var vita då det är svårt att läsa vad som står.

Navigationsmallens placering stör jag mig inte på utan när det handlar om att leda nybörjare rätt så bör den nog ligga längst upp (själva sidorna brukar ju vara väldigt långa så den blir ju lätt att missa annars). Men kanske vore det bättre att designa en speciell typ av navigationsmall tänkt att placera högst upp på sidorna (så att de går att skilja åt från de vanliga navigationsmallarna)?

Jag tror att vi kommer att få bäst resultat om du har en färdig version av varje sida som skulle beröras av det här, så att det går att kommentera på dem som en helhet. Har du ork till det? Jopparn 25 augusti 2011 kl. 08.22 (CEST)

Kul att det var så positiv respons:) När det gäller navboxen så visst skulle man kunna lägga den längs ner, så att det bättre stämmer överens med artikelsidorna. Kan dock bli lite problem med det på just denna sida, Bybrunnen, eftersom inget får läggas in här efter inläggen. @Jopparn: Instämmer i att den vita texten mot ljusa bakgrunden är inte helt optimal, ska se vad jag kan göra åt det. Däremot så tycker jag det känns onödigt att designa en ny Navbox när den vi har är så bra och funktionell, eller har du nån bra idé hur det skulle göras bättre? @Fernbom2: Kör du med Catos taktik? :) Om den tecknade bybrunnen flyttas upp till sidhuvudet så skulle det faktiskt kunna ge plats för dig att lägga tillbaka bilden med den danska stadsbrunnen. AlphaZeta 25 augusti 2011 kl. 10.24 (CEST)

Jodå, navigationsmallarna är fina! Anledningen till mitt förslag var dock Flingas kritik mot placeringen. H*n har ju rätt i att de allt som oftast ligger i slutet av artikeln och att ha en navigationsmall i toppen kan ju vara lite förvirrande. Jopparn 25 augusti 2011 kl. 13.09 (CEST)

Jag gillar det! (Men borde det inte vara "Svenskspråkiga Wikipedias diskussions- och nyhetssida"?) Pavl 25 augusti 2011 kl. 11.01 (CEST)

Jag gillar också layouten. Jag tycker absolut att nav-boxen bör ligga där uppe, i sitt nuvarande eller annat utseende, eftersom den behöver synas. Jag tycker inte heller att vi behöver ändra till det onödigt krångliga "svenskspråkiga". Svenska böcker, tidningar, informationsfoldrar, webbplatser etc. är i första hand böcker, tidningar, informationsfoldrar, webbplatser etc. på svenska, oavsett var de är skrivna, tryckta eller publicerade. /Dcastor 25 augusti 2011 kl. 11.24 (CEST)

Jag gillar ett enhetligt och lite mer modernt utseende. Man äter ju med ögat. Den där navigationsrutan som ligger överst kanske kan ha några direktlänkar? Och jag håller med om att det bör stå svenskspråkiga wikipedias och att underrubrikerna bör vara svarta för läsbarheten. Och så som någon nämnde: hoppas att det inte är svårt att göra ändringar pga massa snitsig kod. B.Odins 25 augusti 2011 kl. 11.25 (CEST)

Jag gillar det också. /Julle 25 augusti 2011 kl. 11.45 (CEST)

Bra initiativ, och rätt väg framåt! Dock trevligt om ni synkar med {{Riktlinjer}} och {{Manual}} vilken jag lade en hel del energi på ifjol. Förslagsvis bantar vi ner avsnittet "Skriv artiklar" och hänvisar till främst wp:Introduktion, wp:Manual resp wp:Riktlinjer. Allt gott, /Urbourbo 25 augusti 2011 kl. 14.09 (CEST)

Skulle man inte kunna lägga navbaren i kanten, till höger, istället för högst upp?

Förslag med navbaren till höger istället för högst upp

/ Elinnea 25 augusti 2011 kl. 14.16 (CEST)

Det skulle ju kunna vara en idé, men i ditt nuvarande förslag är det väldigt lätt att missa att det är en mall som går att expandera. Går det att göra tydligare? Kanske kan man låta AlphaZetas version vara grunden (med bilden kvar på samma ställe och så) och helt enkelt lägga mallen under texten, på sidan. När den är utfälld hamnar den ju då bredvid innehållsförteckningen. Jag skapade lite snabbt en version för att visa hur jag tänker. Se Användare:Jopparn/Bybrunnenintro. Kan det vara något? Jopparn 25 augusti 2011 kl. 14.53 (CEST)

Hur skulle det bli med huvudfoten enligt AlphaZeta och högerspalten som navigationsspalt i likhet med Urbourbo? Elinneas variant med sidans ikon/bild i högerspalten gillar jag också som ett bättre alternativ mot som Bybrunnen ser ut nu när det ligger en lös bild utan bildtext eller någon annan inramning och koppling till texten på sidan. B.Odins 25 augusti 2011 kl. 15.05 (CEST)

Såg du mitt förslag som jag just lade fram, Användare:Jopparn/Bybrunnenintro? Är det inte så du menar? Jopparn 25 augusti 2011 kl. 15.09 (CEST)

Njaaeee. Jag gillar inte att behöva klicka massa extra och det pyttelilla ordet visa ser jag knappt. Så först missade jag det. Och det finns nog folk som har sämre syn eller större ovana att scanna av webbsidor som också missar det. Sedan blir det ett stökigt intryck när orden ligger så där packat. Det är mer lättläst med färre ord och framförallt att de ligger ovanför varandra.B.Odins 25 augusti 2011 kl. 15.14 (CEST)

Vi bör absolut inte ha en fet ljusblå bård där det står "Svenska Wikipedia". Det existerar inte nåt "Svenska Wikipedia". / Elinnea 25 augusti 2011 kl. 15.25 (CEST)

När det gäller navboxens placering så vet jag att det är en smaksak, men personligen föredrar jag överst eller underst istället för på högerkanten. Boxar på högerkanten inkräktar på sidan och pushar ner annat innehåll. En del sidor kan nog får mer än en box och då blir det väldigt trångt, samma problem som vi har i artikelrymden alltså. Skulle helst vilja att {{Riktlinjer}} och {{Manual}} flyttas bort från högerkanten. @Elinnea: Du har rätt i att 'svenska' inte är helt rätt. Men egentligen är det inte så viktigt vad jag i nuläget skriver på sidhuvudet eller vilka länkar jag lägger in i navboxen eftersom det senare lätt går att redigera av dig och andra. Viktigare är att det blir en bra grundesign som vi trivs med och kan använda. Men okej, formuleringen är ändrad nu i alla fall. AlphaZeta 25 augusti 2011 kl. 15.55 (CEST)

(Redigeringskonflikt x2) Oj, det missade jag! Jag kopierade hela grejen från AlphaZetas förslag. Har ändrat på båda ställena nu.

Var det något sånt här du hade i åtanke B.Odins: Användare:Jopparn/Bybrunnenintro2? Jopparn 25 augusti 2011 kl. 15.58 (CEST)

Ja det var så jag menade, Jopparn. försenad signatur B.Odins 25 augusti 2011 kl. 16.19 (CEST)

Förslag med en genomskinlig bård. En genomskinlig bård blir inte lika tjock och påträngande som en blå, utan mer stilrent och enkelt. Texten och bilden framträder så så vis bättre istället för ett tjockt blått streck tvärs över ens skärm. / Elinnea 25 augusti 2011 kl. 17.34 (CEST)

Förslag med en genomskinlig bård med navbox under. Såhär skulle man också kunna göra. / Elinnea 25 augusti 2011 kl. 17.42 (CEST)

En annan grej man kan göra åt bårdproblemet är att man gör den mindre genomskinlig än i det ursprungliga förslaget, och då går det att ha vit text. Att ha den helt gemomskinlig ger en känsla av att det är lite grått och trist, men navboxplaceringen är helt klart en god tanke. Går den eventuellt att förändra utseendet lite på så den inte blir lika "dramatisk" i helheten? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 25 augusti 2011 kl. 17.51 (CEST)

Eftersom flertalet stöder det nya sidhuvudet så har jag gjort en mall för den {{Sidhuvud}} och har lagt in den på Wikipedia:Veckans nya artiklar på prov så alla kan se hur det ser ut i verkligheten. Jag har nu även lagt in länk till arkivet från sidhuvudet. Bild, texter, länk till arkiv och genvägar kan lätt ändras via mallen. Navboxen är det däremot lite mer delade uppfattningar om så jag väntar lite med det. AlphaZeta 25 augusti 2011 kl. 20.34 (CEST)

Då Elinnea hävdar att det inte finns något svenskt Wikipedia vill jag få protestera, då den här diskussionen faktiskt förs på just svenska Wikipedia. Jag vet förstås vad användaren menar, men "svensk" har inte bara betydelsen "hör till sverige" utan även "svenskspråkig". Jag brukar till exempel understundom slå på svensk text på filmer och föredrog svensk kurslitteratur framför tysk (oavsett vilket språk respektive verk ursprungligen författats på). Jag tycker som sagt att "svensk" är snyggare i rubriktext än det krångligare "svenskspråkig". Det är inte jätteviktigt, men det bör inte falla på felaktiga påståenden som att "svenska Wikipedia" inte finns. /Dcastor 25 augusti 2011 kl. 21.36 (CEST)

Det du missar är att svenska språket inte är något som är unikt för Sverige och svenskar. Det finns svenskspråkiga även utanför rikets gränser med andra nationsnamn i passen (mest dominerande Finland ...). Detta är således inte Svenska eller Finska Wikipedia, det är svenskspråkiga Wikipedia och en encyklopedi som är anpassad för fler än oss som befinner oss på "rätt" sida gränsen. Zaijaj 25 augusti 2011 kl. 21.43 (CEST)

Jag tror du missar vad Dcastor säger: "svenska Wikipedia" kan betyda både "Sveriges Wikipedia" och "svenskspråkiga Wikipedia". --flinga 25 augusti 2011 kl. 22.07 (CEST)

Precis så. /Dcastor 26 augusti 2011 kl. 00.33 (CEST)

Det finns bara ett wikipedia och det är internationellt. En av poängerna med wikipedia är att det finns många språkverioner. --NERIUM 25 augusti 2011 kl. 21.46 (CEST)

Jättebra! Men... Jag föreslår att underrubrikerna tas bort från bården, budskapet kan i stället inleda brödtexten, och bården kan då också vara mer transparent. Skulle också vilja slippa globen, det blir kaka på kaka med globen i övre vänstra hörnet, bokstäverna på brunnens stenar och denna illustration. Och... utan globen så kan den snygga brunnen ligga till höger och rubriken till vänster. Navboxen kan göras lodrät, som den vi har för manualer. Eller? --Mercurial 25 augusti 2011 kl. 22.25 (CEST)

Roligt med alternativ som är lika. Jag tycker både genomskinlig huvudfot och den med färg är fina. Däremot tycker jag nu, med alternativen ovan, att den blå navigationslådan i ovankant är väldigt skarp och inte alls passar där. Jag stödjer förslag med navigationsruta i högerkant.B.Odins 26 augusti 2011 kl. 08.55 (CEST)

Tycker att den horisontella navigationsboxen är mer lätthittad än den lodräta "Har du kommit fel"boxen. --NERIUM 26 augusti 2011 kl. 09.22 (CEST)

Har du kommit fel-boxen har jag inte gillat, men det har jag redan skrivit. De senaste förslagen hade andra lodräta rutor. Men du kanske inte svarade direkt till min kommentar. B.Odins 26 augusti 2011 kl. 09.25 (CEST)

Finns det verkligen konsesus för att dessa blåa blaffor ska införas? Det har redan införts på Wikipedia:Vanliga frågor och Wikipedia:Faktafrågor under rutblaffan. Bilderna på tjockranden var enorma, jag minskade dem en aning, hoppas det var ok. Om man ska ha det såhär med tjockrand, går det kanske att i så fall göra det valfritt på nåt sätt om man vill ha en blå rand eller om man vill ha det transparent? Alla använder ju inte samma bakgrundsfärger, så det vore bra om man själv kan avgöra vad som passar bäst. / Elinnea 27 augusti 2011 kl. 22.54 (CEST)

Jag skulle vilja se en, två eller tre radbrytningar (osäker på vilket) under själva nya sidhuvudet. Brödtexten kommer alldeles för direkt inpå och det skulle bli snyggare om det fanns lite distans där. Förövrigt tycker jag bildstorleksminskningarna som nyligen genomfördes inte blev bra då sidhuvudet förlorade "balansen". Jag kommer därför återställa till det tidigare. Däremot, om det finns en vilja hos gemenskapen att ha mindre iconer kanske AlphaZeta vill titta över ifall sidhuvudet bör göras smalare (så att bilden fortfarande flyter ut ovan och under borden, något som är snyggt och känns modernt). Vänligen, dnm ^{(d | b)} 27 augusti 2011 kl. 23.03 (CEST)

tillägg: Istället för storlek 150 px kanske 130 skulle vara möjlig? Det gjordes ett försök med 110 px men det föll inte ut helt väl med bården, däremot tror jag att 130 skulle fungera ifall uppfattningen är att bilderna är för stora. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 27 augusti 2011 kl. 23.08 (CEST)

130 px är ju fortfarande enormt för en ikon. Tycker att 75 px, som jag har i exemplet ovan, är absolut tillräckligt, inga svårigheter att se att det är en brunn. Större behövs absolut inte. Går det inte att justera så att bilden hamnar mitt på bården oavsett bildstorlek? Bårdens bredd kanske man skulle kunna minska till ungefär hälften? / Elinnea 27 augusti 2011 kl. 23.24 (CEST)

Jag håller inte med om att det är för stort för en bild som skall vara illustrativ i en design. När man ändrar storheter i en design måste man i regel se över allt för att det inte skall bli obalanserat och därmed fult/se oprofessionellt ut. Bilden är inte tänkt att vara mitt inne i bården (innanför dess yttre kanter), då huvudsaken i designen är just att den skall gå utanför. En sådan lösning gör att det känns mer "levande" och inte lika inrutat, omodernt, slutet och trångt. Skall bilderna minskas under 130 px måste nog hela bårdens höjd krypas och då är jag rädd för att designen som helhet försämras. Däremot kanske AlphaZeta har en bra lösning på det problemet som du tar upp (ifall 130 px är att anse som ett problem). Jag vill inte själv gå in och peta i användarens mycket goda arbete även om jag arbetat mycket med design såväl för tryck som nätet (trott eller ej med tanke på min hiskligt fula presentationssida här på Wikipedia. Hehe.). Vänligen, dnm ^{(d | b)} 27 augusti 2011 kl. 23.41 (CEST)

Jag uppfattade det som att de flesta ansåg att vi ska införa sidhuvuden så jag kommer vartefter lägga in det på de olika deltagarsidorna. Sedan så är ju inte just min design gjutet i cement, men eftersom jag lagt in mallar på sidorna så går det lätt att ändra framöver. Jag ska fixa en variant med lite smalare rand och mindre bild när jag får lite tid över. Jag har fixit felen som uppstod (text som placerades fel eller försvann) då bilden gjordes för liten. AlphaZeta 28 augusti 2011 kl. 22.31 (CEST)

Jag tror att det här kommer att bli en stor förbättring av dessa sidor! Men jag tycker faktiskt att alla underrubriker kan tas bort. Pavl 29 augusti 2011 kl. 08.33 (CEST)

Går det inte att göra på något sätt så att man slipper dessa bårder, jätteteckningar etc? Det blir kaka på kaka med två rubriker på varje sida. "Wikipedia:Vanliga frågor" och " ? ! Vanliga frågor" på en blå bård precis under. Är det bara jag som tycker att det blir tjatigt att säga samma sak två ggr direkt i början av sidan? Många läsare tycker nog att det är rätt irriterande när en stor del av skärmen består av en massa färgglatt pynt som man måste scrolla förbi innan man kommer till själva innehållet. Dnm, det är inte så att bilderna är lite utanför den tjocka bården, i många fall är ju 2/3 av bilden utanför. Om det är så att dessa bårdblaffor blir kvar, är det någon som kan skriva nåt som man kan lägga in i sitt CSS eller vad det heter, så man åtminstone kan få välja om man vill ha dessa blaffor eller ej? / Elinnea 29 augusti 2011 kl. 13.26 (CEST)

Är det ingen som vet hur man gör detta? / Elinnea 14 september 2011 kl. 15.23 (CEST)

Slängde in en class som gör så att man kan dölja den (med .mall_sidhuvud {display: none;}) (eller välja den med andra selectorer för att modifiera dens utseende något). Det går även att "ersätta" originalrubriken med "saken", dock är jag inte intresserad att ha mitt namn med i såna redigeringar. {{Sertion|♥}} 14 september 2011 kl. 15.33 (CEST)

Förstår bara första delen av det du skrev, men det räckte och jag är nöjd. Tack för hjälpen! /Elinnea 14 september 2011 kl. 15.39 (CEST)

Sidhuvud version 2

Har nu gjort en ny version av sidhuvudet (se tex WP:NYA) där jag försökt tillmötesgå lite av synpunkterna som framkommit. Så jag har gjort den mindre, mindre bild och diskretare färger. Jag har också lagt in en navigeringsmeny på högerkanten. Innehållet på menyn är en första version så en del viktiga sidor saknas säkert, lägg gärna till! Åsikter om denna version av sidhuvudet? AlphaZeta 29 augusti 2011 kl. 17.27 (CEST)

Jag är en anhängare av den tidigare versionen, men denna fungerar med förutom på en punkt: Nu är texten i bården för stor i förhållande till dess totala höjd. Kanske kan minska ner textstorleken på respektive rader? dnm ^{(d | b)} 29 augusti 2011 kl. 17.31 (CEST)

Illustrationen och bården kan gott vara större, det blir en bra motvikt till den utmärkta navboxen till höger. / Ser fram emot att se få fler sidor, jätteglad --Mercurial 29 augusti 2011 kl. 18.12 (CEST)

Jag tycker också att det såg bättre ut med en lite större bild och jag uppskattar, som jag tidigare sagt, navboxen! Väldigt bra jobbat! Jopparn 29 augusti 2011 kl. 18.18 (CEST)

Nu har jag inte läst hela diskussionen och synpunkterna, men jag tycker att ditt första förslag var finast, men med den nya navboxen (som du hade i det senaste förslag). Mycket vackert! - Green Yoshi (^d_b) 29 augusti 2011 kl. 18.30 (CEST)

Gjorde fonten lite mindre nu också. Den allmänna uppfattningen verkar vara att det var bättre med större bild och bård så gör jag nog ett försök med att kombinera den nya och gamla versionen. Men jag avaktar lite så att alla som vill hinner komma med åsikter först. Jag tog bort wikigloben från bårdens högersida eftersom jag tyckte det blev lite väl mycket med både den och navigeringsboxen. AlphaZeta 29 augusti 2011 kl. 18.47 (CEST)

Jag skulle vilja föreslå att Mall:Navigering deltagarsidor läggs i höjd med genvägarna. På Wikipedia:Faktafrågor ligger den för mig ovanför dem och på Wikipedia:Anmäl ett fel under dem. Vänligen Jopparn 29 augusti 2011 kl. 19.01 (CEST)

Jag skulle gärna se att det fanns en rad i den där mallen: en anglais, med länkar till WP:BAA och WP:RA. -- Lavallen 29 augusti 2011 kl. 19.18 (CEST)

Det är lite bättre nu med den något mindre bilden och bården, även om jag fortfarande tycker att det är för stort. Sedan förstår jag inte poängen, varför ska man ha två rubriker under varann som säger exakt samma sak

Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar

Veckans nyskrivna artiklar.

Jag tycker det blir jättekonstigt ungefär som nån skulle säga "Wikipedia:Veckans artiklar, Veckans nyskrivna artiklar, är artiklar som är nyskrivna under veckan", då känner man "Ekar det här?" Sen tycker jag att det skär sig lite med massa olika blåa nyanser som inte passar ihop. / Elinnea 30 augusti 2011 kl. 14.07 (CEST)

Det nya förslaget är bra. Men just nu i Bybrunnen är det kompletterat med de gamla rutorna överst och dessutom en lista med "jag vill..." punkter nere i texten, alltså två onödiga menyer i tillägg till den nya som följer med det grafiska förslaget. Detta överflöd måste rensas bort för att effekten av uppstramningen inte ska gå förlorad. --LA2 30 augusti 2011 kl. 20.22 (CEST)

Jag vill instämma i detta, även om det inte är en fråga som gör mig så särskilt personligt engagerad, är det rent konkret faktiskt en brist att vi har dubblerad (och därmed rörig och mindre lättanvänd) information/navigering. Annars tyckte jag både att förslagen med navboxen under sidhuvudet, och på sidan var bra och snygga. Sidhuvudet hör nog bäst hemma högst upp på sidan, tänker jag också. --flinga 9 september 2011 kl. 05.28 (CEST)

Bäst, priser et cetera

Jag tycker generellt om de nya lösningarna – tack, bra jobbat! – men skulle gärna stryka till exempel "Priser till bäst och flest!" och "Vilken blir månadens bästa?" i Veckans nya artiklar och Månadens nyuppladdade bilder. Jag tycker att det blir ett lite tråkigt fokus på vinnaren, medan åtminstone jag ser dem som en chans att lyfta fram fler nya artiklar och bilder än så – det är inte vem som vinner som är huvudpoängen, väl? Särskilt inte för den som själv inte deltar, utan kommer dit för att läsa för första gången, se vad som finns. /Julle 30 augusti 2011 kl. 14.14 (CEST)

Håller med, syftet när vi skapade dessa sidor var inte att det skulle vara tävlingsfokuserat egentligen, utan vara som ett skyltfönster där man lyfter fram det nya som har tillkommit och man går dit för att titta på nya artiklar och nya bilder, sen är tävlingsmomentet där lite som en kul grej, en sporre. Ska man ha underrubriker vore det bättre med något i stil med "Var först med att läsa det senaste", "Uppmuntra våra skribenter", " "Välkommen in i galleriet", "Uppmuntra våra duktiga fotografer", men jag tycker att det är bättre utan underrubrik, rubrikerna är ganska självförklarande. / Elinnea 30 augusti 2011 kl. 15.44 (CEST)

Fler åsikter? /Julle 31 augusti 2011 kl. 18.03 (CEST)

Det låter väl klokt. B.Odins 31 augusti 2011 kl. 18.16 (CEST)

Jag tycker att en liten, rolig och uppmuntrande tävling är bra för projektet, och det gör inget att det framgår att det är just en tävling. Av texten framgår tydligt att det handlar just om uppmuntran. Flest och bäst känns helt ok tycker jag. Däremot kunde vi tydligare lyfta fram att vem som helst får vara med och tycka till, och att allas röster tacksamt tas emot, då röstandet ofta är ganska sparsamt. MVH/--Idunius 31 augusti 2011 kl. 18.17 (CEST)

Kulturarvslyftet

"Idag överlämnas budgetpropositionen till riksdagen. Inom kulturområdet föreslås bland annat en ny arbetsmarknadssatsning, Kulturarvslyftet. Regionala kulturverksamheter ska också få ökat stöd. Inom medie- och filmområdet fortsätter digitaliseringen av biografer och Sveriges Radio, Utbildningsradion och Sveriges Television föreslås få extra pengar för att göra sina arkiv tillgängliga." (Källa) Det här kommer säkert att påverka Wikipedia på sikt.//Hannibal 20 september 2011 kl. 13.10 (CEST)

Detta aktualiserar de tidigare funderingarna på fas3-jobb. Detta är en arbetsmarknadssatsning. Om vi fick möjlighet att använda några av de här pengarna till att folk ska sitta och göra något i Wikipedia, vilka uppgifter skall de i så fall tilldelas? Det måste vara enkla uppgifter, som går att utföra på kommando, men samtidigt inte så enkla att de kan göras av en bot. --LA2 20 september 2011 kl. 18.15 (CEST)

Kan bli galet om någon får betalt att redigera, och insisterar på att göra det på fel sätt. Vill bara belysa en risk.Schh 20 september 2011 kl. 18.59 (CEST)

Kan inte förstå varför det blir mindre galet om de som har massor av pengar och tid redigerar än om de som får pengar och därmed tid redigerar. Bara för att någon får pengar för att redigera betyder inte det att den måste redigera utanför NPOV, inom bestämda ramar eller får mandat att redigera utanför wikipedias kvalitetsstyrning eller scope etc.--LittleGun 20 september 2011 kl. 19.24 (CEST)

Det beror mer på anledningen, lön och intresse.Schh 20 september 2011 kl. 22.47 (CEST)

Schh, du är en för mig komplett anonym person. Jag vet inget om vilka motiv eller pengar som driver dig att skriva här. Det är okej. Det är en risk vi har accepterat att leva med. Och då tror jag vi kan leva med avlönade medhjälpare också. Den diskussionen har vi haft förut och den ledde inte längre än hit. --LA2 20 september 2011 kl. 23.47 (CEST)

Så vitt jag kan utläsa går en hel del av pengarna (270 Mkr) till Riksantikvarieämbetet för "arbetsledning", vilket även inkluderar att "Riksantikvarieämbetet får i uppdrag att administrera satsningen och välja ut vilka projekt som ska genomföras". Således kanske det är en idé att någon lämplig aktör (Wikimedia Sverige?) tidigt tar upp kontakt med RAÄ? Finns det kontakt mellan Projekt Runeberg eller WM Sverige och RAÄ sedan tidigare? Jag kan tänka mig att det finns både urvalsfrågor, licenser, teknik, organisation och annat att diskutera, där jag känner att det enda jag har något att bidra med är enstaka uppslag om urval. Kan man tänka sig att försöka hitta förslag på "lucktätning" av existerande material på Runeberg eller Wikisource? För Wikipedia-skrivande skulle jag nog i första hand vara intresserad av digitalisering av saknade "referensverk" i vid mening, fler årgångar av Statskalendern för att ge ett exempel, men det finns säkert fler. Digitalisering av romaner och dagstidningar är säkert en värdig kulturarvsgärning, men värdet/utdelningen i form av material för vårt uppslagsverk per manmånad digitalisering är nog mindre för sådana digitaliseringar än för referensverk. Tomas e 21 september 2011 kl. 12.08 (CEST)

Instämmer i att referensverk är nog en materialtyp som med fördel prioriteras. Ett verk som kommit till stor användning är ju annars "Gray’s Anatomy". Kanske en genomgång av vilka verk som är av intresse vore bra? Det kan ju också röra sig om annat, som fotografering av mindre byar, runstenar osv. Bra källmaterial att bygga artiklar på helt enkelt. Skriver någon artikeln också, så är det ännu bättre förstås ;)Schh 21 september 2011 kl. 16.08 (CEST)

Vi skulle verkligen behöva hjälp med att åtgärda den ständigt ökande mängden kb-mallar. Övriga åtgärdskategorier verkar vi klara med ideella krafter. Att söka akademiska källor är en ganska kvalificerad arbetsuppgift, men hittar man en erfaren wikipedian som kan bidra där mot lön eller som arbetsmarknadsinsats så vore det oerhört värdefullt. Många vanliga människor (som inte är Wikipedianer) klagar ofta på att svwp har så korta artiklar jämfört med enwp, så rena översättningsjobb vore också värdefullt. Och kanske lite lättare. Naturligtvis ska en anställds bidrag kunna rullas tillbaka lika väl som vilken annan användares bidrag som helst.

