Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-11

Omröstning om eventuellt ny huvudsida är påbörjad

Fram till oktober detta år har flera förslag om förändring av huvudsidan kommit, och nu har en omröstning startat om vilket förslag som är tänkt att ersätta den nuvarande huvudsidan. Vad tycker du? Gör din röst hörd (och se mer information)! Omröstningen pågår till och med den 31 oktober 2014 kl. 23:59:59, och därefter kommer mindre förändringar och putsningar (enligt konsensus) att kunna göras av det vinnande förslaget. Definiendum (?) 2 oktober 2014 kl. 18.49 (CEST)

Flera av oss skulle vilja ha en "banner" på Huvudsida, så att vi får fler röstande inför omgörningen. Vad tycks?--Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 18.54 (CEST)

Jag stöder förslaget! Definiendum (?) 2 oktober 2014 kl. 18.59 (CEST)

En "banner" är en jättebra idé. Bara för inloggade eller törs vi till och med fråga vanliga läsare? --♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 oktober 2014 kl. 19.38 (CEST)

Får alla, även oinloggade, rösta, då? Annars känns det ju lite taskigt att bjuda in dem till omröstning om ny huvudsida, när de inte får rösta. /NH 2 oktober 2014 kl. 20.27 (CEST)

Jag är starkt emot röstande (förutom på WP:AAB) på Wikipedia. Alla bör därför inbjudas i diskussionen och det bör som alltid vara så att vi landar i ett konsensus om hur det ska se ut. Det är väl bättre än att vi sitter och räknar och kommer fram till att ett förslag hade 29 röster och ett annat 28. /Hangsna (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 20.54 (CEST)

Jag anser att även oinloggade skall få ha rösträtt i denna fråga. Huvudsidan är ju Wikipedias mest besökta sida. Risken är väl att möjligheten missbrukas genom att en och samma IP-användare röstar under flera olika IP-adresser eller startar om modemet, och därmed får en ny IP-adress samt sedan även röstar under den. Jag anser att omröstningen inte bör brytas då den redan börjat, och har varit planerad ganska länge. Definiendum (?) 2 oktober 2014 kl. 22.13 (CEST)

Att "rösta fram" något på Wikipedia behöver enligt mitt sätt att se på det inte betyda att man räknar 29-28. Även på WP:SFFR röstas det men det räknas inte på det sättet. Om det ska (siffer-)röstas så får vi ha samma regler som på WP:AAB för att kunna se till att det blir rättvist (vilket ju är ännu viktigare om det nu ska räknas siffror). /Hangsna (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 22.18 (CEST)

Jag vill säga att jag tycker att det med att byta huvudsida inte enbart kan avgöras genom rösträkning. En "rösträkning" kan vara vägledande, men inte absolut avgörande. Det är också främmande för Wikipedia att avgöra någonting enbart på det sättet och jag tycker det är självklart att man också måste också arbeta utifrån diskussion och konsensus. Oinloggade ip-nummer bör för övrigt inte ha "rösträtt" om man nu kallar det en omröstning anser jag, det fungerar inte i något annat sammanhang och det gör nog inte det i detta heller. Risken är att det slutar i antingen att det missbrukas eller att det uppstår misstankar om missbruk, båda är problem och tråkigheter som vi när vi kan bör göra det bästa för att undvika. Deltagande i "omröstningen" skulle förslagsvis kunna grundas på samma principer som deltagande i sffr eller administratörsval, s.k etablerade användare. Höstblomma (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 17.41 (CEST)

Jag ställer mig helt bakom Höstblommas kloka synpunkter. Processen måste också få ta sin tid. Tostarpadius (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 17.50 (CEST)

Här röstar ett 4 minuter gammalt konto med sin första redigering, det känns inte helt lyckat. /Hangsna (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 18.19 (CEST)

Vi behöver nog komma överens om omröstningsregler redan nu så att det inte blir bråk sedan när omröstningsperioden avslutas. Jag skulle föredra att inga ip-nummer får rösta och att man måste haft ett konto registrerat före 1 oktober.AlphaZeta (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 19.13 (CEST)

Vem är huvudsidan till för? För oss som redan har skapat konton och vet hur Wikipedia fungerar eller för alla andra (vilket torde vara den största andelen av alla som besöker Wikipedia)? Kanske borde vi inte ha en röstning överhuvudtaget, utan bara framförande av argument? Kanske borde alla alternativen presenteras med en inledning av skaparen, där den motiverar de ändringar som har gjorts så att det går att förstå syftet. Förmodligen har alla förslag kloka tankar och idéer, och kanske är det ett förslag som lånar in ett element av ett annat som blir den mest tilltalande lösningen. --♥Ainali ^diskussion_bidrag 3 oktober 2014 kl. 21.03 (CEST)

Jag instämmer i AlphaZetas förslag. Tostarpadius (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 13.17 (CEST)

Även jag. /Hangsna (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 06.48 (CEST)

Det röstar jag också på ⬤Bοⅳⅰе 5 oktober 2014 kl. 08.08 (CEST)

Jag har nu lagt in dessa regler på Portaldiskussion:Huvudsida#Omröstning AlphaZeta (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 20.56 (CEST)

Ojdå, jag menade ju att jag röstar på Ainalis förslag. Nåväl, det blir nog bra ändå på något sätt. ⬤Bοⅰⅵе 6 oktober 2014 kl. 08.24 (CEST)

@Ainali: Jag håller med dig. Många som röstat har nu också kommenterat med argument vid sin röst. Det tillsammans med kommentarerna under förslagen bör också läsas och begrundas. Men det allra bästa förslaget är det som blir genomfört. Vi har sedan 2007/2008 många gånger diskuterat ändringar utan att det blivit något. Det gör mig mer frustrerad än att ett "vinnande" förslag fortfarande har vissa brister.--Paracel63 (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 20.38 (CEST)

Omröstningen pågår alltså hela oktober, men nu är det flera dagar sedan någon gjorde sin röst hörd. Ta chansen att påverka! Tostarpadius (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 16.59 (CEST)

Förvirring angående rädisa och rättika och interwikilänkarna

Jag har upptäckt att det inte är helt klart vad artiklarna rädisa och rättika länkar till. Se t.ex. engelska en:Radish eller finska fi:Retiisi. Någon med bredare språkkunskaper (och botaniska/kulinariska sådan) borde titta på saken. /80.78.215.180 16 oktober 2014 kl. 22.07 (CEST)

Det står redan i svenskspråkiga artikeln om rättika: På bland annat engelska och franska har man inte separata namn för rädisa och rättika. På engelska benämns ofta Raphanus sativus-varieteterna med stor stamknöl som winter radish. Detta motsvarar tyskans Garten-Rettich.. Finska skiljer mellan dem men har tydligen valt att slå ihop båda rotfrukerna i samma artikel. Sedan är frågan om det innebär att man skall göra med länkarna. --FBQ (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 23.54 (CEST)

Jag har skrivit en del i de båda artiklarna och försökt att bringa ordning. Det som stod tidigare var förvirrande, speciellt i relation till engelskan. Men det finns fortfarande mycket att göra, eftersom många Raphanus-arter och varieteter heter en sak vetenskapligt och en annan i grönsaksdisken (på de olika språken). Jag är inte så bra på finska tyvärr.

Enligt Den virtuella floran [1] är det svenska artnamnet för Raphanus sativus rädisa (inte att blandas samman med den odlade varieteten R. s. var. sativus som också kallas rädisa). Så kanske är det olyckligt att arten nu står beskriven under rättika. Möjligen, om man nu kör på Den virtuella floran (NE.se tiger tyst i saken), borde man istället endast beskriva varieteten R. s. var. niger under rättika och både art och R. s. var. sativus under rädisa. Vad tycks?--Paracel63 (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 03.43 (CEST)

Enligt Skud heter arten trädgårdsrättika och enligt Dyntaxa rädisa/rättika. Att rädisa och rättika är samma art är tveklöst men vad artikeln om arten ska heta är inte så enkelt. Man kan dela artikeln i tre, en om arten (förslagsvis trädgårdsrättika) och en om respektive varite (rädisa respektive rättika). Eller så slår man ihop allt till en artikel eller så hävdar vi att det är hos de andra språken det är fel eller något annat. Det finns många alternativ man kan argumentera för. - Averater (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 06.48 (CEST)

Ursäkta en fånig fråga, men är inte en rättika mycket större än en rädisa? /ℇsquilo 17 oktober 2014 kl. 07.29 (CEST)

Jo, det är samma sak som att en schäfer är mycket större än en tax. Såväl schäfer och tax som rädisa och rättika är samma art, hund respektive trädgårdsrättika eller vad växten nu heter. Med några undantag brukar vi beskriva underarter i samma artikel som arten. Jag tror nog detta bör vara ett sådant undantag där både rädisa och rättika förtjänar egna artiklar skilda från artartikeln. - Averater (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 07.37 (CEST)

Rättika är en långsamväxande rädisa med tjockt skal och skarp smak. Interwikikin till en:Daikon är däremot fel, Daikon är en variant av rättika som är mjällare och sötare än vanliga rättikor men antar att den ligger där som en nödlösning.FBQ (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 10.18 (CEST)

Enligt "Handbok för trädgårdsskötsel" räknas även kinesisk rädisa till rättikorna.FBQ (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 10.21 (CEST)

@Esquilo: Om något är fel i artikeln rättika (där jag försökt bena ut namnförvirringen kring "rädisa" och "rättika"), är du välkommen att justera det. Annars har det sagts en hel del vettiga saker i den här tråden. --Paracel63 (diskussion) 17 oktober 2014 kl. 13.51 (CEST)

Jae, jag kanske har fel, men är det inte då så att rättika är "en slags" rädisa, och att rädisa är (grund)namnet på arten? (bortse från detta, se nedan). (Lite fantasifullt kan man ju tänka sig att rättika kommer av rädisa+ättika..? ;) Det kan vara helt fel förstås.. [edit: det var det också, men fortfarande lite roligt :)]). I så fall tänker jag att artartikeln borde heta rädisa (och kan behandla både arten och den specifika sorten, medan man kan ha ett eget uppslag för rättike-sorten, om man vill). Fast okej, när jag läser lite noggrannare ovan ser jag alltså att källorna säger att arten heter antingen "trädgårdsrättika" eller "rädisa" samt "rättika". Vi har nästan ingen artikel för arten (artikeln rättika är närmast, men den inleds med lite förbehåll)? flinga 17 oktober 2014 kl. 19.37 (CEST)

(Jag tror upplägget är rätt bra som det är. Rättika verkar i vilket fall vara artikeln om arten, och det tänker jag är viktigast att ha. Kanske bör namnen som nämns ovan, trädgårdsrättika och rädisa (?) läggas till även där? Att ha en egen artikel om den vanliga varieteten rädisa känns också rimligt, vilket vi alltså har). flinga 19 oktober 2014 kl. 17.54 (CEST)

Betald redigering

I våras när detta var uppe var vi emot hårda skrivningar om detta, men i slutändan fattade the Board ett beslut som formellt även gäller här (text se section:Paid contributions without disclosure). Vi har dock hittills aldrig tillämpat det och är som jag uppfattat emot dra det hårt, dvs en sekreterare/marknadsavdelning på ett företag eller institution låter vi skriv om det. Nu har det dock dykt upp en användare som är anställd på ett konsultföretag och betald för att för in info om uppdragsgivarens organisation. Och själv börjar jag undra om vi inte i sådan fall borde tillämpa denna regel (inte vara anonym om du är en konsult betald för att ändra i en uppdragsgivares artiklar). Se Användardiskussion:79.136.103.227.Yger (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 13.54 (CEST)

I det här fallet var det ju frågan om ett helt galet bidrag och därefter några mindre tokiga, men fortfarande raderingsvärda bidrag. Så där tycker jag inte att frågan blir särskilt aktuell. Men generellt sett har Yger rätt: det är högst lämpligt att man a) själv meddelar sin bias, b) åtminstone svarar på tilltal och då berättar vad man har för uppdrag. Eftersom de flesta nykomlingar inte riktigt förstår hur Wikipedia fungerar (varken regler eller systemet med diskussionssidor) tror jag att det vore bra om vi kunde hitta ett bra sätt att hantera det, på samma sätt som med Ygers föredömliga flyttar till undersidor av användarsidorna. En mall? Eller en sida som förklarar det här?//Hannibal (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 14.12 (CEST)

Bra fråga. Nu har vi ju wp:POLICY och wp:NPOV. Kanske behöver någon av dem förtydligas, med typ rubriken "Får du betalt för att skriva?" och lite grundinformation? Annars står ju läsvärda saker här och här.--Paracel63 (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 16.31 (CEST)

Jag tycker personligen inte att det är fel eller kontroversiellt att ett företag/organisation skriver om sig själva, så länge det är fakta, källor och korrekt. I princip bör det signeras typ "Janne.betald.konsult". Tyvärr är det ju då andra på WP som tycker att det är fel att skriva om sig själv, och det är där skon klämmer, i min åsikt. Jag ser WP som "fri information", snarare än som "skrivet av obetalda". Men visst när konsulter klantar till det så kan man gärna hålla på reglerna. Just i detta fall undrar jag, lade verkligen skribenten in alla " UnhideWhenUsed=" , "LsdException Locked=" etc? I så fall undrar man ju verkligen vad denna tänker eller sysslar med... och i så fall tror jag inte regel-sidor kommer att läsas eller förstås av sådana. --Janwikifoto (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 17.30 (CEST)

Det enklaste som jag ser det är att man skriver på sina användarsida "jag jobbar som betald konsult för xx", då behöver msn inte signera varje enskild redigering utan var och en kan avgöra när redigeringarna kan vara problematiska. Jag ser som jag då nämmde inget kontroversiellt i beslutet utan tycker skrivningen går bra ihop med de skrivningar som Paravel63 länkar till och som ju funnits länge på svenskspråkiga wikipedia och snarast mildrats något med åren.FBQ (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 17.47 (CEST)

Jag är emot någon regel om att behöva tillkännage att en redigerar mot betalning som ersättning. En bör ha rätt att även vara anonym i detta fall, men de som däremot vill tillkännage det bör naturligtvis heller inte hindras från det. Dessutom resulterar även en sådan regel i ett slags paradox, då det inte ens går att tvinga en att berätta om det (det går ju knappast att spåra huruvida en redigering är betald eller icke-betald). I övrigt anser jag att redigeringar enbart bör bedömas objektivt (efter vad redigeringen faktiskt resulterar i textmässigt), aldrig subjektivt (efter vem som gjorde redigeringen och vederbörandes förhållanden). Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 11.41 (CEST)

@Definiendum: Det är försent, den regeln är redan införd på hela Wikimedia. Frågan är hur vi rent praktiskt ska göra med de användare som får betalt för att redigera. - Averater (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 11.48 (CEST)

Angående den här differensen tror jag dock inte att det var användarens avsikt att ställa till det, utan snarare att det var ett oönskat tillägg av VisualEditor. Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 12.09 (CEST)

Det går inte att kontrollera om någon är betald för att redigera men det går att blockera och göra redigeringar ogjorda, vilket leder till en negativ uppmärksamhet som motverkar syftet med redigeringarna. Därmed kan man få betalda redigerare att inse att det är bättre att vara öppna med saken redan från början. Men som sagt, regeln är redan införd.FBQ (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 12.26 (CEST)

"regeln är redan införd"… Nja, det är en viss skillnad mellan att konstatera att WMF lagt till en regel och att vi som lokal gemenskap ska arbeta efter den regeln. Dvs om vi (som uttrycktes i vår lokala omröstning på Bybrunnen i våras Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-04#Voting) fortfarande tycker att regeln är dum… Så länge WMF inte utövar påtryckningar på oss borde vi ha tolkningsföreträde. Föreställer jag mig.--Paracel63 (diskussion) 12 oktober 2014 kl. 03.37 (CEST)

Är du helt säker på det? Användarvillkoren är väl regler som alla måste arbeta efter och gäller alla projekt: Sista stycket, första avsnittet "Our Terms of Use? Sen finns det till och med tvingande policys också: 11. Resolutions and Project Policies. Det går att få undantag även från villkoren, men det måste vara skriftligt om jag fattar rätt: 17. Other Terms, första och fjärde stycket. Annars håller jag helt med Definiendum.--LittleGun (diskussion) 12 oktober 2014 kl. 11.18 (CEST)

OK. Jag är glad så länge ingen tvingar mig att applicera regler som jag avskyr (med ett antal gång på gång påvisade argument). Tack för ordet.--Paracel63 (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 01.05 (CEST)

Den regel som refereras allra först i den här tråden ger möjlighet för svenska Wikipedia att bestämma mildare regler i samma fråga. Jag vet inte om vi har gjort det. Men om vi har gjort det så är det alltså vår egen åsikt som gäller. --Ettrig (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 09.57 (CEST)

Själv har jag kommit till ståndpunkten att vi bör tillämpa den hårdare regeln för att minska riskerna att någon av oss respekterade användare plötsligt för in tveksamma ordval efter att blivit betald av en uppdragsgivare att "fixa till" en artikel. I ett sådant fall fungerar inte våra "kontrollmekanismer" utan en tydlig annonsering att det som sker är betald redigering ser jag inte bara som önskvärt, utan ett måste. På samma sätt finns det ett otrevligt scenario där en grupp bestämmer sig att på konsultbasis sälja "försköningsarbete" av artiklar, även här kommer våra "kontrollmekanismer" fungera dåligt om det sköts skickligt, och vi inte är medvetna över detta förhållande. Däremot att en marknadsavdelning i en organisation skriver in lite skryt, är mer begränsat i sin "risk" och där brukar våra kontrollmekanismer fungera. Vi har visserligen generella skrivningar runt detta men jag skulle gärna vilja se vi blev mer explicita hur vi tillämpar dessa saker på svwp. antingen som en tillämpningsskrivning till det som gäller generella eller som "egna" regler. Att frågan är olustig då det handlar om risker från dåligheter och att vi kanske har lite olik syn bör inte förhindra att vi tar itu med frågan, så tillämpningen inte blir personstyrd, och att vi kan ge tydliga referenser om och när det "bränner till".Yger (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 10.34 (CEST)

Etablerade användare fångas inte särskilt lätt av klottersaneringen, men till exempel jag är intresserad av hur artiklar jag bidragit till utvecklas och kollar ofta upp ändringar också då de gjorts av etablerade användare (ofta lär man sig något nytt). Jag skulle inte tveka att fixa till ett "tveksamt ordval", kanske inte återställa, men försöka förstå vad användaren velat ändra och formulera om det till något icke-tveksamt. Om jag noterar sådant flera gånger skulle jag antagligen ta en titt på redigeringshistoriken. Etablerade användare är alltså inte immuna mot våra kontrollsystem. Jag har också svårt att tänka mig scenariot. Om jag blev anställd för att skriva om ett företag skulle jag se till att uppdragsgivaren förstår att jag inte tänker lägga in reklam. Jag har litet svårt att tänka mig någon bonus över normal timlön för moralfria redigeringar: bonusen borde vara stor och resultatet antagligen sämre. Och om jag tog emot en sådan bonus med avsikt att göra skäl för mig så skulle jag absolut inte berätta om det på Wikipedia, det skulle ju liksom ta bort hela poängen. WMF borde alltså begära handräkning av finsk polis för ett möjligt brott mot ett användaravtal. Jag misstänker att det är svårt att hitta en brottsrubricering som skulle berättiga till brytande av kommunikationshemligheten. Jag hoppas att WMF inte skulle utnyttja eventuell OTRS-kommunikation. --LPfi (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 11.22 (CEST)

Det är nog så att jag är ytterst återhållsam att "bråka" med etablerade användare och låter även sådant passera som jag "vet" är oriktigt/olämpligt. Och med den utgångspunkten är det också sällan jag granskar redigeringar i "mina" artiklar av dem, (mer än att se om jag har något att lära). Men kanske är det så att vi inte är större än att något av mina riskscenarior blev verklighet vi skulle märka detta, och bara då OCH om det blev en kontrovers om vad som tillåts, behöver bekymra oss att utveckla den engelska texten.Yger (diskussion) 13 oktober 2014 kl. 11.39 (CEST)

Jag fattar inte. Måste vi följa tillägget i användarvillkoren eller inte? (Att det blir svårt att kontrollera, bevisa, civilrättsligt straffa etc är inte detsamma som att det är tillåtet. Dessutom har väl WMF sina tvångsmedel; blockering till exempel).--LittleGun (diskussion) 14 oktober 2014 kl. 01.00 (CEST)

Jag tror att Ygers kommentarer "ett otrevligt scenario där en grupp bestämmer sig att på konsultbasis sälja 'försköningsarbete', kommer våra 'kontrollmekanismer' fungera dåligt om det sköts skickligt" samt kommentaren "jag är ytterst återhållsam att 'bråka' med etablerade användare" sätter fingret på den viktiga punkten. En etablerad användare ska nog anmäla betalda redigeringar. Däremot är det överlödigt och onödigt arbete att kräva att andra uppger betalda redigeringar. Görs redigeringarna korrekt så är det inga problem, förskönas och friseras det snyggt av en anonym men betald konsult kommer det inte att fångas upp, och klantigt införd reklam kommer ändå att fångas upp, oavsett deklaration om betalning eller ej. Jag tror att engelska wp satte reglen mer av politiska faktorer, än av rent behov. Det är dock fortfarande fascinerande att se så många betald pr-konsulter skriva så mycket reklam-smörja, inte bara på wp, jag undrar bara om de verkligen tror att folk är så dumma. --Janwikifoto (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 12.40 (CEST)

Behöver något fixas?