Att hitta någon som kan arbeta med commons, wikisources och/eller Runeberg är nog mer realistiskt. SJälv skulle jag gärna se flera gamla kartor inskannade. Jag tror LA2 är rätt person att formulera lämpliga sådana arbetsuppgifter. Mange01 24 september 2011 kl. 22.41 (CEST)

Fondera en student som vill ta ett sabbatsår och redigera, med specifikt fokus på kvalificerade uppgifter som att leta källor i publikationer på mastersnivå och högre? Schh 26 september 2011 kl. 19.27 (CEST)

Klart intressant. Går det att förena med Kulturarvslyftet - fokusera på sådana artiklar? Annars får man försöka hitta annan finansiering. Har det gjorts något liknande i något annat land? Mange01 27 september 2011 kl. 22.34 (CEST)

Bättre statistik

Erik Zachte, Wikimedia Foundations statistiker, har nyligen förbättrat statistiken över Wikipedia. Här finns statistiken för svenskspråkiga Wikipedia. Där kan man bland annat se att antalet artiklar ökar med 11% årligen, antalet redigeringar minskar med 3% årligen och att antalet mycket aktiva wikipedianer ökar med 6% årligen. Senaste månaden ökade antalet mycket aktiva wikipedianer med 19%! Med andra ord: vi blir fler som skriver mer, men färre som skriver lite. Vad kan man mer se?//Hannibal 26 september 2011 kl. 16.46 (CEST)

Tittar man på grafen ser det ut som en slumpeffekt att antalet mycket aktiva wikipedianer ökat på årsbasis med just denna månads siffror. Grafen indikerar en i huvudsak platt tendens 2006-2011, och en svag minskning om man ser till 2008-2011. Tomas e 26 september 2011 kl. 17.05 (CEST)

Försökte titta på statistiken för Wikisource, men den är som tidigare mer eller mindre värdelös, eftersom de bara bryr sig om aktiviteten i ns-0. Suck... --Lavallen 26 september 2011 kl. 18.42 (CEST)

Slutsatsen är då att eftersom antal redigeringar minskar med storleken så finns det ett maximum då wikipedia är "färdigt" ? :-) Schh 26 september 2011 kl. 19.32 (CEST)

@Schh: Nja, riktigt så är det inte. Men vi har nått en platåfas, som vi hoppas komma ur genom att inspirera nya typer av användare att börja bidra.//Hannibal 26 september 2011 kl. 21.46 (CEST)

Fler eller färre så ligger vi i alla fall väldigt bra till vad det gäller "Editors per Million Speakers". /ℇsquilo 26 september 2011 kl. 22.55 (CEST)

Alla språk uppvisar en puckel under den tid som det grundläggande uppslagsverket skrivs. Det behövs en artikel om varje grundämne, om varje land, om varje Nobelpristagare. Sedan inleds underhållsfasen, där nya händelser (årets Nobelpristagare) tillkommer och helheten sakta växer i volym. Svenska Wikipedia har en lång puckel (från 2004 till 2010) och avtagandet därefter är mjukt och utdraget. Utbredda språk (franska, portugisiska, ryska, spanska) har en ännu mer utdragen puckel, eftersom delar av befolkningen (forna kolonier) har anslutits till nätet senare, medan aktiviteten på holländska, japanska, polska och tyska (som talas koncentrerat i ett litet, homogent område) avklingar ungefär som svenska. Märkbart i statistiken är att antalet sidvisningar på svenska brukade sjunka kraftigt under semestermånaderna, men gjorde inte det under 2011. --LA2 27 september 2011 kl. 11.56 (CEST)

Verksamhetsplan Wikimedia Sverige 2012

På wmse:Verksamhetsplan_2012 finns nu ett utkast av nästa års verksamhetsplan, samt den senaste Nyhetsbrev. --Prolineserver 24 september 2011 kl. 21.39 (CEST)

Projektmålet är att identifiera orsaker varför många läsare byter till engelskaspråkiga Wikipedia, och eventuella kvalitetsbrister i det svenskspråkiga materialet.

Svaret är ganska enkelt: goda engelska kunskaper, mer och högre kvalitetsinnehåll, radering av artikelfrön på wp-sv. Schh 26 september 2011 kl. 19.42 (CEST)

Jo, men det gäller att väl dokumentera den saken. Du anar inte hur många självklarheter man kan finnas utskrivna i ett abstract, men som det ändå tagit flera års studier att visa. -- Lavallen 26 september 2011 kl. 19.51 (CEST)

Ofta är det personer som jobbar i egenintresse eller som missförstått som behöver sådan forskning. I sällsyntare fall bryts äldre dogmer. Finns mer givande verksamhet. Schh 27 september 2011 kl. 07.55 (CEST)

Denna utredning ser jag som mycket intressant och som skull vara av värde för oss. Vilka ämnen väljer man gå till en:wp för och vilka inte? När nu trenden verkar vara att fler väljer sv:wp före en:wp, vad har gjort detta, är det bättre kvalitet i artiklarna eller att det är populärare söka bland ämnen där sv:wp är starka? Med dessa svar kan vi sedan fokusera våra insatser där de ger störst effekt.Yger 27 september 2011 kl. 08.13 (CEST)

Bara inte wmse börjar fokusera för mycket på svwp! Om enwp har lika stort intresse bland WMF-projekten bland svenska surfare, bör det läggas en del fokus dit också. Om kurdiska wp har en stor andel bidragsgivare från Svedala bör även stöd ges till det projektet. -- Lavallen 27 september 2011 kl. 08.21 (CEST)

Så kanske det är i princip, om föreningen verkligen skall uppfatta sig som Wikimedia i och för Sverige. Jag är dock kluven. I den mån föreningen inte är bunden av juridiska eller ekonomiska frågor borde den väl koncentrera sig på de frågor där dess insats bäst bidrar till Wikimedia-projekten (eller fri kunskap) i stort. Då måste man beakta var föreningen har specialkunskap (eller kontakter, personresurser etc.) och vilka frågor som hanteras lika bra av andra (existerande) aktörer.

Om det finns en grupp kurder som kunde få stöd att utveckla ku-wp just via Wikimedia Sverige (för att de bor här och har möjlighet att samarbeta med den) kan det mycket väl vara värt att satsa på. Om de svenskar som skriver på kurdiska är spridda över landet och svåra att nå kanske pengarna kan satsas bättre annanstans, hur många dessa personer än är.

För egen del är det förstås svenskfinland jag i första hand tänker på. Wikimedia Finland är mycket svagt, så till den grad att det är svårt att få ihop styrelsemöten. För tillfället finns ett par erfarna finlandssvenskar kopplade till verksamheten, så svenskan kan förhoppningsvis beaktas om verksamheten kommer i gång på riktigt, men det är fullt möjligt att föreningen i något skede får en ledning som inte bryr sig om svenska språket. Då är finlandssvenskarna (liksom nu) i praktiken utan någon Wikimedia-chapter. Därför hoppas jag att Wikimedia Sverige kunde räcka en hjälpande hand också åt det här hållet.

--LPfi 27 september 2011 kl. 09.20 (CEST)

Wikimedia Sverige fokuserar på Sverige, inte Svensk språket. Idéen utvecklades sedan den icketrivial frågeställningen finns, inte endast i Sverige, samt att ett föreslag var att inblanda mer studenter med examensarbete. I dagsläget finns ingen projektföreslag med mål fokusserat på kurder eller finlandssvenskar, men en del av Wikimedia Sveriges verksamhet i år är att arrangera ett möte med Nordiska chapters (som ska händer under FSCONS) och undersöker kooperationsmöjligheter i verksamheten. För vidare projektföreslag och målsättningar finns fortfarande Användare:Ainali/10_miljoner. --Prolineserver 28 september 2011 kl. 09.17 (CEST)

Liten språklig petimeteranmärkning: det heter "engelskspråkiga" (utan något binde-a i mitten). /FredrikT 28 september 2011 kl. 10.09 (CEST)

Uppdatering av top-1000 mest lästa artikel

En uppdatering av stats.grok.se/sv/latest/ top-1000 mest lästa sv-wikipedia artikel vore intressant.. Schh 27 september 2011 kl. 01.40 (CEST)

Be den som sköter sidan, User:Henrik, om det. Han är mest aktiv på enwp. /Grillo 27 september 2011 kl. 02.15 (CEST)

Sant, fast han har inte varit aktiv övh sedan mars.. Så jag tänkte om det ev kunde uppkomma en annan källa av användbar statistik. Wikipedias egen ger absolut inte samma orientering. Schh 27 september 2011 kl. 02.30 (CEST)

Prova wikimail. Det är förstås ingen annan som har tillgång till hans privata sida. /Grillo 28 september 2011 kl. 14.40 (CEST)

Skolämnen inte specifikt till grundskolan

Mallen {{Skolämnen}} har en rubrik "Grundskolans skolämnen i Sverige". Men t.ex Kemi läser man definitivt inom visa program på gymnasiet och även på komvux. Kanske man t.om kan betrakta högskola / universitet inom ramen för skolämnen. Kanske läge att generalisera mallen? Schh 29 september 2011 kl. 11.59 (CEST)

Vidare diskussion om den här mallen bör nog hållas på mallens diskussionssida. --MagnusA 29 september 2011 kl. 12.04 (CEST)

Månadens kvalitetsprojekt - Wikipedia:Projekt fluff

Nu finns det
63 artiklar
kvar att att avfluffa!

Halvvägs in in månaden har antalet fluffartiklar minskat från 47 till 26. Jag tycker att det skulle vara väldigt bra om vi skulle lyckas tömma denna kategori, och sedan försöka hålla den nere kring 0.

Kan du avfluffa någon av följande artiklar: Ansvarets hus, Boeing B-47 Stratojet, Coachning, Elize Ryd, Flandern, Förlåtelse, Hans-Adolf Prützmann, Henry Lee Lucas, IK Virgo, Jan Bergman (TV-producent och författare), Karl XIV Johan, Kausalitet, Kendo, Muse, Mark Lester, Nationalmuseum, Olof Lagercrantz, Oscarsteatern, Perikles, Pink, Sara Lund, Sveriges herrlandslag i fotboll, Sångsällskapet NS, Tamia, Tancred Ibsen, Ungerns herrlandslag i fotboll, Villa Fridhem, Kolmården, Wallenberg? / Elinnea 16 september 2011 kl. 12.37 (CEST)

Gött jobbat! Hade varit riktigt roligt att ta slut på de sista. Ungefär 55,3 % av artiklarna är åtgärdade och 55 % av tiden har fortlöpt, vilket gör det till en rolig utmaning! Passar även på att stryka de hittills åtgärdade artiklarna i Elinneas inlägg. Zaijaj 17 september 2011 kl. 12.17 (CEST)

Jättebra att du avfluffar och stryker vartefter ovan, så man känner att de betas av. De sista 21 kommer nog vara lite jobbigare än de vi redan klarat av, så ofta är det bra om man jobbar flera på samma artikel och försöker bolla vad som bör göras. Och sen är det ju att det tillkommer fluff-artiklar också under månaden. Fast nu ska jag inte vara så negativ, såklart ska vi klara av dessa artiklar till månadsskiftet. Eller hur? Var med allihop, även om du inte känner att du kan fixa till en hel artikel så var gärna med och diskutera vad som bör göras på resp. diskussionssida. Dina ord kan göra att nån annan får idéer och kraft att åtgärda en artikel. Ofta är det så att man känner sig lite ensam, och kan bli lite less, när man håller på med kvalitetsarbetet, men när man märker att nån annan också håller på så får man lite mer ork. / Elinnea 17 september 2011 kl. 18.08 (CEST)

Nu är det bara 18 st kvar! Bra jobbat allihop! / Elinnea 20 september 2011 kl. 17.41 (CEST)

Sista dagen, slutspurt. Vi har 11 st kvar: Boeing B-47 Stratojet, Förlåtelse, Karl XIV Johan, Kausalitet, Kendo, Muse, Olof Lagercrantz, Perikles, Tancred Ibsen, Ungerns herrlandslag i fotboll, Wallenberg. Bra jobbat, alla som har dragit ett strå till stacken! Vore så kul om vi skulle klara av att ta även de här sista!/ Elinnea 30 september 2011 kl. 10.31 (CEST)

Källor

Diskussion flyttad till och kan fortsätta på Wikipediadiskussion:Källhänvisningar#Källor som ersätter andra källor. --MagnusA 30 september 2011 kl. 10.08 (CEST)

Copyright finansinspektionen?

Någon som vet under vilken copyright som finansinspektionens material ligger under? För Amerikanska myndigheter är ju allt fritt att återanvända vad jag förstått. Men så kanske det inte är i Sverige? Schh 29 september 2011 kl. 20.40 (CEST)

Officiella myndighetshandlingar i Sverige brukar ofta inte heller omfattas av upphovsrätt, i vart fall inte t ex författningstexter och liknande. Handlar de om att en myndighet har givit ut en bok kan det däremot komma i en annan dagar. Exakt vilken typ av material från FI är det det handlar om? /FredrikT 29 september 2011 kl. 20.46 (CEST)

Illustrationer/bilder brukar aldrig vara fria även om texten ibland är det. -- Lavallen 29 september 2011 kl. 20.48 (CEST)

Tänk på att offentlighetsprincipen inte gör något fritt från upphovsrätt. /Grillo 29 september 2011 kl. 20.51 (CEST)

Artikeln det gäller är "Betaltjänstlagen", i synnerhet listorna där det kanske är lite väl stor likhet med orginalet? Schh 29 september 2011 kl. 21.51 (CEST)

Jag hittar förvånande nog inte någon länk till lagtexten. Det enklaste vore att se efter i lagen om listan m. e. m. har extraherats direkt ur lagtexten, eller är en tolkning. I det förra fallet handlar det EMRÅ om återgivande av fakta, och bör uppfattas som fritt. I det senare fallet borde man däremot tala om att detta är Finansinspektionens förklaring av lagtexten.

Det är ofta rätt irriterande att myndigheter verkar så ovetande och ointresserade av att klargöra den innehållsrättslioga statusen för sådant de gör tillgängligt. Jag skrev t. ex. till Rikstermbanken för två år sedan, och påtalade, att frånvaron av upphovsrättslig information gjorde det mycket svårt att veta hur materialet kan användas. De lovade då att reda ut detta; men än så länge verkar ingenting ha hänt. Jörgen B 29 september 2011 kl. 22.32 (CEST)

Skulle wikipedia kunna ta upp frågan mer formellt (IRL) ..?, det skulle behöva klargöras tydligt. Schh 29 september 2011 kl. 23.37 (CEST)

Möjligen kunde någon från Wikimedia Sverige "agera formellt"; men på det hela taget har vi svårt att agera "formellt som wikipedia". Som jag har förstått det, är man i Wikimedia Sveriges styrelse medveten om den här typen av problem. (Detta reds dock bäst ut av någon som faktiskt är med i styrelsen, förstås.)

Jag har fortfarande inte hitta den färdiga lagtexten; däremot Finansutskottets betänkande, inklusive regeringens proposition. Jörgen B 29 september 2011 kl. 23.52 (CEST)

Redigeringskonflikt

Vilket dokument (eller kategori av dokument) handlar det om? Varför/hur skulle det göra nytta om det var fritt? --LA2 29 september 2011 kl. 23.45 (CEST)

Se gärna artikeln Rikstermbanken! I korthet, sammanställer Rikstermbanken på riksdagens uppdrag de "officiella betydelserna" av termer inom olika fackområden; ibland kortfattat, ibland medelst längre essäer. Dessa definitioner skulle ofta vara värda att citeras rakt av i wikipediaartiklar om samma termer - om vi får. Jörgen B 29 september 2011 kl. 23.52 (CEST)

Promemorian från juni 2010 måste vara ett yttrande av myndighet, och alltså fritt från upphovsrätt. Det är ju myndigheten som lägger ut sin tolkning av lagen. --LA2 29 september 2011 kl. 23.58 (CEST)

Eftersom Rikstermbanken inte själva står för de begreppsförklaringar man tillhandahåller utan hämtar definitionerna från fackordlistor från andra organisationer så är det nog väldigt svårt för dem att släppa andras material fritt. /ℇsquilo 30 september 2011 kl. 07.20 (CEST)

Enligt Upphovsrätt i Sverige#Upprättade handlingar utan skydd behandlas till exempel expertutlåtanden som ingår i en av myndighet upprättad handling på samma sätt som resten av handlingen. Upphovsrätten upphör alltså när utlåtandet tas med i en sådan handling. Om rikstermbanken alltså är en av myndighet upprättad handling och som sådan utan upphovsrätt är det fritt att kopiera därifrån, oberoende av vem de ursprungliga författarna är. För finska handlingar uppfattar jag att det är väsentligt huruvida handlingen har normativ natur, men dels kan jag ha fel (på fi-wp gör man inte den distinktionen), dels vet jag inte hur det är i Sverige. --LPfi 30 september 2011 kl. 09.23 (CEST)

Det är inte riktigt samma sak. Expertutlåtanden i offentliga handlingar som saknar skydd brukar oftast vara 1) skrivna av en expert anställd eller kontrakterad av myndigheten, 2) omarbetade av den handläggare på myndigheten som upprättar handlingen (ungefär på samma sätt som vi skriver artiklar på Wikipeda) eller 3) i form av citat som då omfattas av citaträtten. Det ursprungliga expertutlåtandet är visserligen också offentlig handling, men det är inte fritt i upphovsrättslig bemärkelse. /ℇsquilo 30 september 2011 kl. 09.37 (CEST)

Utdrag ur ett svar jag fick från Rikstermbanken 2009-07-03:

Hej!

Det är riktigt att det än så länge saknas en längre skrivning om den upphovsrättsliga statusen för innehållet i Rikstermbanken, det ska komma.

För närvarande är det helt i sin ordning att citera enstaka termposter ur Rikstermbanken bara man uppger originalkällan OCH även Rikstermbanken. TNC har nämligen strukturerat materialet för att passa in det i det format som vi använder i Rikstermbanken (med leverantörens tillåtelse) och därför kan det se annorlunda ut i originalkällan. Det är inte tekniskt möjligt att ladda ner ordlistor eller stora mängder av termposter och det är inte heller i sin ordning att skriva av flera termposter och publicera dem enskilt utan uppgivande av källan. Men som sagt, att citera enstaka poster går bra.

(Återgivet utan riktig kontroll över hurpass fritt citerbart detta är...)

Jag hade frågat om användning av innehållet i några poster för ett ickewikirelaterat ändamål (kopplat till Föreningen Folkmusikhuset i Stockholm). Det är formellt helt korrekt att det inte fanns (eller finns) någon "längre skrivning" om den upphovsrättsliga statusen. Det finns såvitt jag bedömer det inte heller någon "kortare skrivning"; det enda som står är såvitt jag minns att man förutskickar att hela alltet någon gång i framtiden skall kunna köpas i samlad form. Jörgen B 30 september 2011 kl. 14.44 (CEST)

Tingslagen i Norrland

Jag uppfattar en hel del osäkerhet i terminologi för olika administrativa indelningar i Sverige. Ett exempel bland många är kyrka som ligger i en ort, socken och kommun, men tillhör en församling och stift (eller ligger den inom ett stift?). En församling tillhör ett stift men ligger i en kommun och ingår i ett kontrakt. Och ett municipalsamhälle inrättades i en landskommun. Och från denna nästan hanterbara nivå kommer vi till nästa högre, hur förhåller sig en kommun till länet och/eller landskapet, tillhör, ligger i, ingår i eller är en del av. Där jag riktigt kör fast är dock tingslag. För mig är korrekt terminologi att en stad tillhörde en rådhusrätt och en socken tillhörde ett tingslag men ingick i ett härad (vilket också stämmer hur dessa enheter beskrivs i sina respektive artikel). Och jag känner mer och mer i dessa tankegångar att vi hanterat tingslagen i Norrland fel. Vi har skrivit in dessa som paralleller till härader vilket de inte var, de var likvärdiga med tingslagen som fanns i resten av landet som alls inte var detsamma som härader. Jag börjar alltså luta åt att vi kanske borde göra om hur vi beskriver indelningarna i Norrland, och då inte luta oss mot tingslagen. Det blir svårare utan men tex i Dalarna kan jag tänka mig en användning av indelning utifrån begreppen Nedre Dalarna, Västerdalarna, Österdalarna och Särna-Idre vore bättre som underbegrepp till landskapet. Frågorna är svåra men om det finns synpunkter så skulle jag se fram emot en diskussion i ämnet. Yger 12 september 2011 kl. 22.04 (CEST)

Användare:Minor är nog den som kan norrländska förhållanden bäst. Det finns också en tämligen ny avhandling från 2005 av Alexander Jonsson, De norrländska landshövdingarna och statsbildningen 1634-1769 (som jag tror ska finnas utlagd på nätet), som i de första delarna behandlar frågor om detta på ett generellt och Norrlandsspecifikt plan. Socknarna som beslutsorgan behandlas på s. 27 och framåt. Om du är intresserad av dessa frågor på ett allmänt ochteoretiskt plan rekommenderar jag också att du läser inledningen.--217.214.227.157 12 september 2011 kl. 22.43 (CEST)

Minor kan säkert svara bättre bättre när det gäller Norrland, men jag kan väl kort säga att jag tänkt på det tidigare när det gällt tingslagen i Dalarna, där de egentligen till historik och betydelse inte riktigt kan jämföras med häradena. Problemet är ju att verkligheten är lite mer komplex än wikipedias struktursystem, jag tror inte riktigt att det går att skapa ett helt rättvisande system. Problemet är ju att socknarna haft flera funktioner, likaså häradena. Om man nu skall välja en annan indelning än tingslagen skulle jag nog annars säga att hellre än Västerdalarna och Särna-Idre välja Ovansiljan och Nedansiljan. Länen är efter gammalt Kopparbergs län (Falu län eller Österbergslagen), Näsgårds län, Säters län, Österdalarne, Västerdalarne och Västerbergslagen. En indelning som används i annan litteratur är Österdalarna, Västerdalarna, Västerbergslagen, Österbergslagen och Södra Dalarna. Både Österdalarna och Österbergslagen (det senare anges som föråldrat begrepp redan 1904) är mycket lite använda. Österdalarna kallar man nog Siljansbygden i sådana fall. Det är nog värt att fundera en del innan man gör något vad som blir bäst. En klockren indelning går nog inte att göra.--FBQ 13 september 2011 kl. 01.57 (CEST)

Jag har inte så mycket att tillföra mer än att jag tycker att det är bra att frågan lyfts. Tingslagen var ju inte heller lika stabila över tid som häradena, och ju längre norrut man kommer, desto färre socknar omfattade de, vilket gör att de är mindre lämpliga som kategoriseringsunderlag ur Wikipedias synvinkel (exvis Kategori:Socknar i Nederluleå tingslag). //Essin 13 september 2011 kl. 10.56 (CEST)

Inte så lätt fråga, men jag kan åtminstone ge lite återkoppling vad gäller Hälsingland, då med reservation för att jag ännu inte läst den avhandling av Alexander Jonsson som det hänvisas till ovan. Fram till 1690-talets början var åtminstone de hälsingska tingslagen identiska med pastoraten. Därefter slås flera av tingslagen ihop för att bilda större tingslag. Med befolkningsökningen följer nya ombildningar av tingslagen. Tingslagen ingick fram till 1770 i Hälsinglands domsaga, som detta år delas upp i flera domsagor. Kameralt ingick Hälsingland i åtminstone tre olika länsindelningar under 1600-talets första hälft, om jag minns rätt. Den enda bestående indelningen var den i landskap. Genom att landskapen var frikopplade från de ecklesiastika, judiciella och kamerala indelningarna förblev dessa i stort sett konstanta. Under medeltiden var Hälsingland, som var det befolkningsmässigt största norrländska landskapet, indelat i två relativt självständiga land, Alir i söder och Sunded i norr, vilka hade varsin prost och varsin lagman. På 1300-talet omvandlas Alir till Bollnäs prosteri och Sunded till Forsa prosteri, men med en gemensam underlagman för hela Hälsingland. (De norrländska underlagmännen lydde ju under lagmannen i Uppland.) På 1550-talet var landskapet indelat i två fögderier, som verkar ha haft samma omfattning som de medeltida landen där; annars är landskapet den naturliga högsta enheten fram till länsindelningarnas införande 1634. Vad gäller de övriga norrländska kustlandskapen har jag för mig – men kan ha fel – att dessa aldrig hade någon tidig och långvarig uppdelning i en nordlig respektive sydlig del som i fallet med Hälsingland. Mitt intryck från 1600-talets sena domböcker är att landet (i betydelsen landskapet) då ännu är ett judiciellt om än inofficiellt begrepp att räkna med. Så exempelvis bötfälls personer som gett sig av från landet (dvs. Hälsingland) för att söka tjänst som tjänstehjon. Spontant känns det för mig som att det norrländska landskapet borde kunna användas som en slags motsvarighet till häradet i sydligare trakter; möjligen skulle dock Hälsingland i så fall delas upp i en nordlig respektive sydlig del. / --Minor 14 september 2011 kl. 00.01 (CEST)

Jag lade in en karta i Hedemora tingslag. Kartan är rörig och skall göras om, men var mest tänkt som diskussionsunderlag för Dalarnas indelning. Edaen 14 september 2011 kl. 00.34 (CEST)

Nej, det verkar inte finnas något som kan motivera den "tunga" roll vi (och andra...) gett tingslagen i förhållande till socknar. Om man också tittar på hur man indelat regementen så är det landskapsdelar eller socknar som är grunden, inte tingslag och inte härad som i södra Sverige. Jag tog slumpmässigt tre socknar, Österfärnebo, Arjeplog och Forsa som visar på att tingslaget, förutom att bara avse den judiciella tillhörigheten, också verkar vara den indelning som ändras mest frekvent. Jag lutar mer och mer åt att det är direkt fel hur använt tingslagen i Norrland som indelningsgrund och att vi både måste ta bort det vi gjort men än mer att undvika permanent detta fel som Edaens i övrigt excellenta kartor riskerar göra. Jag har inget rakt svar på vad jag tycker vi skall använda istället, men hellre då rörigt och lite oklart än direkt fel som användningen av begreppet idag görs.Yger 14 september 2011 kl. 16.11 (CEST)

I Jonssons avhandling handlar ett kapitel om landstingens betydelse (vid vilka ofta landshövdingen närvarade). Han skriver om jag minns rätt att landstingen fick samma funktion som häradstingen söderut, också efter häradsreformen på 1600-talet. Jag kan inte detta så bra, men det är kanske en början till förklaring. En annan sak, som gäller Dalarna, är bergstingens förhållande till landskap och län och sådant. De lydde ju under Bergskollegium, med flera instanser emellan.--217.214.224.11 14 september 2011 kl. 16.21 (CEST)

Intressant iakttagelse. Jag vet inte om landstingen var helt spikade i form och utseende före 1634, dock. Om inte minnet sviker mig kunde landsting hållas för en grupp tingslag, inte nödvändigtvis samtliga tingslag i landskapet, alltså att omfattningen stundom var flytande. Men jag känner huvudsakligen till 1600-talets domböcker för Hälsingland. / Urban Sikeborg, --Minor 14 september 2011 kl. 22.46 (CEST)

(unindent)

Lite statistiskt underlag inför ett eventuellt avskaffande av tingslagskategorierna för socknar:

Landskap	Antal socknar (enligt överslagsräkning av artiklarna)
Lappland	17
Norrbotten	20
Västerbotten	15
Ångermanland	48
Medelpad	18
Jämtland	49
Härjedalen	9
Hälsingland	44
Gästrikland	12
Dalarna	48

Kategorierna för Ångermanland, Jämtland, Hälsingland och Dalarna skulle alltså bli en bit större än den genomsnittliga häradskategorin, men inte orimligt stora, och faktiskt jämförbara i storlek med Kategori:Socknar i Vadsbo härad. //Essin 14 september 2011 kl. 21.38 (CEST)

Mycket bra sammanställning, tycker jag. För Hälsinglands del är det de västliga socknarna som är riktigt stora; kustsocknarna med dess äldre bebyggelse är i rätt ringa i storlek och befolkning. (Jag har en bild av att socknarna i Dalarna generellt är större och att också befolkningen var större till numerären, men denna bild är impressionistiskt formad.) Så här långt i diskussionen ser landskapet i mina ögon ut att vara den lämpligaste strukturen ovanför sockennivån för Norrlands del. / --Minor 14 september 2011 kl. 22.46 (CEST)

Instämmer i att det är en bra sammanställning. Och jag lutar också åt att ta landskap ovanför socken. Sedan kan man i ett senare steg i lugnare tempo diskutera om det ändå skall ske en underindelning i de fyra landskap som har drygt 40 socknar.Yger 15 september 2011 kl. 21.10 (CEST)

Jag också. Samtidigt kan jag framhålla, om det skulle undgå någon, att man tänkte sig landskapen vara landstingens grund. Det finns en liten artikel här, Landsting (historiskt) (också Jonsson har ordnat materialet om landstingen efter landskap). Dock måste man då göra förbehållet att Lappland och Norrbotten inte var landskap förrän efter att landstingen och socknarna spelat ut sina roller.--217.214.226.250 15 september 2011 kl. 22.17 (CEST)

Har jag uppfattat det rätt om ovanstående diskussion handlar om att emedan härad varit en använd geografisk benämning (som t.ex. att Fritiof Nilsson Piraten föddes i Vollsjö stationssamhälle i Färs härad) så har tingslag uteslutande varit en administrativ enhet (ingen skulle säga att PO Enquist föddes i Skellefteå tingslag) och dessutom med, historiskt sett, skiftande gränser (till skillnad från häradsindelningen som varit intakt under historisk tid)? /213.113.122.30 18 september 2011 kl. 16.41 (CEST)

Sunnerbodräkten

ja jag tycker du sammanfattar bra. Människor och sockenbor kände samhörighet med andra inom häradet, se tex Sunnerbodräkten, att soldater i ett kompani ofta hörde till ett härad som gick tillsammans till excercisplatsen och kände samhörighet. Tingsplatsen som varit den gamla mötesplatsen inom häradet blev sedan självklar bas för det den judiciell indelningen. Någon samhörighet inom ett tingslag har aldrig funnits, det är som du skriver bara en adm indelning, som ändrades efter vad som var effektivast för aktuell tid. Jag funderar nu att från december januari ta itu med indelningen i de landskap i Norrland med få socknar, för att se hur en indelning utifrån landskap istf tingslag skulle komma att se ut.Yger 18 september 2011 kl. 17.03 (CEST)

"soldater i ett kompani ofta hörde till ett härad som gick tillsammans till excercisplatsen och kände samhörighet" - inte tänkt på tidigare, stämmer. Hammerdals kompani vid Jämtlands fältjägarregemente existerade ända fram till nedläggningen 2005, och bestod av värnpliktiga från Hammerdals tingslag, trots att Strömsunds kommun sedan 1974 var den administrativa enheten, och tingslaget upphört som egen enhet 1948. Min morfar, som gjorde sin värnplikt på Frösö läger år 1906 berättade om just detta, hur man samlades i olika byar och började gå mot lägerplatsen, och hur skaran blev allt större när fler och fler byars värnpliktiga anslöt, och hur den byrivalitet som nästan alltid fanns på den tiden småningom fick ge vika när gemenskapskänlsan för kompaniet tog över. /Nesse 18 september 2011 kl. 18.05 (CEST)

Parentetiskt observerar jag att artikeln Tingslag behöver förbättras. Fototer saknas, likaså tidsangivelser.

Accusativen hos Olsson 2 oktober 2011 kl. 02.39 (CEST)

Denisovamänniskan — artikel behövs!

Dagens Nyheters nätupplaga den 22 september. Jag kanske postar på fel ställe, men en artikel om Denisovamänniskan är ett uppenbart desideratum. Artikel på enWP: Denisova hominin. Jämför Ut ur Afrika-hypotesen.

Accusativen hos Olsson 22 september 2011 kl. 23.34 (CEST)

På någon av önskelistorna kanske? /εsquilo 23 september 2011 kl. 10.04 (CEST)

Fixat en stubbe. Lsj 23 september 2011 kl. 21.08 (CEST)

Perfa, tack!

Accusativen hos Olsson 1 oktober 2011 kl. 23.29 (CEST)

Nobelpriset

Även om det är lång tid tills nobelprisen delas ut, men de brukar avslöja pristagarna i början av oktober. Därför tänkte jag att det nog är dags att väcka till liv våra nobelprisprojekt igen. Försök hitta troliga kandidater (genom att se vilka som belönats med andra tunga priser i ämnet, vadslagningslistor, tidningsartiklar etc) och skapa och förbättra artiklar om dem. Se gärna till att artiklarna om de som redan tilldelats nobelpris också är bra. De av dessa som saknar åtgärdsmallar, ger sammanhang, täcker det viktigaste, har ett korrekt språk, ingår i wikistrukturen, har nån form av källförteckning, och bilder med klar upphovsrättsstatus kan märkas med rekommenderad-stjärnan. Direkt när det avslöjats vem/vilka som fått något av nobelprisen kommer den artikelns besökssiffror stiga kraftigt. Låt oss se till att de läsare som kommer hit då, får en bra artikel att läsa! / Elinnea 24 september 2011 kl. 10.17 (CEST)

Kunde ju också vara ett tillfälle att bättra på andra nobelpristagare. Jag har råkat snubbla över en del artiklar om nobellpristare som innehåller födslo- och dödsår, uppgift om vad personen fått nobelpriset i och vilket år. Allt helt utan källor.--FBQ 24 september 2011 kl. 17.49 (CEST)

http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/ är en god källa till basfakta om alla nobelpristagare. Lsj 24 september 2011 kl. 18.32 (CEST)

Ja, det finns en del substubartiklar om tidigare pristagare, så samarbeta gärna för att utöka dessa artiklar och lägga till källor! Det är ju så att iom att nobelprisen meddelas, och delas ut, så läser folk om de personer som får nobelpris detta år, men det leder även till att folk läser om tidigare pristagare. Tidtabellen verkar se ut såhär: medicin 3 oktober, fysik: 4 oktober, kemi 5 oktober, fred 7 oktober, ekonomi: 10 oktober, litteratur är ej datum satt än. / Elinnea 25 september 2011 kl. 11.58 (CEST)

De senaste åren har litteraturpriset meddelats på torsdagen kl. 13. Finns nog ingen anledning att det inte blir så i år också. 90.229.129.137 25 september 2011 kl. 14.38 (CEST)

På Användare:Essin/Nobel finns en (något föråldrad, men ändå) lista över korta artiklar om nobelpristagare. En ny lista borde nog helst skapas med ett verktyg som räknar brödtext, eftersom nobelpristagarartiklar brukar ha många interwikilänkar och ibland också stora mallar. //Essin 25 september 2011 kl. 14.53 (CEST)

Kan være bra å forbedre artikkelen om Wikipedia da jeg tror de får fredsprisen i år... :-) Ved ti års markeringen for Wikipedia hadde vi Francis Sejersted som gjest, han erklærte seg som Wikipedianer og som forhenværende medlem av komiteen kan han nominere kandidater. I tillegg kommer "den arabiske våren", hvor Internett generelt har hatt sitt å si. Hvilken bedre representant for det beste ved Internett enn Wikipedia? I tillegg er Wikipedias arbeid og visjon om fri kunnskap til alle noe som bør kunne virke for fred. Om så skjer blir del vel en deling av prisen, som for eksempel Lawrence Roberts/Robert Taylor (tidlige internettpionerer), Tim Berners-Lee og Jimmy Wales. Prispengene betyr ikke så mye for oss lenger, men den prestisje som prisen gir kan vel være grei å ha med seg. mvh - Ulflarsen 25 september 2011 kl. 22.09 (CEST)

Det vore ju nåt om Wikipedia fick Nobelpris! Det första priset som avslöjas är Nobelpriset i fysiologi eller medicin, i morgon. Gå gärna in på Wikipedia:Projekt Nobelpriset i fysiologi eller medicin och förbättra artiklarna där, eller lägg till fler troliga pristagare. Håller tummarna att vi kommer ha en bra artikel om den/de som de nämner i morgon! / Elinnea 2 oktober 2011 kl. 11.16 (CEST)

Jag kan berätta (igen) att Wikimedia Sverige haft flera samtal med Nobelmuseet och att de verkar intresserade av ett samarbete. Men än så länge har vi inte berättat exakt vad det är vi behöver och skulle vilja ha. Vi kommer säkert att ha fler möten med dem inom kort, och då vore det bra om vi hade med oss en lista med önskemål. Så vad finns det för saker vi behöver utifrån och vad kan vi fixa med lite hjälp?//Hannibal 26 september 2011 kl. 16.42 (CEST)

Porträttfoto pristagarna, illustrationsbilder för det dom blivit prisade för, expertbeskrivning på vad gärningen går ut på kan ju vara en start.Schh 3 oktober 2011 kl. 18.47 (CEST)

Skulle vara bra med en lista liknande "Lista över nobelpristagare" där priserna listas samlat bredvid varandra som i Nobelpriset i fysik-artikeln så att man ser vad dom faktiskt gjort istället för ett intetsägande namn.Schh 3 oktober 2011 kl. 18.47 (CEST)

Byggnadsminnen, porträtt och kartor – rösta på din favorit!

Under september har det laddats upp mängder av bilder som nu används i artiklar på svenska Wikipedia. Dels har tävlingen Wiki Loves Monumenst pågått och resulterat i en stor mängd uppladdade bilder på byggnadsminnen. Dessutom har det varit bokmässa, vilket bidragit till rekordmånga(?) porträttuppladdningar. Utöver detta finns förstås en del annat också. Ändå har det bara avlagts två röster på wp:månadens nyuppladdade bilder, så chansen att tycka till har förlängts till 5 oktober. Titta gärna in och välj ut din favoritbild. /Dcastor 1 oktober 2011 kl. 02.02 (CEST)

Oj vad många, och bra, bilder! Gott initiativ att förlänga tiden. :-) Calandrella 3 oktober 2011 kl. 19.20 (CEST)

Donationsservice?

Hittade en färgbild från 1944 hos en sv-wp användare som hittat till wikipedia genom att när fotografen dog 1975 så packade hans dotter ner bilderna, och gav till riksantikvarieämbetet där dom hittades 30 år senare. Nu fanns inte wikipedia 1975 till min kännedom. Men kanske någon form av "service" dit folk kan skänka foton och upphovsrätt vore användbart?, orginalen bör dock skickas vidare efter inscanning till riksantikvarieämbetet eller annan instution som kan bevara dom över decennier. Dödsboauktioner kan också ge fototillfälle på möbler och verktyg från förr osv. Schh 2 oktober 2011 kl. 16.25 (CEST)

RAÄ och museer över huvud taget äridag väldigt restriktiva med att ta emot donationer. De saknar i allmänhet utrymme i arkiv och magasin och saknar resurser att vårda samlingarna. Visst vore det möjligt att skicka föremålen till

De anslag som nu getts till RAÄ att förmedlas till olika kulturvårdande instanser gäller katalogisering av befintliga samlingar och handlar om ett tillfälligt projet för långtidsarbetslösa. Det innehåller inga resurser för att öka beståndet av föremål i arkiv och register mer än vad normal tillväxt innefattar. Skall bilder från dödsboauktioner upp på commons krävs ong att enskilda wikipediaanvändare laddar upp dem.--FBQ 2 oktober 2011 kl. 17.47 (CEST)

Min tanke var mer att "commons" eller sv-wp kunde ta emot donationer själva. Och om inte RAÄ kan agera "slutförvar" så kanske det finns någon annan? Schh 2 oktober 2011 kl. 23.03 (CEST)

Ok, då förstår jag bättre. En ideell förening är ett alternativ, men det bygger på att det finns tillräckligt många med tid och vilja att arbeta med bilderna. Det brukar alltid bli problem att få fram resurser för att bevara exempelvis fotografier. Ett tiotal daguerrotypier eller några tusen visit- ock kabinettsfotografier är inga problem, men är man urskiljningslös sväller snart samlingen över alla gränser och kräver enorma resurser i underhåll. Börjar man gallra minskar å andra sidan intresset att donera bilder. Commons kan ju i sig fungera som ett sådant slutförvar, men det kräver ju att man förbjuder radering av donerade bilder, annars faller idén där också. Tror inte riktigt det skulle fungera. Som jag ser det är det egentligen inget problem att få fram fotografier. Jag samlar ju själv lite, bland annat på fotografier, och har alla fall några tusen 1800-talsfotografier, och jag tror inte det finns någon egentlig brist på bilder som skulle vara användbara på commons. Själv har jag bara lagt upp några få. Problemet är väl att det är ganska mycket arbete att fotografera av dem (jag är ingen vidare fotograf och har ingen särskild märkvärdig kamera, det märks på mina bilder), ladda upp dem, kategorisera dem osv. Tror det finns gott om hembygdsarkiv och museer som redan har bilder i sina arkiv som de är beredda på att ladda upp. Problemet är att få någon att digitalisera dem, ladda upp dem, lösa upphovrättsfrågor, katalogisera dem osv...--FBQ 2 oktober 2011 kl. 23.52 (CEST)

Bara för att bilder är gamla betyder det inte automatiskt att de platsar på Commons. Precis som i dagens fotoalbum så tror jag att många bilder är "out-of-scope" och skulle raderas från Commons om de laddades upp där. /ℇsquilo 3 oktober 2011 kl. 06.38 (CEST)

Kanske någon form av ta in, plocka ut, skicka vidare modell vore något? Annars är det kanske bättre om det finns någon statlig instution som tar emot, digitaliserar och där man plocka ut enstaka foton.Schh 3 oktober 2011 kl. 08.17 (CEST)

Visst vore det trevligt med en sådan institution. Däremot att de som stödjer skatthöjningar gärna ser att de går till andra satsningar. Jag skulle nog också prioritera annat, och om pengar skall ansås till museerna i första hand resurser för att bevara de samlingar som redan finns, och resurser att kunna ta emot vissa särskilt intressanta bilder och tillgängliggöra dem. Daguerrotpier/ambrotypier med känt motiv eller känd fotograf är sådant som om det dyker upp idag nog skulle intressera de flesta museer. På 1910-talet däremot börjar fotograferandet att bli så vanligt att det blir praktiskt omöjligt för de flesta museer att ta emot alla bilder. Det finns mycket för museerna att göra, särskilt 1800-talsvyer finns mängder med bilder som idag ännu är okända för de lokala museerna (ser lite olika ut beroende på hur stort intresset är). Många av bilderna är också odaterade, det finns ofta ganska lite kuskap om hur bilderna skall dateras. Nog om detta, om man är intresserad av att bevara äldre bilder, åtminstone i jpg-format och max 50 kb kan man ladda upp dem här [2] det kräver dock att bilderna är i visitkorts- eller kabinettsformat, och grundfrågans färgbild från 1944 faller bort. --FBQ 3 oktober 2011 kl. 10.26 (CEST)

Det verkar som om du tycker att det redan finns tillräckligt insamlade fotografier från 1910-talet och framåt. Mitt intryck är att det inte åtminstone gäller Commons/Wikipedia, att vi tvärtom har ett skriande behov av sådan bilder, därav mitt inlägg nedan. Om mängden någorlunda väldokumenterade bilder på museerna och i andra samlingar är tillräckligt skulle det viktiga alltså vara att digitalisera dessa och göra dem fria. Men om det är brist på sådana och problemet helt enkelt handlar om att museerna inte har resurser att ta emot dem och bevara dem, då är en parallell insats från vår sida nyttig. Också om vi inte kan garantera att inte Commons raderar bilder, så borde risken vara liten så länge vi lägger ribban relativt högt för vad vi tar emot. --LPfi 3 oktober 2011 kl. 10.50 (CEST)

För att förtydliga - jag tycker inte att det finns för många fotografier från 1910-talet på commons. Däremot tror jag att det egentligen skulle vara ganska lätt att få tag på bilder, om det bara fanns tillräckligt många med tid och kuskaper om hur man laddar upp. Ytterligare en liten komplikation är upphovsrätten. Jag tror det är där knuten ligger. (Kan också egentligen säga att jag inte skulle ha något emot att också hembygsgårdar och andra samlade fler fotografier från 1910-talet och nyare. Det finns dock många andra eftersatta projekt inom kultursfären, så jag vet inte om det är det viktigaste). --FBQ 3 oktober 2011 kl. 12.18 (CEST)

Upphovsrätten är knepig för halvgamla bilder. För svenska bilder i familjealbum från före kriget är det inget större problem: de allra flesta är fotografiska bilder, inte fotografiska verk (alltså fria om tagna före 1969), och om fotografen är anonym och bilden opublicerad är också fotografiska verk fria om de är tagna senast 1943 (publicering ger i Finland en kortare skyddstid, hur i Sverige?). Upphovsrätten torde ha ärvts inom familjen, så om ingen av dem som ärvt albumet kan lista ut vem fotografen är behöver man inte vara rädd för krav från andra (arvingarna och vem de ärvt är ändå bra att nämna i bildbeskrivningen). Professionella foton torde gå lätt att skilja från de övriga, och också där gäller gränsen 1969 om fotografiet inte "äger konstnärligt värde" (formuleringen i den gamla fotografilagen, enligt vår artikel).