Har du upptäckt något på Wikipedia som "någon" borde fixa? Redan nu kan du lägga in det i nästa veckas tävling. Nästa vecka handlar tävlingen om att fixa saker andra tycker borde fixas. Titeln för tävlingen är Uppdrag så redan nu behövs olika uppdrag att utföra. Man får poäng om någon väljer att utföra just dina uppdrag även om du inte själv gör några andras uppdrag. Lägg gärna in blandade uppdrag så att det finns uppdrag åt alla, oavsett vad man gillar att göra. - Averater (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 11.09 (CEST)

Låter som en bra tävlingsidé! Det hade ganska ofta kunnat vara bra med mer samarbete. Vi har visserligen Wikipedia:Projektkontoret, men.. ja, jag kanske borde vända mig dit lite oftare även för mindre ärenden då, när man ser något som man tänker att det vore skönt om någon mer kunde sätta sig in i. Eller jag vet inte riktigt? flinga 13 oktober 2014 kl. 22.55 (CEST)

Jag kan verkligen rekommendera veckans upplaga av VT, även till dig som inte gillar tävlingar! Det är mer av samarbetsprojekt och att jobba axel vid axel. En stor eloge till Användare:Averater som snidat till denna finurliga tävling. Deryni (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 06.17 (CEST)

 Gillar Instämmer även jag. Det har nog varit en trevlig vecka för de flesta av oss som deltagit, och det har verkligen åtgärdats saker på många olika fronter. Det "riskerar" även att bli en fortsättning någon av de kommande veckorna. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 20.52 (CEST)

Veckans tävling vecka 43: Använd Wiki Loves Monuments bilder

Kalkugnarna i Östra Torp – en av bilderna från Wiki Loves Monuments 2013.

Vid midnatt startar en ny veckans tävling. Denna gång handlar det om att berika Wikipedia med de fina bilder som tagits under tävlingen Wiki Loves Monuments de senaste åren. Hjälp till med att lägga in bilder i listor och befintliga artiklar. Dock saknas det artiklar om flera av de byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, fasta fornminnen och kulturmärkta fartyg, som har bilder på Wikimedia Commons. Därför belönas artikelskapandet extra och fina priser utlovas. Du tävlar på denna sidan. Lycka till!--Historiker (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 21.28 (CEST)

Arbetslivsmuseer? /Haxpett (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 23.09 (CEST)

Naturligtvis – tillagt.--Historiker (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 23.19 (CEST)

Och nu har tävlingen startat. Jag hoppas att många engagerar sig, så att artiklar illustreras och fotografernas bilder kommer till användning. Lycka till!--Historiker (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 00.10 (CEST)

Åsikter behövs om eventuell sammanslagning

Jag startade en diskussionstråd på den här sidan om hur våra artiklar om Wheel of Time/Drakens återkomst-böckerna ska se ut, men har inte fått några synpunkter från andra användare än. Gå gärna in och skriv vad ni tycker, om ni har tid och lust! IDV^disk. 21 oktober 2014 kl. 10.34 (CEST)

Musikåret 1940

Jag håller på att bli grundligen utskälld av ett IP-nummer på Diskussion:Musikåret 1940. Utskällningen kan jag nog hantera, men vill gärna ha synpunkter i sakfrågan (det är självklart ok att ha synpunkter på mitt bemötande av IP:t också), gärna på artikelns diskussionssida. Läs historiken. Vänligen Rex Sueciæ (disk) 21 oktober 2014 kl. 15.54 (CEST)

Wikipediapodden

Jag har startat en podcast om Wikimedias olika sidor, gemenskapen och öppen kunskap i allmänhet. Är det någon här på Bybrunnen som vill hjälpa till med podden eller kommentera vad vi gjort så här långt? Hockew (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 12.43 (CEST)

Ett mycket trevligt initiativ och intressanta ämnen som avhandlas. Jag hoppas att det blir ett sätt att nå ut till nya målgrupper, som därigenom kan bli intresserade av hur Wikipedia fungerar och därmed själva vilja bidraga till att utveckla projektet. Det skall bli intressant att följa utvecklingen och se hur många som lyssnar.--Historiker (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 20.12 (CEST)

Tack så mycket :) Hockew (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 21.17 (CEST)

Projekt Uppsala

Vill bara berätta att jag dragit igång ett projekt för Uppsala. Blev så inspirerad av Göteborg och Stockholm :-) Tänkte att det där skulle vi behöva här i stan också! Några kommentarer? Synpunkter? Hockew (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 21.23 (CEST)

bra med projekt om detta. Det finns en grundproblem med detta ämnesområde att det för mycket domineras av studenter och har för få lokalkunniga. Socknarna är dåligt beskrivna, byggnaderna utanför centrum och universitet dåligt beskrivna och artikeln Uppsala har slagsida för det studentliga/ungdomliga.Yger (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 21.33 (CEST)

Roligt att du inspirerats av de andra stadsprojekten och jag önskar dig lycka till. Låt oss utbyta erfarenheter och inspireras av varandra.--Historiker (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 22.21 (CEST)

Tack till er båda! Det finns helt riktigt mycket att göra i artiklarna om Uppsala. Vi får börja jobba med dem så får vi se hur långt vi kommer :-) Och utbyte av erfarenheter och inspirera varandra låter lysande! Gillart! Hockew (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 22.40 (CEST)

Trevligt! Hoppas du lyckas engagera tillräckligt många för att hålla projektet vid liv :-)FBQ (diskussion) 22 oktober 2014 kl. 13.50 (CEST)

Tackar! Vi får väl se :-) Jag har träffat flera jättetrevliga wikipedianer här i Uppsala. Några av dem vill säkert jobba med lokala artiklar, åtminstone periodvis. Hockew (diskussion) 22 oktober 2014 kl. 14.18 (CEST)

Nytt format på NE.se

Hej! Igår (jag märkte det vid 22:30-tiden) nylanserades NE.se. Jag har beskrivit några av de viktigaste konsekvenserna i vår artikel om NE. Jag har också mejlat min kontakt på NE Per Söderberg med lite frågor. Den viktigaste förändringen just idag verkar vara att alla våra länkar till NE-artiklar (det är många tusen källhänvisningar det) har brutits. Jag håller tummarna för att de kommer att fixa det genom omdirigeringar, men idag är det hela havet stormar. Vet någon något mer i saken? Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 14.33 (CEST)

Om alla våra referenser till Nationalencyklopedin hade använt mallen {{NE}} så hade det varit busenkelt att fixa... /ℇsquilo 23 oktober 2014 kl. 15.34 (CEST)

Fast jag undrar om det är så enkelt. Mallen ger idag "http://www.ne.se/" som baslänk. När den skapades 2010 hade man "http://www.ne.se/school/lang" som baslänk. Det ändrades 2011 till "http://www.ne.se/" (korrekt, fast kanske inte om man länkat till NE:s ordbok). Många länkar i uppslagsverksdelen av NE.se har legat under "http://www.ne.se/lang/" alternativt "http://www.ne.se" (i regel med en sifferkod sist). När jag nu kollade den här manuellt inlagda länken [2] skickar den faktiskt vidare till den nya adresseringen [3]. Samma sak med [4] (mynt). Så kanske har de fixat omdirigeringarna nu (i alla fall för länkningarna till uppslagsverksdelen). Det lär vi märka.--Paracel63 (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 17.08 (CEST)

Dags för en veckans tävling och byta ut alla länkar till NE-mallen, kanske? Mason (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 17.06 (CEST)

Genomslag av valet 2014 i svwp

Själva valresultatet har förts in, bra, liksom listor över riksdagsledamöter, och ny regering. Alla kommunartiklar har också uppdaterats (vad jag kan se) med mandatfördelning 2014. Medan nya artiklar skapats för nya riksdagsledamöter och statsråd, så är uppdatering för de som redan haft artiklar mycket ojämn, nästan dåligt, men jag har hopp att det blir korrekt med tiden. Det ställe det fungerat sämst tycker jag är de ofta lite bluddriga textavsnitten om politik i kommunartiklarna. de finns bara i ungefär var fjärde, men de saknar vad jag kan se nästan samtliga källor, och de uppdateras inte! Just nu nöjer jag mig med att lägga in {{uppdatera}} men undrar om denna text egentligen inte borde raderas. Är det verkligen OK en så officiell info som hur kommunerna styrts är såpas oseriösa och källösa?.Exempel Lysekils kommun#PolitikYger (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 12.41 (CEST)

Jag tycker det ser bra ut i det här fallet. Mallningen är så tydlig att folk inte kan läsa texten utan märka inaktuell-mallen. Samtidigt är texten väl bättre än ingen text alls, föreställer jag mig.--Paracel63 (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 23.11 (CEST)

En Regnbågsallians kan komma ta över i Lysekil. --Allexim (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 09.50 (CET)

Meta RfCs on two new global groups

Hello all, There are currently requests for comment open on meta to create two new global groups. The first is a group for members of the OTRS permissions queue, which would grant them autopatrolled rights on all wikis except those who opt-out. That proposal can be found at m:Requests for comment/Creation of a global OTRS-permissions user group. The second is a group for Wikimedia Commons admins and OTRS agents to view deleted file pages through the 'viewdeletedfile' right on all wikis except those who opt-out. The second proposal can be found at m:Requests for comment/Global file deletion review. We would like to hear what you think on both proposals. Both are in English; if you wanted to translate them into your native language that would also be appreciated.

It is possible for individual projects to opt-out, so that users in those groups do not have any additional rights on those projects. To do this please start a local discussion, and if there is consensus you can request to opt-out of either or both at m:Stewards' noticeboard. Thanks and regards, Ajraddatz (talk) 26 oktober 2014 kl. 19.04 (CET) MediaWiki message delivery (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 19.04 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ulricehamn

Just nu är det många nya (eller ganska nya) konton som redigerar i artiklar med anknytning till Ulricehamn. Exempelvis Vädersholm, Timmele och Olof Rylander. Är det någon träff som pågår? /Hangsna (diskussion) 14 oktober 2014 kl. 20.23 (CEST)

@Hannibal: det är en Wikipediakurs där om jag förstått det rätt. -ArildV (diskussion) 14 oktober 2014 kl. 20.29 (CEST)

Precis. Men nu är vi klara för idag. Samma sak två tisdagar till.//Hannibal (diskussion) 14 oktober 2014 kl. 20.33 (CEST)

Idag är det dags igen. De närvarande nykomlingarna är LisaMartens76, Anna Laang, Gunnel Brosis (eller Brostorp_140), GoranTheProfi och eventuellt Boelify. Vi kör mellan 18 och 20.30 ungefär och kommer att redigera framför allt i artiklar om Ulricehamnstrakten. Jag kommer att försöka dubbelkolla deras grejer under tiden men/och begär ingen särbehandling.//Hannibal (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 12.24 (CEST)

Idag är tredje och sista tillfället. Samma deltagare.//Hannibal (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 16.11 (CET)

Veckans tävling vecka 44: Källbelägg artiklar

Vid midnatt är det dags för en ny veckans tävling. Vi tar en favorit i repris, nämligen att källbelägga artiklar. Wikipedias trovärdighet bygger på att artiklarna har trovärdiga källor. Just nu finns det över 24 000 artiklar, som saknar eller har brister i källor och referenser. Därför genomförs för tredje gången i år en tävling som går ut på att förse artiklarna med källor. Extrapoäng delas ut för åtgärd av artiklar, som behövt källor sedan 2009. Du tävlar på denna sidan. Lycka till!--Historiker (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 16.30 (CET)

 Gillar Och vecka 45 delar vi ut uppdrag till varandra, enligt framgångsreceptet från oktober. --Paracel63 (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 19.34 (CET)

 Gillar Deryni (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 22.31 (CET)

Utvald bild

Hej allihopa, jag kan för närvarande inte säkerställa att den utvalda bilden på huvudsidan byts var fjärde dag då jag har mycket annat på gång. Den som vill att bildens ändras enligt gängse schema får göra det själv. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 29 oktober 2014 kl. 17.43 (CET)

Kategori för kyrkbyar

Det finns många artiklar över kyrkbyar liksom Gräsgård. Om någon kyrkby är varken tätort eller småort, ligger den bara i kategorin för orterna i kommunen liksom Kategori:Orter i Mörbylånga kommun. Kunde det också finnas Kategori:Kyrkbyar i Sverige som skulle innehålla

• alla kyrkbyar; eller
• bara sådana kyrkbyar som är inte tätorter eller småorter?

Sådan kategori skulle hjälpa att hitta artiklar över kyrkbyar på samma sätt som kategorierna Kategori:Tätorter i Sverige och Kategori:Småorter i Sverige hjälper hitta alla artiklar över tätorter och småorter. --Raksa123 (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 22.47 (CEST)

Jo, det kunde det, och om någon vill skapa det så är det ok. Tycker att alla kyrkbyar skall vara med, även om de är tätorter, eftersom alla inte vet om vilka kyrkbyar som är tätorter och därför kanske missar dem om det vill hitta dem... Adville (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 22.50 (CEST)

Det kan vara bra att först att definiera vad som menas med kyrkby. Enbart bebyggelse som ligger invid en kyrka? Inkluderas även SCB-orter vid en kyrka även om byn egentligen heter något annat? Räcker det att bebyggelsen ursprungligen låg vid kyrkan eller att det tidigare fanns en kyrka vid bebyggelsen? Är en prästgård, en skola och ett före detta kommunhus vid en kyrka en kyrkby? Gräsgård är väl i alla lägen en traditionell kyrkby men det är ganska många andra som i artiklarna kallas kyrkbyar är mer tveksamma.--FBQ (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 23.47 (CEST)

Och är tex Nässom en kyrkby då den ligger vid en kyrkoruin? (Nya kyrkan ligger ett par km bort vid en annan ort.) -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 08.56 (CEST)

Jag tror det blir svårt att göra en sådan kategori utan att ha någon databas som grund, alltså något som säger "detta är en kyrkby, detta är det inte". Det har ju visat sig tillräckligt svårt att kategorisera och utveckla artiklar om småorter och där har vi ändå klara definitioner och tydligt avgränsade områden. /Hangsna (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 08.58 (CEST)

Om en sådan saknas tror jag det behövs åtminstone lokalkännedom i många fall. I Ytterlännäs socken här uppe tex så skulle jag sannolikt kalla Näs för kyrkby för gamla kyrkan, men att den nya saknar kyrkby, trots att en bebyggelse med namnet Holmen ligger på andra sidan den nedlagda järnvägen. (Ingen av dessa byar har ngn artikel vad jag vet.) Yger skrev in Ytterlännäs i anslutning som kyrkby här i början av sitt arbete med sockenartiklarna, men efter vad jag vet så finns det ingen by med det namnet. Förvirringen uppstod som en konsekvens av att det namnet finns inskrivet på annars tillförlitliga kartor. -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 09.07 (CEST)

Kyrkybegreppet ÄR ett svårartat begrepp. De fungerar olika i olika landsändar, det blev ofta förvirrande när stationer anlades i närheten på 1880-talet och hur bebyggelsen benämn(t)s är en egen vetenskap. Mitt synsätt är att det var centralorten i socknen och landskommunen före 1952. I en kyrkby skall då finnas förutom kyrkan, eventuellt en prästgård (dock inte nödvändigt), klockarens boställe, en skola, ofta socknens viktigaste, och viktigast byggnaden där kommunstämman möttes. I Hakarps kyrkby syns skolan till vänster och kommunhuset till höger och även om andra byggnader saknas så kvalificerar de för mig en kyrkby. Men medan skola och prästgård oftast finns väl dokumenterad så är det betydligt sämre ställt med klockarens bostad och samlingsplats för kommunstämman (som inte alltid ens var en dedikerad byggnad). När kyrkbybegreppet är tillämpbart anser jag det relevant tydliggöra byn, även om det krävs fortsatt "forskning" för att få fram vettigt namn och om bebyggelsen vid kyrkan verkligen var en kyrkby enligt denna definition och att reda ut förvirringen kring hur det såg ut kring 1870 kontra 1950. När jag nu går igenom alla orter, så försöker jag fintrimma detta vid sidan om att jag skapar infoboxar för samtliga (där jag anger form=kyrkby. När kyrkbyn uppgått i en tätort/småort anger jag dock inte kyrkby, då det oftast krävs en fördjupad analys för att förstå samspelet mellan tätortens framväxt och den ursprungliga bebyggelsen kring kyrkan (för att nu inte ta upp problemen med namngivningen). Nu anger jag kyrkby i infoboxen i socknarna, vilket är gott nog för mig. Att även skapa en egen kategori är jag öppen för men inte entusiastisk för. För mig gränsar det till frågan om att ha en kategori för alla socknar, vilket jag ser som en önskad utveckling men först när Distrikten etablerats 2016, då vi kan fundera på om underkategorin blir distrikten eller sockan. Jag skulle då vilja dubbelkategorisera tätorter och småorter i kommun och socken men låta mindre byar bara kategoriseras i socken/distrikt, ungefär som i Kategori:Orter i Falkenbergs kommun.Yger (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 10.21 (CEST)

Ett problem om man tittar på äldre kartor (bland annat generalstabskartan) är att det ofta finns ett ortsnamn placerat vid platsen för kyrkan, som då ofta just syftar på kyrkan, inte på namnet på bebyggelsen runt omkring, som kan heta något annat, särskilt om det handlar om ett fåtal hus.--FBQ (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 13.23 (CEST)

Det känns som att det kan bli problematiskt att skapa en kategori för detta eftersom det inte finns någon fastställd definition på vad som menas med en "kyrkby". När det gäller formella begrepp som tätort eller småort kan vi alltid luta oss mot SCB om någon opponerar sig och tycker att X minsann inte är det eller det utan något annat. --Andhanq (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 15.32 (CEST)

I två av de tre fall där jag vet var kommunstämman höll till så var det i bägge fallen i grannbyn, inte i den by där kyrkan står. Det rör sig om ett avstånd på någon till ett par kilometer fågelvägen. I det tredje fallet låg den något hundratal meter bort. -- Innocent bystander (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 16.36 (CEST)

Även om det tenderar till andra frågor kan det ju vara värt att notera att i Dalarna och Uppland och även enligt min erfarenhet även i övriga angränsande landskap är det vanligaste att det inte alls finns någon by med samma namn som socknen och kyrkan. På Gotland känner jag inte till någon enda kyrkby. Ibland kan kyrkan antas vara avsöndrad från en by med annat namn som kan anges som kyrkby. Sedan finns det annat, ofta modernare stationsamhällen som fått namn efter en socken - ibland nära och ibland långt ifrån kyrkan. Sedan finns ytterligare exempel på SCB-orter som fått namn efter socknar på 1990-talet eller senare. Jag har bland annat slitit med Funbo där 99 % av alla inlänkar i själva verket handlar om socknen. Småorten angavs tidigare som kyrkby - det handlar om villor huvudsakligen från 2000-talet byggda i vad som tidigare var en stenbacke intill kyrkan. En Funbo station anlades 1930 men den ligger söder om småorten och där finns enbart ett stationshus. Follingbo och Hemse är två andra exempel som tidigare angavs vara kyrkbyar. Namnet Follingbo används lokalt enbart om socknen och någon by med namnet Follingbo finns inte. Hemse används både om socknen och orten, men namnet kommer med anläggandet av järnvägsstationen som hette Hemse, någon äldre kyrkby med namnet har aldrig funnits. Det skulle behövas rejäl städning - artikeln Leksands socken anger Leksand som kyrkby. Någon by med namnet Leksand har aldrig funnits, det är namnet på det municipalsamhälle som bildades 1907. Ibland anges Leksands-Noret som kyrkby men det är egentligen ganska tveksamt. På kyrkudden låg prästgård, klockargård, kyrvallen med kyrkstallarna, från 1690-talet gästgiveri och senare tingsstället. Från kyrkvallen till de västligaste gårdarna i Noret var det i mitten av 1800-talet innan området byggdes igen omkring 500 meter, före branden 1902 låg en betydande del av byn öster om järnvägen. I Östervåla socken anges Östervåla som kyrkby men någon by Östervåla har inte heller någonsin funnits och det känns väldigt tveksamt att kalla dagens tätort "kyrkby". Det har antagits Hov har varit den ursprungliga kyrkbyn men i historiska källor är Hov skiljt från prästgården och kyrkan.FBQ (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 21.48 (CEST)

Frågan är alltså om begreppet "kyrkby" skall användas i den historiskt korrekta betydelsen eller i den som överensstämmer med människors nutida språkbruk, vilket senare kan anses överensstämma med POMMF. Jag vet av egen arfarenhet att den bebyggelse som idag finns runt våra kyrkor ofta är av sekundär karaktär. Fastighetsbeteckningarna visar ofta att det varit andra namn än socknens som använts tidigare. Det kan handla om stationssamhällen från 1900-talets början vars huvudsakliga bostadsbestånd är från detta århundrades senare hälft, inte sällan från 1970-talet och framåt. Tidigare har där funnits prästgård och från 1800-talets mitt skola. Det jag funderar över är något som givetvis i regel förlorar sig i historiens dunkel, nämligen hur socknen fick sitt namn om den inte fått det från en kyrkby. Kan det ha handlat om kompromisser av det slag som ibland användes när storkommunerna bildades på 1950-talet? Ingen by skall få ge namn åt kyrkan utan det blir en sjö eller något annat som är mer neutralt. Samtidigt måste det ju finnas fall där en kyrkby med samma namn existerade under tidig medeltid, men därefter försvann för att återuppstå under de senaste hundra åren. Tostarpadius (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 22.13 (CEST)

Jag upplever det som udda att kalla ett stationssamhälle eller villaområde för "kyrkby" - men det är möjligt att det är jag som avviker från POMMF. Möjligen finns det olika upplevelser i olika delar av landet. Det här med namngivningen av socknarna har det skrivits en hel del om och teorierna är många. Det går dock att säga en del om saken - åtminstone i Uppland var byar under järnålder sällsynta, och även senare bestod ofta bebyggelsen av ensamliggande gårdar. Namnet på kyrkan och socknen kan i vissa fall ha varit namnet på en gård, som donerades till kyrkan och blev prästgård. Efter några hundra år var namnet bortglömt. På Gotland där det också ofta handlar om ensamliggande gårdar under sen vikingatid har det så vitt jag förstår antagits ha varit så. I Uppland är det ibland knepigare och prästgården kan ligga i en helt annan by, även om kyrkan likafullt kan ha byggts på platsen för en försvunnen by. Många sockennamn är helt enkelt traktnamn, kyrkan ligger samlad kring vad som redan under förkristen tid varit en naturlig odlingsbygd omgiven av skogsområden och utbygder och mycket väl kan haft ett gemensamt namn redan innan socknarna och kyrkorna kom till. Under historisk tid tillkomna socknar har oftare namn efter byar där de placerats. FBQ (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 22.52 (CEST)

Näsby socken vet jag inte om den ens har egen prästgård. Åtminstone i äldre tid delade den präst med en grannsocken. -- Innocent bystander (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 11.35 (CET)

@FBQ: Min upplevelse är att för de allra flesta betyder "kyrkby" helt enkelt den by eller det samhälle där kyrkan är belägen, särskilt om denna/detta har samma namn som kyrkan/socknen. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 14.30 (CET)

Om samhället är en stad är det väl ändå knappast så? Gäller din upplevelse enbart svenska kyrkans kyrkor eller även missionsförbundets kyrkor, pingstkyrkor och andra kyrkor tillhöriga andra samfund än svenska kyrkan? Annars är ju problemet dessutom att SCB:s särskilt småorter lokalt egentligen heter något helt annat.--FBQ (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 16.24 (CET)

Nej, städer eller köpingar skulle nog ingen komma på att kalla kyrkbyar. Någon exakt storleksgräns går knappast att sätta, men småorter och mindre tätorter får ofta denna benämning. De konstlade namnen på de förra är en annan problemastik. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 19.19 (CET)

Ja, jag försökte diskutera saken härhemma och konstaterar att det nog är stor variation i hur man ser by kyrkbyar och vad som kan sägas uppfylla kraven. För mig är kyrkby ett historiskt begrepp - Terra Nova, Visby är inte en kyrkby runt Terra Nova-kyrkan lika lite som stationsamhällen är det. En by är en agrar bosättning - en grupp om minst tre lantgårdar som ligger så nära ihop att deras odlade arealer eller hemägor berör varandra och är blandade med varandra inte en samling villor eller arbetarbostäder, och en kyrkby är främst relevant utifrån att den fungerat som kyrkby för en kyrka tillhörig Svenska kyrkan under tiden det var den enda kyrkan att besöka, helst före Kyrkogångspliktens upphävande men alla fall före konventikelplakatets upphävande. Sedan är en by en by även om innevånarna inte längre är lantbrukare eller inte ens längre fast boende i husen, ja till och med en avfolkad by om ingen alls bor där, och en kyrkby är en kyrkby även om ingen i den längre skulle besöka kyrkan. Men jag insåg att det inte var så enkelt, även om de flesta verkar vara helt överens om att bara byar med en kyrka tillhörig svenska kyrkan kan räknas som kyrkbyar. Nå, det stärker alla fall bara min uppfattning att det är en olämplig kategori.FBQ (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 00.46 (CET)

Vad som kan kallas "by" finns det delade meningar om. Även för mig hör det ihop med agrara traditioner. Jag bodde en gång i ett bruks- och stationsamhälle utan sådana och i mina öron lät det tokigt när man där bildade ett byalag. Tostarpadius (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 02.03 (CET)

We do these things not because they are easy, but because they are hard. Yger (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 11.42 (CET)

Kanske också bäst att säga: jag hoppas mitt inlägg inte uppfattades som hård kritik av din insats i sockenartiklarna, Yger. Jag har som sagt bara verkligt bra koll på vissa områden, och om den som tog itu med sockenprojektet ha väntat till du hunnit läsa in dig på exakta detaljer i alla landsändar hade troligen arbetet aldrig blivit av. Tänkte att det ändå kunde vara en detalj värd att påpeka för den som arbetar med de här socken- och ortartiklarna framöver, och dessutom passa på att kontrollera om det finns andra uppfattningar om vad en kyrkby egentligen är. Och jag tycker att det kan vara lämpligt att inte sätta igång med något kategoriseringsarbete innan det finns en definition av vad den kyrkby är innan man startar. Vad beträffar kategorierna är ju till för att underlätta sökning, och om det blir en gissning om en artikel skall ligga i kategorin eller inte blir det ju svårt att använda dem.

Bybildningsprocessen är intressant, liksom den geografisk-demografiska förändringen i Sverige - ett ämne jag ibland har funderat på att skriva något om, men som skulle ta en hel del tid och arbete och tillgång på bra källor. Näsby socken verkar ha prästgård, ekonomiska kartan anger 1940 en sådan i byn Näsby, som omfattar 7 mantal. I samband med laga skifte 1934 kallas fastigheten Näsbylund. Jag såg dock att redan vid storskiftet 1797 ligger prästgårdsägorna avgärdes men inom Näsby bys rågångar.--FBQ (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 12.23 (CET)

Den ursprungliga tanken var så enkel att man skulle bara titta på varje artikel i kategorin Kategori:Socknar i Sverige. Ort som sägs vara kyrkby i socknens infobox skulle höra till kategorin Kategori:Kyrkbyar i Sverige. I några artiklar liksom Edsbergs socken anges dock ingen kyrkby. --Raksa123 (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 22.29 (CET)

Jag tror man skulle behöva titta över de infoboxarna först. Just nu saknar infoboxarna källor och jag har som sagt gått igenom en del och konstaterat att mina källor anger helt andra kyrkbyar. Då är problemet att man använder olika definitioner, men just nu saknar den definitionen som infoboxarna använder källa i artikeln kyrkby, och även om man hittar en sådan så bör artikeln helst även ange att det är den definitionen man använt när det finns andra. Jag kan som exempel nämna Tierps socken, Nora socken, Uppland, Östervåla socken, Huddunge socken (inte helt enkel då artikeln handlar dels om radbyn som är riksintresse för kulturmiljövården och dels småorten som ligger 500 meter från byn).FBQ (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 09.20 (CET)

Det kan nog vara ganska godtyckligt vad som står i faktarutorna. T.ex anger Envikens socken Rönndalen som kyrkby! - och det kan ju synas motiverat utifrån nutida förhållanden, men kyrkan har bara stått i den byn något halvsekel! Å andra sidan är det inte uppenvbart att Enviksbyn heller är kyrkby, om det krävs mer än att det är byn där kyrkan står (stått). Taxelson (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 09.37 (CET)

Och i grannsocknen Svärdsjö socken är det nog ännu värre. Där anges Svärdsjö som är ett sentida namn på Borgärdet som kyrkby, trots att denna ligger någon km från kyrkan, och det finns en by vid kyrkan som heter just Kyrkbyn . Samma problem i Floda socken, Dalarna - Dala-Floda är ingen by, utan ett samlingsnamn för ett antal byar som utgör tätorten. En av dem är Kyrkbyn. Taxelson (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 10.05 (CET)

Som jag försökte uttrycka ovan anser jag definitionen i artikeln kyrkby som helt OK. Också fungerar Rosenbergs uppslagsverks från 1880-talet som en tämligen bra källa, som dock i vissas fall kan kompletteras. Enviken/Rönndalen tycker jag är helt korrekt, då kommunhuset anlades i Rönndalen som är ett äldre namn på sydöstra delen av dagens Enviken. Däremot är det mycket av det som nu anges om kyrkbyar i andra sockenartiklar som inte stämmer och behöver rättas/utökas. Då kyrkbyhistoriken för mig är lika viktigt och relevant som socknens historia, så ser jag det som en uppgift vi behöver hjälpas åt med framöver att fixa, för även Rosenberg anger tex att tierps kyrkby ligger 500 m från Tierps stationssamhälle, och då bör ju det finns ett uppslagsord Tierps kyrkby. I min "plan" (som jag inte vet om jag orkar genomföra) ligger det att från sommaren/hösten 2016 gå igenom all sockenartiklar igen, och då kunde ju även en översyn av angiven kyrkby finans med. Yger (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 10.22 (CET)

ja, kanske den definitionen är mest användbar, även om det innebär att en kyrkby varken behöver ha eller haft kyrka, eller vara eller ha varit en by. Frågan om på vilken by kyrkan ligger, är kanske heller alls ingen framkomlig väg. Det är både svårutrett och ointuitivt. Ingen skulle nog kalla Störlinge kyrkby i Gärdslösa socken, trots att kyrkan ligger i utkanten av Störlinge bys mark, men skola ligger i Norra Gärdslösa och prästgården i Södra Gärdslösa - Gärdslösa betecknar småorten och socken, men är ingen bybeteckning. Frågan är om denna heterogena samling orter som av olika skäl kan kallas "kyrkbyar" behöver någon kategori. Jag är inte övertygad. Taxelson (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 10.48 (CET)

(redigeringskonflikt) Rosenberg syftar absolut inte på småorten "Tierps kyrkby", som är ett modernt villaområde. Rosenberg syftar möjligen just på byn Tuva dit det visserligen är lite längre men fortfarande omkring 500 meter. Möjligen menas bara att kyrkan inte ligger i stationssamhället, det är ju lite svårt om han inte skrivit ut namnet, jag misstänker att han snarast bara skrivit ut var kyrkan ligger. När Rosenberg skriver om Nora socken "Vid åsen och nära en vik af elfven ligger kyrkobyn" så har han ju inte definierat vad han menat med kyrkbyn. Den hette åtminstone inte Tärnsjö då, antagligen har han lite lösligt talat om bebyggelsen i flera av byarna runt kyrkan. I Östervåla anger han Åby, Östervåla som kyrkby. Visst, det går givetvis att definiera det så snarare än Hov, den byn var större och kanske passar bättre som plats för gästgiveri och tingsstuga. Men då är problemet att Östra Åby idag inte ens idag är del av Östervåla tätort (även om Västra Åby är det) och är belägen längre från kyrkan. Det går givetvis att förbättra efterhand, men det finns skäl att inte göra kategorier åtminstone innan det arbetet är klart.FBQ (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 11.05 (CET)

@Yger: Tolkar jag Dig rätt om jag förstår det som att Du med "kyrkby" menar ett slags centralort i socknen, oavsett om kyrkan ligger där eller inte? Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 17.48 (CET)

ja någon form av centralort samt att den ligger i anslutning till kyrkan. Jag är också öppen att den kan ligga några 100 meter från själva kyrkan, åtminstone säg 250 meter och kanske tom 500 meter (men då blir jag osäker).Yger (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 17.51 (CET)

Tack för svaret! Vi kastar tydligen stenar längre än våra förfäder och femhundra meter ser jag inte som något särskilt långt avstånd. Jag är rädd att det kommer att bli svårt att enas kring en definition. Detta att kyrkorna flyttats i sen tid är ju heller inte ovanligt. Nittorps socken är ett annat exempel, för att nu inte nämna Västra Sönnarslövs socken där den gamla kyrkplatsen inte ens ligger i den sentida församlingen. I det sistnämnda fallet finns det dock ingen bebyggelse att tala om i närheten av 1800-talskyrkan. Tostarpadius (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 18.05 (CET)

Om kategorihänvisningar för omdirigeringsrubriker

Jag vill lyfta frågan om kategorier och dess egentliga, praktiska funktion? Är inte syftet med kategoriklassificering att underlätta för läsarna att lättare kunna samlat överblicka alla artiklar inom ett visst ämnesområde, samt att kunna lättare finna det man söker (likt index i en bok) eller upptäcka saker man inte kände till tidigare inom området? Inte sällan är ord/namn, som omdirigeras till en samlande artikel, av precis lika stort indexerings- och sökvärde i sig som den samlande artikeln och ofta känner kanske läsaren till ett nyckelord/begrepp utan att veta dess större sammanhang. Därför anser jag det av stort värde att kunna kategorisera även sådana viktiga, speciella söknamn, som av praktiska skäl råkat bli omdirigeringsord i stället för en egen artikel. Därför blir jag bedrövad när vissa redigerare raderar dessa sökkategorier från dessa omdirigeringssidor, för jag kan inte se meningen med att göra informationssökandet svårare för läsarna. Vilken kutym gäller för dessa frågor? Finns några regelverk om detta. Vad jag stött på är mer enskildas hänvisning till att "vi brukar inte…". Som några exempel kan jag nämna Stockholmsdeklarationen, som är ett historiskt känt dokument och dirigeras till historiska Förenta nationernas konferens om mänsklig miljö i Stockholm 1972, eller Nordiska Kulturtidskriftsföreningen, som dirigeras till den svenska medlemsföreningen Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, där den står beskriven i samma artikel. Om vi inte kan indexera denna typ av helt egna sökord med kategorier, så ser jag ingen annan lösning än att tvingas ändra dessa omdirigeringar till en massa nya, helt egna små artiklar med vedertagna kategorier. Dvs Stockholmsdeklarationen etc får sin egen artikel. Detta är verkligen ingen bra lösning, så det är bättre att lösa det på förnuftigare sätt.--Bemland (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 04.13 (CET)

Jag har aldrig stött på detta fenomen att kategorier raderas i omdirigeringar. Om det är frekvent ser jag det som djupt beklagligt. Det är mycket praktiskt att kunna kategorisera på detta sätt. Inte minst har jag använt det när någon släkting kortfattat omnämns i en annans biografi. Tostarpadius (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 04.17 (CET)

Vad gäller djur- och växtarter är det väll standard att deras vetenskapliga namn kategoriseras i vetenskapligt-namn-kategoriträdet, oavsett om de är omdirigeringar eller ej? ⬤Bοⅳⅰе 28 oktober 2014 kl. 07.41 (CET)

Ja, det är standard. Lsjbot har kategoriserat tiotusentals omdirigeringar. Även utanför biologin håller jag med Bemland och Tostarpadius om att kategorisering av omdirigeringar fyller en viktig funktion och bör absolut inte generellt raderas. De enda omdirigeringar som inte bör kategoriseras är väl stavningsvarianter och liknande. Lsj (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 08.39 (CET)

Det rudimentära regelverk som finns på området hittas här: Wikipedia:Omdirigeringar#Kategorier i omdirigerade artiklar. Det ger inget stöd för kategoriseringsradering. Men det skulle må väl av lite kärlek och uppdatering. Lsj (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 08.43 (CET)

Ja, vi brukar göra så. Till exempel så är både artikeln 9M120 Ataka och omdirigeringen AT-9 Spiral-2 kategoriserade som pansarvärnsrobotar. /ℇsquilo 28 oktober 2014 kl. 11.28 (CET)

Poängen med kategorierna är ju att underlätta för läsaren att hitta artiklar. Då är det bra att kategorisera omdirigeringar, både när de skulle hamna i olika kategorier, och när de skulle komma långt ifrån varandra i alfabetet inom en kategori. T.ex. tycker jag definitivt att kategori:Asiens länder både ska ha Burma under B och Myanmar under M. Lsj (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 16.46 (CET)

Det gläder mig att fler än jag inser värdet av dessa kategorier. Jag har nu återställt några (nämnda) exempel, men fler borttagna dito finns utan tvekan. Frågan är bara hur man skulle kunna hitta dem? Ett förtydligande på Omdirigerings-instruktionssidan, som Lsj nämner ovan, är naturligtvis en bra sak.--Bemland (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 23.27 (CET)

Om det är en bestämd användare som ägnat sig åt detta finns ju möjligheten att gå igenom vederbörandes redigeringar. Det är måhända inte helt comme-il-faut, men fullt genomförbart. Tostarpadius (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 23.31 (CET)

Jag tycker att det känns lite tveksamt att både Scandipop och Scandipop Awards behöver finnas i kategorin "Populärmusik". Och varför ska den förstnämnda kategoriseras i "Musik i Europa" medan den andra i flera landsspecifika musikkategorier. I fall som detta är det väl bättre att kategoriseringsansträngningarna begränsas till artikeln och man låter omdirigeringssidan vara okategoriserad. --Larske (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 01.02 (CET)

Angående Scandipop, så har det en brittisk anknytning med radio-/tv-kopplingar där, samt Sverige/Skandinavien. Visst kan man ha samma Europa-kategori även där, men som namnet antyder så är priset inriktat på musik från Skandinavien, varför dessa landskategorier är relevanta. Jag vet i övrigt inte vari problemet kan tänkas bestå, det är väl inget som stör att det finns kategorier på båda sökorden, eller? Det ena är en populärmusik-mediaverksamhet, det andra ett musikpris som regelbundet utdelas av verksamheten, det kan vara bra för den som söker att kunna finna båda lättare.--Bemland (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 15.45 (CET)