Jag är mer bekymrad för 1970-talet: ännu finns det folk som minns vad bilderna föreställer, men upphovsrätten går inte ut förrän efter lång tid och vem som tog bilden har man sällan reda på. Det finns alltså gott om bilder, men endast få av dem kan användas. Kanske en del ivriga fotografer har bilder som säkert är deras egna? Ett tillräckligt urval borde sållas fram så länge fotograferna själva finns kvar (de som var trettio då börjar vara sjuttio nu; mycket svårare att få fram info om bilderna och reda ut rättigheterna om man måste gå via arvingar). För det behövs ett separat projekt.

Så länge flaskhalsen är att få tag på dokumentation, kontrollera upphovsrätt och ladda upp bilderna så tror jag att vi på Wikipedia har gott om sakkunskap och rutin (när vi tillsammans går in för ett sådant här projekt) för de två senare. Hembygdsföreningarna (och många enskilda) sitter i sin tur på fotografier och förhoppningsvis kunskap om vad de föreställer, så ett samarbete kunde vara givande. Det är alltså allt skäl att försöka engagera oss på den fronten. Vad gäller resurser ser jag detta som jämförbart med fotosafarina, och jag tror att många hembygdsföreningsaktiva kunde vara till stor nytta utan att det skulle innebära men för föreningens övriga verksamhet.

--LPfi 3 oktober 2011 kl. 15.51 (CEST)

(Redigeringskonflikt) I Wikimedia Finland diskuterade man att låta folk hämta bilder till lämplig lokal (bibliotek?) där frivilliga skulle scanna in bilderna och ladda upp på Commons. Vad jag förstår förutsätter det att man har någorlunda koll på hurudana bilder man vill ha och att de som kommer vet vad de behöver veta om bilderna, så att beskrivningar och tillstånd inte behöver lämnas till senare.

Detta kunde passa bra i anslutning till en hembygdsdag eller liknande, och ett urval av bilderna kunde användas i en utställning tillsammans med relaterade Wikipedia-artiklar, vid sidan av vad hembygdsföreningen (eller annan samarbetspart) vill ställa ut av annat material.

Jag tycker det här låter som ett utmärkt sätt att få tillgång till bilder om lokalhistoria. Vanligtvis är familjealbum "out-of-scope", men så länge mängden gamla bilder vi har är liten tycker jag att nästan vad som helst är nyttigt: om bildobjektet inte i sig är intressant ("en i mängden") så är det intressant som en representant för en klass objekt från en viss tid och trakt.

En hembygdsförening eller en ensam samlare kan förstås ha väldokumenterade bilder i större mängd än vad man lyckas samla in på en dag. Jag tycker det vore värt att skicka någon att diskutera och välja ut bilder då man stöter på folk som är intresserade av samarbete.

Borde vi måntro börja med FBQ? Vi har säkert någon som har rutin med fotografering och massuppladdning. Om tillräckligt många av bilderna har tillräcklig dokumentation så är det vad jag förstår nästan bara att knacka in den. Med ett par timmars knackande kunde man åstadkomma rätt mycket. Nästa fotosafari till dig? Eller till någon annan samling/samlare du kan tipsa om? (Jag förstår förstås om du inte har lust eller tid att låta oss invadera ditt arkiv och hem, eller annars lägga tid på projektet.)

--LPfi 3 oktober 2011 kl. 10.42 (CEST)

Beror lite på hur många som kommer, men jag tycker absolut att det kunde vara trevligt och givande. Just nu fungerar det inget vidare, det får i sådana fall bli i vår. Men vi kan ta kan ta detaljer via mail.--FBQ 3 oktober 2011 kl. 12.18 (CEST)

Källbelägg Wikipedia!

Att informationen på Wikipedia är verifierad av trovärdiga källor är viktigt. Många artiklar har dock alldeles för få källor, och vissa har inte en enda. Denna veckans tävling går ut på att källbelägga Wikipedias artiklar med trovärdiga källor. Gå till tävlingssidan på en gång! /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 3 oktober 2011 kl. 17.29 (CEST)

Låter som en tävling med riktigt bra syfte.Schh 3 oktober 2011 kl. 18.48 (CEST)

Problem med interwikilänkar på krypterad server

Det tycks vara problem med interwikilänkar på den krypterade servern: Då man t.ex. på https://secure.wikimedia.org/wikipedia/sv/wiki/Portal:Huvudsida vill byta till en annan språkversion, säg engelska, är länken nu https://en.wikipedia.org/wiki/, alltså okrypterad trots https-prefixet, och inte https://secure.wikimedia.org/wikipedia/en/wiki som den borde vara. Det här tycks gälla alla språkversioner, inte bara svenska Wikipedia. Problemet fanns inte i går. Vem borde man vända sig till för att få saken korrigerad och var förs diskussioner om sådana här interwikiproblem? Magma 1 oktober 2011 kl. 11.57 (CEST)

Jag är inte helt säker, men det kan vara relaterat till den här förändringen. Den längre förklaringen finns här. Hoppas det hjälper. --Haxpett 1 oktober 2011 kl. 12.07 (CEST)

Tanken är säkert bra, men följer jag en protokolloberoende länk till en annan språkversion så är jag inte inloggad där trots att jag är globalt inloggad. /ℇsquilo 1 oktober 2011 kl. 21.51 (CEST)

För ordningens skull; https://en.wikipedia.org/wiki/ är krypterad. /ℇsquilo 3 oktober 2011 kl. 09.40 (CEST)

Och nu är det officiellt: Native HTTPS support enabled for all Wikimedia Foundation wikis. Notera att vissa element och länkar, särskilt sådana som vi har lagt in själva, fortfarande kan peka på okrypterad data ett tag framöver. –CÆSAR 4 oktober 2011 kl. 08.56 (CEST)

Vilken policy ska vi ha för felstavade omdirigeringssidor?

Finns det någon policy för medvetet felstavade omdirigeringssidor, som till exempel Storbritanien? Eller är det OK att radera dem, så att AWB kan arbeta effektivare? Om man exempelvis skriver in "skotkärra" som sökord så får man svaret "Menade du: skottkärra". Jag tycker att den funktionaliteten borde räcka, och att det inte ska tillverkas felaktigt stavade omdirigeringssidor. (Däremot är det ju ok med omdirigeringssidor för alternativa stavningar, typ "S:t Petersburg" som omdirigerar till "Sankt Petersburg).

Felstavade "artiklar" som Appeninerna och Appeninska halvön som vidarebefordrar till de rättstavade artiklarna gör att sådana artiklar inte går att rätta med AWB. Tanken är säkerligen att det ska vara användarvänligt, dvs besökare ska komma rätt, även om de skriver fel. Jag förstår den tanken, men håller inte med om den. Sjunnesson 1 oktober 2011 kl. 12.08 (CEST)

Användarvänligheten är just det argument jag genom åren har sett i sammanhanget: man skall komma rätt även om man stavar fel, särskilt om det gäller vanliga/sannolika felstavningar. Sedan måste jag erkänna min okunnighet om AWB: vad står den förkortningen för? /FredrikT 1 oktober 2011 kl. 12.49 (CEST)

Wikipedia:AutoWikiBrowser. --Fredde^✔ 1 oktober 2011 kl. 12.52 (CEST)

Användarvänligheten för läsare bör gå före användarvänligheten för verktyg. För läsarna förutsätter förslagen i sökresultatet att programvaran hittar rätt artikel; min erfarenhet är att "Menade du: ..." ofta ger helt felaktiga förslag.

Jag förstår inte riktigt hur omdirigeringarna försvårar arbetet, de berättar ju med ganska god träffsäkerhet vilken artikel man syftat på. Kanske det finns något bättre sätt att göra det du vill göra?

--LPfi 1 oktober 2011 kl. 13.02 (CEST)

Om man gör en felsökning med AWB hittar inte verktyget de här orden. Det enda sättet som finns för att ta reda på om t.ex. Apeninnerna eller Apenninska halvön har stavats fel (vilket händer) i några artiklar är då att göra en manuell sökning och rättning. Detta gäller för alla artikelnamn där det finns en omdirigering (t.ex. det vanligare och lika svårstavade Storbritannien, som har en omdirigering från Storbrittanien). Sjunnesson 1 oktober 2011 kl. 15.23 (CEST)

Jag antar att du i det här fallet använder AWB till att söka rödlänkar. Om du inte söker rödlänkar i allmänhet, utan en viss felstavning eller en felstavning av ett visst uppslagsord, kan du istället se vilka artiklar som länkar till omdirigeringen. Du kan också kolla omdirigeringar i allmänhet och se vilka artiklar som länkar till dem (jag har för mig att en del bottar sysslar med det redan). Det senare blir omöjligt om omdirigeringarna raderas. --LPfi 1 oktober 2011 kl. 15.37 (CEST)

Nej, jag söker inte rödlänkar. Jag borde kanske från början skrivit att det här gäller WP:AWB/Typos som jag och några andra arbetar med. Även botarna Doddebot och Dumbot använder det för att söka och rätta stavfel. Men det är klart, om det ställer till det för mycket om man inte har med alla omdirigeringar som finns, är det förstås bäst att de är kvar. Sjunnesson 1 oktober 2011 kl. 16.07 (CEST)

Om verktyget är fel korrigerar man inte arbetsobjektet. Ett förslag är att ta listan med omdirigeringar och subtrahera från listan med artikelnamn. Så kanske den kan arbeta mer effektivt. Schh 1 oktober 2011 kl. 16.27 (CEST)

Jag har aldrig jobbat med /typos, men det funkar utmärkt att rätta länkar till omdirigeringar med AWB. -- Lavallen 1 oktober 2011 kl. 16.34 (CEST)

Hela syftet med omdirigeringar är att hitta rätt fast man söker fel. Självklart ska inte felstavade omdirigeringar raderas. Då tappar vi syftet med omdirigeringar. Tyvärr har jag sett att omdirigeringar börjat raderas på sistone, i någon missriktad strävan att "städa upp" Wikipedia. Då har man helt missat syftet med omdirigeringarna. /Grillo 1 oktober 2011 kl. 19.02 (CEST)

Jag är en stor vän av omdirigeringar och menar att vi bör vara generösa med dem. Jag skulle gärna vilja att Grillo preciserade vad han syftar på så att vi kan fortsätta samtala om dem. En speciell typ har jag raderat, därför att jag menat att den inte fyller någon funktion, men jag upphör gärna om jag får konsensus mot mig. Det gäller när efternamn stavas med liten bokstav. Fernbom2 1 oktober 2011 kl. 19.16 (CEST)

De fyller visst en funktion. Ibland när jag redan är på WP och vet vilken artikel jag vill ha skriver jag in namnet direkt i adressraden, och ibland utan att ta med versaler. De enda "korrekta" omdirigeringar det kan finnas poäng i att radera preventivt är diskussionssidor, eftersom de är i vägen vid flyttar.

Annars måste det vara ett särdeles dåligt verktyg som bygger på att alla "artiklar" har rättstavade namn. Oberoende av om man har "felstavade" omdirigeringar.

andejons 1 oktober 2011 kl. 21.07 (CEST)

Jag förstår tanken bakom med att "man ska hitta rätt även om man söker fel", men det gör man ändå tack vare att sökverktyget föreslår rätt artikel om man söker på ett felstavat ord (under förutsättning att felstavningen inte är groteskt grov). Omdirigeringar bör reserveras för synonymer och alternativa namn, inte felstavningar. Att omdirigera felstavningar leder i stället till fler stavfel i artiklar. Om jag t.ex. länkar till Storbrittanien så kommer jag att utgå från att ordet är rättstavat eftersom länken blir blå. /ℇsquilo 1 oktober 2011 kl. 21.59 (CEST)

Ett sätt att reagera på om länken till Storbrittanien vore röd är att ana att man stavat fel. Ett annat är att klicka på länken och skapa artikeln. Det kanske inte är så troligt med just det här exemplet, men med en hel del andra felstavningar där man inte är säker på att artikeln finns. Jag tycker absolut att omdirigeringar från någorlunda rimliga felstavningar är vettigt. /Dcastor 2 oktober 2011 kl. 01.20 (CEST)

Det är ju inte helt ovanligt att dubbletter skapas av felstavade röda länkar. Sökverktyget föreslår alla möjliga märkliga ordkombinationer när man söker fel, så den är relativt oanvändbar. För övrigt håller jag med Andejons vad gäller efternamn med gemener. Egentligen tycker jag att sådana omdirigeringar bör skapas konsekvent. Jag har aldrig förstått varför folk raderar dem när de flyttar en sida som skapats på det sättet. Det gör ju dessutom att den som skapat artikeln tror att artikeln blivit raderad eftersom det inte längre finns kvar någon hänvisning... /Grillo 2 oktober 2011 kl. 02.25 (CEST)

Ok! Jag godtar Andejons och Grillos argument! Mitt förslag är att en bot skapar sådana sidor där de inte finns. Fernbom2 2 oktober 2011 kl. 09.57 (CEST)

Jag är för omdirigeringar från vanliga och sannolika felstavningar, av skäl som andra redan skrivit ovan. Som påpekat är det inte ovanligt att folk navigerar på Wikipedia genom adressraden, snarare än sökverktyget. /Julle 2 oktober 2011 kl. 02.30 (CEST)

När det gäller hur AWB/Typos fungerar håller jag med de användare som tycker att det borde fungera bättre, men det är hittills det bästa vi har när det gäller halvautomatisk felrättning. Förutom nämnda problem hittar det inte heller felstavade kursiverade ord eller d:o ord som är wikilänkade m.m. Sådant som man lätt hittar med manuell sökning. Så om någon tekniskt kunnig kunde se över hur det fungerar skulle det vara bra. Den användare som var drivande för att skapa hjälpmedlet har i stort sett varit borta från svwp i snart ett år. Sjunnesson 2 oktober 2011 kl. 10.06 (CEST)

En viss försiktighet och utnyttjande av sunt förnuft tror jag är viktigt vid skapande av denna typ av omdirigeringar. För svenska ortnamn kan det som tros vara en felstavning vara ett namn som finns, jfr Högby/Högsby, Gårdby/Gårdeby. Det förekommer en del omdirigeringar av ortnamn som pekar på "fel" ort, och där dessa senare länkats till i artiklar så har den fellänkningen spritt sig. Yger 2 oktober 2011 kl. 10.18 (CEST)

Och hur använder man AWB ? Den som skrev begreppet först, skrev dessutom helt utan länk eller förklaring... Hur kan jag lägga in felstavningar i AWB? --Janwikifoto 5 oktober 2011 kl. 10.52 (CEST)

Uppdateringstips - Danmarks regering

Om jag hade tid så skulle jag uppdatera Danmarks regering och skapa artiklar för alla ministrar, men nu har jag inte tillräckligt med tid så jag tänkte tipsa er andra om detta. Det finns en hel del information i Berlingske, bland annat så kan släkten Hækkerup vara intressant då det finns två Hækkerup från tidigare generationer som varit ministrar. // Castrup 4 oktober 2011 kl. 08.56 (CEST)

Ja, de är till och med tre, om jag inte räknar fel. Dessutom betydligt fler relevanta politiker. Tills vidare finns endast en förgreningssida. Fernbom2 5 oktober 2011 kl. 08.13 (CEST)

I love wiki upload wizard

Jag har laddat upp en rad bilder på k-märkta hus för "Wiki loves monuments" och tyckte mycket om den uppladdningsguide som fanns där. När man tagit bilderna själv och accepterar cc-by-sa 3.0, erbjöd den ett mycket rationellt och smidigt sätt att ladda upp på. Jag skulle önska en liknande guide för bruk utanför tävlingen. Helst skulle själva kategorifältet vara ständigt synligt men de övriga dolda fälten fortfarande dolda. /Rolf B 1 oktober 2011 kl. 12.19 (CEST)

Samma funktion finns även utanför tävlingen, på commons:Special:UploadWizard. Där kan man även välja andra licenser än CC-BY-SA 3.0, vilket inte WLM-formuläret tillät. Jag håller med om att kategorifältet borde vara synligt hela tiden. Det kan man påpeka för utvecklarna med ett feedback-formulär högst upp på sidan. /jssfrk (d|b) 1 oktober 2011 kl. 12.24 (CEST)

Tack för tipset! Jag ska pröva detta formulär nästa gång jag laddar upp något. /Rolf B 1 oktober 2011 kl. 15.53 (CEST)

Är det den nya prototypen?

När jag provade var "next"-texten grå, liksom andra "vidare"-knappar, vilket ger intrycket att jag måste göra någonting annat innan jag kan klicka mig vidare. Är det så för andra? Vet någon varför man gjort så?

--LPfi 1 oktober 2011 kl. 13.34 (CEST)

Själv störde jag mig mest på uppladdningsguiden, bland annat för dess opedagogiska och inkonsekventa system, där (som tidigare nämnts) kategorier och fält för geotaggning etc. gömdes undan och verkade betraktas som onödiga (sen kom istället en bot efteråt och gnällde). Jag försökte ändra min "monobook.js" på Commons för att kunna en länk till "basic upload" i verktygsfältet, men Commons verkar inte använda samma system med vänstermarginalen som här - hur får jag en länk? Vivo 5 oktober 2011 kl. 00.22 (CEST)

@Vivo: [3]. Nast langst ner pa commons:User:Lokal Profil/monobook.js ser du hur den lagts in i verktygsladan, (dock ersatter jag inte den gamla lanken). /Lokal_Profil 5 oktober 2011 kl. 13.34 (CEST)

Kanon, jag ska prova det. Jag tror, även jag, det finns en poäng i att ha kvar båda länkarna. Tack! Vivo 6 oktober 2011 kl. 19.08 (CEST)

"&nbsp;"

Är det verkligen enligt riktlinjerna att strössla ut "&nbsp;" med flera i artiklarna? läsbarheten i redigeringsläget blir hela tiden sämre, med Libris referenser och annat. Ex. Gösta Bohman. Ymer 4 oktober 2011 kl. 22.58 (CEST)

Jag skulle säga att det är jättebra att inte enhet och värde hamnar på olika rader. {{Sertion|♥}} 4 oktober 2011 kl. 23.33 (CEST)

Jag håller med Sertion. Det gäller även tal: det är dumt att 000 riskerar att hamna på raden under 500 om man skriver 500 000 med vanligt blanksteg. När det gäller "3 år", "Linje 1" och "55 mandat" är jag dock mer skeptisk.

Om man inte gillar &nbsp; kan man använda {{nowrap}} också, men många tycker nog att &nbsp; är smidigare och mer intuitivt. /jssfrk (d|b) 4 oktober 2011 kl. 23.42 (CEST)

Det blir svårare att redigera för den ringa typografiska vinsten att undvika radbrytning. Palmerston 5 oktober 2011 kl. 00.16 (CEST)

Det är inget krav att använda &nbsp; men det bör läggas in i de artiklar där det inte redan finns. Jag tycker nog att läsbarheten i läsläge är viktigare än dito i redigeringsläge. /Grillo 5 oktober 2011 kl. 00.24 (CEST)

Jag har tyckt som Ymer, och inte förstått varför några satt in det i artiklar. Nu när jag fått det förklarat för mig så tycker jag att det är viktigt att det finns för läsbarheten i artiklarna. Adville 5 oktober 2011 kl. 07.46 (CEST)

Dnm hade ett bra förslag för att förbättra läsbarheten i redigeringsläget, som dess värre kräver programmering utanför svenskspråkiga wikipedia: Färgsätta all wikikod i redigeringsläget med ljusa pastellfärger. Editorer för programmeringsspråk gör redan så och har gjort länge. Naturligtvis ska det vara en funktion som kan slås av för de som har olika synfel eller av andra orsaker inte gillar den.

Jag vet inte vad som hände med förslaget eller hur det togs emot och inte heller var eller hur man framför såna begäran på mediawiki(?). Kanske går det också att lösa lokalt? Även jag tycker läsbarhet och referenser i läsäge är viktigare, men dålig läsbarhet i redigeringsläget höjer tröskeln för nybörjare.--LittleGun 5 oktober 2011 kl. 07.51 (CEST)

Utvecklingen mot allt mer omfattande notifiering, Librisreferenserna och nu &nbsp; gör successivt att inte bara "nybörjare" snubblar på tröskeln. Har ni själva försökt att redigera ett kortare stycke med fyra Librisnoter? jag köper resonemanget med radbrytningar och tal, men "3 år", "Linje 1" och "55 mandat" (enligt mitt exempel ovan) gör att även "10 miljoner" kanske ska innefattas och vad mer! jag upplever att flera användare inte ser problematiken i sina "massredigeringar", helt enkelt därför att dom inte ägnar sig speciellt mycket åt vanliga artikelbidrag och redigeringar. Rundar av här. Ymer 5 oktober 2011 kl. 10.03 (CEST)

När det gäller procent-tecknet så tror jag programvaran ska fixa så att det blir hårda mellanslag utan att man behöver lägga någon kod av något slag före det. -- Lavallen 5 oktober 2011 kl. 10.11 (CEST)

Jag brukar "strössla" med &nbsp; för att följa de regler för radplanering som jag fick lära mig när jag läste datortypografi. Jag vill hävda att läsbarhet i visningsläget har företräde över läsbarheten i redigeringsläget och ogenomtänkta radbrytningar försvårar läsbarheten (förutom att det i vissa fall ser löjligt amatörmässigt ut, t.ex. om det står 5
%). Jag skulle gärna se bättre radplanering genom avstavning med &shy; också, men jag tror att det blir allt för mycket jobb att genomföra. Om man tycker att läsbarheten i redigeringsläget bör förbättras så kan man börja med att flytta ner referenserna till mellan <references> och </references> och bara låta <ref name="foo"/> stå kvar uppe i brödtexten så som det är gjort i artikeln Finskt kallblod.

Två saker tycker jag dock är viktigt att tänka på: 1) Vi har ingen aning om hur bred webläsare som våra läsare använder, det kan vara i fullskärmsläge på en 1600 px bred skärm eller det kan vara på en mobiltelefon. Oavsett vilket så ska layouten fungera. 2) Vi är alla våra egna typografer. Även om vi skriver på en dator så är det färdiga resultatet inte bara en harang bokstäver, det är en artikel med layout, disposition, illustrationer och allt som hör därtill. /ℇsquilo 5 oktober 2011 kl. 10.22 (CEST)

Nåja, ditt exempel bekräftar snarare min oro för sönderhackad brödtext i redigeringsläget. Avvägningen mellan den service och standard som artikeln ska erbjuda respektive att attrahera bidragare kommer här i skymundan. Hönan och ägget, alltså. Ymer 5 oktober 2011 kl. 10.37 (CEST)

Kolla nu html-koden till min användarsida: Där jag skrivit 27 % står det nu i källkoden:

27 & # 1 6 0 ; %

Så det ska inte behövas några nbsp-er ihop med procent-tecken. Det fixar MediaWiki. -- Lavallen 5 oktober 2011 kl. 10.33 (CEST)

(Avindenterar) "Gôtt mos" i så fall. När jag tittar på den står det iofs &nbsp; och inte &#160;, men sak samma. Men det dyker inte upp några automatiska &nbsp; i 3 kg, 15 km eller Götgatan 20. /ℇsquilo 5 oktober 2011 kl. 10.44 (CEST)

Jag brukar själv använda wikikod för att undvika rabrytning eftersom sådant som 350
°C kan vara jobbigt att läsa. Dock bör det användas sparsamt just för att det gör det svårare att läsa i redigeringsläge och kan ställa till det för visningsenheter som har andra skärmutformningar men just värden och enheter är sådant som bör behållas på samma rad och det är en ganska liten text som med lätthet bör gå att hantera även på mindre visningsenheter. I värsta fall kan man ju rendera så att man tvångsbryter avsett, eller har skrollning i sidled. Hur man i wikikoden åstadkommer kontinuerliga avsnitt är en annan sak, men själv anser jag att just &nbsp; gör wikikoden onödigt svårläst. Jag vill trots allt ägna uppmärksamheten åt artikelinnehåll inte wikikod (programmering). Så jag har funnit att {{nowrap}} är en vettig kompromiss. Angående färgkodning av redigeringsinnehåll riskerar det att bli ett härke av javaterror som inte fungerar även om tanken är god. Schh 5 oktober 2011 kl. 19.07 (CEST)

Så var sätter vi gränsen? "3 år", "Linje 1" och "55 mandat" (enligt mitt exempel ovan med Gösta Bohman) gör att även "10 miljoner" borde innefattas. Därmed skenar modellen. Ymer 5 oktober 2011 kl. 19.54 (CEST)

Den gyllende nyckeln är omdöme. Något som är svårt att formalisera ;) Schh 5 oktober 2011 kl. 21.28 (CEST)

Jag tycker inte att modellen skenar vid 10 miljoner. Tvärt om tycker jag att det är en bra gräns för riktlinjen. Jag håller på att sammanställa en essä om radplanering utifrån min kurslitteratur i ämnet. /ℇsquilo 6 oktober 2011 kl. 09.36 (CEST)

Sådan layouthantering borde hanteras automatiskt av programvaran, och kommer att göra det så småningom. Att skriva buggrapporter, förslag på förbättringar eller tillägg till Mediawiki (om man kan det) är bättre spenderad tid än att lägga in kod i artikeltexten. /NH 6 oktober 2011 kl. 10.34 (CEST)

Som jag har skrivit i essän och som även Donald Knuth har kommit fram till så går "dåliga radbrytningar" sällan att undvika automatiskt eftersom de kräver att man förstår sammanhanget i texten. Tvärt om är styrkoder som &nbsp; och &shy; nödvändiga för den programvara som ska tolka texten ska kunna göra en bättre typsättning. /ℇsquilo 6 oktober 2011 kl. 10.52 (CEST)

Jo, det skenar iväg när de strikt akademiska intressena (inte nödvändigtvis påkommet av ett "besökare-/kundperspektiv") helt åtsidosätter bidragarens. Det är klart försvårande med dessa instick i brödtexten, som inte alls uppvägs av den "service" man tror sig ge. Om det görs med automatik eller inte spelar alltså ingen roll. Sträva istället efter att underlätta för Användaren att kunna orientera sig i redigeringsläget. Här öppnas dammluckor av möjligheter, åt fel håll. Håll igen! Ymer 6 oktober 2011 kl. 11.20 (CEST)

Jag håller med om att det öppnar dammluckor av möjligheter, men inte att det skulle vara åt fel håll. Med tanke på att det är betydligt fler som läser artiklar på Wikipedia än som redigerar i dem så vill jag fortfarande vidhålla att läsbarheten i redigeringsläget är underordnad läsbarheten i visningsläget. Det har påpekats åtskilliga gånger förut att kvantiteten inte är något problem på Wikipedia, utan kvaliteten på artiklarna. Jag bidrar till att höja kvaliteten genom den kunskap jag har i typografi. Det är inget akademiskt intresse. /ℇsquilo 6 oktober 2011 kl. 11.27 (CEST)

Men försvårandet av bidrag i redigeringsläget är en kvalitetsaspekt, för bidragaren och därmed för läsaren. Se kedjan av händelser; en bidragare som har svårt att orientera sig i brödtexten - vid massinstick (jag tillhör dom) - kroknar efter ett tag, och därmed blir både kvantitet och kvalitet lidande. Jag kan omöjligt se att en besökare skulle väga det faktum att "10" står på en rad och "miljoner" på nästa, så tungt att sajten blir lidande. Det är liksom inte där problemet ligger. Därav uttrycket "akademisk". Vi är fantastiska på wikipedia att sila mygg och ....... istället för att fokusera på exempelvis alla de helt källösa artiklar och bidrag som skvalpar omkring. Inför inte ständigt finmaskigare nät som kanske ingen egentligen efterfrågar. Detta blir uppenbart då du hänvisar till att "... det är betydligt fler som läser artiklar på Wikipedia än som redigerar." Ymer 6 oktober 2011 kl. 11.55 (CEST)

Jag är överens om att det är viktigt att det går lätt att förstå och gestalta wikitexten, och 1&nbsp;789&nbsp;m är på riktigt rätt krångligt. Däremot är {{nowrap|1 789 m}} någorlunda förståeligt, medan 1
789 m kan förorsaka svåra missförstånd.

Lösningen är (eller vore, så som världen ser ut) att webbläsarna skulle vara kopplade till dugliga textredigerare, som skulle klara av att mata in och visa &nbsp; som ett begripligt tecken. Ovannämnde Knuths TeX använder "~" (tilde) för ändamålet, men på moderna skärmar går det lätt att använda färger (ljusgrått?) eller mindre störande specialtecken.

Att rätta webbläsarnas hantering av elementära funktioner (visning av icke-grafiska tecken vid redigering) härifrån är dock ett mycket problematiskt sätt att lösa problematiken. Tekniskt kunniga wikipedianer kan använda externa textredigerare med syntaxfärgning enligt ovan, men är lösningen att erbjuda en helt fristående insticksmodul för redigering? Bättre vore att t.ex. Mozilla med Firefox skulle föregå med gott exempel genom att göra det lätt att koppla in externa textredigerare och utveckla en MediaWiki-modul för någon lättanvänd sådan (och kanske aktivera den som förval då man redigerar Wikipedia?).

--LPfi 6 oktober 2011 kl. 12.26 (CEST)

@Ymer: Jag har förståelse för din ståndpunkt, men jag lyckas faktiskt inte förstå vad du menar med den sista meningen. Givetvis är det fler som läser Wikipedia än som redigerar här. Det säger ju sig självt. Wikipedia är ett uppslagsverk och används av de allra flesta som ett uppslagsverk, dvs för att finna information. Menar du att det borde vara tvärt om?

@LPfi: Att ha ett "förenklat" redigeringsläge där "vanliga" användare slipper se den röra som referenser, mallar och typografiska styrkoder ställer till med är ingen dum idé. Det skulle ge en lägre instegströskel för nya redigerare. Nya artiklar är ju sällan perfekta från början. Typografiska finesser går att lägga till i efterhand. /ℇsquilo 6 oktober 2011 kl. 12.49 (CEST)

Å andra sidan borde detta förenklade redigeringsläge verkligen fungera, vilket knappast blir fallet om man åstadkommer det med javascript. Det går förstås att sända en förenklad version av wikikoden, men användaren måste ändå komma åt att t.ex. kontrollera och lägga in referenser. Frågan är hur man döljer det komplicerade utan att det blir en hög tröskel när man vill rätta en uppgift som ligger i en mall eller i någon annan komplicerad struktur.

Nu ser man mallen och om man vet vad en sådan är kan man titta på dess wikikod, på mallarna den anropar o.s.v. tills man konstaterar att det blir för komplicerat för en (och gärna hittar länken till Wikipedia:Mallhjälp). Motsvarande måste gå att göra om Wikipedia presenterar en enklare text att redigera. Men det går antagligen inte att lägga in länkar i redigeringsrutan (man kan lägga sådana i ett lager ovanpå den, men knappast så att de fungerar pålitligt).

--LPfi 6 oktober 2011 kl. 19.29 (CEST)

Bevakningslistan

ÄR det fler än jag som märker att alla redigeringar inte kommer på bevakningslistan? Enligt min lista har det inte skrivits något på tex bybrunnen sedan igår, men kollar jag på bybrunnens historik så skrevs det i natt... Frågan är då hur många sidor som inte visas, som jag har på min bevakningslista. Har det kommit någon ny inställning,eller? Adville 6 oktober 2011 kl. 09.05 (CEST)

Samma här fast med andra sidor som t.ex Gammelmedia.Schh 6 oktober 2011 kl. 15.41 (CEST)

Blockeringsinterfacet

När kom det nya interfacet? Kan jag anpassa mina gamla skräddarsydda snabbknappar till det nya interfacet? - Tournesol 6 oktober 2011 kl. 14.15 (CEST)

På fråga ett svarar jag att det troligen gjordes när vi fick version 1.18 ngn gång det senaste dygnet, och på fråga två svarar jag vet inte. -- Lavallen 6 oktober 2011 kl. 14.31 (CEST)

Svaret på fråga två är: ja, men alla getElementById behöver anpassas efter de nya IDna. {{Sertion|♥}} 6 oktober 2011 kl. 18.08 (CEST)

Kvalitetsmätningen - oktober

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
304 artiklar
kvar att att språkvårda!

Graf över språkvårdsartiklarna jan 2009-mars 2011

Månadens kvalitetsprojekt minskade antalet artiklar i Kategori:Fluff till 12 från 47. Bra jobbat! / Elinnea 1 oktober 2011 kl. 16.17 (CEST)

I oktober föreslår jag att vi kör infogningar eller språkvård. Det är två ganska stora kategorier, men som också har minskat kraftigt då vi kört det som kvalitetsprojekt. / Elinnea 1 oktober 2011 kl. 16.47 (CEST)

Det görs mycket bra arbete med rättstavning av flera användare t.ex med AWB, att försöka få bort den generella mallen språkvård från fler artiklar vore bra, så det kan vi ta i oktober om de fler vill det tycker jag. Höstblomma 2 oktober 2011 kl. 10.54 (CEST)

Vi kör på språkvård! I maj 2010 körde vi projekt språkvård som månadens kvalitetsprojekt första gången och få minskade antalet med 195 st. Förra gången vi körde det var nu i februari och få minskade antalet med 114 st. Kan vi slå det? / Elinnea 3 oktober 2011 kl. 11.38 (CEST)

En vecka har gått och antalet har tyvärr bara minskat med 2 artiklar, från 312 till 310 (räknar inte in de artiklar som har lagts till under oktober). Vi behöver sätta lite fart om vi ska försöka slå de förra minskningarna. Kan du kanske språkvårda de artiklar som varit märkta längst, de som varit märkta kortast, basartiklarna (Fåglar, Gilgamesheposet, Robot, Tangdynastin, The Beatles, Vatten)? Jag tycker att vi bör ha som en målsättning att vi inte borde ha några artiklar som märktes upp för språkvård redan 2009 vid årsskiftet. Jag tycker inte att det ska behöva gå 2-3 år mellan att en artikel märks upp till att den åtgärdas. Vi måste bli bättre på detta!/ Elinnea 7 oktober 2011 kl. 12.24 (CEST)

För de två äldsta artiklarna så tror jag nog att mallen kan tas bort, dels har de redigerats och språkvårdats en del sedan de märktes upp, dels i en artikel som Lista över raser i Stargate så är det begripligt och det inte finns stavfel och allvarliga grammatiska fel så anser i alla fall jag det är ok. Mallen har ingen motivering om vad som behöver göras och generella mallar som av oklar anledning hänger kvar tappar sin funktion. Artiklar bör inte vara mallade i onödan, och i det här fallet med språkvård så är något enstaka stavfel eller mindre bra grammatik heller inte hela världen. I bästa fall om någon fortfarande anser att artikeln inte är tillräckligt bra språkligt sett så märks den upp igen med en motivering. Exempelvis så ser jag inte något uppenbart som behöver göras när jag tittar på artikeln, varför jag inget gör. Och möjligen är det så för andra användare också. Några invändningar mot att ta bort mallar i fall som detta? Höstblomma 7 oktober 2011 kl. 13.11 (CEST)

Är det ingen motivering i mallen, och man inte ser nåt direkt språkfel så tycker jag att man kan ta bort mallen. Det är ett stort problem att de är för dåligt motiverade, för då blir det lätt så att ingen gör nåt, för man vet inte vad det är som ska göras, man tänker "Det kanske är nåt stort språkfel här som jag inte ser, så om jag tar bort mallen så kanske nån dyker upp och fnyser hånfullt åt en att det ju är dubbelt supinum i på tredje raden andra stycket och att man missat att ändra ett tempus i sista meningen från slutet typ.". Förresten, mitt "du" ovan (liksom ofta när jag skriver såna här "Kan du åtgärda detta?" i sammanfattningsrader) är inte riktat specifikt till dig, vilket jag nu när jag läser här inser att det kan uppfattas som, utan till vilken läsare som helst, typ "Hallå, du där, skulle du kanske kunna..." och hoppas att det ska fånga upp nån. / Elinnea 7 oktober 2011 kl. 13.27 (CEST)

Jag uppfatta inte ditt "du" som specifik riktat till mig, utan jag förstod att det gällde alla, så var lugn ;) Höstblomma 7 oktober 2011 kl. 13.49 (CEST)

Vad bra. Nu är vi är det bara 300 artiklar kvar! Bra jobbat! / Elinnea 7 oktober 2011 kl. 17.16 (CEST)

Mallar som bör översättas till svenska

Jag kommer just nu inte ihåg om det diskuterats förut, men hur ska vi ställa oss till fall som Mall:Cite episode/dok, där mallen är märkt för språkvård med motiveringen "behöver översättas till svenska". Och det vore nog bra, men ska vi ha med mallar i åtgärdskategorin för språkvård? Jag skulle helst se att åtgärdskategori och mallen språkvård endast var för artiklar (och det är ju vad mallen säger, den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning). Antagligen finns det väldigt många mallar som inte är översatta till svenska? Finns det kanske någon annan åtgärdskategori eller "önskelista" där man kan placera de malalr som anses behöva översättas till svenska? Höstblomma 7 oktober 2011 kl. 19.31 (CEST)

Vi har tidigare skapat separata kategorier för sidor som inte är artiklar. Tex se "Kategori:Sidor föreslagna för infogning eller sammanslagning 2011-10", "Kategori:Artiklar föreslagna för infogning eller sammanslagning 2011-10" och "Kategori:Kategorier föreslagna att omstruktureras 2011-10" som alla styrs av samma mall, men ger olika kategorisering för olika namnrymder. -- Lavallen 7 oktober 2011 kl. 19.49 (CEST)

Skulle det gå att göra så med språkvårdsmallen, att den sorterar sidor i olika namnrymder i olika kategorier? Hur åstakommer man det i så fall? Just nu rör det en enda mall, men det finns ju antagligen fler mallar som inte är översatta till svenska, skulle de märkas upp kan det bli många. Om behovet finns tänker jag mig beror på hur språkvårdsmallen används och om det är önskvärt att märka upp mallarna på det sättet. Det vore bra att skilja på artiklar och övriga typer av sidor i kvalitetsarbetet, artiklarna har högre prioritet. Höstblomma 7 oktober 2011 kl. 20.04 (CEST)

För att vi ska se hur många artiklar som har åtgärdats bör vi inte ändra kategoriseringen medan språkvård är månadens kvalitetsprojekt. 81.227.149.200 7 oktober 2011 kl. 20.57 (CEST)

Det går bra att vänta om det önskas, men det rör sig om en enda sida, så påverkan blir inte stor. Det är frågan om att det inte är en artikel som är uppmärkt med mallen jag vill ta upp, och på vilket sätt vi egentligen ska använda mallen - för artiklar eller för alla typer av sidor med språkliga brister? Höstblomma 7 oktober 2011 kl. 21.02 (CEST)

Vi behöver inte ändra i en enda sida förutom själva mallen. -- Lavallen 7 oktober 2011 kl. 21.11 (CEST)

Belöningar för artiklar?

Jag har inte tid att skriva på Wikipedia längre, men jag skulle gärna vilja se att en del artiklar förbättras. På engelska har de ett Reward Board där man kan utfästa belöningar för personer som förbättrar en viss artikel till utmärkt status. Det finns också ett Bounty board där man donerar en summa till Wikipedia i utbyte mot en artikelförbättring.

Skulle detta vara något för svenska wikipedia? Åkebråke 3 oktober 2011 kl. 21.38 (CEST)

Det är en intressant idé, men inte helt oproblematisk. Vi har fall där en utomstående organisation anställer folk för att arbeta med Wikipedia. Oftast görs detta i tysthet och det beror på den anställda huruvida kopplingen visas på användarsidan eller annanstans. När Wikipedia närstående organisationer gjort detta har det väckt rätt mycket debatt.

Om belöningen består av en medalj på användarsidan, såsom i de flesta fall på en-wp, så motsvarar de våra tävlingar och spontana utmärkelser, utom i det att en användare som åtar sig uppdraget vet att han eller hon får belöningen och att det är en enskild, inte gemenskapen, som besluter att ett visst projekt skall prioriteras..

Det är förstås bra om användare sporras till att förbättra uppslagsverket, men jag är inte säker på att modellen skulle fungera. Jag har dock inte sett hur det fungerar på en-wp. Tydligen är andra inte heller vare sig övertygade om att det skulle fungera eller bestämt negativa till förslaget.

--LPfi 8 oktober 2011 kl. 16.45 (CEST)

Sökinställiningar i Wikipedia via Google Chrome

Jag har sökt på många ställen, men har inte hittat något svar (som borde finnas i artikeln om Google Chrome) I sökfunktionen där man själv kan lägga in olika sökmotorer, även Wikipedia Sverige. Den rekommenderade inställningen är http://sv.wikipedia.org/wiki/{s}, där sökningen sker inom {s}, vilket resulterar i att en sökning som t.ex. Sveriges Statsminister, blir Sveriges + Statsminister, vilket blir helt tokigt, tacksam för info om detta, samt att det lämpligen också lägges upp på artikeln om Google Chrome.

OM det är möjligt (allt är väl möjligt, om man tänker positivt =) så skulle en sökning av t.ex. Sveriges + Riksdag kunna hamna på en sida där det framgår att en sådan sökning är omöjlig, (som bekant så använder man ju ofta både + och - i Google-sökningar) samt dessutom rekommendera personerna i fråga att söka efter sin browser Här, för att få hjälp med att konfigurera dom olika sökfälten, en sökning av t.ex. Canal+ och liknande borde inte bli påverkade Humilis 7 oktober 2011 kl. 06.00 (CEST)

Fast så tokiga, och definitivt inte omöjliga, blir ju inte sökningarna Sveriges +statsminister och Sveriges +riksdag. I båda fallen listas artiklar som innehåller orden och högst upp hamnar Sveriges statsminister respektive Sveriges riksdag. Jag förstår inte problemet? Oftast är det väl en öppen sökning man vill göra och då är det inte säkert att man har korrekt artikelnamn? Missförstår jag något?--LittleGun 7 oktober 2011 kl. 13.52 (CEST)

Vart kommer du om du söker på "Sveriges Statsministe"? Det låter förövrigt som något Google Chrome borde fixa från sitt håll. Moberg 7 oktober 2011 kl. 14.41 (CEST)

Sökfältet i Firefox fungerar iaf utmärkt. Moberg 7 oktober 2011 kl. 14.42 (CEST)

För att söka är http://sv.wikipedia/w/index.php?search={s} en bättre adress. Om det inte finns någon artikeltitel som stämmer exakt med sökorden, så får man då sökresultat från Special:Sök. /EnDumEn ✍ 7 oktober 2011 kl. 17.27 (CEST)

Jag testade med ovanstående inställning och sökte efter Björn Borg: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?search=Bj%C3%B6rn+Borg Envist nog så blir det Björn + Borg, vilket Wikipedia inte kan hantera, det verkar som att {s} alltid lägger in ett + mellan två ord. Finns det några andra förslag? Humilis 8 oktober 2011 kl. 01.22 (CEST)

Ett plustecken är korrekt sätt att koda ett mellanslag i URL:er. För mig fungerar ovanstående URL alldeles utmärkt, fast jag kör iofs Firefox... /ℇsquilo 8 oktober 2011 kl. 18.38 (CEST)

Uhmm.... ovanstående URL fungerar även i Chrome, men länken ser alltså ut på detta viset när jag landat på en sida som säger att Björn + Borg inte finns. Min och säkert din Firefox klarar inte av http://sv.wikipedia.org/wiki/Björn + Borg , (notera mellanslagen) vilket INTE ger en korrekt sökning. Humilis 8 oktober 2011 kl. 19.38 (CEST)

Det är inte p.g.a. mina egna problem (nåja..) utan mestadels för våra besökares skull, som det vore tackamt med en lösning - för tanken är väl att Wikipedia ska vara så lätt som möjligt att söka på?
På dom två webbsidor som jag har igång just nu, där målgruppen är runt 40-60 år så använder ca 25% Google Chrome, om jag hade haft en sida med inriktning på tonåringar så hade det gissningsvis varit runt 50%, kanske mer.
Att försöka få Google att ändra något känns inte som en möjlighet, utan något som bör lösas här.
Finns det någon statistik på vilka browsers (webbläsare, för den som är petig :) som används här? Alla andra sökmotorer fungerar perfekt Humilis 9 oktober 2011 kl. 07.13 (CEST)

Se till att Google Chrome fixar sin ruta. Att göra om "+" till " + " är ju bara fel. Moberg 9 oktober 2011 kl. 13.36 (CEST)

Kringgå MediaWiki 1.18

MediaWiki 1.18 har implementerats på Commons, där rotation av bilder numera sker via bildens metadata (Exif) vilket har fått till följd att flera bilder som roterats manuellt till stående läge, via exempelvis Microsoft-programvara, blivit felvända och hoptryckta. Lösningen är att ladda upp nya versioner av bilderna med korrigerad metadata, men går det att lokalt på Wikipedia gå runt problemet för att slippa skämmas över konstiga bilder som illustrerar artiklar, tills en lösning har nåtts på Commons (antingen att de stänger av funktionen igen eller hittar något automatiserat system)? Ska vi annars ta bort visning av de aktuella bilderna genom att radera i wikitexten allt eftersom de upptäcks, eftersom de inte tillför artiklarna så mycket? Vivo 7 oktober 2011 kl. 23.31 (CEST)

Är det inte bättre "gör om, gör rätt". Att programvaran kontrollerar uppladdningsdatumet. Och endast använder Exif datat OM datumet är tidigare än programvarans releasedatum? Sen kanske utvecklaren inte vill göra så iofs.. Schh 8 oktober 2011 kl. 17.34 (CEST)

De verkar ha kommit fram till någon sorts lösning på Commons, så faran kan blåsas av för denna gång. Vivo 9 oktober 2011 kl. 00.43 (CEST)

Tomas Tranströmer

När nu Tomas Tranströmer fått Nobelpriset i litteratur borde svenskspråkiga Wikipedias artikel om honom utvecklas med sikte på att få den utvald inför prisutdelningen den 10 december. Artikeln är inte utvald på någon annan språkversion, men här borde vi vara föregångare. Förra året gjordes en satsning på att få artikeln om Mario Vargas Llosa utmärkt, vilket lyckades. Är det några som antar utmaningen?--Historiker 8 oktober 2011 kl. 12.40 (CEST)

Varför just litteraturpristagaren varje år? Är det för att de fortfarande får själva, andra Nobelpriser brukar ju dela numera. Fast jag tycker mest det snackats om fysikpriset i år. J 1982 8 oktober 2011 kl. 15.00 (CEST)

Sannolikt fär att det finns fler litteratur-journalister än det finns vetenskaps-journalister. -- Lavallen 8 oktober 2011 kl. 15.08 (CEST)

Det finns inget som hindrar att skriva utmärkta artiklar om andra Nobelpristagare. Anledningen till att jag tog upp förslaget var att svenskspråkiga Wikipedia borde ha goda förutsättningar att skapa en utmärkt artikel om en svensk pristagare, utan att översätta från engelskspråkiga Wikipedia. Görs det en bra svenskspråkig artikel kan den sedan översättas till andra språkversioner.--Historiker 8 oktober 2011 kl. 16.41 (CEST)

Har börjat att gå igenom den mot kriterierna för rekommenderade artiklar. Det först problem jag stött på är att källhänvisningarna inte tycks stämma med källorna, men jag tar det på diskussionsidan istället. / Elinnea 8 oktober 2011 kl. 16.56 (CEST)

Den som antar utmaningen, eller den som förbättrar andra pristagare än just Tranströmer, bör spana in nästa veckas tävling som handlar just om att förbättra nobelpristagares artiklar. --Ainali 8 oktober 2011 kl. 16.58 (CEST)

Med tanke på att litteratur är en betydligt mer personlig verksamhet än naturvetenskap ser jag det inte som speciellt konstigt. För litteratur- och fredspriserna blir det mer personartiklar, för fysik, kemi, medicin och ekonomi hamnar fokus mer på teorierna. Grovt sett.

andejons 8 oktober 2011 kl. 21.10 (CEST)

Litteraturpriset delas generellt ut till ett författarskap. De naturvetenskapliga priserna för en särskild upptäckt. /Julle 9 oktober 2011 kl. 10.47 (CEST)

Nu är inte en svensk den typiske litteraturpristagaren. Nej, det är någon från en diktaturstat som kämpar med folket för yttrandefrihet, är tuff och vågar kritisera regimen, grips av polisen, blir torterad med hiphopen och tvingas erkänna, och kastas i fängelse, men lyckas lura fångvakten att öppna nyckeln till cellen, och flyr till något demokratiskt land, söker asyl skriver böcker om det som hänt, och då kommer man in på politiska åsikter. J 1982 9 oktober 2011 kl. 22.51 (CEST)

Svaret på frågan "Varför litteraturpristagaren varje år?", är enkelt "För att det funnits personer intresserade av att förbättra den artikeln" och dessutom är fler intresserade av att läsa om litteraturpristagarna än vad det gällande fysikpristagarna eller kemipristagarna etc. Det är bara att kolla på statsen. Jag tycker att det är bra om vi prioriterar artiklar som har många läsare. Bättre att fokusera på en artikel som har haft 75 000 läsare i oktober än en som haft typ 400. Men de som är intresserade av att förbättra en artiklarna om fysikpristagarna gör det, de som vill förbättra artiklarna om kemipristagarna gör det etc. Jag har skapat projekt för allihop, så det är bara att sätta igång. Skulle just den här rubriken, som handlar om Tomas Tranströmer, kunna få handla om förbättrande av just den artikeln och inte en massa snack om vem eller vilka som fått nobelpris i olika ämnesområden och varför? / Elinnea 9 oktober 2011 kl. 23.25 (CEST)

Jag brukar då och då syssla med forskarbiografier inom naturvetenskap, medicin, teknik m.m., inkl. nobelpristagare, och jag tycker bara att det är trevligt om andra nobelpristagare (litteratur) får bra biografiska artiklar skrivna, gärna betydligt bättre och mer utförliga än de existerande för vetenskapspristagare. Det är helt enkelt en sporre för oss som oftare skriver vetenskapsbiografier, och ett bra exempel att ta efter inom fler områden! Här har Ellina helt rätt i sitt påpekande om "frivilligheten". För övrigt kan man ju prata hur mycket man vill om globalt perspektiv, men nu är ju detta svenskspråkiga Wikipedia och svenska/svenskspråkiga nobelpristagare lär ju väcka stort intresse bland både läsare och bidragsgivare. Om jag inte misstar mig är Tranströmer den första svenska nobelpristagaren i någon kategori sedan Wikipedia sparkades igång. Den förra svensken var väl Arvid Carlsson (medicin 2000), som fick sitt pris året före Wikipedia skapades. Om det blir någon ny svensk fysik-, kemi- eller medicinpristagare framöver, räknar jag med att intresset för att förbättra pristagarens Wikipedia-artikel också lär bli mycket stort. :-) Tomas e 10 oktober 2011 kl. 12.22 (CEST)

Funktioner i tillbakarullarverktyget

Hej!