Hade det då inte varit bättre att kategorisera priset som "Musikpris i ..." och inte bara som "Musik i ...". -- Innocent bystander (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 17.55 (CET)

Det finns helt klart nackdelar med att kategorisera omdirigeringar, bland annat att såsom tidigare hävdats att kategorierna skall fungera som ersättning för summariska listor. Om det finns 46 svenska mässingsbruk skulle kategorin Svenska mässingsbruk skulle innehålla 78 artiklar medan det i själva verket bara var 19 som var artiklar om bruk och resten omdirigeringar från alternativa stavningar eller namn. Det blir också svårt att föra statistik över hur många artiklar i olika ämnen som finns. Sedan kan jag inte avgöra om fördelarna överväger.FBQ (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 20.27 (CET)

Jag håller med om problemet med ovanstående. När man gör navigationsrutor är välskötta kategorilistor en klar tillgång. Dubblettkategoriseringar och kategoriseringar av omdirigeringar försämrar överskådligheten.--Paracel63 (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 00.58 (CET)

Man får väga det ena mot det andra. Tror en bra princip är att avstå från omdirigeringskategorisering när omdirigeringen bara skulle hamna precis bredvid artikeln i samma kategori, typ stavningsvarianter. Då gör omdirigeringskategoriseringen ingen nytta, för man hittar rätt ändå (Kiev vs Kijev vs Kyiv). När artikel och omdirigering inte liknar varann är det däremot motiverat att kategorisera, som i exemplet jag gav ovan med Burma och Myanmar. Lsj (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 08.44 (CET)

Det ger ju intrycket att det finns ett mer land i Asien än det faktiskt gör! Om det ena vore kategoriserat som ett historiskt land i Asien istället vore det en annan sak. -- Innocent bystander (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 09.08 (CET)

Att hitta det man söker ser jag som viktigare än intrycksstatistik. Hur som helst ser man i kategorin att omdirigeringarna är kursiva. Just Myanmar vore det inte korrekt att kategorisera som ett historiskt land, eftersom benämningen är officiell idag, om än omstridd. Lsj (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 09.19 (CET)

Nej, det skulle då vara Burma som var historiskt. Men med tanke på att det är kontroversiellt och att det kanske fortfarande är det mest naturliga uppslagsordet så funkar det inte. -- Innocent bystander (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 12.23 (CET)

Att använda kategoriinnehåll som listor kan bli besvärligt även med tanke på omstridda saker. Gällande länder kan till exempel Sydossetiska republiken vara något sådant där det inte är självklar för alla varför den borde ingå eller inte. Jag tycker som Lsj att det finns många fördelar med att kategorisera omdirigeringar för att hjälpa läsare att hitta. Vetenskapliga och olika allmänt accepterade namn på olika arter ser jag som självklara att kategorisera men även Burma/Myanmar tycker jag ska kategoriseras. Jag tycker nog till och med Sydossetiska republiken skulle kunna kategoriseras för att hjälpa dem som söker efter det. - Averater (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 12.50 (CET)

Varför då inte hellre under Icke-erkända eller mestadels icke-erkända stater. -- Innocent bystander (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 15.27 (CET)

Det hade varit praktiskt om omdirigeringar – i vissa fall – kunde "ärva" kategorier efter målsidorna. Så att t ex Chebyshevs olikhet (omdirigering, vanlig alternativ stavning) automatiskt hamnade i samma kategorier som Tjebysjovs olikhet (målsida). Det går att fixa med mallar etc men jag föreställer mig ett magiskt ord. Vet inte om detta ligger på utvecklarnas önskelista, kanske. /NH 30 oktober 2014 kl. 16.07 (CET)

Nå, som Lsj påpekar ovan, så blir ju faktiskt alla omdirigeringssidor kursiverade i kategorilistorna, varför man lätt kan räkna bort dem om man vill ha statistisk eller annan överblick i listorna, varför FBQ:s exempel ovan om "Svenska mässingsbruk" respektive alternativnamn på länder, växter etc inte borde behöva vara så stort bekymmer för den som är införstådd med kursiveringens innebörd. För statistik kanske man till och med kunde skapa automatisk separerad uppspaltning i redovisningar, om så inte redan finns?--Bemland (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 18.38 (CET)

Länkar till andra språkversioner

Vi diskuterad detta nyss (tråden verkar trillat över till arkivet). här finns ett excellent verktyg framtaget för att hjälpa till med det.Yger (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 16.16 (CET)

Vad händer när man klickat i där? Jag har fyllt i några men kan inte se att något hänt. - Averater (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 18.07 (CET)

Inget händer på Wikidata, tyvärr. Resultatet sparas på check by list. /ℇsquilo 30 oktober 2014 kl. 20.27 (CET)

Jag märkte det just nu, det var ju dåligt. Dock går det att när sidorna syns bredvid varandra gå in i wikidiata på vanligt sätt längst ner tv och göra länkningen. jag provade med danska och norska, många bra träffar.Yger (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 21.05 (CET)

Jag körde på Svenska och Engelska. Många robotskapade artiklar om insekter och svampar som saknar interwiki där. /ℇsquilo 31 oktober 2014 kl. 08.47 (CET)

Bästa bidragen i september

Katalanska länderna (t.v.) valdes till bästa nyskrivna septemberartikel, medan Katalonien (t.h.) utsågs till septembers bästa utökning.

Katalanska länderna utsågs till september månads bästa nyskrivna artikel. Katalonien valdes samtidigt till den bästa artikelutökningen. Vi fortsätter att förnominera artiklar (max två per skribent och avdelning), så att det blir lite färre artiklar att välja bland när det är dags att rösta. För oktober har vi nominerat 32 nyskrivna och 23 utökade artiklar. Välkomna att rösta (här och här) eller att lista novemberartiklar. Vänliga wikihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 november 2014 kl. 01.43 (CET)

Tack för listor med koordinater

Jag ville bara tacka och uppmuntra de som hållit på med listor av olika slag och där lagt in koordinater. Exempelvis listor över offentlig konst, fornminnen, sjöar och annat. Det är rätt mycket pyssel med att fixa sådana listor men det är härligt för den som kommer efteråt och bara har allt serverat! Så tack för det och fortsätt gärna :) (Känner ni er träffade så ta åt er) /Hangsna (diskussion) 1 november 2014 kl. 13.27 (CET)

Somalia och Somalias historia

Var och föreläste om Wikipedia för lärare på #digdag2014 i Växjö i tisdags. En kvinna med ursprung i Somalia beklagade sig över att vår information om Somalias historia var felaktig, och bekymrade sig också över felaktiga kartor. Jag uppmuntrade henne till att själv redigera det hon tyckte var felaktigt, men lovade också att lämna en blänkare om situationen här. Jag har dessvärre mycket dålig koll på Somalias historia, och heller inga vidare bra källor. Hade det rört sig om Tanzanias historia hade läget varit tämligen annorlunda. Håller tummarna för att någon av er har bättre koll! Tanzania (diskussion) 1 november 2014 kl. 13.32 (CET)

Var det något särskilt hon saknade (eller som var felaktigt)? Vår artikel har inte mycket till källor, så jag misstänker att det finns mycket mer att göra. Enwp-artikeln borde kunna vara ett föredöme när vi bygger ut, gissar jag. Den lilla somaliskspråkiga Wikipedias artikel om Somalia skulle också kunna bli lite bättre, ser det ut som.--Paracel63 (diskussion) 1 november 2014 kl. 14.49 (CET)

Wikimedias logotyper nu under fri licens

Nu har Wikimedia släppt alla sina logotyper under fri licens. Mer information här.--Paracel63 (diskussion) 27 oktober 2014 kl. 21.40 (CET)

Så det var möjligt trots allt. Sannerligen goda tidender! /rrohdin (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 19.16 (CET)

Sex år senare, seger! /Lokal_Profil 2 november 2014 kl. 10.39 (CET)

Kvalitetsmätningen – november

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
339 artiklar
kvar att infogas eller sammanfogas

Antalet artiklar för infogning har mer än fördubblats, därför valde jag det till månadens kvalitetsprojekt. Förra månadens kvalitetsprojekt blev dock tyvärr inte heller helt lyckat, då antalet inaktuella artiklar steg med 14 stycken. I övrigt har antalet artiklar med behov av språkvård sjunkit, lika så artiklar med Ugglan-språk, medan de andra åtgärdsbehoven har ökat. Definiendum (?) 1 november 2014 kl. 22.47 (CET)

Jag tycker att man kan ta med artiklar markerade för uppdelning i samma kvalitetsprojekt. Det är inte så många. {{Bryt ut}} länkad från 33 artiklar och {{Dela upp}} från 83 artiklar. /ℇsquilo 2 november 2014 kl. 15.38 (CET)

Att det nu finns så många infogningsmallar tror jag bero på Lsjbots verksamhet. Det verkar finnas många släkt- och artartiklar med latinska namn som lär finnas i dubbletter med svenska trivialnamn.--Paracel63 (diskussion) 2 november 2014 kl. 18.52 (CET)

Välskrivna reklamartiklar

Hotels.com är en välskriven artikel, skapad av ett IP-nummer som inte har gjort någon annan redigering och är registrerat i Storbritannien. Artikeln framstår som balanserad, den innehåller till och med uppgifter om stämning och förlust i ett mål om funktionshindrades rättigheter. Det kan misstänkas vara ett brott mot användarvillkoren.[5] Bör denna typ av redigeringar raderas on sight? Edaen (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 22.16 (CET)

Hmm, rent teoretiskt kan alla redigeringar av alla användare misstänkas vara brott mot användarvillkoren. Är din enda indicie för att det skulle vara ett användarvillkorsbrott att det är en redigering i en artikel som handlar om ett företag? Eller säger du att redigeringen är för bra för att kunna vara från en volontär (trots att den är rätt lik den engelska)? --♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 oktober 2014 kl. 22.42 (CET)

Wikimedia Sveriges inställning är klar: Man uppmuntrar aktivt till skapandet av sådana artiklar och är till och med medarrangör av en tävling för dem (som en del av Svenska Publishingpriset). Helt emot Wikipedias principer tycker jag personligen. /NH 30 oktober 2014 kl. 22.45 (CET)

Det är en bedömningsfråga och att artikeln är skriven av ett brittiskt IP-nummer vars enda bidrag är denna artikel uppfattar jag som ett starkt indicium. Jag har skrivit en not på IP-numrets användarsida. Edaen (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 22.49 (CET)

En not låter lagom för ett starkt indicium. Att radera "en välskriven artikel" som "framstår som balanserad", som har tio källor och är relevant låter konstigt. Om det vore ett brott mot användarvillkoren på grund av dålig deklarering av användarvillkoret borde lämplig åtgärd vara blockering, inte radering av sådant som gör uppslagsverket bättre. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 oktober 2014 kl. 23.19 (CET)

Det bör noteras att artikeln är en direktöversättning från enwp. Som sådan, tycker jag inte att den bör ses som reklam. Där noteras det att artikeln bara hänvisar till förstahandskällor (från företaget själv) och att andra- och tredjehandskällor är önskvärt, vilket också bör uppmärksammas här. Men om en person kommer in och översätter en artikel, så varför inte? Bilden bör dock självklart raderas från commons. //Moralist (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 00.22 (CET)

(Bilden bör ej radreras, utan licensen borde ändras till PD-textlogo, och lägga till mallen Trademarked). Josve05a (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 00.25 (CET)

Som Ainali och Moralist (dock med Josve05a:s tillägg). Jag är lite oklar över NH:s kritik: "Man [Wikimedia Sverige] uppmuntrar aktivt till skapandet av sådana artiklar" [som] "kan misstänkas vara ett brott mot användarvillkoren". Det har åtminstone jag aldrig sett tecken på. För det första fanns inte de nuvarande användarvillkoren när WMSE var med och arrangerade Svenska Publishingpriset (det senaste året blev det ingen Wikipedia-kategori). För det andra har varken jag eller någon jag känner till uppmanat någon (såvitt jag känner till) att bryta mot Wikipedias formella eller informella regler, utan tvärtom visat vad som händer ifall man försöker bryta mot reglerna och hur man kan följa dem. För det tredje innebär deltagande i Svenska Publishingpriset att man anger sin identitet och därmed sin bias, vilket innebär att Svenska Publishingpriset bättre följer användarvillkoren än de flesta andra redigeringar. För det fjärde svarar NH inte alls på Ainalis svar eller på ursprungsfrågan, utan kommer med kritik. För det femte är det märkligt att man skiljer på artiklar och artiklar: allt som gör Wikipedia bättre, särskilt på ett eftersatt område, vore vara önskvärt. Men jag kanske missförstod kritiken? I så fall uppskattar jag ett förtydligande.//Hannibal (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 02.15 (CET)

Att artiklar är välskrivna hoppas jag inte är ett problem.. Jag håller med Ainali och Hannibal, att det bör vara välkommet med alla seriösa, kreativa insatser för att utvidga Wikipedias artiklar och att det dessutom ingenstans framgår vem som skapat artikeln. Jag har sett flera exempel på redigerare som tydligt på sin presentationssida förklarar att de arbetar för det specifika företag/verksamhet som artikeln handlar om. Med tanke på att antalet aktiva redigerare stadigt minskar och många artiklar om företag och andra verksamheter saknas eller är väldigt kortfattade, så borde vi i stället tacka och till och med uppmuntra de med goda kunskaper om sitt ämne att skriva om detta. Hade alla relevanta verksamheter skrivit om sig själv hade vi fått ett väldigt stort tillskott (undanräknat små/icke-relevanta/nya företag etc), så länge artiklarna skrivs med saklig neutralitet utan överdrifter eller överdetaljerade. Ren reklam är naturligtvis inte relevant. — Vilket är sämst – utförliga artiklar ev. av ämnesområdets anställda el dyl, med möjlighet för andra redigerare att gå in och göra ev justeringar, eller inga artiklar alls skrivna om dessa (relevanta) ämnen? Bättre än att förbjuda eller blockera är väl att tacka och granska på sedvanligt sätt? Ofta är det, enligt min erfarenhet, dessutom inte så många som håller koll på dessa företags/verksamheters förändringar över tid – utöver just representanter för/anställda vid desamma. Det sker ständigt namn-/ägarbyten, omstruktureringar, flyttningar, chefsbyten osv och i många fall råder en väldig eftersläpning i artiklarnas uppdatering ända tills verksamheten själv går in och uppdaterar. Det samma gäller inte sällan artiklar om personer, musikgrupper o dyl och då är det väl jättebra om vederbörande själv går in och adderar/justerar om t ex priser, anställningar, verk mm. I vissa fall har vi här kända, aktiva redigerare med egna artiklar om sig också och då kan det bli både löjligt, kränkande och upprörda ordstrider om dessa inte får medverka neutralt i dessa artiklar. Regelverket är till för att undvika oacceptabelt överdrivet förhärligande eller irrelevant detaljinformation utan allmänintresse, inte för att envar ska få göra neutrala redigeringar.--Bemland (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 04.38 (CET)

Både Ainali och Bemland har kloka synpunkter. Det är inte försvarbart att radera välskrivna artiklar, bara för att de är skrivna av någon i företaget. Som Bemland skriver måste de som kan ett område få en chans att skriva in ny information och ändra gamla uppgifter. Wikipedia är fritt användbar information, inte "uteslutande amatörredigerad encyklopedia". --Janwikifoto (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 13.05 (CET)

Jag håller med föregående. Det som spelar roll är ju artiklarna, att de är välskrivna, källbelagda och neutrala. Vissa policies och rekommendationer har vi för att undvika problematiska artiklar, bl.a. baserat på överrepresentation av problemartiklar som skapas av vissa kategorier av användare. Men det är aldrig så att en artikel som är problemfri "på egna meriter" blir problematisk för att en viss användare har skapat den! Det är naturligt att vissa (kategorier av) användares bidrag kollas lite extra noga av vissa andra användare, men då handlar det i varje enskilt fall om att bedöma artiklarna och bidragen på sina egna meriter. För övrigt är det en märklig inställning att artiklar om företag med någon sorts automatik är "reklamartiklar". Så tycker i alla fall jag, men jag uppfattar till min förvåning att det finns några med andra åsikter! Tomas e (diskussion) 3 november 2014 kl. 13.25 (CET)

Fråga om användning av logotyper/symboler

Jag har en enkel fråga angående användning av företags/organisationers/myndigheters etc logotyper och symboler i artiklar. I till exempel engelska Wikipedia är det vanligt att inkludera sådana i artiklarna men inte särskilt vanligt i svenska versionen, hur kommer det sig? Foton kan man ofta flytta mellan språkversionerna utan svårigheter, men nämnda symboler följer uppenbarligen inte samma mönster utan verkar behöva symbolägarens tillstånd för publicering i respektive språkversion? Varför är det så? Varför kan man inte utverka tillstånd för användning i alla språkversioner samtidigt? På alla språk skrivs det ju om en mängd utländska verksamheter, varför det borde vara praktiskt och rimligt att kunna använda samma överallt. Detta gäller ju även heraldiska symboler, statsvapen, kommunvapen o dyl världen över.--Bemland (diskussion) 2 november 2014 kl. 01.10 (CET)

Engelska Wikipedia använder inte bara logotyper som vi inte har, utan även bilder av skivomslag och en hel del annat. Det beror på att engelska Wikipedia tillåter sk fair use, vilket bland annat (väldigt förenklat) innebär att upphovsrättsskyddade bilder kan användas som illustrationer i vissa sammanhang utan något särskilt tillstånd. Fair use material lagras lokalt på engelska Wikipedia och går bara att lägga in i artiklar där. Svenskspråkiga Wikipedia tillåter bara "fria" bilder, vilket är precis vad Commons också gör, så därför använder vi Commons som bildbank. Beslutet att inte tillåta fair use på svenska Wikipedia togs kring 2007 om jag minns rätt. (Utan att dra upp diskussionen för och emot kan man åtminstone konstatera att svensk upphovsrätt inte tillåter motsvarande. Situationen att de flesta skribenter sitter i Sverige men Wikipedia i USA gör kanske frågan komplicerad.) /NH 2 november 2014 kl. 09.50 (CET)

Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt#Undantag på andra språkversioner. Lsj (diskussion) 2 november 2014 kl. 09.52 (CET)

Det beslutet fattades dock långt innan Wikimedia Commons började radera fritt material med anledning av URAA. Jag tycker dock att vi kan återuppta lokal uppladdning bilder som är publicerade efter 1923 men där upphovsmannen har varit död i mer än 70 år. /ℇsquilo 2 november 2014 kl. 15.36 (CET)

Tack för informationen! Vad jag dock fortsatt undrar över är hur den internationella juridiken egentligen fungerar i dessa sammanhang? Hela Wikipedia-organisationen utgör ju delar av och ägs av den amerikanska stiftelsen Wikimedia Foundation med säte i San Fransisco. Borde då inte USA:s regler och lagstiftning gälla för alla språkversioner och verksamhetsgrenar oavsett vilka språk som använda på olika sidor? Det enda som veterligen förbinder svenska Wikipedia med Sverige är ju språket och att de flesta skribenter sannolikt bor i Sverige eller Finland. Det finns väl ingen svensk ansvarig utgivare, sätesadress el dyl, så rimligen borde inte svenska Wikipedia lyda under vare sig svensk eller finsk lag, liksom t ex utländska omdebatterade nätspelbolag inte heller lyder under svensk lag, trots att de vänder sig till svenskar på svenskt språk. Alltså borde egentligen alla språkversioner lyda under amerikansk lag med samma funktioner över allt? Jag gissar att dessa frågor har diskuterats tidigare år, men ändå kvarstår olika språkversions-olikheter.--Bemland (diskussion) 2 november 2014 kl. 23.37 (CET)

Wikimedias policy är att ett verk ska vara fritt både i USA och i ursprungslandet för att betraktas som tillräckligt fritt för att användas på Commons. Material som publiceras under "Fair use" är inte fritt och är därför inte tillåtet på Commons. Under vissa omständigheter är det dock tillåtet att användas ändå. Det är därför som en del språkversioner har lokal uppladdning och egna mallar för dylika bilder. Det tycker jag att vi också borde ha. /ℇsquilo 3 november 2014 kl. 08.17 (CET)

De två argumenten mot lokal uppladdning är att vi vill att innehållet här skall vara fritt (alla är inte överens, men majoriteten bland de aktiva verkar vara det) och att det förutsätter att vi själva tar hand om att radera material som strider mot lagen (här eller i USA; WMF binds bara av USA-lagstiftning, men har som policy att följa också lagstiftning som binder en stor del av användarna). Det senare innebär en såpass stor arbetsinsats att vi inte vill åta oss den för ett mindre antal mindre viktiga bilder, såsom logotyper. "Fair use" (och motsvarande undantag här) tillåter inte en separat offentlig bildbank, vilket ytterligare betyder att det skulle bli mycket skrik för lite ull. --LPfi (diskussion) 4 november 2014 kl. 12.36 (CET)

Likafullt så är det vad den betydligt mindre Finskspråkiga wikipedia har gjort. /ℇsquilo 4 november 2014 kl. 15.31 (CET)

Projektkontoret

Projektkontoret är ganska dött. Jag tycker inte det ser bra ut med massa övergivna(?) projekt. Jag har på dess diskussionssida föreslagit att antingen starta om eller museimärka sidan. Synpunkter efterfrågas men håll gärna diskussionen där. - Averater (diskussion) 2 november 2014 kl. 15.19 (CET)

Jag skriver en mer allmän synpunkt här. Många projekt är ju inte särskilt aktiva. Att museimärka dem uppfattas väl då som att dödförklara dem för tid och evighet - likt en uppsättning dinosaurieben - vilket av vissa kan ses som lite kategorisk om trots allt viss verksamhet förekommer då och då. Kanske borde vi införa något liknande det som finns på enwp, se en:Template:WikiProject status, där projekt kan markeras både som semi-active, inactive och defunct. Poängen är att denna typ av statusklassificering principiellt är öppen för framtida revidering, och att steget "halvdött" finns. Man behöver då inte fastna i diskussioner liknande Fingal Olsson eller Monty Pythons papegoja, ifall det finns användare som inte helt gett upp hoppet om ett visst projekt. :-) Tomas e (diskussion) 5 november 2014 kl. 15.32 (CET)

Jag håller med Tomas e, att museimärka projekt uppfattar jag som lite väl tvärt, såvida det inte gäller ett projekt som ingen arbetat med på 2-3 år. /Ariam (diskussion) 5 november 2014 kl. 15.51 (CET)

Alla uppdragens vecka, del 2

Artikeln om den här kartan skapades under uppdragsveckan i oktober.