Jag tycker att tillbakarullarverktyget är lite magert, det vore till exempel bra om man kunde lämna en frivillig redigeringskommentar när man rullar tillbaka och även kunna bestämma hur många användare man ska rulla tillbaka ändringar av, det kan ju förekomma att två eller fler olika användare har klottrat i en artikel direkt efter varandra. För er som är konservativa och vill ha verktyget som det är så föreslår jag att man också ska kunna anpassa verktyget till sina behov.

MVH Papper papper - görs av trä! 9 oktober 2011 kl. 16.22 (CEST)

Har du prövat "gör ogjord"? Med den funktionen kan du göra det du frågar efter. Fördelen med tillbakarullning framför gör ogjord är väl bara att man kan göra det med endast ett knapptryck? Om man ska få med att välja redigeringkommentar och antal redigeringar så behövs det kanske fler knapptryckningar? Ḇọⅰⅵḙ 9 oktober 2011 kl. 16.59 (CEST)

Fördelen ur programvarusynpunkt är att väldigt lite information behöver skickas mellan din dator och Wikipedias server när du gör en tillbakarullning. Det behövs i princip ingen handskakning alls, det är envägskommunikation. Minimalt med strul, och snabbt. Alternativet är att göra ogjord som B påpekar ovan. -- Lavallen 9 oktober 2011 kl. 17.10 (CEST)

Eller så gör man det manuellt: går in i versionen man vill återställa till i historiken (klicka på tidsstämpeln), redigera och spara med lämplig redigeringskommentar. Det är så jag oftast gör, när det inte är rent klotter. /Grillo 9 oktober 2011 kl. 17.43 (CEST)

Wiki Loves Monuments: vinnarna är utsedda!

Bästa bild: Läkarvillan i Åre av Ulff

Nu är juryn för Wiki Loves Monuments färdiga med det mödosamma arbetet med att gå igenom de över femtusen bilderna som kommit in till tävlingen och de tio vinnarbilderna är utsedda. Ett stort tack till alla som laddat upp bilder och hjälpt till med tävlingen både här och på Commons (inkluderat förstås Jan Ainali och de andra i juryn som haft ett tufft jobb).

Pristagarnara:

• Tävlingens bästa bild och vinnare i kategorin Byggnader: Fil:Åre, Läkarvillan.jpg. Foto: Ulff
• Andrapristagare i kategorin Byggnader: Stora Kronohuset.jpg Foto: Dcastor.
• Andrapristagare i kategorin Byggnader: Två vattentorn.jpg Foto: Dcastor.
• Andrapristagare i kategorin Byggnader: Centralpalatset i Stockholm.jpg Zeke530.
• Andrapristagare i kategorin Byggnader: Hians mot forsen.jpg Foto: Catasa.
• Andrapristagare i kategorin Byggnader: RA östfasad trafik.jpg Foto: Albabos.
• Andrapristagare i kategorin Byggnader: Skegrie mölla 03.jpg Foto: Gentex.
• Vinnare i kategorin Fornminnen: Anundshög (Raä-nr Västerås 431-1) skeppssättning 3623.jpg Foto: Achird.
• Andrapristagare i kategorin Fornminnen: Hjortsberga gravfält (Raä-nr Hjortsberga 8-1) 5578.jpg Foto: Achird.
• Vinnare i kategorin Övriga minnesmärken: Gud Fader på Himmelsbågen 02.jpg Foto: Evunji.

Vinnare flest bilder: Socrates se. Det är en prisutdelning klockan halvsju på Nordiska museet på onsdag som pristagarna och alla andra är hjärtligt välkomna till!

--ArildV 10 oktober 2011 kl. 10.47 (CEST)

Grattis till alla vinnare! Och tack för en väl genomförd tävling! /jssfrk (d|b) 10 oktober 2011 kl. 13.01 (CEST)

Tillbakarullning och missbruksfiltret

Tillbakarullning är ju ett klotterbekämpningsverktyg. Jag upptäckte just att de globala tillbakarullarna (de är inte aktiva här hos oss) har möjlighet att se detaljer i missbruksfiltret som normalt bara administratörer ser.

Jag föreslår att rättigheten: abusefilter-log-detail här hos oss tilldelas även till gruppen av tillbakarullare. Viss nytta tror jag det gör, även om inte alla kollar de loggarna, och skadan det kan göra upplever jag som mycket liten. -- Lavallen 10 oktober 2011 kl. 14.03 (CEST)

Vad är det man kan se? Detaljer om hur filtret är utformat? /Diupwijk 10 oktober 2011 kl. 14.06 (CEST)

Vissa filter är dolda för vanliga användare och loggarna innehåller fler detaljer om du är inloggad som administratör idag... -- Lavallen 10 oktober 2011 kl. 14.09 (CEST)

Jag antar att det är en stor fördel att filtren är dolda, då mer avancerade klottrare annars trivialt torde kunna undvika dem. Om tillbakarullare får möjligheten att se dem betyder det att man måste vara betydligt mer försiktig med att tilldela den rättigheten eller så blir filtren verkningslösa mot de avancerade klottrarna (och eventuella dito vandaler). --LPfi 10 oktober 2011 kl. 16.28 (CEST)

Det är ett viktigt påpekande! De flesta konton som på ett synnerligen genomtänkt sätt vill arbeta nedbrytande brukar hinna få del av verktyget innan de avslöjas. Jag har själv delat ut det även i fall där jag misstänkt att något är på tok men ännu inte upptäckt vad det handlar om. Jag förespråkar därför att det även i fortsättningen är tillgängligt endast för administratörer, även om jag i andra avseenden gärna ger tillbakarullare fler befogenheter. Fernbom2 10 oktober 2011 kl. 20.15 (CEST)

Jag kan leva utan tillgång till filtren och tycker att det är viktigare att filtren hålls dolda för klottrare än att jag ska kunna titta på sådant jag ändå inte begriper. Jag försöker lita på att de som satt upp filtren vet vad de pysslar med, även om försiktighet naturligtvis är att föredra så att man inte skrämmer iväg seriösa användare av misstag. /Grillo 11 oktober 2011 kl. 18.39 (CEST)

Realtidsspegling av wp-se hos hemnet-org

Hittade denna wikipedia realtidsspegling hos hemnet-org. Tänkte mest notifiera resten av WP ifall det bryter mot reglerna. Flytta inlägget om det står på fel ställe. Hittade inte det rätta forumet.Schh 11 oktober 2011 kl. 05.02 (CEST)

Realtidsspegling bryter inte mot ngn regel. Blir det ett problem så kan WMF stänga av läsmöjligheten den vägen. Licensinformation finns samt bidragshistoriken. Det enda som kanske kan anses problematiskt är att pusselbollen används. -- Lavallen 11 oktober 2011 kl. 08.25 (CEST)

Se mer på meta:Live mirrors (du kan lägga in den i listan, om du känner för det, också). Vivo 11 oktober 2011 kl. 11.38 (CEST)

Bidragshistorik finns väl inte(?). Om man klickar på logga in, redigera eller historik så kommer man till [4] Moberg 11 oktober 2011 kl. 12.01 (CEST)

Att historiklänkarna inte fungerar innebär att man bryter mot licensen för texterna (bildlänkarna funkar dock, så för bilder bryter man inte mot licenserna). /Dcastor 11 oktober 2011 kl. 12.05 (CEST)

Ajdå det var värre, jag är inte van vid vector-skinet, så jag förvirrades där. -- Lavallen 11 oktober 2011 kl. 12.06 (CEST)

Jag har nu skickat ett mejl till deras kontaktadress och kortfattat förklarat problemet samt länkat till den här diskussionen. /Dcastor 11 oktober 2011 kl. 12.15 (CEST)

Fritt från SCB

På Bokmässan berättade Anna Nyströmer om att SCB:s bibliotek har scannat BISOS, Bidrag till Sveriges officiella statistik, från 1800-talet. På min fråga, har hon svarat att dessa får kopieras fritt och att SCB inte åberopar någon upphovsrätt till det inscannade. Detta ska förtydligas på webbplatsen. Det är alltså samma policy som Kungliga biblioteket har på sitt inscannade material. Hurra! --LA2 28 september 2011 kl. 12.36 (CEST)

Verkligen hurra! En mycket användbar faktasamling. /FredrikT 28 september 2011 kl. 13.54 (CEST)

SCB:s jurister har nu bekräftat att deras publikationer är "yttrande från myndighet" och därmed undantagna från upphovsrätt. Nu tror jag inte detta får några praktiska konsekvenser, för vi använder ju deras siffror utan att flytta över alltsammans hit ändå. Men i teorin skulle vi kunna lägga Statistisk årsbok på Wikisource. Av alla problem som kan finnas inom digitalisering, är alltså upphovsrätten undanröjd i fallet SCB. Det är värt att notera. Om någon har åsikter om formatet och sättet som SCB digitaliserar äldre statistik, så är Anna en bra kontakt. --LA2 12 oktober 2011 kl. 01.34 (CEST)

Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar

Till min besvikelse ser jag att rubricerade aktivitet helt har avsomnat, bara Holger E och jag lägger in nya artiklar(?) Jag tror att all diskussion om artiklars längd och hur och vad som skulle räknas, gjorde att många tappade intresse och fokus. Ska vi försöka med en omstart? Jag tycker listan är trevlig för man kan så att säga annonsera vilka artiklar man har gjort. Annars finns ju bara aktivitetslistan med alla redigeringar, vilken - vilket ju tidigare påpekats - är svår att hitta och ganska rörig att ta till sig. Vitsen med listan över veckans nyskrivna artiklar är att man ser de artiklar som någon "ansträngt sig lite extra med", vissa formkrav bör ju uppfyllas, minst en källa, gärna illustration etc etc. Men varför inte bortse från längden, låt det ligga på deltagarnas ansvar att försöka göra ordentliga artiklar. Blir det bara en liten stubbe, så kanske inte just den artikeln skall belönas med en vacker dekal. Troligtvis är det självreglerande, bara det blir lite aktivitet! tycker --Xauxa 7 oktober 2011 kl. 23.53 (CEST)

Nu är den främsta anledningen till att jag själv på sistone inte lagt in några nya bidrag på denna sida att tidsbrist inte tillåtit mig att skapa några nya artiklar på länge, men alldeles bortsett från det håller jag med om att de nya krångligare storleksberäkningsreglerna nog kan ha skrämt bort folk. /FredrikT 8 oktober 2011 kl. 11.39 (CEST)

Bland annat mig... Gaisjonke 8 oktober 2011 kl. 11.43 (CEST)

Och mig. Inte så mycket för att det är krångligt, utan för att det premierar fel saker. Tabeller, faktaboxar, referenser, och annat som jag tycker är värdefullt material, räknas inte med, medan fluff väger tungt. Lsj 8 oktober 2011 kl. 11.46 (CEST)

Jag håller helt med Lsj. Infoboxar ger en snabbare överblick för den som snabbt vill ha reda på någon liten fakta, referenser är mycket viktiga för artikelns trovärdighet, och tabeller är ofta lättare att hitta fakta i, än en lång text. Givetvis bör artikeln även innehålla text, men tidigare nämnda saker är mycket viktiga komplement till den. Det var bättre förr, när allt räknades. Sedan den nya regeln infördes, har inte bara mina bidrag dit minskat, utan även hela min totala artikelproduktion. VNA var som en liten extra turbo i min motor. - Green Yoshi (^d_b) 8 oktober 2011 kl. 13.25 (CEST)

Jag har visserligen inte haft så mycket tid att skriva några nya artiklar på ett par veckor, men den största anledningen till att jag inte lägger in några artiklar är att det inte längre är någon som 'avslutar' veckorna. Det ligger bidrag från fyra veckor lite hipp som happ på den sidan nu. En bidragande orsak till det kan vara att det är få användare som vet hur man gör och det är inte heller dokumenterat hur man gör. Vore det kanske en idé att döpa om den till Månadens nyskrivna artiklar i analogi med Månadens nyuppladdade bilder? /ℇsquilo 8 oktober 2011 kl. 18.45 (CEST)

Den tanken har slått mig också. Det bästa hade enligt mig vara att gå över till de "gamla" reglerna, göra om till "Månadens nyskrivna artiklar", och använda samma röstningssystem (att alla får stjärnmarkera den man tycker är bäst) som MNB. Gaisjonke 8 oktober 2011 kl. 22.03 (CEST)

Jag tycker Månadens nyskrivna artiklar om vi behåller det nuvarande reglerna, men veckans nyskrivna artiklar om vi går tillbaka till de gamla. Det skulle bli väldigt mycket med månadens och de gamla reglerna, om det blir lika många bidrag/vecka som det var förr. Röstningssystemet håller jag med om. - Green Yoshi (^d_b) 8 oktober 2011 kl. 22.10 (CEST)

Jag tyckte mycket om sidans opretentiösa karaktär. En liten uppmuntran är viktig och bra, och jag ser gärna att den delas ut varje vecka! En gång i månaden gör att det blir färre ryggdunkar, mindre uppmuntran och det är väl synd när det inte finns någon baksida? För mig kändes det lite trist när räknande och regler tog bort en del av det spontana och anspråkslösa i denna "tävling". Jag skulle gärna hjälpa till och avsluta om jag fattade hur man gör! =) Jag har försökt någon gång, t.o.m. bett om hjälp och förklaringar, och ändå gått bet och gett upp.... Skulle det gå att skapa någon form av Manual för Tekniska Idioter och Likasinnade? MVH/--Idunius 8 oktober 2011 kl. 22.15 (CEST)

Enligt min mening skall det vara veckovis; instämmer med Idunius i detta. Dessutom bör vi återgå till de gamla reglerna.--Historiker 8 oktober 2011 kl. 22.19 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Håller med Idunius. De flesta verkar vilja detta, enligt den diskussion vi förde i somras, men ändå har inget beslut fattats. En manual för arkivering skulle jag enkelt kunna skapa, då det verkar svårare än det egentligen är. - Green Yoshi (^d_b) 8 oktober 2011 kl. 22.22 (CEST)

Jag håller också med Idinius. Ändrar mig lite... Gaisjonke 8 oktober 2011 kl. 22.24 (CEST)

(avindenterar) Behåll veckans nyskrivna artiklar, inför stjärnmarkeringar som i månadens bilder (som gör att man även kan kommentera). Då behöver vi inte ha så mycket regler, stjärnorna styr och stubbar och undermåliga artiklar kanske får en kommentar, men ingen stjärna eller plakett. Ställ upp rimliga basregler (exv minst 1 källa). Så tycker jag. Just nu. --Xauxa 8 oktober 2011 kl. 23.02 (CEST)

Precis. Nu återstår bara det svåraste: genomföra förändringen. Men på vilket sätt? Behövs mer diskussion och fler åsikter, eller kan vi ändra direkt? - Green Yoshi (^d_b) 8 oktober 2011 kl. 23.06 (CEST)

Jag förstod aldrig riktigt vad problemet låg i. Kilobytsen har väl egentligen ganska låg vikt, själva "tävlingen" avgörs ju med ett röstningsförfarande där den bäst skrivna artikeln vinner, inte artikeln med flest kb. Där avgör vi Wikipedianer själva om brödtext eller tabeller väger tyngst. En förbättrad arkiveringsdokumentation i kombination med annat röstförfarande håller jag med om potentiellt skulle kunna lösa problemet. Zaijaj 8 oktober 2011 kl. 23.58 (CEST)

Jag har själv varit kritisk mot vad jag anser är allvarliga brister i vad VNA premierar. Jag tycker källor ska premieras, tabeller lika så om det behövs. Bilder kan däremot inte vara ett krav eller ens grund för något form av beslut. Alla former av artiklar varken kan eller behöver ha bilder, men kan vara minst lika viktiga och goda bidrag. Det som är bra med brödtextbiten är just för att vi inte ska få en massa stubar och framför allt inte tabellstubar, som jag förstod var ett problem i VNA-tävlingen. Det är nämligen inte bara priset om bästa artikel och bästa förlängning som delas ut, även flest nyskrivna och flest förlängda delas ut i tävlingen. När det kommer till förlängda så behövs det en bytegräns, eller räcker det med att man tillför ett ord till artikeln och så är den förlängd? Jag vet ingen bra lösning på detta bekymmer däremot. Jag föreslog att varje deltagare fick bedöma sina egna artiklar och sätta "poäng" på den utefter en framtagen lathund (minns inte exakt hur mitt resonemang var där) och en av kritiken mot det förslaget var att källorna "vägde för tungt". Något måste i alla fall göras åt VNA. Den har avsomnat mer eller mindre. dnm ^{(d | b)} 11 oktober 2011 kl. 14.37 (CEST)

Nu är alla veckor arkiverade och priserna utdelade. Jag kan tänka mig att skriva en instruktion om hur man arkiverar och jag kan även ändra reglerna om vi fattar något beslut. - Green Yoshi (^d_b) 9 oktober 2011 kl. 12.43 (CEST)

Det verkar inte finnas några större protester mot att ändringen ska genomföras. Även diskussionen i somras tydde ju på att många ville ha tillbaka de gamla enklare reglerna, och man kan inte diskutera i all evighet. Gaisjonke 11 oktober 2011 kl. 19.22 (CEST)

Det jag tycker är viktigast är att återinföra roboten. Så länge jag själv skall behöva lägga in artiklarna kommer jag inte att delta. Men å andra sidan strävar jag inte efter utmärkelser när jag lägger ner min tid här på Wikipedia. Visst är det roligt att få dem, men någon sporre fungerar de sällan som. Gör de det för någon är jag fullt nöjd. Och då kan man naturligtvis resonera så att det är bättre att de som är aktivt intresserade premieras. Fernbom2 12 oktober 2011 kl. 00.12 (CEST)

Museimärkning av projekt

Jag förstår inte varför ämnesprojekt såsom Wikipedia:Projekt juridik mallas med {{Färdigt projekt}}. Kan den här typen av projekt ens bli färdiga någon gång? I det här fallet är det väl lämpligen inte så innan vi har 100% täckning och perfekta artiklar om juridik i alla länder, vilket vi knappast har idag och långt ifrån det i Sverige också för den delen.

Jag tycker mallen ska tas bort och projekten bör vara öppna tillsvidare. Kan de ge inspiration till de som skriver inom ett ämne är det bara bra och det finns ju de som skriver om ämnet. Så tror jag det är i alla ämnen också. Aktivitet finns. Obelix 9 oktober 2011 kl. 19.06 (CEST)

Jag tror mallen Färdigt projekt även brukar användas för insomnade projekt. Men det är kanske något som kan ändras. Ḇọⅳⅰḙ 9 oktober 2011 kl. 19.25 (CEST)

Men ett projekt blir aldrig insomnat så länge någon användare skriver om ämnet. Ett aktivt projekt är lika gärna ett projekt med listor på vad som behöver skrivas i ämnet som alla skribenter kan inspireras av. Själva projektet behöver inte ha så mycket aktivitet för att kunna räknas som aktivt, enligt min mening. Jag har sett projekten alltid främst som inspirationskälla. Obelix 9 oktober 2011 kl. 19.29 (CEST)

Eftersom det var jag som införde mallen kanske jag ska svara: avsikten var att visa vilka projekt som faktiskt lever just nu och vilka som tagit paus. Namnet är kanske mindre väl valt, men om man ser det välvilligt kan man tänka på uttrycket "Jag är helt färdig" som inte betyder att man faktiskt är redo att dö, utan att man behöver vila :-) För att prata mindre goja: Precis som allt annat på Wikipedia, går alla projekt att starta om igen, oavsett om de är "klara" eller inte.//Hannibal 9 oktober 2011 kl. 22.57 (CEST)

Ett bättre namn kanske är "Vilande projekt"? För de projekt som faktiskt är färdiga (som projekt/arbetsinsats betraktat) passar det befintliga namnet bra, tycker jag. Ett par exempel är väl Wikipedia:Projekt påvestubbar och Wikipedia:Projekt Psalmer. Puts och kompletteringar kan förstås alltid göras, men den stora samlade arbetsinsatsen emot ett bestämt mål (=projektet) är färdigt. --MagnusA 10 oktober 2011 kl. 09.43 (CEST)

Håller med. Sedan tycker jag att fler projekt borde vara enligt den modellen att de har ett tydligt mål så att vi ser om det är lyckat eller inte. Jag håller till exempel på med det tidsmässigt men kvalitetsmässigt lyckade projektet om James Bond som använder måttstockar, och det fungerar bra, även om det är få med i projektet :-/. Det finns säkert andra, liknande projekt, men inte tillräckligt.//Hannibal 10 oktober 2011 kl. 20.32 (CEST)

Tycker att projekten är utomordenliga "arbetsböcker" som man kan gå tillbaka till och få information om mallar, tidigare arbetssätt, arikellistor, korta artiklar och mycket mer. Att ett projekt är dött för att inte någon skriver på projektsidan är ett underligt synsätt. Projekten blir nog klara när wikipedia är klart. --NERIUM 10 oktober 2011 kl. 21.36 (CEST)

Inget mothugg härifrån, men det förtar inte det faktum att jag tror att projekten skulle kunna bli mer effektiva om de vore lite mer som projekt utanför Wikipedia :-) //Hannibal 10 oktober 2011 kl. 21.54 (CEST)

En liten randanmärkning: Påvestubbarna är avbetade, även om det mycket väl kan tillkomma en ny den dag Benedikt XVI samlas till sina fäder. Vad gäller psalmprojektet är området mycket väl täckt jämfört med de flesta andra språkversioner, men långt ifrån alla relevanta artiklar är skrivna. I motsats till Obelix menar jag dock att det ändå bör betecknas som "färdigt" eller hellre "vilande", trots att det finns personer som redigerar inom området, eftersom arbetet inte drivs i projektform. Om en ensam användare systematiskt fyller luckor ser jag det exempelvis inte heller som ett projekt i den mening ordet bör användas här. Fernbom2 12 oktober 2011 kl. 00.06 (CEST)

Artikel viking

Diskussionen flyttad till och kan fortsätta på Diskussion:Viking#Från Bybrunnen. Det handlar, såvitt jag förstår, om att artikeln blandar samman begreppen "vikingar och "nordbor". --MagnusA 10 oktober 2011 kl. 08.01 (CEST)

OK, konflikten fortsätter, om än i någon sorts ordlekar, se Diskussion:Viking#Från Bybrunnen. Vad är nästa steg i konfliktlösningen? Var går gränsen för en definition att endera parten inte avser vilja samarbeta att få artikel NPOV? Rent hypotetiskt, utan att avse sidan vikingar, Om en part bara jävlas, hur går man då vidare? Dan Koehl 10 oktober 2011 kl. 19.25 (CEST)

Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter. /ℇsquilo 10 oktober 2011 kl. 22.41 (CEST)

Gärna, men det var inget svar på frågan. Exakt vilken god avsikt förväntas jag tro att någon har, som använder återrullnings verktyget som är ämnat för klotter, i ett redigeringskrig? Jag har nu tagit upp problemet på nästa stegpinne. Dan Koehl 10 oktober 2011 kl. 23.06 (CEST)

Det kommer aldrig att fungera och om jag vore du skulle jag ge upp med en gång och låta artikeln vara felaktig. Du kommer aldrig att ha en konsensusdiskussion med Ymer. Innan du börjar redigera i en artikel så får du kolla i historiken och ser du att artikeln är ägd av någon (t.ex. flera ändringar eller tillbakarullningar av samma användare) så antingen får man räkna med fajtas vidare eller låta artikeln vara felaktig. Är man ny på WP fungerar det att svara på detta med Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter finemang. --NERIUM 11 oktober 2011 kl. 00.21 (CEST)

Oj då, här blev det många fel på en gång. 1) Ingen äger någon artikel. 2) NPOV är inte samma sak som Dan Koehls åsikt. 3) En artikel kan mycket väl vara ”felaktig” enligt vissas åsikt. Det viktiga är att den är verifierbar. 4) Det har inte skett några tillbakarullningar i artikeln Viking sedan i maj. 5) Är man ”ny” på Wikipedia om man har varit med i två år och har över tio tusen redigeringar?