Hej! Den här veckan tävlar vi återigen om att dela ut och fixa wikiuppdrag i alla möjliga ämnen. Förra gången vi körde det här, i oktober, var det gott om aktiviteter med allt från växter och poeter till provinser och källor. Nu ligger det redan ett tjugotal uppdrag och väntar på hugade uppdragstagare. Var med redan från början så att du inte missar uppdragen i just dina favoritämnen. Välkommen! --Paracel63 (diskussion) 3 november 2014 kl. 00.19 (CET)

Onsdag. Redan tolv (12!) deltagare och en trevlig blandning på uppdragen! Fler deltagare är hjärtligt välkomna. kanske kan vi slå nytt deltagarrekord!? Deryni (diskussion) 5 november 2014 kl. 23.17 (CET)

Ny huvudsida

4b

0b

Hej! Efter oktoberomröstningen har ett av förslagen fått 50 procent av rösterna. I princip har de röstande uttryckt att vi skulle kunna göra ett byte nu. Men det vinnande förslaget ("4") var bara en layout och saknade kopplingarna till de nödvändiga mallarna för att kunna fylla på information. Jag har nu ägnat tid åt att försöka lösa den problematiken och har sparat en halvfärdig arbetsversion (4b). Problem har tillstött, och fler som kan html och diverse kod behöver hjälpa till för att den mallen ska kunna sjösättas.

Sedan har jag parallellt gjort en lite mer "konservativ" arbetsversion baserad på dagens Huvudsida-design, fast med lite annorlunda sidhuvud, sidfot samt högerspalt (baserat på omröstningens vinnande förslag). Den (0b) är i princip sjöduglig, om vi vill. Länkar till de båda arbetsversionerna finns här. Tyck gärna till, korrekturläs och putsa i koden – och hjälp till att fixa de tekniska problem som återstår (gäller "4b"). Stort tack för hjälpen. --Paracel63 (diskussion) 5 november 2014 kl. 19.56 (CET)

Och, så ingen missuppfattar… Jag tycker att det vinnande förslaget är okej och kan sjösättas när det finns en "sjöduglig" version. Versionen 0b ovan är endast en reserv som skulle kunna sjösättas om vi inom rimlig tid inte kan få något baserat på Förslag 4 "sjövärdigt" och endast om det blir konsensus om att den Plan B-varianten är okej. Tack på förhand för hjälp och förståelse. --Paracel63 (diskussion) 6 november 2014 kl. 14.28 (CET)

New Wikipedia Library Accounts Now Available (November 2014)

Apologies for writing in English, please help translate this into your local language. Hello Wikimedians!

The TWL OWL says sign up today :)

The Wikipedia Library is announcing signups today for, free, full-access accounts to published research as part of our Publisher Donation Program. You can sign up for:

• DeGruyter: 1000 new accounts for English and German-language research. Sign up on one of two language Wikipedias: English signup Deutsch signup
• Fold3: 100 new accounts for American history and military archives
• Scotland's People: 100 new accounts for Scottish genealogy database
• British Newspaper Archive: expanded by 100+ accounts for British newspapers
• Highbeam: 100+ remaining accounts for newspaper and magazine archives
• Questia: 100+ remaining accounts for journal and social science articles
• JSTOR: 100+ remaining accounts for journal archives

Do better research and help expand the use of high quality references across Wikipedia projects: sign up today!
--The Wikipedia Library Team.6 november 2014 kl. 00.19 (CET) You can host and coordinate signups for a Wikipedia Library branch in your own language. Please contact Ocaasi (WMF).This message was delivered via the Global Mass Message to The Wikipedia Library Global Delivery List.

Förvarning om skrivstuga (och anmälningsuppmaning)

Film som visar hur touchbordet fungerar.

Onsdag 5 november ordnar Vasamuseet, Livrustkammaren och Skoklosters slott en skrivstuga om stormaktstiden, och vi kommer att hålla på från 13.00 till 20.00. Fokus kommer att vara att förbättra artiklar inom området samt att få fler artiklar att synas i touchbordet som används i utställningen Samtidigt/Meanwhile, och det kommer också att vara korta föreläsningar av ämnesexperter från museerna under eftermiddagen och kvällen. Det är ungefär 35 personer anmälda, mest från olika museer men några Wikipedianer också, så förhoppningsvis kommer insatsen att märkas bland senaste ändringarna. Om någon mer vill vara med (och jag ser gärna fler Wikipedianer på plats) är idag (fredag 31 oktober) sista dagen att anmäla sig, så skriv upp er på skrivstugesidan så att ni kommer in gratis på Vasamuseet och finns med i förtäringsberäkningen. Välkomna! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 11.48 (CET)

Videon :O /Hangsna (diskussion) 1 november 2014 kl. 01.23 (CET)

Under skrivstugan räknade vi in ungefär 30 deltagare, ungefär lika många bearbetade artiklar, förbättringar på Wikidata, bra stöttning och support till nya användare som var med, populära föredrag där deltagarna lärde sig mycket nytt, goda mackor och bullar, artiklar som på en gång kom in i touchbordet, fina bilder, eventuellt kommande samarbeten mellan olika konstellationer bland deltagarna. Mersmak hos museerna och planer smids för liknande skrivstugor framöver. Stort tack till alla inblandade, både på plats och på distans. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 7 november 2014 kl. 14.39 (CET)

Fantastiskt! //Vätte (diskussion) 7 november 2014 kl. 14.45 (CET)

Deltagarportalen

Jag har gjort ett förslag till ny layout av Deltagarportalen. För mina tankar och diskussion, se diskussionssidan för portalen. - Averater (diskussion) 7 november 2014 kl. 23.03 (CET)

Kartor

Svarta gränser från Valmyndigheten (rätt), röda från Regterra (fel) och gröna också från Regterra ("rättade").

Det finns nu underlag för kartor över svenska administrativa områdens historiska gränser. @André Costa (WMSE): fick Riksarkivet att släppa sin databas Regterra och den kan sedan i somras laddas ner från Wikimedia Sveriges sida. Dessa polygontåg kan användas för att göra kartor eller KML-filer för att illustrera kommuners, socknars, häraders, hovrätters m.m. områden för givna tider, se t. ex. Färnebo socken eller Lunds stad. Det finns flera saker att tänka på, bland annat är hela koordinatsystemet något förskjutet och mer så i Skåne än i övriga landet, stadsförsamlingar är mycket ungefärliga och även i övrigt kan gränser saknas eller vara feldragna. Edaen (diskussion) 10 november 2014 kl. 16.26 (CET)

Vad kul. Går det att få dessa kartor att bli som en slideshow över ett område hur gränserna flyttat sig? Eller det är en framtida tänkbar applikation om någon hugad programmerare kan fixa det? Mvh 193.12.81.230 10 november 2014 kl. 16.55 (CET) (eftersignering, inloggad: Adville (diskussion) 10 november 2014 kl. 16.56 (CET))

I Google-maps kan man klicka i eller ur rutorna och bara se ytorna för en viss period. Det skulle vara väldigt roligt om det gick att skapa en applikation som löste det på ett smidigare sätt, gärna direkt inom artikeln. Kanske det går att skapa något som gör det möjligt att visa KML-filerna på en bild i artikeln med den funktion du nämner? Edaen (diskussion) 10 november 2014 kl. 18.22 (CET)

Deltagarportalen + vår vänsterspalt

Hej! Med anledning av uppdateringen av wp:DP har olika frågor aktualiserats om var som är bäst att ha olika saker. Var ska nyheter om Wikipedia ligga, mötesinformation, diskussioner, projektlänkar etc? Och samtidigt har frågan dykt upp om vi verkligen har en optimal länkning till saker och ting i vår vänsterspalt. Deltag gärna i diskussionen, som nu är påbörjad här. Tack på förhand.--Paracel63 (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.16 (CET)

Wikipedia som hobby?

Jag skrev om artikeln hobby, och märkte då att Wikipedia listades som ett exempel på en hobby. Detta hade stått sedan 2003, alltså i 11 år. Jag raderade listan eftersom artiklarna numera~finns i en kategori, men missade då Wikipedia. Jag åtgärdade inte saken.

Men jag sitter och funderar: är Wikipedia definitionsmässigt en hobby? Jag anser nog inte det. Jag anser nog - men har inte hittat en sådan definition - att så fort som det finns allmännytta och verksamheten når bortom det rent personliga/privata utbytet, så är det något annat än hobby.

Vad anser ni andra? Är Wikipedia en hobby?Klementin (diskussion) 7 november 2014 kl. 17.28 (CET)

Jag tycker nog att man kan se det att skriva (och läsa) Wikipedia som en hobby, men det är väl inte en uttömmande beskrivning av vad det är. Det kan vara andra saker också, en form av intresse (som ju förstås inte står i något motsatsförhållande till "hobby", men är lite vidare), aktivitet, engagemang, ideologiskt eller politiskt motiverad verksamhet.. (ja, fri information och spridandet av kunskap är ideologiska mål och politiska frågor). Jag vet inte vad en uttömmande beskrivning av Wikipediaengagemang är, det kan nog vara mycket. Eskapism, var något jag relaterade det till väldigt mycket särskilt när jag började lära mig Wikipedia. flinga 7 november 2014 kl. 17.44 (CET)

Det är klart att det kan vara det. Frågan är kanske snarast om det ska ligga i artikeln, och då blir frågan om vi kan stödja det med källor. Möjligen.//Hannibal (diskussion) 7 november 2014 kl. 18.08 (CET)

Listan dök upp när artikeln skapades den 24 november 2002. J 1982 (diskussion) 7 november 2014 kl. 20.25 (CET)

Självklart är Wikipedia en hobby, om man ägnar sig åt det av intresse och någorlunda regelbundet. En hobby är inget man i huvudsak lever på, men det finns ingen motsättning till att andra inte skulle kunna ha någon nytta av det man gör, och smärre intäkter kan ibland vara förknippade med en hobby, dock inte i fallet Wikipedia. En hobby har ofta ett inslag av att man skapar något, enbart läsning brukar därför inte räknas som hobby. Men finns det någon bättre hobby än att skriva och skapa artiklar på Wikipedia? --Xauxa (diskussion) 8 november 2014 kl. 10.36 (CET)

NE.se om "hobby"[6]: "aktiv verksamhet som man regelbundet och av renodlat intresse ägnar sig åt på fritiden ofta med inslag av skapande e.d. (sällan t.ex. om läsning)". SAOL om "hobby": "favoritsysselsättning på lediga stunder, fritidssysselsättning". SAOB om "hobby"[7]: "(ngns) favoritsysselsättning (på lediga stunder), vurm". Jag tror att ord som "favoritintresse" (en hobby per person), "skapande" (hobbyn ger tydligt resultat) och "fritiden" är grundläggande. Om någon kan hitta referens till "hobby" med motsättning till "allmännytta" vore jag tacksam. "Wikipediaarbetet" är nog en hobby för många (inklusive för undertecknad). När begreppet myntades på engelska (hobby-horse, tidigt 1800-tal?) och senare lånades in till svenskan fanns kanske inte ord som Web 2.0, blogg och tidningsdöd. Jag tror att det förändrade medielandskapet gynnat en användning av ordet "hobby" även på områden där resultatet får allmän spridning (utöver folkdansuppvisningar och försäljning av näverskålar). --Paracel63 (diskussion) 8 november 2014 kl. 13.36 (CET)

Jag har alltid tyckt hjärtinnerligt illa om ordet hobby och kopplat det till 1950-talets amerikanska förortsliv. Där mannen kom hem från ett själlöst jobb och på sin fritid byggde modellplan (som "hobby") där hemmafrun odlade rosor som hobby (för att skryta över att hon minsann inte bara tittade efter hem och familj). Att vara ledare för barnens fotbollslag har aldrig kallats en hobby, inte heller vara med i hemvärnet. Så jag läser i ordet det inte "får" vara samhällsnyttigt och i det perspektivet passar inte vårt arbete in, då det definitivt är samhällsnyttigt. Och ni äldre minns väl sången my Bobby is my hobby, and his hobby is me, vilket definitivt vaccinerade mig mot att någonsin använda ordet.Yger (diskussion) 8 november 2014 kl. 13.57 (CET).

Det var väl ett positivt inslag för den amerikanske förortsmannen att kunna ägna sig åt modellbygge, säkert (förr?) en rätt typisk hobby. Att ungdomsledaren inte räknar fotbollslaget som hobby är nog inte för att det skulle vara samhällsnyttigt, utan mer skulle jag tro att skaparinslaget saknas, och hemvärnet är väl inte något man ägnar sig åt på sin fritid när man får lust att "hemvärna" en liten stund. I en del intervjuer så säger en del att de ägnar sig på fritiden åt sin familj, men man säger inte därför att familjen är en hobby. Man kan också fundera lite på ordet fritidsintresse kontra hobby. Associationerna blir nog inte helt lika. --Xauxa (diskussion) 8 november 2014 kl. 16.49 (CET)

Om man ser till de kriterier som Paracel räknade upp så är Hemvärnet är ingen hobby eftersom det inte är någon skapande verksamhet (även om vi lite föraktfullt kallas för "hobbykrigare" av "riktiga" militärer) och jag tror nte att fotbollsträning heller kan räknas som skapande verksamhet. /ℇsquilo 8 november 2014 kl. 17.28 (CET)

Visst kan Wikipedia vara en hobby, frågan var väl snarare om den skulle listas i artikeln? Samma artikel påstod att hobby är frivilligt, och arbete tvång. Låter som någon stat där folket till jobbet på vardagsmorgonen under pistolhot från polisen... (en anställning är ju baserad på frivillighet) J 1982 (diskussion) 8 november 2014 kl. 18.04 (CET)

Jag tänker så här: matlagning kan vara en hobby - då gör man samma saker som en kock som är ett yrke. Men om man på fritiden lagar soppa åt hemlösa så är det inte någon hobbyverksamhet. Om man gillar att spela gitarr hemma eller i en källarlokal är man hobbymusiker - men om man börjar få offentliga anställningar som gitarrist är det ett yrke. Men en gatumusikant är ingen hobbymusiker, oavsett om de kan försörja sig som musiker eller bara gör det som en kul grej. Definitionerna av hobby innehåller elementet av att det är nöje och avkoppling, och antyder kravlöshet. Men någras engagemang på Wikipedia går utöver nöje/avkoppling, när Wikipedia blivit mera av ett ansvarstagande. Det är ansvarstagandet - och då följer naturligt samhällsintresset - som jag tycker gör att Wikipedia kan beskrivas som något annat äm hobby. Fritidssysselsättning, javisst, men hobby njeä.Klementin (diskussion) 8 november 2014 kl. 18.19 (CET)

Eller: jag definierar inte ideellt arbete som hobby.Klementin (diskussion) 8 november 2014 kl. 19.20 (CET)

Hej igen! "Hobby" är ett ord med många konnotationer (åtminstone för oss som växte upp decennierna efter andra världskriget). Det får lätt en oseriös koppling, som inte det neutrala "fritidsintresse" har. Så kanske är det ett dåligt exempel i hobby? Sedan aktualiserades ovan vad arbete är för något, och om Wikipedia-aktiviteter kan betecknas som arbete. Så här säger NE.se (NE:s ordbok, senare lanserad som Svensk ordbok) [8]: 1/ "stadigvarande sysselsättning som ger försörjning" (…), 2/ "verksamhet som kräver viss ansträngning", 3/ "konkret produkt av mänsklig verksamhet" 4/ "mekanisk energi som måste tillföras en kropp för att flytta". Rent fysikaliskt kan man tillföra (4) för att baxa en bunt utskrivna Wikipedia-sidor åt något håll, och Wikipedia som produkt är ett rejält (3). Trots att vi skribenter inte betraktar vårt skrivande som (1), motsvarar vår aktivitet ändå ett visst (2). --Paracel63 (diskussion) 8 november 2014 kl. 20.23 (CET)

@Paracel63: Punkt 4 där avser nog ett begrepp inom Fysik och har inte med sysselsättning att göra. Värme och Värme inom fysiken är ju inte heller samma sak och de två orden har till och med olika genus. -- Innocent bystander (diskussion) 9 november 2014 kl. 12.56 (CET)

Har de det? Jag förstår nog inte, men tolkar det som att det skulle heta "värmet" istället för "värmen" inom fysik..? flinga 10 november 2014 kl. 01.29 (CET)

Ja, det heter Ett och Det värme inom fysiken. Ofta brukar man i vardaglig terminologi ange temperatur och värme som synonyma. Inom fysiken är de inte alls det. Där är istället värme och energi delvis synonyma. --- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 07.33 (CET)

Precis, och det mäts i Joule och inte i grader Celsius. Jag minns att jag tyckte att det var väldigt lustigt när jag pluggade termodynamik för tjugo år sedan; "Jag är ert nya fysikläraret. Idag ska jag förklara begreppet värmet." Fast vad har det med hobby att göra? /ℇsquilo 10 november 2014 kl. 09.39 (CET)

Ett sidospår av ett sidospår. Ytterligare en kuriosa är att jag skulle kalla både Arbete och Värme som synonymer till Energi, men inte sätta Värme och Arbete som synonyma. Hobby skulle jag sätta som synonym med amatörfysiker... -- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 11.04 (CET)

Värme i neutrum har jag bara stött på som synonym till entalpi. Värme som överföring av energi (som kan användas för att mäta entalpi men strikt taget inte är samma sak) har jag däremot hört omnämnas i reale, men det kan möjligen bero på slarviga fysiklärare. Jag skulle också (inom fysiken) säga att arbete och värme är olika sätt att överföra energi, snarare än att de är synonymer. //Essin (diskussion) 10 november 2014 kl. 21.37 (CET)

oavlönat arbete tycker jag låter betydligt bättre (än hobby) som beskrivning av vår insats.Yger (diskussion) 9 november 2014 kl. 12.37 (CET)

Ord kan ha olika konnotationer och de brukar jag personligen oftast försöka bortse ifrån. Jag tror jag tänkte på det när jag skrev mitt första svar, att man kanske också kan prata om oavlönat arbete, Wikipedia-aktivitet kan innebära oavlönat arbete. Jag tror ju att Wikipedia kan innebära många olika saker för olika personer (även avlönat arbete för en del), och jag ser det nog som det sundaste när bidragandet är ett nöje/fritidssysselsättning/hobby (om man vill använda den sista termen, pratar vi konnotationer så håller jag med om att det har en lite "fånig" klang även för min del).