Jag försöker så ofta jag kan förutsätta att andra har goda avsikter, men när användare ställer till med sådant rabalder som Dan Koehl gör så blir det svårt för mig att utgå från att han har goda avsikter. /ℇsquilo 11 oktober 2011 kl. 07.15 (CEST)

NERIUM Nerium, jag kommer aldrig acceptera felaktiga artiklar på den här wikipedian, det har jag inte gjort sedan den 21 november 2002. Du anar nog inte vad olika användare velat att det skulle skrivas om för teorier på sidan. Om alla dessa sammanfattades, och fanns med i introt, så undrar jag om du tycker att artikeln verkligen skulle motsvara hur en artikel på wikipedia skall se ut.

ℇsquilo 1. Jag har aldrig påstått mig äga artikeln. Jag försvarar att få redigera i den, som andra användare, utan att mina bidrag bara raderas, tots att jag uppger fler, yngre, och mer vederhäftiga källor. Vissa gånger har redigeringen raderats utan att raderaren uppvisar någon källa alls, annat än sin åsikt. För några år sedan hade dessa ansetts som ett gravt missbruk av wikipedian. 2. Jag har aldrig påstått att enskilda åsikter är NPOV, jag efterfrågar verifiering på inlägg av användare. 3. De inlägg jag betraktar som felaktigheter, har inte kunna verifieras. 4. Det "rabaldret" som du tycker är den bästa definitionen på mitt resonemang för att en POV artikel skall kunna bli NPOV är sju år gammalt: Kan nagon uppge skriftlig källa pa 1 enda handelsman som varit dokumenterat viking? Någon har (Utan diskussion) ersatt en ursprunglig artikel med översättning av den engelska, vilken i stort lider av en falsk, populistisk syn på vad en viking var, i skarp kontrast till vad de ytterst få källorna som beskriver vikingar säger, (och inte vad folk under 70 och 80talet började tro att de var) vilka väl ända bör ges företräde i en encyklopedisk artikel? Dan Koehl 30 november 2004 kl.15.07 (CET)Diskussion:Viking/Arkiv 2004 -Under sju år har ingen kunnat uppge någon källa där fredlig handel beskrivits, då utfört av en historiskt dokumenterad viking. Sådan källa existerar inte.

Vilken avsikt utgår du i så fall att jag har, ℇsquilo? när jag under sju år travar argumentation och källor på varandra, för att artikeln skall bli bättre?

Dan Koehl 11 oktober 2011 kl. 08.16 (CEST)

Jag har heller aldrig påstått att du äger artikeln. Det jag reagerade på var ett Nerium antydde att någon annan gjorde anspråk på att äga den artikeln. Att bevaka en artikel är inte samma sak som att äga den. Jag har nästan alla artiklar jag har skapat på min bevakningslista, men jag gör inte anspråk på något ägarskap och förbättringar från andra användare är välkomna. /ℇsquilo 11 oktober 2011 kl. 10.34 (CEST)

Esquilo.

1) Artiklar hårdbevakas här på wp för att bevakaren skall bevarar sin version av artikeln.

2) Jag skriver att inte endast en teori om ett ämne skall redovisas i artikeln utan alla större.

3) En artikel som bara redovisar en av flera teorier är en felaktig artikel även om den redovisade teorin är en av de "rätta".

4) Jag har inte kollat igenom historiken i denna artikel efter tillbakarullningar.

5) Ja speciellt om man inte redigerar i alla sorters artiklar vilket gör att man inte kommer i kontakt med alla mer frekventa användare.

Hellre rabalder än felaktiga artiklar. --NERIUM 11 oktober 2011 kl. 08.49 (CEST)

Så, en artikel som bara redovisar en av flera teorier är felaktig, medan en artikel som redovisar flera teorier, varav de flesta felaktiga, är en korrekt artikel? Ska vi, eller ännu värre enskilda användare, börja avgöra vad som är rätt och fel så är Wikipedia dödsdömt. Det som räknas är verifierbarhet och det får man av källor. Nu var vikingatiden för tusen år sedan, så förstahandskällor är det sparsamt med. Nyare källor består av mer eller mindre kvalificerade spekulationer underbyggda av arkeologiska fynd och inte alltför sällan med en anstrykning av nationalromantik. De källor vi har att utgå ifrån kommer naturligtvis att påverka artikeln. Påståenden som inte stöds av källor kan man sätta {{kb}} på eller radera om de är allt för uppenbart uppåt väggarna. /ℇsquilo 11 oktober 2011 kl. 10.53 (CEST)

Så, en artikel som bara redovisar en av flera teorier är felaktig, medan en artikel som redovisar flera teorier, varav de flesta felaktiga, är en korrekt artikel? Det lär du inte få någon med på. Men att redovis vilka teorier som en gång funnits som att man en gång trodde att jorden var platt.

Ska vi, eller ännu värre enskilda användare, börja avgöra vad som är rätt och fel så är Wikipedia dödsdömt. Det var det som var min poäng.

Det som räknas är verifierbarhet och det får man av källor. Precis och då skall man inte radera informationen utan sätta den i sin kontext så det framgår vad som menas.

--NERIUM 11 oktober 2011 kl. 19.46 (CEST)

Gott. Då är vi överens. /ℇsquilo 11 oktober 2011 kl. 20.13 (CEST)

Finns det ingen möjlighet att dela artikeln i två? När ett begrepp står för två olika definitioner så brukar de väl oftast som oftast få varsin artikel och inte behöva samsas? Då kan den snävare definitionen "sjörövarviking", få "vara ifred" och man vet att allt som står där om vikingar behandlar just dessa. Moberg 11 oktober 2011 kl. 10.21 (CEST)

Det är vl redan så, delvis... Nordmän och viking (om jag förstår Dan rätt). Adville 11 oktober 2011 kl. 10.48 (CEST)

Mitt hjärta värms av ett ärligt engegemang från er, tack för det. Äntligen ser jag också att "problemet" börjar bli klarare. Jag är självklart övernes med NERIUM att olika teorier skal redovisas, med vissa garderingar: när det ärligt talat handlar om en historiskt ointresserad allmänhet, som gått igång på en mytbild som målats upp, och som i dagens identitetssökande kanske gärna vill identifiera sig med denna mytbild, de blir skitförbannde om man säger att tex de enda vikingar som nämns i pluralis som grupp, som jag känner till, jomsvikingarna, högst sannolikt var fredlösa i sina hemländer, och skulle hotats av stränga straff om de försökte återvända, varför Jomsborg var en fredlös stad. Och att likaledes det finns en stark indikation i källorna att vikingr var en mer eller mindre brottslig versamhet, som man bara kunde syssla med i främmande länder, om man inte ville riskera straff i hemlandet. Nämner man detta, så tafsar man på något heligt. Då blir det tycker jag viktigt, att delvis respektera deras missuppdatning, "deras tolkning", men inte i sådan utsräckning att wikipedian utmålar den som riktig, så att här, i encyklopedien, plötsligt skapas något som egentligen inte existerar, annat än i pseudomytologiska kollektiva fantasier. Vem har inte i utlandet, småskrutit över vikingarna, och känt att lyssnarna bekräftat oss i att ha varit ett farligt plundrande folk som satte skräck i europa? men om det hela till stor del är faktoider, delvis framkomna ur islänningars romantik över förfäder? Hur många har läst om hur Harald Hårfager drev ut folk från Norge, som delvis sedan uppehöll sig på Hebriderna och på skotska öar, tills Harald slutligen drev iväg alla till Island, ungefär som engelsmännen utdrevs till Australien. När sedan dessa börjar skriva böcker om sina förfäder, så tacka xxx för att de inte moraliskt korrekt berättar om dem som piraterm illgärningsmän etc, de vill ju vara stolta över förfäder? Hur skall vi jobba med en artikel som borde beskriva vad dessa människor i själva verket var och gjorde, om vi samtidigt skall ta hänsyn till folks tro på faktoider, myter, och rena fantasier om vikingar som nån sorts folkslag.

Ungefär där kommer kommentaren:- det finns ju snälla vikingar också (det gjorde det inte, inte nånstans i källorna? som grundade städer (det fornordiska ordet viking betyder inte stadsgrundare, etc. -Och de var ju handelsmän! (tror man det har man inte studerat primärkällor, bara läst popularvetenspliga böcker om "vikingarna" (egentligen nordmän, men det ordet säljer inte lika många böcker, museibiljetter etc)

Handelsmän kallades farmän på den tiden. Och några användare envisas att vikingar minsann var handelsmän, och hänvisar till litteratur som behandlar skandinaver i allmänhet under vikingatiden, och använder ordet viking populistiskt.

Då frågar man sig, var på vikipedian kan man skriva om de riktiga vikingarna, som dessutom har en intressant historia, men som är omöjlig att måla upp, så länge man går tillmöstes folk som anser att alla nordbor var vikingar.

Det blir en gröt, för en historiker totalt ointressant, för den rabblar samma missuppfattningar, samma negligering av primärkällornas tydliga språk att vikingar betydde inget annat än pirat.

Och då ber jag dig Adville , och ni andra, läs igenom artikeln viking, och föreställ er att ni fått se bevis på att vikingar var pirater, och det är man inte 24 timmar om dygnet, månad ut och in, livet igenom, det är man då och då, somliga bara en en tid och aldrig mer, andra gör det till sitt liv. Men en pirat är inte bagare för att han gör en limpa på vintern i svealand, menar han planerar nästa års sommarplundringar, en pirat är inte fåraherde för att han infångats, ställts inför tinget, och blivit bestraffad med träldom hos den som han rövat något från fem år tidigare. Och en viking är inte handelsman för att efter sina plundringar, han slår sig ner i normandie och börjar sälja bärnsten medan han gifter in sig i franska familjer. Varför?

För när den f.f. piraten klätt sig i nya kläder, ägnar sig åt nytt liv, jobbar med nya saker, så är han inte pirat längre! - eller så överraskar han, och efter en tid som fåraherde, bagare eller handelsmän, så går han en sommar i västerviking igen, men då inte som bagare, handelsman, eller fåraherde, utan som viking, som pirat, just då.

Läs igen artikeln hur pirater byggde båtar, grundade städer, upptäckte amerika etc, och fundera över hur troligt det är att de gjorde detta i form av att vara pirater, och jag tror ni börjar fundera över hur ställer man denna vridna syn på vikingen tillrätta?

- det kan man bara göra genom att gå tillbaka till den torftiga, yttersta magra kunskap vi har från primär källorna, som berättar om just vikingar och vilka de var, vad de gjorde. Men på vikipedia har jag förbjudits att hänvisa till dessa källor, trots att de flesta finns nåbara på internet för vem som helst att läsa.

Man får bara referera till auktoritära källor, som blandar ihop allt igen, gör Birka till vikingastaden (trots stt de hade en arme där som skydd mot vikingar, och gör vikingakung av Harald Hårfager, som för att flörta med påven och därmed garantera kyrkans acceptans av hans folkmord, förföljde vikingar som ingen annan!

Varför? Varför får sidan vikingar inte dedikeras till vikingar, och istället berätta om skandinaver och nordmän på deras sidor?

Får man på sidorna om zigenare, afrikanska stammar etc, blanda texten med diverse antika fördomar om dessa människor? -nej det får man inte, det vore tom olagligt.

Hur kan man beskriva allmänhetens missuppfattningar om vikingar, och precisera detta i introt, men redan innan man berättar om att det är en förlegad, romantisk, missförstådd populär uppfattning, som inte delas av dagens historiker, så skjuter man in att vikingar kunde också vara handelsmän, på ett så listigt sätt att läsaren inte fattar att detta påstående stöds genom den felaktiga interpreteringen, som man 2 centimeter ner berättar är fel?

Om nordmän och vikingar har olika artiklar, varför skall man fortsätta leka leken att berätta om båda i en blandad smet på båda sidorna, där texten om nordmän delvis handlar om vikingar, och texten om vikingar delvis handlar om nordmän, trots att man i intron berättar att just detta är fel. det blir inkonsekvent, ingen lär sig något på det sättet, man blir förvirrad, och lever kvar i den romantiska myten.

Man kan förenkla det med å vad jobbigt, det här släpper vi, och skriver om nån såpdrottnings erotiska erfarenheter med nån istället, och undrar varför det bråkas så mycket om vikingar?

-Eller så kan man fråga sig, varför skall svenska vikipedian inte klara av att få till en utmärkt, neutral, välskriven artikel om vikingar, som ger läsarna en fördjupad inblick i vilka de verkligen var, hur lite vi vet om dem, samt om vad den kunskapen vi trots allt har berättar?

Hur göra? Nu har i flera år användare bara fastnat i en tråkig maktkamp, en lek med ord. Under tiden har artikeln faktiskt förändrats radikalt, och den är nu som ett moget äpple, färdigt att falla, den sista stenen i muren av faktoider sitter löst, borgen där myterna bott är på väg att falla, och i just det ögonblicket så räcker det med lite hemligt admin snack på IRC, resultetarande i ett beslut attt nån administratör säger med ett viktigt kli på näsan, det där är egen forskning, sånt sysslar vi inte med här. Sekunden efteråt citerar någon ur en bok från 70-talet om vad vikingarna åt, (ingen primär källa har nämnt specifik diet för pirater) hur de visst var handelsmän, grundade städer etc, allt syftande på den felaktiga synen, också är det gyllene ögonblicket förbi. Inte pga av att det finns ganska gott om moderna källor som ger en ny syn på ordet vikingr, utan kanske bara för att det går.

Jag har under sju år inte förstått motivet.

Ingen hade straffat oss, satt i fängelse, eller blockat våra konton, om vi i just denna fråga låtit primär källorna citeras, om detta var grundat i ett kollektivt beslut. Inga regler på wikipedia är skrivna i sten. Bara att en artikel skall vara NPOV.

Kolla gärna i historiken vem som skapade sidan Bybrunnen en gång i tiden. När jag lade upp den första bilden, våra första diskussioner. När vi från 52 artiklar gjorde den till den fjärde största wikipedian med över 2000 artiklar på en månad. Vi var, tror jag, sju användare, och målet var att få tusentals användare på susning att använda wikipedian, som under månader inte hade nån redigering...

Detta åstadkom vi inte med att leka poliser över varandra, bilda feodalistiska hierarkier, med en elit av högre tänkare, och lägre, dummare skapare av artiklar, som man tilltalade myndigt uppifrån hästen.

Vi var jämbördiga och hade tolerans. Och vi hade troll också, som var jobbiga. Men vi skapade inte regler som motarbetade målet, att skapa en bra encyklopedi. För att blockera en användare fick man ansöka om tillstånd hos Brion, programmeraren. Han tillhörde en grupp som fortfarande visste varför wikipedian fanns, att den ersatte Nupedian, och att den kört fast. Wikipedian blev ett nytt experiment med frihet, som blommade. man ville få den att växa, och bestraffade och bromsade så litet som möjligt.

Jimbo berättade om artikeln äpple, som innehöll texten: äpple är en frukt. han tyckte det var hel OK, det förde wikipedian framåt.

Det viktigaste var att den skulle växa, neutralt, och med så lite fel som möjligt.

Nu består vikingar av massa fel, stödda på godkända källor (som järnåldershistoriker sannolikt torkar sin rumpa med) men förhindras att bli koncisare, pga av regler om att primär källor inte får användas. regler som inte kom till för att förhindra utvecklingen av bra artiklar.

Artikeln viking har varit POV märkt i flera år. Det är ett stort misslyckande för vikipedian, och möjligen en vinst för den som älskar paragrafrytteri. Kolla http://www.popularhistoria.se/artiklar/vikingen-en-belastad-figur/

Kan Wikipediaprojekt:viking vara en början? eller blir det bara konflikter och pannornas kamp mot varandra där också?

Nu har jag missbrukat den här sidan färdigt. Men med gott uppsåt. Nu kan någon berätta för mig hur många ord jag får skriva här, och hur dumt jag betett mig, om det känns viktigt. Samt att jag inte skall tafsa på admins, för att det är politiskt inkorrekt.

Jag skapade sidan bybrunnen, Jag var svenska wikipedias första admin nånsin, och har inte skrivit här på 7 år, så jag tar mig den friheten, för jag tycker faktiskt att diskussionen kan ha ett allmänvärde utanför de som bryr sig i vikingar. Det handlar lite om hur man arbetar, och vart man är på väg. Och hur nya användare upplever wikipedian, efter en radering från en snäsig person, fem minuter efter att de läste att man skall vara djärv. Jag fick själv den uppmaningen häromdagen, nån timme innan samma person raderade vad jag skrivit.

Dan Koehl 11 oktober 2011 kl. 23.42 (CEST)

Jösses Dan, undrar om någon orkar läsa igenom hela det stycket du just skrivit. Jag har bara orkat skumma igenom ungefär hälften så här tidigt på morgonen, men jag märker att du har en väldigt snäv bild av vikingar. Vikingar var krigare, en krigarklass skulle man kunna säga, inte bara pirater. Deras erövringståg förde dem långt bortom deras ursprungliga hemländer. Men att hävda att man inte kan bedriva handel eller grunda städer för att man var viking är fel. Gränsen mellan vikingar och farmän är inte så fast som du vill få den att framstå. Även farmän var tvungna att färdas tungt beväpnade för att skydda sig mot vikingar och de hade säkerligen inget emot att tvinga fram en bra affär med svärdspetsen. Vikingar var inga mordpatruller som slog ihjäl allt som kom i deras väg utan kunde lika väl betala för sig med silver som med blod. Det är inte fel att kalla Harald hårfagre får vikingakung. Han drog ju ut i viking, med påvlig välsignelse till och med. Dessutom är nordmännen knappast det enda folk som byggt upp sin civilisation på sjöröveri och plundringståg. Barbareskstaterna gjorde samma sak under 1800-talet. Och så ber jag dig att fortsätta diskussionen på Diskussion:Viking där den hör hemma. /ℇsquilo 12 oktober 2011 kl. 07.24 (CEST)

Ekstra symbol ved bruk av https på svensk Wikipedia

Beklager å skrive norsk, men antar dere klarer lese det.