Frågan var fritt ställd så därför var mitt svar ett fritt teoretiskt :) Jag tycker inte att Wikipedia är ett sådant typexempel på hobby att det måste vara med i artikeln om hobbyer, och detsamma gäller kategoriseringen - artikeln om Wikipedia handlar väl också i första hand om själva uppslagsverket, snarare än aktiviteten att skriva på Wikipedia? flinga 10 november 2014 kl. 01.29 (CET)

Jag håller med Flinga här. Diskussionen verkar inte heller ha kommit fram till någon källa som uttryckligen säger att Wikipediaskrivande är (eller inte är) en hobby... //Essin (diskussion) 10 november 2014 kl. 21.37 (CET)

Personliga kommentarer på artiklarnas diskussionssidor

På engelska WP finns det riktlinjer och konsensus som motverkar möjligheten för användare att gå in på personkritik mot andra användare i stället för att hålla sig till sak och diskutera artikeln. Sådan praxis är mycket hjälpsam, spar en massa tid och leder till ett mycket trevligare och effektivare arbetsklimat. Finns liknande riktlinjer eller konsensus någonstans på svenska WP? Hittar inget och det kanske är därför det är fritt fram. --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 00.32 (CET)

En av grundprinciperna är att man ska vara trevlig mot varandra. Vad syftar du på när du skriver att "det är fritt fram", rent specifikt?//Hannibal (diskussion) 10 november 2014 kl. 01.03 (CET)

Se Wikipedia:Inga personangrepp~, ett supplement till Wikipedia:Etikett och som utvecklas i essän Wikipedia:God kommunikation.Yger (diskussion) 10 november 2014 kl. 05.55 (CET)

Fritt fram vill jag absolut inte påstå att det är. När vi frestar varandras tålamod är kanske risken större för att vi utsätts för påhopp. Vi bör nog bli bättre på att ta till oss varandras argument i sakfrågorna, så torde det bli färre diskussioner av detta slag. Det är givetvis olyckligt när användare uppfattar sig som lovligt villebråd. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2014 kl. 06.23 (CET)

Och jag har det bland mina käpphästar och påpekar ofta när det förekommer, vilket dock inte är samma sak som att jag förmår andra sluta med det. Och blockering för detta är komplicerat och det finns inte konsensus för nolltolerans, inte minst då det brukar uppträda i hetsiga diskussioner, där båda uppfattar den andra gått över gränsen.Yger (diskussion) 10 november 2014 kl. 11.15 (CET)

Tack, alla! Kan man tänka sig att gemenskapen skulle kunna enas om en tydlig riktlinje för artikeldiskussionssidor typ som: På artiklarnas diskussionssidor ska diskussionen handla om artikeln inte om användarna. Användare som riktar diskussionerna där mot andra användare agerar inte konstruktivt.

Följdfråga: vad tycker ni är en bra svensk översättning för disruptive editing? --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.27 (CET)

Jag upprepar min fråga till SergeWoodzing: Det låter som att det här har en orsak. Vilken? Annars har jag svårt att se att det skulle bli någon förändring i riktlinjer. Förändringar i etikettskoder kommer till därför att det finns ett återkommande problem. Så om problemet är så stort tycker jag att det vore lätt att ange vad det är.//Hannibal (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.40 (CET)

Störande redigering, förtretlig - , retsam - . Rex Sueciæ (disk) 10 november 2014 kl. 13.42 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det finns samtal som urartat den senaste tiden, exempelvis Diskussion:Adel i Sverige. Där har jag själv gjort en tydlig markering. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.44 (CET)

Förlåt Hannibal! Problemet, som jag trodde var välkänt, är att det är normalt i svWP:s artikeldiskussioner att användare angriper varandra i stället för att hålla sig till sak. Om det råder någon tvekan hos er om att det är så, ja då förefaller ju hela min avsikt här som dum. --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.47 (CET)

@SergeWoodzing: Har du kollat genom vilka användare som är inne i dessa diskussionssidor och hittat någon gemensam nämnare? -- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.58 (CET)

Vi diskuterar uppenbarligen i helt olika diskusioner, för jag kan inte ens minnas när jag senast såg personangrepp. Visst förekomer det ibland missförstånd eller oenigheter, men den här typen av diskussioner var det länge sen jag såg. Med det sagt: det försigår så många diskussioner här på Wikipedia att jag tycker att det tillhör god sed att länka till specifika diskussioner när man vill påkalla andras uppmärksamhet på ett problem. Annars utgår man ifrån att andra ska gå igenom andras bidrag och ifrån att andra hittar samma diskussioner. (Alltså, jag tycker inte att avsikten här förefull dum, utan att metoden var otillräcklig.) Men till sakfrågan: den här diskussionen känns inte för min del som en orsak att ändra riktlinjer. Däremot att riktlinjen används. Jag kan inte uttrycka mig om andra diskussioner, som ingen har länkat till än. LittleGun anklagades värre än vad SergeWoodzing gjorde. Jag känner inte till hela bakgrunden mellan LittleGun och SergeWoodzing, men något mer finns uppenbarligen där som jag missar. Jag har mött sådana långsiktiga konflikter tidigare och till och med varit inblandad i dem, där sätt att argumentera, småord, inbillade saker, att personen över huvud taget ger sig in i diskussionen etc kan göra att man blir mer än proportionerligt arg. Jag försöker att i de lägena stänga ner Wikipedia ett tag, eller redigera i andra artiklar, tills ilskan blivit mer proportionerlig. Andra kan få ha fel eller bete sig dåligt ett tag till. Allting går inte åt skogen för det. Man kan komma tillbaka senare och försöka samarbeta för att se om alla parter kan bli nöjda. Med vänliga hälsningar//Hannibal (diskussion) 10 november 2014 kl. 14.17 (CET)

Den här diskussionen är generell. Det specifika ärendet är irrelevant här, och det diskuteras lämpligast någon annanstans. I övrigt instämmer jag med åsikten av SergeWoodzing – det vill säga att diskussion bör ske i sak och inte i person (om jag nu har förstått det hela rätt). Definiendum (?) 10 november 2014 kl. 15.13 (CET)

Tack för att du uppfattat vad jag menar och försöker förstå! Jag har inte tagit upp "personangrepp" här. Det handlar om den redobogna och lättvindiga benägenheten på svWP att styra in artikeldiskussionerna på andra användare (som ju även sker här nu), oftast men inte alltid meningsmotståndare, och hur vi kan hitta ett sätt att motverka och begränsa den utbredda benägenheten. --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 15.27 (CET)

När jag diskuterat med vissa användare har jag ibland råkat ut för högst märkliga saker: Vi har i sak varit helt överens, men bara det faktum att man svarar gör att orden läses som en motreplik. Det har blivit hetsigt, upprört över mjölk som inte ens är spilld. Då är det inte argumentationen som tryter, det är förmågan att läsa! Och har man sådana brister bör man kanske hålla sig med annat. - Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 15.43 (CET)

(utdrag) Jag förstår att det kan behövas sätta fokus på våra regler ibland. Men jag tror inte att vi behöver fler regler utan att vi försöker leva efter dem som vi har. Är det något som saknas i vår nuvarande presentation av wp:ET? Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.09 (CET)

Ja, det är därför jag har ställt den här frågan som berör en specifik företeelse som jag inte ser nämnd i någon riktlinje eller konsensus. Om du ser det vore jag tacksam att få veta var. --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.13 (CET)

Förslaget är, kort och gott, På artiklarnas diskussionssidor ska diskussionen handla om artikeln inte om användarna. Användare som riktar diskussionerna där mot andra användare agerar inte konstruktivt. eller liknande. --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.15 (CET)

Vi kan fortsätta här om ni vill. --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.30 (CET)

@SW, jag har precis som de flesta två öron och en mun. Kommunikation är inte bara förmågan att tala. Den är i ännu högre grad också förmågan att lyssna. Koncentrera på det istället för att skriva om sidor ingen bryr sig om! För dylika sidor är här bara något vi kastar åt Newbies. Det faller alltid helt genom stolarna när det kommer till etablerade användare. Kulturen här består inte av tillräckligt mycket användare för att hitta tillräckligt många användare som har tillräckligt mycket distans och integritet för att de ska klara att agera som skällösa byråkratiska robotar. Den byråkratiska kulturen på enwp är en av de saker jag hatar mest med enwp och är inget jag tror kommer utveckla det här projektet till något bättre!

Tycker du inte om vad jag säger, så skiter jag högaktningsfullt i det. Jag är tillräckligt luttrad för att ge fullständigt fan i om jag kommer att bli permabannad för att jag vågar säga rakt ut vad jag ser. -- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.54 (CET)

@Innocent bystander: Ja, det är väl en sann beskrivning rent krasst att det ofta blir så. Jag tror och hoppas ingen vill att svwp ska utvecklas till en gemenskap, vars administratörer ivrigt i all glädje letar efter fel för att kunna blockera så mycket och så många som möjligt. Den kulturen har vi inte – tack och lov – och det tror jag alla är glada för. Ibland tycker jag det blockeras i fall som rör personangrepp felaktigt, och ibland att en blockering sitter på sin plats men uteblir. För att hålla diskussionen allmän så tänkte jag avslutningsvis (för min del, ni får diskutera hur länge ni vill) konstatera att jag efter många "om och men" kommit fram till att det bästa är att ignorera alla påhopp och otrevligheter och låta andra agera å sina vägnar. Är det tillräckligt allvarligt så att en tredje part reagerar på påhoppen har det större chans att bli något meningsfullt av det än bara massa tjafs. Men i övrigt tror jag man får hitta andra kanaler än anmälningar, varningar och KAW-diskussioner på wikin när man känner att det blir för mycket som inte går att ignorera och som klart går över gränsen för vad som är lagligt.Obelix (diskussion) 10 november 2014 kl. 18.08 (CET)

Om man är för kär i en ståndpunkt såsom att: "Solen är Gul" så blir det jobbigt när den ståndpunkten angrips. Det blir då omöjligt att acceptera någon källa som säger att "Solen är Blå". Om du inte har några känslor för eller emot dessa ställningstaganden, så kan aldrig en enkel diskussion om saken komma att tas som ett personangrepp. För det är det jag ser i många diskussioner som leder till anklagelser om personangrepp. Mitt ställningstagande i frågan är ifrågasatt, istället för att Det ställningstagandet är ifrågasatt. Det de flesta inblandade då inte inser är att Solens färg aldrig ändras utifrån vad det står på en wiki. -- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 18.26 (CET)

Jag har inte läst mig in i de fall som tydligen verkar vara upprinnelsen till den här diskussion, men självfallet är det inget personangrepp att påtala fel i andras redigeringar och det är allas ansvar att hålla sig borta från ämnen som ligger en så pass varmt om hjärtat att det finns risk för att känslorna tar överhanden. Återkommande brist på detta ansvar bör kunna leda till administrativa åtgärder om det upprepas gång på gång och användaren i fråga inte går med att helt lämna ämnet. När det gäller artikeldiskussioner generellt tycker jag dock att det i viss mån måste få vara så att vi får vara människor och inte bara agera byråkratiska domare. Lättsamma inlägg med lite ömsesidig humor ser jag inget fel med, men Wikipedias största problem just nu verkar inte vara återkommande grova personangrepp, utan snarare att det i flera fall är så att användare agerar i ämnen där stor intressekonflikt föreligger och känslorna tar över, men användarna i fråga inser inte detta själva. (Och ett förtydligande till inlägget du svarade på, jag uppmanar inte till okynnesamälningar till polisen, men tror allt mer på att "Take it or teak or leave it" är en bra princip och överlämna till andra att agera on wiki när man blir påhoppad och om så inte sker - får man ignorera det men går det så långt att det är uttryckliga hot får man överväga polisanmälan). Obelix (diskussion) 11 november 2014 kl. 11.33 (CET)

Jag sticker ut hakan här kanske, men personligen anser jag att SergeWoodzing gör rätt som inte tar upp enskilda fall, tvärtemot Hannibals uppmaning (se inlägget 14.17). Att ta upp gamla exempel gör bara stämningen här infekterad och det blir av de iakttagelser jag har gjort aldrig något bra av det. Meningsskiljaktigheter och gammal groll tas upp på nytt helt i onödan. Då är det bättre att ta upp det till allmän diskussion och vara tydlig med att man inte avser att diskutera utifrån enskilda fall. Det går väl i och för sig att ifrågasätta hur meningsfullt det blir, men jag tycker vi kan se det som en blänkare – en slags påminnelse – om att försöka hålla stämningen lugn när meningsskiljaktigheter förekommer. Det tycker jag är positivt. Obelix (diskussion) 10 november 2014 kl. 17.38 (CET)

Jag delar denna uppfattning. Samtidigt fick jag intrycket att Hannibal verkligen inte förstod vilka tendenser det handlade om och därför gav jag ett exempel, som aldrig var avsedd att vara något annat. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2014 kl. 19.31 (CET)

Inte heller jag tycker att vi här ska ta annat än den allmänna diskussionen och jag ber därför om ursäkt för de korta anmärkningarna om just den frågan. Jag undrade om exemplen för att se varifrån frågan kom och varför det var viktigt att lösa den frågan nu. Särskilt som SergeWoodzing antydde att det fritt att komma med personangrepp. Jag möter det själv väldigt sällan (eller så är jag oerhört naiv.) Min poäng var dock att vi har riktlinjer och andra dokument som reglerar sånt här och att om inte sakfrågan är något som har skett i oerhört stor omfattning på ett nytt sätt så behövs inga nya skrivningar. I övrigt kanske diskussionen ska äga rum på respektive personers diskussionssidor, och gärna då med frivilliga medlare inpingade.//Hannibal (diskussion) 10 november 2014 kl. 21.39 (CET)

Jag tycker vi har relativt tydliga riktlinjer som redan skriver det som SergeWoodzing efterlyser. Dock tror jag vi kan bli duktigare på att vara tredjepart när övertramp skett och påpeka att något specifikt inte ser snyggt ut eller inte var ok. Att göra det själv, om man är den som själv uppfattar sig påhoppad och ofta är part i en diskussion, hjälper sällan utan det uppfattas för ofta endast som ett annat påhopp. Men det är svårt och tar energi och kräver en mycket god självinsikt att vara en sådan tredjepart. Några goda exempel här (fler finns) där jag skulle tänka efter mycket noga om de påpekar något för mig är Hangsna och Ternarius. Vad jag har sett har de alltid skött påpekanden med god ton och jag önskar de orkar fortsätta när det behövs. - Averater (diskussion) 10 november 2014 kl. 22.01 (CET)

Ingen av oss är felfri, inte heller de nämnda användarna. Medling har jag dåliga erfarenheter av, så länge den inte sker på de inblandades initiativ eller som följd av ett KAW-ärende. Spontana inhopp ställer ofta till problem. De finns färska exempel på detta, som jag inte har för avsikt att redovisa här. Däremot kan det vara viktigt att ibland markera att man visserligen inte håller med en annan användare i sakfrågan men att man anser att vederbörande blir orättvist behandlad i samtalet. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2014 kl. 22.15 (CET)

Sådant bör snarare lämnas som respons på användardiskussionen. Att man underkänner vissa argument på grund av att de är osakliga eller ogrundade måste kunna sägas utan att man går in på debattstil i övrigt. Tostarpadius (diskussion) 11 november 2014 kl. 09.04 (CET)

Apropå: en relaterad fråga är om det räknas som personkritik att (försöka) sakligt ge kritik på t ex hur en användare diskuterar, eller tveksamma aspekter av hur denne formulerar sig i artikeltext, eller sättet den redigerar på. Sådant är kritik mot person, men det är normalt inte personangrepp (jag har upplevt att troll alternativt krävande användare avsiktligt eller oavsiktligt inte skilt på dessa saker, inte gjort uppdelningen). Vi måste kunna ge sådan kritik, tänker jag. flinga 10 november 2014 kl. 23.40 (CET)

Men all respekt för en allmän och utbredd och svällande diskussion om påhopp, personangrepp, svar, tredje part, medling etc etc etc, känns det som att jag som upphovsperson vill påminna om vad den här avdelningen egentligen handlar om, en ganska smal sak, men desto viktigare, som jag ser det: att man överhuvudtaget inte behöver nämna en annan användare i en artikeldiskussion och att en sådan införd och någorlunda bönhörd praxis eliminerar samtliga sådana problem som ni tar upp här, när det gäller artikeldiskussion. Man behöver inte hålla med en viss användare, man behöver tala om att man tycker att hen beter sig si eller så, eller kan eller inte kan, eller har fel eller inte, och man behöver inte klanka på hinnum eller berömma hinnum eller nämna hinnum alls.

Kan vi fortsätta konstruktivt och effektivt i det ämnet här? --SergeWoodzing (diskussion) 10 november 2014 kl. 23.46 (CET)

(Medhåll Yger nedan, och förslaget i diskussionen länkad ovan är uppdaterat, så jag tror att sakfrågan om hur det här kan skrivas är klar). Tostarpadius: jag antar att du svarade på mitt inlägg (det hamnade i ett annat inlägg). Jag håller med om det, det är säkert normalt det optimala och vad jag antar att man håller sig till i sådana diskussioner (jag minns inte att det har fallit mig in att ge en sådan kommentar på en användares diskus, möjligen möjligen har det hänt någon gång i en diskussion). Så det kanske räcker som princip. Jag tror ändå att det kanske kan finnas enstaka tillfällen då det är svårt att ta det på användarens diskussionssida (och om det är relevant för andra i en större diskussion). Jag vet något exempel där ett flertal nya användare hade ett på olika sätt ganska manipulativt sätt att diskutera, där jag nog tyckte att det vore bra om de som läser diskussionen är medvetna om det. Det är tänkbara situationer som gör att jag nog inte skulle stödja ett absolut förbud (och ju mer specifika regler, desto lättare att hitta kryphål). Detta egentligen nedskrivet igår, jag tror själva sakfrågan är löst nu. flinga 12 november 2014 kl. 15.52 (CET)

@Flinga: Visst var det Ditt inlägg jag svarade på. Är det flera användare som diskuterar på ett mindre bra sätt påverkar det ju hela samtalet, så då hör påpekandet hemma där. Rör det en enkild kan det med fördel påtalas på vederbörandes diskussionssida och möjligen helt i förbigående vid besvarande av inlägg av den typen. Tostarpadius (diskussion) 12 november 2014 kl. 16.11 (CET)

Jag tror inte det är där diskussionen borde tas. Det är en fördel om alla uppförandekoder med mera samlas i en eller några få riktlinjer. Jag tror den diskussionen du efterlyser kan hållas under några av de existerande som Yger tog upp ovan. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 11 november 2014 kl. 01.18 (CET)

Nej, det handlar som sagt var (2-3 gånger nu!) inte om personangrepp och det handlar inte om etikett. Det handlar om hur artikeldiskussioner ska föras. --SergeWoodzing (diskussion) 11 november 2014 kl. 01.39 (CET)

Wikipedia:Diskussionssidor#Skriv sakligt och på rätt ställe handlar om att vara saklig (= hålla sig till ämnet) även på artiklarnas diskussionssidor. --MagnusA 11 november 2014 kl. 09.02 (CET)

Samma i God kommunikation Kommunicera trevligt, artigt och håll dig till ämnet. Kommunicera i sak, inte person och För att diskutera artiklarnas innehåll och utformning finns artiklarnas diskussionssidor. Gällande en användares beteende, eller om någon gjort svårbegripliga inlägg, diskuterar man detta lämpligen på personens användardiskussionssida tycker jag är tydligt nog och precis täcker det du efterfrågar.Yger (diskussion) 11 november 2014 kl. 12.19 (CET)

Tack för den konstruktiva hjälpen! Essäer fungerar emellertid inte i sådana här fall, och jag fortsätter att anse att en tydlig riktlinje skulle hjälpa och behövs --SergeWoodzing (diskussion) 11 november 2014 kl. 19.28 (CET)

Policyn och riktlinjen är Wikipedia:Inga personangrepp som inleds med Kommentera innehållet, inte användare. och Det finns aldrig någon ursäkt för personangrepp. Denna riktlinje är sedan utvecklad i essän ovan.Yger (diskussion) 11 november 2014 kl. 19.33 (CET)

Tack! --SergeWoodzing (diskussion) 11 november 2014 kl. 19.40 (CET)

Twitterdiskussion om museer och Wikipedia 14 november

På fredag kl 13–15 ordnar jag mfl en twitterdiskussion om museer och wikipedia. Delta gärna! Vore intressant att höra från wikicommunityns håll vad som funkar bra och mindre bra när museianställda börjar redigera, eller om ni har idéer på andra insatser än de som görs nu. Mer info: http://www.idek.se/socmus-14-november-museer-och-wikipedia/ mvh Aron Ambrosiani 12 november 2014 kl. 14.15 (CET)

Katalogreferenser?

En av veckans nobelprisbelönade personer (Malala Yousafzai) har nu i botten på sin artikel en mängd katalogreferenser. Sådant har man hållit på med ett tag på bland annat enwp och dewp, men jag har inte sett det här på svwp förut. Ska vi ha det här systemet även här? Nu är ett antal av kataloglänkarna röda. Dessutom finns ett antal rödlänkade relaterade kategorier i artikeln.--Paracel63 (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 16.23 (CEST)

Förefaller meningslöst, särskilt eftersom Kungl Biblioteket, som främst borde intressera läsare av svwp, inte är medtaget. Jag anser att detta bara förorenar artikeln. Jag lade in en bibliografi med den enda bok av flickan som finns på svenska. Borde räcka. Ha de //--Bulver (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 18.06 (CEST)

Jag gillar kataloger och uppskattar de där länkarna. De är praktiska när man vill avgöra vilken Maria Andersson artikeln handlar om. Att sedan ingen har skrivit om själva katalogerna är synd, men borde inte påverka. Över huvud taget finns det mycket inom databas/auktoriteter som inte finns på svenskspråkiga Wikipedia än. På sikt kommer nog den där informationen snarare finnas med i Wikidata och sedan transkluderas hit för den som vill hitta dem.//Hannibal (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 20.45 (CEST)

Jag instämmer med Hannibal! På lång sikt skall även nästintill alla biografiska artiklar innehålla katalogreferenser, anser jag. Definiendum (?) 10 oktober 2014 kl. 21.15 (CEST)

Instämmer även jag med Hannibal. Det här kommer att bli allt viktigare i framtiden, och kommer också att underlätta botundethåll. Lsj (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 21.28 (CEST)

@Bulver: Jo, Libris är visst med i mallen som används. För att det ska synas i artikeln måste objektet på Wikidata ha fått rätt egenskap och ett värde. Lsj anför ett viktigt argument som jag instämmer i. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 10 oktober 2014 kl. 23.38 (CEST)

Tack för input. Jag skulle nog behöva ett helt seminarium för att fatta. Jag la in mallen på August Strindberg och då dyker Libris upp. Varför där men inte för Malala Yousafzai? Och jag begriper inte varför Bibsys länk ger sökträffar medan Libris presenterar namnformer. Ha de // --Bulver (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 00.18 (CEST)

Mallen hämtar länkarna från Wikidata (ping @Hannibal: detta transkluderas alltså redan nu). Och Wikidataobjektet för Strindberg har ett Libris-id medan Wikidataobjektet för Malala saknar detta. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 oktober 2014 kl. 01.05 (CEST)

När jag letar direkt i Libris auktoritetsregister så saknas hon där så det finns inget att hämta. Jag ändrar mig. Detta är ju en klart intressant funktion. //Bulver (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 07.10 (CEST)

Jag är förvisso partisk eftersom jag översatte mallen från EnWP och redan från början tänkte att den ska införas i artiklar här. Att det återstår att skapa artiklar om olika auktoriteter (nationalbibliotek och andra liknande organisationer) bör inte vara ett hinder, utan dom artiklarna kommer skapas framöver. Mallen fungerar förutom i biografier även på orter (Nuuk), företag (General Electric), idrottsföreningar (Leksands IF) samt för användare (Användare:Pigsonthewing) som har auktoritets-IDn för att koppla sina redigeringar till aktiviteter på andra håll. Mallen används på över 50 språkversioner av Wikipedia samt ytterligare ungefär 10 projekt, och den gör det inte bara lättare att hålla reda på vem som är vem och vad som är vad här, utan den gör det också lättare att koppla ihop andra referenskataloger och auktoritetsdatabaser. Om den redan från början ska botköras in på alla artiklar som har nånting som finns i mallen eller om den ska rullas ut i sakta mak vet jag inte, men jag är helt klart för att den börjar användas. /Haxpett (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 01.45 (CEST)

Jag tycker det verkar utmärkt och ser inte vad för anledningar vi har till att införa det. Vore väl utmärkt om någon kunde fixa en bot som kunde lägga in det i alla berörda artiklar? - Averater (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 08.29 (CEST)

Ja, det vore utmärkt. Jag stöder ett sådant förslag! Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 11.13 (CEST)

En invändning dock. Mallen heter {{Auktoritetsdata}} medan själva referenserna i mallen benämns "Katalogreferenser". Jag anser att antingen "Auktoritetsdata" eller "Katalogreferenser" (eller någonting annat?) bör användas genomgående, innan ett robotarbete verkställs (roboten bör anropa det faktiska mallnamnet, inte någon mallomdirigering). Definiendum (?) 11 oktober 2014 kl. 11.25 (CEST)

Mallen heter Auktoritetsdata eftersom jag tyckte det var en bra översättning av engelskans Template:Authority control, och där länkar ordet till artikeln Authority control som vi saknar översättning/motsvarighet av idag. Vad som står där (Katalogreferenser nu) går att ändra, och diskuterades lite på diskussionssidan för ett tag sen. Det är ingen omdirigering eller liknande, utan det är mest kosmetiskt vad som står där. /Haxpett (diskussion) 12 oktober 2014 kl. 00.10 (CEST)

Botinförande av mallen?

Vad säger gemenskapen om att använda bot för att lägga in {{Auktoritetsdata}} i artiklar? Ska det i så fall göras i alla artiklar där den kan komma till nytta, alla artiklar som har någon matchande property i Wikidata eller ska det vara något annat urval. Den kan användas i biografier, artiklar om orter, företag, organisationer, musikgrupper, idrottsföreningar och förmodligen mer ändå. Tankar och funderingar? /Haxpett (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 19.59 (CEST)

Lägger in en brasklapp om att sådant botarbete kan vara ganska knepigt att genomföra rent praktiskt. Var ska mallen ligga och hur lokaliserar man den punkten i varje artikel rent programmeringsmässigt? Alla artiklar följer inte en homogen struktur och det är svårt att först identifiera vilken struktur en godtycklig artikel har och identifierar hur man bäst lägger in mallen i den. -- Innocent bystander (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 20.08 (CEST)

jag ser det inte moget ännu för ett generellt införande, men att lägga in det på ett lämpligt mindre artikelsortiment tycker jag vore bra. Då kan vi all se hur det "blir". Man kunde ju ta något uppmärksammat sortiment som nobelpristagare.Yger (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 20.10 (CEST)

Tack för återkoppling. Baserat på era kommentarer borde det gå att få en bot att lägga in Auktoritetsdata på alla i Nobelpristagare före mallarna Fredspristagare, Nobelpristagare i fysik, Nobelpristagare i kemi, Nobelpristagare i litteratur, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Riksbankens pris till Nobels minne och kategorierna för att få det att se ut som i Malala Yousafzai, alternativt mellan nobelpristagaremallen och kategorierna beroende på tycke och smak. Tankar om det?

Yger: Vad fattas för att mallen ska bli mogen för ett generellt införande? Åsikter från andra om mallen? /Haxpett (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 11.25 (CET)

Jag förespråka ~före mallen, så som du gjort nu. Mallen är helt ny för oss och vi behöver vänja oss (=möta den i vårt redigeringsarbete) för den innan jag tycker det kan vara aktuellt lägga in den bredare.Yger (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 11.29 (CET)

Begäran om bothjälp inlagd. /Haxpett (diskussion) 3 november 2014 kl. 23.51 (CET)

TTrots de uttryck för tvekan inför att forcera massinförande av mallen ifråga? Det kallar i alla inte jag för konsensus. --MagnusA 4 november 2014 kl. 14.00 (CET)

Botbegäran gäller inte ett massinförande utan endast för nobelpristagare. Det ser jag ingen som har motsatt sig, snarare nämns ett dylikt första steg som ett krav innan det massinförs. Detta så att vi dels kan se att allt fungerar och dels för att vänja oss vid dess användning. - Averater (diskussion) 4 november 2014 kl. 14.44 (CET)

Ja, Nobelpristagare kan vara ett bra ställe att introducera den här mallen. -- Innocent bystander (diskussion) 4 november 2014 kl. 14.58 (CET)

Ok, missuppfattning från min sida. Fick av någon anledning för mig att det var massinförande över hela linjen på gång. :-) --MagnusA 4 november 2014 kl. 15.02 (CET)

Jag stöder i alla fall botinförande av mallen, såväl för nobelpristagare som för allt annat som omfattas av mallens användningsområde. Ju mer mallen används, desto mer vänjer en sig vid den. Definiendum (?) 4 november 2014 kl. 15.34 (CET)

Exemplet Malala Yousafzai ser väl bra ut, men om man använder den enkla regeln att lägga in {{Auktoritetsdata}} omedelbart före mallen {{Fredspristagare}} så kommer det inte att se så bra ut i t ex Al Gore där den skulle hamna mitt inne i en svit av "navbars". Var tror ni om att i stället placera den (och en blankrad) omedelbart före {{STANDARDSORTERING:...}} som förhoppningsvis endast har kategorierna efter sig? --Larske (diskussion) 4 november 2014 kl. 20.36 (CET)

Låter utmärkt. Jag tror det är rimligt att alltid ha den rutan sist. - Averater (diskussion) 4 november 2014 kl. 20.43 (CET)

Hälften av nobelartiklarna är klara nu, se wp:Robothjälp#Mall:Auktoritetsdata i artiklar om nobelpristagare. --Larske (diskussion) 4 november 2014 kl. 23.48 (CET)

 Fixat Alla kategorier i de sex kategorierna av nobelpristagare är nu uppdaterade med {{Auktoritetsdata}}. --Larske (diskussion) 8 november 2014 kl. 11.51 (CET)

Excuse me for replying in English. If you still need somone to run a bot to add the tempalte to articles, I know an edotor who can help. Please let me know, on my en.Wikipedia user page. Pigsonthewing (diskussion) 13 november 2014 kl. 15.44 (CET)

Artiklar över Sveriges distrikt

Jag vet inte om man har redan diskuterat över Sveriges distrikt. Tänker man göra en ny artikel över varje distrikt eller tänker man bara skapa omdirigeringar? Till exempel i Upplands Väsby kommun, ska man göra tre nya artiklar

• Eds distrikt
• Fresta distrikt
• Hammarby distrikt

eller omdirigeringar

• Eds distrikt → Eds socken
• Fresta distrikt → Fresta socken
• Hammarby distrikt → Hammarby socken.

--Raksa123 (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 18.12 (CET)

Min tanke är att först skapa en artikel om varje nytt distrikt, där dessa skapas med hjälp av bot och troligen via Wikidata. Min tanke är att dessa blir relativt "nakna" men med full infobox och ref till socknar/respektive församlingar beroende på vad de motsvarar. Sedan är min tanke att ~göra listor över distrikten per kommun i kommunartiklarna, där det också framgår när de motsvarar socknar. Sedan finns hästjobbet att ändra ortsartiklarna så de refererar till distrikt och inte församlingar i sina infoboxar. samtidigt som ortartiklarna i löptext refererar till socknar. Sedan behöver sockenartiklarna justeras så det framgår när de motsvarar ett nutida distrikt och också att de gärna använder befolkningsuppgifter mm från distrikten (i Wikidata). Och sedan behöver de distrikt som inte direkt motsvarar en socken ses över och de sockenartiklar som inte motsvaras av ett nutida distrikt. Jag hoppas komma igång med detta nästa sommar, och håller redan på att förbereda både kommun och ortsartiklar för denna förändring.Yger (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 18.23 (CET)

Jag kan se att det finns skäl att vänta. Det är fortfarande inte helt klart vad gäller enklaver utanför den huvudsakliga församlingens gränser. Vissa sådana kommer att tas bort vid fastställandet att distriksgränserna, men det är fortfarande inte klart hur många. Jag är tveksam om det påverkar arealen hos de nya distrikten mer än marginellt, men det skulle kunna innebära vissa relevanta skillnader. Det är troligt att det är klart hur det blir till nästa sommar.--FBQ (diskussion) 3 november 2014 kl. 01.09 (CET)

Det kommer i de flesta fall att handla om mindre skillnader i fråga om Åkerby socken kommer det att handa om en runt 10% mindre yta hos distriktet jämfört med jordebokssocknen av 1993. I övriga socknar handlar det om ett par procent eller mindre. Det handlar dock bara om omkring 200 personer i hela Sverige som är bosatta i dessa områden.FBQ (diskussion) 5 november 2014 kl. 19.07 (CET)

Med tanke på de mindre skillnaderna undrar jag om vi inte i stället borde ta tillfället i akt, nu när artiklarna ändå kommer att behöva skrivas om, att beskriva socken, kommun (åtminstone till 1952), församling och distrikt i samma artikel när de, som så ofta är fallet, omfattar/omfattade i stort sett samma geografiska område. Specifikt kommunpolitiska eller kyrkliga frågor får förstås läggas under särskilda underrubriker, men sådant som allmän geografi, historia och befolkningsuppgifter är relevanta för alla aspekter och överlappar redan delvis mellan artiklarna. Den nuvarande uppdelningen gör det svårt för läsare att få en snabb helhetsbild och hitta information om specifika aspekter om man inte redan vet i vilken artikelserie man ska leta, och har ingen motsvarighet i något annat allmänt uppslagsverk jag sett. Det hindrar förstås inte att man har separata poster på Wikidata. //Essin (diskussion) 10 november 2014 kl. 21.21 (CET)

Jag ställer mig inte bakom det förslaget. Det är ett storverk som framför allt Yger utfört på området och det bör inte göras ogjort. Däremot bör på sikt en del dubblerad information tas bort, så att den logiska strukturen blir än mer uppenbar. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2014 kl. 22.04 (CET)

@Essin, ja med distrikten på plats finns all pusselbitar på plats och vi kan "slutgiltigt" fundera hur vi vill dessa artiklar samspelar med varandra, dock

• landskommuner före 1952. Information om dessa finns redan fullt ut i sockenartiklarna i enlighet med ditt förslag, så de kan ses som placeholders. Med tanke på behöver länka just till landskommuner i många sammannhang är det dock inte bra dessa ersätts med en omdirigering. Så ingen anledning ändra här
• storkommuner från 1952. Dessa motsvaras inte av en socken, så kan inte infogas. Snarast skulle jag vilja ge mer fokus på dessa artiklar och egentligen vilja namnändra dessa från landskommun till storkommun
• historiska församlingar med samma omfattning som socknar. Även här är all information relevant för socknen redan inlagt i de artiklarna. Och i dessa församlingsartiklar sker det en hel del nya inlägg. Inte bara Series pastorum utan även om organister, kyrkvärdar/kyrkvaktmästare och om bakgrund till varför kyrkor uppfördes på olika platser. Jag ser bara nackdelar med att infoga all denna info i sockenartiklar och inga fördelar. Så ingen anledning ändra här
• Nu existerande församlingar med samma utbredning som socknar. Här blir det ett komplicerat överlapp till distrikten och socknarna. Och här är dilemmat delvis att dessa är levande och ändras medan distrikten och socknarna är frysta till 1999/2000. I praktiken alls inte lämpligt ha i samma artikel, tex uppgifter om kyrkostämmans tunga namn och exakta präster idag passar inte i socken/distriktsartiklarna. Vi får se när distrikten är på plats vilka justeringar som kan behövas.
• distrikten. Ja här finns det flera alternativ hur vi bör hantera dessa

Yger (diskussion) 11 november 2014 kl. 07.59 (CET)

Tostarpadius: Materialet skulle finnas kvar, men organiserat på ett annat sätt. Att mycket arbete har lagts ner är ett skäl att tänka igenom noggrant hur vi ska gå vidare, men det är inte ett skäl att låsa den nuvarande strukturen för evigt, speciellt eftersom strukturen ändå kommer att behöva ses över nu när distrikten införs.

Yger: Punkt för punkt, motsvarande dina:

• Det går att omdirigera till underrubriker, till exempel #OMDIRIGERING [[Norbergs distrikt#Kommunala förhållanden]] efter infogning av Norbergs landskommun. Församlingarna kan lösas på samma sätt.
• De sammanslagna storkommunerna ska naturligtvis inte infogas någonstans (och det har jag inte heller föreslagit), förutom om de överlevde nästa kommunreform utan andra ändringar än byte av kommuntyp, då man på motsvarande vis kan beskriva ämnet i artikeln om den nuvarande kommunen. Vad gäller namngivningen noterar jag att t ex Ekonomiska kartan från denna epok kallar landskommunerna "X kommun" rätt och slätt om det inte finns någon motsvarande stad eller köping, så om detta verkligen var vad kommunerna hette borde vi snarare flytta åt det hållet. Namngivningskrockar med större kommuner post-1971 kan lösas med parentessärskiljning, t ex "(1952–1970)", för de äldre kommunerna. Detta är dock en separat fråga som inte direkt berör distrikten.
• Du får nog utveckla vilka nackdelar du ser med att infoga historiska församlingar. I SFFR-diskussioner om kyrkoherdar har det ofta framförts att kyrkoherden i äldre tid var en viktig lokal makthavare även i icke-kyrkliga sammanhang, så som konsekvens av det borde listor över kyrkoherdar vara av intresse för områdets allmänna historia. På samma sätt är kyrkans placering viktig för att förstå områdets allmänna geografi (jfr diskussionen om kyrkbyar). Visst, den sammanslagna artikeln blir längre, men med en genomtänkt struktur ska det inte vara något problem.
• Jag håller med om att nu existerande församlingar som motsvarar ett enda distrikt är en svag punkt i mitt förslag, och där kan jag mycket väl tänka mig att göra ett undantag och hålla församlingen i en separat artikel. Utan att ha räknat efter gissar jag dock att det är jämförelsevis få fall.
• Inget att tillägga.

Jag ska se om jag får tid att lägga upp några exempel på hur en sammanslagen artikel kan se ut i en sandlåda. //Essin (diskussion) 12 november 2014 kl. 23.33 (CET)

Komplettering/tillägg: Nu förstår jag hur förslaget kunde tolkas som att storkommunartiklarna skulle slås ihop. Jag skrev inte ut att om en storkommun hade samma namn som en tidigare sockenbaserad kommun får artikeln delas, så att materialet om kommunen före 1952 förs till socken/distriktsartikeln, medan materialet om storkommunen kvarstår som egen artikel (om den senare slogs ihop igen) eller förs till artikeln om den nutida kommunen (om kommunens geografiska utsträckning inte påverkades av kommunreformen). Allt enligt grundprincipen om ett geografiskt område med historisk kontinuitet – en artikel. //Essin (diskussion) 13 november 2014 kl. 02.11 (CET)

Listor över val

För några år sedan skapade en användare omdirigeringar som "Val 1911" till svenska val. I världsperspektivets namn ändrade jag ganska snabbt detta till grensidor, egentligen mer listor, över val i olika länder de åren (men flyttade dem aldrig till namn med "lisa över"). Plötsligt raderades vissa av listorna (Val 1872, Val 1884, Val 1888, Val 1911, Val 1912, Val 1919, Val 1925 och Val 1930.)