Jeg bruker https som protokoll ettersom jeg har ekstra rettigheter på no-wp og dette bringer meg nå til dere med den protokollen også (https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Bybrunnen etc). Jeg oppdager nå noe her som jeg ikke ser på andre Wikipediaer - at alle lenker har en lås bak som en markering av at lenken også går til et https sted. Dette skjer på alle lenker med unntak av venstremargen og interface-lenkene over artikkelen. Det finnes til og med på lenkene i innholdsfortegnelsen. (Sjekket på ukens anbefalte artikkel.) Er dette bare meg? For å sjekke at det ikke var noe jeg selv hadde lagt inn har jeg sjekket at jeg ikke har satt noen gadget, og jeg har i tillegg slettet min innlegging av lenke til interaktivt osm-kart på koordinatlenkene i min egen vector.js. Er dette noe dere har lagt inn selv? I så fall kanskje det er grunn til å sjekke om det ikke kan fjernes på lenker innen wikipedia.org. Jeg ser at det kan ha positiv virkning for eksterne lenker, men det forstyrrer i artikler med mange lenker i selve teksten. Haros 12 oktober 2011 kl. 08.31 (CEST)

Jag ser också hänglåsen när jag klickar på Bybrunnen-länken du postade. Det känns onekligen som en överdriven mängd sådana. Moberg 12 oktober 2011 kl. 09.12 (CEST)

Det är samma för mig, som har en inställning som gör att jag hamnar på secure.wikipedia.org, ibland hamnar jag via den sidan på nya https://sv.wikipedia.org, och har upplevt hänglåsen som något störande.. :) --flinga 12 oktober 2011 kl. 16.50 (CEST)

Tror det ska vara fixat nu (diff). /EnDumEn ✍ 12 oktober 2011 kl. 18.04 (CEST)

Det ser med en gang langt bedre ut ja. Takk. Haros 12 oktober 2011 kl. 19.32 (CEST)

Nya danska nätlexikon

Tänkte bara upplysa om att det nu finns två nya danska nätlexikon kopplade till Den Store Danske, nämligen Gyldendals leksikon om Nordisk Mytologi och Dansk Biografisk Leksikon. Ingen av dem är tyvärr under fri licens, men de kan nog ändå vara värdefulla källor för de av oss som läser danska. /jssfrk (d|b) 12 oktober 2011 kl. 15.48 (CEST)

"Nordisk mytologi" verkar vara en snäv beskrivning. Det finns en del annat material också. Å andra sidan är artiklarna rätt korta.

andejons 12 oktober 2011 kl. 16.05 (CEST)

Apropå nätlexikon att använda som källor, så lanserades tredje utgåvan av The Encyclopedia of Science Fiction häromdagen: sf-encyclopedia.com. /Julle 12 oktober 2011 kl. 16.07 (CEST)

It:

Vad är på gång på Italienska Wikipedia? -- Lavallen 4 oktober 2011 kl. 20.51 (CEST)

http://translate.google.com/translate?sl=it&tl=sv&js=n&prev=_t&hl=en&ie=UTF-8&layout=2&eotf=1&u=http%3A%2F%2Fit.wikipedia.org%2Fwiki%2FWikipedia%3AComunicato_4_ottobre_2011 92.35.174.24 4 oktober 2011 kl. 20.56 (CEST)

Handgjord översättning. En protest mot en föreslagen lag om jag förstår det rätt. --Ainali 4 oktober 2011 kl. 22.07 (CEST)

Läs mer här.//Hannibal 4 oktober 2011 kl. 23.22 (CEST)

Jag vet att de flesta som läser det här är mest intresserade av att skriva artiklar och diskutera om praxis, och det är bra, men det här verkar vara ett historiskt skeende. Ingen annan språkversion av Wikipedia verkar ha gjort en så här stor aktion. Så ta ett par minuter att titta vad som händer mer. Om några år kommer det fortfarande att omtalas i artikeln om Wikipedia. Jag tror att LA2 sammanfattade det bäst på Facebook: "Den viktiga lärdomen av lagförslaget i Italen, som förorsakade nedstängningen av Wikipedia, är att intressen faktiskt står emot varandra. Ett "starkare skydd" för den personliga integriteten låter bra, eller hur? Men det är i praktiken en minskande yttrandefrihet. Och de flesta har inte alls efterfrågat detta "starkare skydd". Vi kan inte få mer av allt, vi måste välja: personskydd eller yttrandefrihet." Lite drygt 220 000 personer har gillat Facebook-gruppen hittills.//Hannibal 5 oktober 2011 kl. 15.31 (CEST)

Men det är hittills bara itwp som strejkar? Venetianska mfl är fortfarande uppe och snurar tex?! -- Lavallen 5 oktober 2011 kl. 16.03 (CEST)

Med 9140 artiklar finns det en stor risk att det inte hade märkts :-) Men du tar upp en sak som ingen annan har framfört. Tack.//Hannibal 5 oktober 2011 kl. 16.07 (CEST)

Sydsvenskan har tagit upp det, om än med en extremt missvisande rubrik. /Grillo 5 oktober 2011 kl. 19.48 (CEST)

Inget om detta i gammelmedias TV forum såsom SVT Rapport, säger en hel del om sådan media.Schh 6 oktober 2011 kl. 00.09 (CEST)

Jag hörde om detta på radion idag, jag tror att det var i ett inslag i Studio ett. Janee 6 oktober 2011 kl. 00.14 (CEST)

Det verkar som Berlusconi har ilsknat till då delar av hans telefonsamtal läckt ut på nätet. Ny Teknik skriver "Berlusconi hotar Wikipedia" och Corriere della Sera talar om wikipedias munkavle. Imperto 6 oktober 2011 kl. 00.48 (CEST)

Nu verkar det som att saker händer.//Hannibal 6 oktober 2011 kl. 10.13 (CEST)

Fast hur lätt tillämpbar är egentligen italiensk lag på italienskspråkiga Wikipedia, som väl i likhet med andra språkversioner ligger på servrar i USA? Om fokus ligger på sajtägaren (och tar sig ekonomiska former) snarare än på enskilda skribenter har jag svårt att se att det italienska rättsväsendet "kommer åt" Wikipedia, men varken italiensk lagstiftning eller italienska är min starka sida, det ska erkännas. Om det inte är solklart att detta verkligen skulle vara tillämpbart på itwp framstår tillvägagångssättet som lite av en överreaktion för mig, och en politisk åsiktsyttring som inte är så lämplig, även om säkert >90% av de Internetaktiva i Italien har samma åsikt. Tomas e 6 oktober 2011 kl. 18.50 (CEST)

Som jag har förstått det är alla ansvariga för sina egna redigeringar, vilket betyder att jag skulle kunnat ha blivit stämd för de redigeringar jag gjorde om jag bott i Italien och de hade haft den lagen. Dessutom lyder många språkversioner under flera länders domsago. Svenskspråkiga Wikipedia lyder också under svensk lag, p.g.a. av att de flesta av dess skribenter och fotografer bor i Sverige. Man brukar säga att man använder den lag som är striktast, till exempel vad gäller "fair use". Men här skulle striktheten ha varit för trång för de flesta wikipedianer. Tänk dig att vem som helst som har en artikel kan påstå att vad som helst är förtal, och sedan kräva att det som ska stå i artikeln tas bort och ändras, helt efter den personens gottfinnande. Utan krav på att det faktiskt är förtal, eller att det som ska införas är sant. Och att ingen heller får se det som tagits bort. Jag tycker nog att reaktionen därmed var proportionerlig, särskilt som den tydligen fått viss effekt på lagstadgarna. Se även senaste blogginlägget om saken på Wikimedia Sveriges blogg - särskilt kommentarerna.//Hannibal 6 oktober 2011 kl. 23.20 (CEST)

Man undrar hur det kommer sig att Svensk media är så tyst om detta. Schh 7 oktober 2011 kl. 15.06 (CEST)

Helt tyst har det inte varit: Wikipedia:Wikipedia i media#Italienska Wikipedia stängd i protest mot nytt lagförslag. Dessutom har wikimedias presskontakt intervjuats i radio.--LittleGun 7 oktober 2011 kl. 15.21 (CEST)

TT-AFP gick ut med en kort notis under den lustiga rubriken Wikipedia blockerar Italien som plockades upp av ganska många medier. --I99pema 7 oktober 2011 kl. 16.06 (CEST)

Italien-blockeringen lyckades

Idag kom ett mail från en av de frivilliga i Italien. I brevet stod det att lagförslag 29 har bordlagts, men att det troligen också skulle skrotas definitivt. Orsaken var att det fanns andra "viktigare saker". Jag vill naturligtvis inte blanda ihop kausalitet med korrelation, men visst lutar det åt att blockeringen var framgångsrik.//Hannibal 12 oktober 2011 kl. 15.13 (CEST)

Tror på skrotningen när jag ser det.. Schh 13 oktober 2011 kl. 04.39 (CEST)

Hotcat

Se Kategoridiskussion:Vattendrag i Tyskland. J 1982 10 oktober 2011 kl. 13.06 (CEST)

HotCat är trasigt för mig också sedan senaste uppdateringen. Det går att lägga till kategorier, men inte peta i befintliga. /jssfrk (d|b) 10 oktober 2011 kl. 14.23 (CEST)

Så möjligheten har tagits bort? J 1982 10 oktober 2011 kl. 19.25 (CEST)

Vad som har hänt vet jag inte, men det är till stor nackdel. Fernbom2 10 oktober 2011 kl. 20.16 (CEST)

Nu kör vi samma version som Commons. {{Sertion|♥}} 11 oktober 2011 kl. 17.28 (CEST)

 Gillar Det är tur att det finns folk som förstår sig på det tekniska! /Diupwijk 11 oktober 2011 kl. 17.35 (CEST)

Och översättningen verkar ha reverterat till engelska, vilket gör att HotCat varje gång är en död länk... /Grillo 11 oktober 2011 kl. 18.02 (CEST)

Men det är bättre nu, för man slipper svara ja eller nej på om man vill fortsätta. J 1982 11 oktober 2011 kl. 19.11 (CEST)

Nu är allt på svenska igen. {{Sertion|♥}} 11 oktober 2011 kl. 19.46 (CEST)

Inte riktigt. Det står på engelska om en sida helt saknar kategorier... -- Lavallen 13 oktober 2011 kl. 11.50 (CEST)

Ska alla skolor anges, liknande som på engelska wp?

Ska vi kopiera över skolor från engelska wp till svenska wp. Se t.ex. den här artikeln och motsvarande svenska. http://en.wikipedia.org/wiki/Marion_County,_Florida --Mats33 11 oktober 2011 kl. 10.26 (CEST)

Länken länkar till ett county och inte till en skola. Annars är alla gymnasieskolor automatiskt relevanta på sv wikipedia om det var det som var frågan.--LittleGun 11 oktober 2011 kl. 11.56 (CEST)

Jag tror frågan gäller den enorma listan på skolor mot slutet av artikeln. Den tycker jag inte tillför så mycket till artikeln, särskilt som den är så spartansk i övrigt, men visst kan man väl lägga över den om man är intresserad av USA:s skolväsen. /jssfrk (d|b) 11 oktober 2011 kl. 12.03 (CEST)

En del county-artiklar innehåller en del brödtext om skolväsendet i området, det känns som det skulle ge mer substans. -- Lavallen 11 oktober 2011 kl. 12.17 (CEST)

Jag har stött på åsikten att alla gymnasieskolor INTE är direktkvalificerade till egna artiklar på wikipedia. Att det måste vara något särskilt med dem för att de skall kvalificera sig. Stämmer det? Det saken gällde här var den långa listan på skolor, inklusive grundskolor, som finns på den engelska artikeln. Som jag har förstått det så är "den svenska modellen" såhär: Universitet - alltid ja, gymnasier - ja ibland, grundskolor - alltid nej. Och man behöver heller inte, och bör inte, nämna namnen på alla skolor - särskilt inte grundskolor - när man beskriver städer, regioner etc. (Möjligtvis borde det finnas en separat skol-wiki där alla grundskolor, liksom alla förskolor, gymnasier, rektorer mm automatiskt är kvalificerade, men det är en annan sak). --Mats33 11 oktober 2011 kl. 16.58 (CEST)

Mats33:s sammanfattning är litet hårdragen. Så här står det i våra relevanskriterier: "Utbildningsinstitutioner är i regel relevanta om de haft kulturhistorisk betydelse i sig själva, inte bara som en undervisningslokal. Offentliga universitet, högskolor, folkhögskolor och gymnasieskolor kan i allmänhet ha egna artiklar. Kommunala grundskolor och liknande kan i allmänhet beskrivas i artikeln om kommunen." D v s även kulturhistoriskt viktiga grundskolor kan få artiklar. /FredrikT 11 oktober 2011 kl. 17.04 (CEST)

Som vanligt är det här med "automatisk relevans" något som i många fall direkt kan gå emot WP:s grundprincip om verifierbarhet. Bättre att bedöma fall efter fall. Relevanskriterierna är i det här fallet oväntat välskrivna baserat på FredrikT:s citat ovan. Fler resonemang av det slaget föredras framför kategoriska uttalanden om "automatisk relevans" eller motsatsen. Katedralskolan i Lund är viktigare att ha med på Wikipedia än en reklamaktig förteckning över Jensens gymnasieskolas utbildningspaket. /Grillo 11 oktober 2011 kl. 18.06 (CEST)

Förtydligande: det är alltså oftast skolbyggnadens värde som gör att artikeln platsar på Wikipedia. Antingen detta, eller att skolan har haft någon speciell historik som är viktig att ta upp. Under de senaste åren har det ploppat upp 13 fria gymnasieskolor på dussinet, och enligt vår grundprincip om verifierbarhet går det garanterat inte att skriva om alla dessa, även om säkert ett fåtal av dem ändå platsar, i dessa fall i egenskap av företag. När det gäller publika skolor som blivit privata, är jag helt emot att artiklar om dessa helt handlar om det nya privata företaget, och hela skolans tidigare historia glöms bort. I dessa fall är det som sagt oftast byggnaden i sig som är relevant, inte själva institutionen. Ett snabbt exempel: det tidigare mentalsjukhuset Sankt Lars i Lund har på senare tid, då många byggnader stått tomma, blivit en populär plats att etablera friskolor. I princip samtliga dessa byggnader skulle vara relevanta åtminstone för en samlingsartikel, då de ingår i Lunds bevaringsprogram. Förmodligen platsar väldigt få av skolorna i sig på Wikipedia. /Grillo 11 oktober 2011 kl. 18.18 (CEST)

Som Grillo tar upp är husen oftast det viktiga. Därför ser jag inte varför exempelvis F–6-skolan Stureskolan i Hedemora, ritad av Birger Borgström, skulle vara ett undantag från andra arkitektritade byggnader, som vi ju har en del av. Däremot kanske inte så mycket textmassa skulle behöva behandla vad de olika klasserna lär sig eller hur skolbespisningen fungerar. Vivo 12 oktober 2011 kl. 08.11 (CEST)

Precis vad jag menar! När jag skrev inlägget försökte jag komma på någon grundskola som skulle platsa av de skälen men kunde inte komma på någon. Nu när jag tänkte efter kom jag dock att tänka på Skabersjö skola, som idag är förskola (!) men ändå byggnadsminnesmärke sedan 1998, och därför rimligen platsar på Wikipedia. Dock är det kanske inte förskolans verksamhet som ska presenteras... /Grillo 12 oktober 2011 kl. 17.58 (CEST)

Jag är förvånad! År verkligen grundskolorna i Sverige så likadana att endast byggnaden i allmänhet kan ge relevans? Finns det inte grundskolor som varit föregångare på något sätt? Jag kan tänka mig skolor som inspirerat sina tidiga lärare att driva nya pedagogiska idéer där de senare verkat. För nutida skolor finns det en massa projekt för miljömedvetenhet, mot mobbning, för att bättre ta hand om elever som är utanför o.s.v.

Den svenska skola jag genast kommer att tänka på är Rinkebyskolan. Vad jag har förstått har mängden studiebesök till skolan varit så stort att de utgjort en belastning. Artikeln ifråga inleds dock med att nämna vilka byggnader skolan har och dess särart presenteras främst i form av ifrågasättande av utmärkelserna den fått.

Som jag upplever det är det främsta problemet med grundskoleartiklarna att de skrivs av personer som inte känner fältet särskilt bra och därför inte kan lyfta fram det som är speciellt med en viss skola. En artikeln skriven av en grundskoleelev som inte forskat i skolor och inte använder några källor kan sällan visa på skolans relevans.

--LPfi 13 oktober 2011 kl. 14.16 (CEST)

Självklart. Poängen jag försöker komma fram till är att "alla skolor platsar" eller "inga skolor platsar" är värdelösa argument, liksom i alla andra situationer. Den typen av resonemang har fått ta upp alltför stor del av relevans- och sffr-diskussioner genom svwp:s historia. /Grillo 13 oktober 2011 kl. 20.04 (CEST)

Förbättra nobelpristagarartiklar

Det är vad veckans tävling handlar om. I samarbete med Nobelmuseet som hjälper till med faktagranskning finns det även fina priser att vinna denna vecka. Så anmäl vilken nobelpristagare du vill skriva om innan någon annan gör det. --Ainali 10 oktober 2011 kl. 17.46 (CEST)

Några synpunkter om mitt förslag med en sitenotice ett par timmar? --Ainali 13 oktober 2011 kl. 22.59 (CEST)

Då lägger jag upp ett meddelande en timme vid lunchtid idag. --Ainali 14 oktober 2011 kl. 09.59 (CEST)

Rusningen har inte varit jättestor till tävlingen, så jag låter det ligga en stund till. --Ainali 14 oktober 2011 kl. 13.41 (CEST)

När meddelandet återställdes utan föregående diskussion var sig här eller någon annanstans, tänkte jag att det kan vara värt att ha en sådan. Delta gärna! --Ainali 15 oktober 2011 kl. 19.40 (CEST)

Mannerheim och kroaterna

Upptäckte av en slump på min bevakningslista att interwikilänken till kroatiska Wikipedias artikel om Gustaf Mannerheim raderats. Tänkte först att det bara var någon form av teknikalitet och berodde på att den t ex flyttats till ett annat namn, men tog sedan en titt på hrwp och fann att det verkligen rörde sig om ett totalt borttagande av själva artikelinnehållet. Via Google översätt har jag fått fram följande engelska översättning av raderingsmotiveringen "Unsuitable content, deadline for repair". Skall man tolka detta att hrwp har något slags policy att radera artiklar där man på något sätt har problem med själva faktainnehållet och detta inte åtgärdas inom viss tid - även om ämnet i sig är mer än uppenbart relevant? Och vet vi i så fall om det finns fler språkversioner med samma eller liknande förhållningssätt (som ju går helt på tvärs med svwp:s inställning att man t ex inte skall SFFR-anmäla relevanta artiklar bara för att de brister i kvalitet)? /FredrikT 13 oktober 2011 kl. 17.15 (CEST)

Artiklar om relevanta ämnen som är totalt oanvändbara eller "outökbara" raderas ju också här -- t ex artiklar på andra språk än svenska, maskinöversättningar och artiklar som inte handlar om det titeln anger. Kanske har varit något sådant? /NH 13 oktober 2011 kl. 18.00 (CEST)

Också ifråga om biografier och ifråga om upphovsrättsbrott tillämpas strängare kriterier. Det skulle vara intressant att veta hurudan artikeln var. --LPfi 16 oktober 2011 kl. 20.56 (CEST)

Behövs det en separat skolwiki

Apropå att grundskolor sällan får egna artiklar och bara vissa gymnasier och väldigt få rektorer mm så kollade jag om det fanns någon uppgift på antalet skolor i Sverige. Fann då en obekräftad källa som sa att det hösten 2007 fanns totalt 31 267 st. Varav 20 732 förskolor, 3 907 skolor med förskoleklass, 4 826 grundskolor, 8 specialskolor, 722 särskolor, 889 gymnasieskolor,265 gymnasiesärskolor, 101 skolor med kompletterande utbildningar, 330 komvuxskolor, 290 studieanordnare samt 24 skolor i 17 länder med svensk utbildning i utlandet. Källa Om man till detta även lägger Komvux, högskolor och universitet, folkhögskolor, viktiga befattningar som rektorer och skolområdeschefer, skolpolitiker, skolforskare, relevant skoldebatt o.s.v., så känns det som att det finns ett behov av ett extra wikipedia bara för detta. Tycker allmänt sett att det är en gråzon för när skolor får egna artiklar som det är nu. --Mats33 14 oktober 2011 kl. 14.45 (CEST)

Menar du med "ett extra Wikipedia" att det skulle vara ett projekt som driftas av samma människor som driftar Wikipedia, Commons etc. eller skulle det bara vara en wiki med information om olika skolor? Vem som helst skulle kunna starta det sistnämnda. - Tournesol 14 oktober 2011 kl. 14.53 (CEST)

Finns det inte en engelsk Wikia som fångar upp Wikipedias icke-relevanta artiklar? -- Lavallen 14 oktober 2011 kl. 16.47 (CEST)

Om någon känner för att starta en extern wiki utan samband med Wikimedia är det förstås upp till dem. Annars får du gärna läsa igenom ovanstående diskussion som du själv startade, för vidare resonemang angående skolor. Angående vad som platsar på Wikipedia, kan det vara en idé att kolla in verifierbarhetskriteriet, som de flesta dussinskolor förmodligen inte klarar. /Grillo 14 oktober 2011 kl. 16.58 (CEST)

Skolor som är intressanta ur ett allmänt perspektiv genom att bedriva speciell verksamhet som t.ex spetsutbildning, eller vara först med en specifik typ av utbildning med riksintag, tillkommit på speciellt sätt, haft allvarliga incidenter osv. Är det jag tycker man bör fokusera på. Resterande får gärna stanna i skolverkets papper. Möjligtvis om någon skriver en riktigt bra och välfotad artikel kan man gör undantag.Schh 14 oktober 2011 kl. 18.05 (CEST)

Kommunala grundskolor beskrivs ofta i ortens/stadsdelens artikel, och inget hindrar att friskolor beskrivs där heller. Mange01 15 oktober 2011 kl. 07.50 (CEST)

Konstig felaktig kategori

Kategori:Fotbollsspelare med kontrakt till är en felaktig kategori som just nu har 55 artiklar. Kategorin finns inte direkt i artiklarna utan i någon mall. Jag hittar tyvärr inte var den kategorin finns inlagd. Någon som vet hur man ska få bort detta?--Bruno Rosta 14 oktober 2011 kl. 23.31 (CEST)

Jag gjorde någonting som kan ha någon form av effekt. Bara att vänta och se. Kategorin tycks för övrigt komma från {{Infobox fotbollsspelare}}. {{Sertion|♥}} 15 oktober 2011 kl. 01.21 (CEST)

Och nu har jobbkön fått göra sitt. Kategorikatastroven avvärjd! {{Sertion|♥}} 15 oktober 2011 kl. 02.30 (CEST)

Fint! Tack för hjälpen!--Bruno Rosta 15 oktober 2011 kl. 13.01 (CEST)

Språkvårdshjälp

Den här månaden är projekt språkvård utvalt som månadens kvalitetsprojekt. När jag kontrollerat artiklar i kategorin har jag märkt att flera är uppmärkta på grund av att ryska namn behöver transkriberas till svenska. Det skulle vara väldigt bra om någon som kan det vill ta en titt på dem och hjälpa till att åtgärda det, de artiklar jag hittat med den här motiveringen är Rysslands herrlandslag i ishockey, HK Spartak Moskva, SKA Sankt Petersburg och möjligen Traktor Tjeljabinsk. Mvh Höstblomma 15 oktober 2011 kl. 13.26 (CEST)

Tog en (och strök den), men det kan eventuellt behöva dubbelkollas. Ska i väg nu, men kanske får tid för flera i kväll. Jag kan bekräfta att det är delvis fel i Traktor Tjeljabinsk-artikeln. /jssfrk (d|b) 15 oktober 2011 kl. 14.10 (CEST)

Stort tack, ta när du har tid! Och tack för bekräftelsen, då vet vi bättre vad som behöver åtgärdas! :) Höstblomma 15 oktober 2011 kl. 14.23 (CEST)

 Utfört /jssfrk (d|b) 16 oktober 2011 kl. 10.12 (CEST)

Wiktionary

Om man dubbelklickar på ett ord här på svenskspråkiga Wikipedia så får man upp en ny flik med en definition av ordet på Wiktionary. Problemet är dock att man får upp den engelskspråkiga versionen av Wiktionary och inte den svenskspråkiga. Skulle inte någon sakkunnig kunna ändra på det när Wiktionary nu ändå finns på svenska. /Hallonmannen 17 oktober 2011 kl. 08.22 (CEST)

Låter mer som en inställning i din browser?! Vad använder du? -- Lavallen 17 oktober 2011 kl. 08.59 (CEST)

Det finns en finess kallad Wiktionary Hover under "finesser" i dina inställningar. Kan du ha råkat slå på den? - Green Yoshi (^d_b) 17 oktober 2011 kl. 09.31 (CEST)

Hur som helst är något som aktiveras med dubbelklick inte standardfunktioner. Antingen är något en länk och aktiveras med enkelklick eller också är det det inte. (Men om det är en "finess" bör den helst leda rätt.) --LPfi 17 oktober 2011 kl. 10.57 (CEST)

Det var Wiktionary Hover som jag hade slagit på, vilket jag inte visste. Det spelar egentligen ingen roll, jag var bara lite nyfiken. /Hallonmannen 17 oktober 2011 kl. 15.32 (CEST)

Jag la ner några minuter på att försöka på ordning på det lokalt här, men gav upp. Bestämde mig för att se om det fanns hjälp på enwikinews (ja koden kommer från wikinews, det är inget stavfel), men det är ingen som aktivt har hand om koden längre. Jag får se om jag tar mig an det framöver. GameOn 17 oktober 2011 kl. 20.07 (CEST)

Kategorifråga

Om jag skulle vilja kategorisera riksdagsledamöter efter parti (dagens som historiska), vad bör kategorin heta? Kategorinamnet Kategori:Moderata samlingspartiets riksdagsledamöter, Kategori:Socialdemokraternas riksdagsledamöter osv, vilka följer samma karaktär som samlingskategorin har (Kategori:Ledamöter av Sveriges riksdag) som behandlar dagens och historiska ledamöter. Jag hoppas på lite synpunkter och förslag innan jag börjar det rätt omfattande arbetet som lär ta sitt lilla tag. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 17 oktober 2011 kl. 19.20 (CEST)

För information: Frågan om kategorisering av riksdagsledamöter efter parti har tidigare diskuterats i Kategoridiskussion:Ledamöter av Sveriges riksdag.--Historiker 17 oktober 2011 kl. 19.30 (CEST)

Tackar, men tyvärr gav det inte några direkta svar på mina funderingar om hur man bör döpa kategorierna, och så är diskussionen tre år gammal. Vad är vår praxis för hur kategorierna bör döpas? Är ovanstående exempel ok eller ska man köra på "Socialdemokratiska riksdagsledamöter", "Moderata riksdagsledamöter" osv? dnm ^{(d | b)} 17 oktober 2011 kl. 19.52 (CEST)

Den här diskussionen från wp:PK handlar om ungefär samma problem fast lite bredare, och bör vara det bästa stället att fortsätta denna diskussion. Lsj 17 oktober 2011 kl. 21.15 (CEST)