Jag anser att de bör återställas (får gärna flyttas till lista över val 1911 och liknande). Fördelen med lista här är dels att det kan ge bättre överblick genom röda länkar. På så viss kan man visa alla val i världen redan innan alla artiklarna dykt upp. Det kan också användas för att sortera efter månad, världsdel, eller typ (som parlamentsval, presidentval, lokalval, regionalval, påveval, kyrkoval och liknande). J 1982 (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 14.05 (CEST)

(kopierat från min diskussionssida) Ungefär hur lång skulle en lista över alla de val som hölls i världen år 1973 (året bara som exempel) bli? Eller tänker du dig att man skapar listor i stil med "Lista över nationella parlamentsval som hölls år 1973"? - Tournesol (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 09.48 (CEST)

Jag tycker en:List of elections in 2014 är en användbar sida och ser inga problem med att vi på svwp har motsvarande artikel. Ett alternativ kan ju vara att man skapar en omdirigering av Val 2014 till Politikåret 2014 och har informationen där. /Ariam (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 15.24 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Artiklar med sidnamnet "Val XXXX" bör omdirigeras till "Politikåret XXXX#Val och folkomröstningar". Jag har funderat på att göra det själv, exempelvis att infoga/omdirigera "Val 2014" i/till "Politikåret 2014#Val och folkomröstningar", men har inte gjort det (än). För att svara på frågan av Tournesol, en sådan lista blir ganska lång, men inte mycket lång. Se exempelvis engelskspråkiga Wikipedias lista över val för år 2014 och 1973. Förvisso saknas många av dessa artiklar på svenskspråkiga Wikipedia, men röda länkar skadar inte och i framtiden kommer det troligen att existera fler sådana artiklar på svenskspråkiga Wikipedia. Definiendum (?) 16 oktober 2014 kl. 15.26 (CEST)

Jag ser inget behov av begränsningar, i alla fall inte till en början. Enwp verkar klara det utmärkt utan att begränsa till parlamentsval. Jag har nu gjort ett exempel i Lista över val 1920 (vet dock inte hur man får månaderna efter kalenderordning och inte bokstavsordning). Infoga i politikåren är ingen jättedålig idé, men återställ gärna historiken i de åtta raderade artiklarna. J 1982 (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 15.37 (CEST)

Jag brukar normalt vara för separata artiklar, men i just detta fall är jag inte det. Då blir det nästan som att ha två politikårsartiklar. Enkelhet och konsekvens vore uppskattat. Definiendum (?) 16 oktober 2014 kl. 17.06 (CEST)

Det finns även ett gäng "Valet", exempelvis Valet 2007. /Hangsna (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 16.57 (CEST)

Om de infogas i politikåren tycker jag 1800-talets politikår kan återställas (samma sak gäller 1600-talets krigsår och vetenskapsår, men det är en annan diskussion). J 1982 (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 17.09 (CEST)

Jag ställer mig bakom återställandet av politikåren et cetera. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 18.26 (CEST)

Så även jag. /ℇsquilo 16 oktober 2014 kl. 19.47 (CEST)

Jag stöder återställning av politikåren et cetera! Definiendum (?) 16 oktober 2014 kl. 19.52 (CEST)

Men ursprungsfrågan gällde skapade av vallistor, inte återställande av diverse politik-, krigs- och vetenskapsår. Det är en annan diskussion. --MagnusA 16 oktober 2014 kl. 21.49 (CEST)

Instämmer med J 1982, Tostarpadius, ℇsquilo och Definiendum. --Allexim (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 23.27 (CEST)

Listorna över val tycker jag inte behöver egna artiklar. De passar bra under respektive politikerår. Några omdirigeringar tycker jag inte är nödvändiga. /ℇsquilo 17 oktober 2014 kl. 07.26 (CEST)

Återställ, säger jag. Helst som grensida. Jag brukar ha svårt att komma ihåg vilka format vi brukar använda för att namnge artiklar om val och kan tänka mig att andra användare inte heller är helt insatta. Då är det en stor fördel att det finns olika naturliga genvägar för att hitta dessa artiklar.

Att hänvisa till politikåren är problematiskt eftersom de innehåller en del information utöver rena länkar till valen och är organiserade på ett sätt som inte är helt intuitivt för den som bara vill komma vidare. Att hitta det danska folketingsvalet i Politikåret 2007 är inte helt lätt. En ren lista över de artiklar vi har om val under ett visst år är mycket mer användbart i dessa fall. Väsk ✎ 19 oktober 2014 kl. 17.41 (CEST)

Då det mesta tyder på återställningar vore det bra om det åtgärdas (+ att historiken återställs). J 1982 (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 23.24 (CET)

Jag har ögnat igenom diskussionen ovan, och får då den märkliga känslan att flertalet tycker att artiklar/listor/förgreningssidor för alla val ett visst år bleve för långa - och att man därför i stället borde samla denna för långa information som en del av en "politikerårsartikel" i stället. (Har jag rört ihop olika personers argument för mycket?)

Själv tycker jag nog att artiklar/grensidor/listor om "alla val av nationell eller övernationell betydelse" väldigt gärna finge samlas i separata artiklar. Självklart kan det bli litet avvägningsfrågor vad som skall med - folkomröstningen om Skottlands framtida ställning: Ja, absolut; varje liten folkomröstning om en pyttefråga i Schweits eller Italien (där det är väldigt lätt att påfordra omröstningar om allt möjligt) - njä. Jag tror dock inte att detta behöver bli särskilt stora problem. Den typ av information man oftast skulle vilja ha överblick över vore nog exempelvis alla parlamentsval i Latinamerika år 2008.

Om redan motsvarande artiklar finns på en-wp, så är det också ingen nackdel att vi kan korsiwlänka. Jörgen B (diskussion) 14 november 2014 kl. 01.38 (CET)

Ny standardfunktion

Artiklar som endast länkar till förgreningssida, avslöjas obarmhärtigt av funktionen under: Inställningar/Finesser/Utseende och bocka i Förgreningskoll. Detta har jag under en tid haft stor nytta av i mitt eget bidragande, men framför allt upptäckt i vilken omfattning som många artiklar likt mässlingen lyser röda. Mitt förslag är att denna funktion ska ingå som en standard hos alla, ikryssad från början alltså. Vad jag förstått innebär det bara fördelar. Ymer (diskussion) 3 november 2014 kl. 11.02 (CET)

Det är en mycket nyttig funktion men ser inte snyggt ut när man läser artiklar, därför tycker jag inte den ska vara automatiskt påslagen. Däremot borde kanske fler av oss som redigerar aktivera den! /Hangsna (diskussion) 3 november 2014 kl. 12.15 (CET)

Hmm, lite av ett moment 22 alltså. Men menar du att även besökarna ser rödmarkeringen, hur är det möjligt? om inte är det ju bara vi som redigerar som ser det, dvs de som är berörda och som ska agera för att bli av med "osnyggheten". Kanske missförstår jag vad du skriver. Ymer (diskussion) 3 november 2014 kl. 12.23 (CET)

Inloggade besökare? ⬤Bοⅳⅰе 3 november 2014 kl. 12.47 (CET)

Får länkarna samma röda färg som för icke-existerande artiklar så tycker jag att det mest är förvirrande. Går det att ändra så att länkar till förgreningssidor blir t.ex. gröna i stället? /ℇsquilo 3 november 2014 kl. 13.28 (CET)

Många färgkoder blir det att lära sig. ur tillgänglighetssynpunkt, vilka färger fungerar för de som har defekt färgseende så att det fortfarande går att läsa gentemot bakgrunden. --MagnusA 3 november 2014 kl. 14.26 (CET)

Jag anser att de nuvarande färgerna är bra (det vill säga ordinär länkfärg men röd bakgrund). Sedan bör det fortfarande vara en valfri inställning för inloggade (det vill säga avaktiverad per standard). Alltså, det är bra som det är. Om en är obekväm med färgkombinationen (exempelvis om en har defekt färgseende) kan en låta bli att aktivera förgreningskoll eller aktivera och ändra färgerna i sin/sitt personliga CSS-fil eller Javaskript (tror jag). Definiendum (?) 3 november 2014 kl. 15.16 (CET)

Det är ju inte heller i alla sammanhang fel med en länk till en grensida. Toplänk till "Xyz (olika betydelser)" är väl det mest uppenbara fallet. Själv har jag en mer diskret färg, så att jag ser vad som är förgreningssida och inte, men utan att färgen "skriker FEL!!!" åt mig. Det skulle kunna vara en möjlighet att ändra färgvalet till något mer diskret och estetiskt, och följa Ymers förslag, även om jag tror det är lämpligare att ibland påminna om funktionen, som skedde genom denna tråd på Bybrunnen! Taxelson (diskussion) 3 november 2014 kl. 17.19 (CET)

Ja, nu fick funktionen sig en välbehövlig puff. Den kan alltså aktiveras på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets genom att klicka i "Förgreningskoll - markerar länkar till förgreningssidor." Mer finns att läsa på Wikipedia:Förgreningskoll. Kanske kan alla som huvudsakligen är här för att redigera (i motsats till att bara läsa) i alla fall testa den! /Hangsna (diskussion) 3 november 2014 kl. 19.10 (CET)

Att topplänkar inte är felaktiga är det mest uppenbara, men det finns även andra fall där det inte finns något alternativ. Ibland förklaras en av betydelserna i själva förgreningssidan utan länk. Tostarpadius (diskussion) 3 november 2014 kl. 20.42 (CET)

Ett annat exempel är namn som är ofta både "riktig" artikel och märkt som grensida. Det är inte fel att länka till sådana. --MagnusA 3 november 2014 kl. 20.53 (CET)

Det här är en mycket praktisk funktion. Men jag trivs med en halvdiskret flaggningsfärg. Följande kod ligger nu på min ~/common.css:

/*  Byter färg på grenlänksmarkering  */ 	
/* Se wp:BB 2014-01-14 */ 
.bkl-link-inner { background-color: #eee0e5;}

Det är bara den sista tredjedelen som är koden – det som är före är instruktion.--Paracel63 (diskussion) 4 november 2014 kl. 04.15 (CET)

Eller .bkl-link-inner { background-color: transparent; color: #00a000;} om man, som jag, inte gillar bakgrundsfärger. /ℇsquilo 7 november 2014 kl. 09.06 (CET)

Länkar till förgreningssidor bör bara finnas innan det feta begreppsordet (toplänk) och under "Se även". Eftersom det inte verkar finnas en gräns för hur korta artiklar kan vara ska påståenden på förgreningssidor som är förklaringar flyttas till en egen artikel. Det är inte många i jämförelse med antal förgreningssidor.

På nuvarande förgreningsidor med tillräckligt med information för att vara en artikel eller om sidan bara är påståenden utan wikilänkar till artiklar bör mallen förgrening tas bort. Förutom ett antal sådana sidor om hundar och kanske artiklar med mallen efternamn finns det få sådana förgreningsartiklar. Maundwiki (diskussion) 14 november 2014 kl. 11.20 (CET)

Maundwiki har gjort ett storverk för att i möjligaste mån ta bort länkar till förgreningssidor. Det är utmärkt. Däremot anser jag inte att vi bör ha en så byråkratisk syn på dessa. Om en av betydelserna förklaras på plats ser jag inget problem med det. Finns det inga länkar som går vidare till betydelser av ordet håller jag dock med om att mallen bör tas bort. En anledning till att fallen nu är få är givetvis vederbörandes arbete. Jag kräver inte att de fall där användaren vidtagit i mina ögon onödiga förändringar återställs, men jag har svårt att se att det rått konsensus för så strikta distinktioner. Jag hoppas därför att en öppnare hållning kan få genomslag i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 14 november 2014 kl. 13.01 (CET)

Om årliga prisutdelningars uppdateringar

Det finns i världen i dag ett växande antal priser och utmärkelser inom alla möjliga områden. En mängd tidningar, föreningar, stipendiefonder, företag, myndigheter med mera delar ut priser året om, som bekant. Problemet är bara att det kan vara svårt att hålla reda på alla dessa och när de delas ut. Många redigerare känner inte ens till deras existens och av någon outgrundlig anledning är inte sällan prisutdelarna riktigt usla på att informera omvärlden om aktuella utdelningar, så det kan man få leta upp på dessas egna webbplatser med en viss möda. Eftersom det finns artiklar här om flera av dessa priser etc, så behöver de ju en årlig uppdatering med årets pristagare osv. Min tanke är huruvida det skulle vara möjligt att skapa en specialsida med komplett uppställning av alla dessa artiklar med årligt uppdateringsbehov – under resp månad de brukar offentliggöras/delas ut – som en påminnelse? Kanske till och med med något slags påminnelsefunktion? Det skulle säkert underlätta mycket.--Bemland (diskussion) 6 november 2014 kl. 14.13 (CET)

Bra förslag! Det låter som en uppgift för wp:Projekt Priser (eller annat lämpligt ställe). Där skulle man kunna samla information om hur vi gör och hur vi samarbetar. I wp:Projekt Japan och wp:Projekt Kina använder vi dolda mallar för att se uppdateringar inom olika ämneskategorier, vilket är en praktisk funktion även bland prisartiklar. Och man skulle kunna lägga in {{Inaktuell}} i en artikel och datera den till när nästa prisutdelning planeras äga rum. Det borde tekniken och vår användning av mallen kunna stöjda. Eller också skapar vi en liknande, osynlig mall som kategoriserar först när det datumet infaller. Vad tycks?--Paracel63 (diskussion) 6 november 2014 kl. 14.39 (CET)

Ungerfär som {{bäst före}}? --Fredde^✔ 6 november 2014 kl. 17.39 (CET)

Exakt! Tack för att du påminde mig. Mallen flaggar visserligen bara ett påstående, men i och med att den kategoriserar hela artikeln kan den nog funka bra för projektets syfte. Dvs förutsatt att skribenterna gör jobbet med att flytta fram dateringen vid varje (årlig) uppdatering. --Paracel63 (diskussion) 7 november 2014 kl. 07.21 (CET)

Jag har redan skapat Wikipedia:Projekt uppdatering/Återkommande evenemang (som jag bara kallade "Wikipedia:Uppdateringar", och inte begränsade till just evenemang eller deltagare i något projekt, innan någon flyttade den). I framtiden hoppas jag dock sådant kan ske på Wikidata i stället, en gång för alla språkversioner. J 1982 (diskussion) 7 november 2014 kl. 13.33 (CET)

Att man skall kunna hämta informationen på Wikidata ser jag positivt på, däremot hoppas jag inte att den automatiskt hamnar här efter att den lagts in där. Tostarpadius (diskussion) 8 november 2014 kl. 07.40 (CET)

Jag är glad att det finns intresse för en förbättring i frågan. Frågan är bara hur vi då kommer vidare? Finns det någon som är duktig på att skapa någon sådan lösning som diskuterats? Kanske någon som börjat arbeta med det redan?--Bemland (diskussion) 11 november 2014 kl. 20.07 (CET)

Om man inte är intresserad av att ta detta som ett projekt, utan bara skulle uppdatera då man råkar stöta på en sådan artikel (gärna märkt med {{bäst före|xxxx-xx-xx|<!--ta inte bort, ändra bara datumet/årtalet-->}} eller liknande) vore det viktigt med en länk till en sida där den nyaste utdelningen sannolikt finns med. Många organisationer torde ha en http://www.example.org/pristagare.html e.d., som kunde finnas som källa, bland de externa länkarna eller på annat lätthittat ställe. Risken finns att någon byter mot en länk som bättre redovisar för den nuvarande situationen men inte är lika användbar i framtiden, varför något slag av standard för just en sådan länk vore bra. --LPfi (diskussion) 14 november 2014 kl. 09.28 (CET)

Filmartiklarnas innehåll

Svenska Wikipedias filmartiklar består idag, som jag upplevt det, främst av långa handlingsbeskrivningar alternativt att de är mikrostubbar på gränsen till substubbar som består av en mening och ofta också av en lista över skådespelarna som finns i filmen. Det är rätt naturligt eftersom de primära källorna oftast är filmdatabaser, men det gör samtidigt att artiklarna är av föga encyklopediskt värde. När jag skapade många skådespelarartiklar kunde jag dock ofta hitta liten annan information i Svensk filmdatabas med information om priser som olika filmer hade fått också vidare, men den typen av information i Svensk filmdatabas är minimal. Jag vill "köra ett race" och ta itu med filmartiklarna, men skulle vilja höra öppet om tips på bra källor om filmer med lite mer information om priser och uppmärksammanden. Åtminstone vill inte jag läsa hela filmens handling i detalj innan jag sett en film och efter man ett en film känns informationen meningslös. Vad tycker gemenskapen? Håller ni med eller är jag ute och snurrar ute i det blå?

Det enda jag spontant kan komma på är mediernas kultursidor där aktuella filmer recenseras med omdömen, men är platsar det på Wikipedia vad enskilda tidningsarbetare ger filmer för omdöme? Vad tycker ni? Och vad har ni för tips på andra hemsidor där man kan hitta lite annan information som är av värde för Wikipedia? Obelix (diskussion) 8 november 2014 kl. 13.51 (CET)

Jag tycker det är synd att vi gjorde oss av med spoilervarningen för några år sedan. En idé vore att handlingen låg under en "dölj-funktion" mitt i artikeln som är aktiverad då man kommer in. J 1982 (diskussion) 8 november 2014 kl. 17.58 (CET)

Jag ser ingen anledning att ha med hela handlingen. Jag blir mycket irriterad när anmälningar är alltför explicita på den punkten. Däremot anser jag att recensenternas omdömen är av stort encyklopediskt intresse. Tostarpadius (diskussion) 8 november 2014 kl. 18.19 (CET)

Att handlingen läggs dit är en naturlig del av artikelutvecklingen, och inget som kan stoppas. J 1982 (diskussion) 8 november 2014 kl. 18.21 (CET)

Handlingen är en naturlig del av artikeln, men den behöver ju inte vara särskilt detaljerad och avslöja för mycket. Thoasp (diskussion) 8 november 2014 kl. 19.46 (CET)

@Obelix: Om du vill "köra ett race", kommer du att få mer hjälp om vi gör det till en Veckans tävling. Nästnästa vecka finns just nu ingen tävling anmäld. Vad gäller artikelstrukturen i filmartiklar… En utförlig handlingsbeskrivning kan vara bra i längre artiklar om filmer som är välkända och gamla. Fast även där bör man vara försiktig med att avslöja viktiga handlingsvändningar i andra halvan av filmen. I korta artiklar drar de ofta till sig onödig uppmärksamhet. Jag själv uppskattade "spoilermallen" och lade in den i många mallar tills någon bestämde att vi inte ska ha sådana mallar. Det går att fixa den här rubriken så här:

Handling
I början av filmen händer det och det och det. Sedan händer det och det och det. Så småningom händer det och det och det. Filmen slutar med att det händer.

--Paracel63 (diskussion) 8 november 2014 kl. 20.42 (CET)

Varför ska man skriva text som inte ska visas? Antingen visar man texten eller också står den inte med alls (om det inte handlar om ohanterligt långa tabeller förstås). Till och med en filmhandling bör man väl kunna skriva utan att avslöja för mycket av "det hemliga". --MagnusA 8 november 2014 kl. 20.45 (CET)

(redigeringskonflikt) Vad gäller de långa handlingsbeskrivningarna tycker jag problemet är att de ofta saknar källa och istället är enskilda wikiförfattares tolkning av handlingen. @Obelix, vad gäller priser så har ju ofta de stora filmpriserna databaser över vinnare/nominerade på sina webbplatser. För äldre filmer är TCM movie database ganska bra. Annars kanske de flitiga filmartikelskaparna Junip, Smetanahue eller Ingman har länktips? /Ariam (diskussion) 8 november 2014 kl. 20.54 (CET)

Utmärkt initiativ. För ett tag sedan arbetade jag om guiden för hur man skriver om litteratur. Den kanske kan vara till hjälp för hur man kan tänka i arbetet med artiklarna. Dessutom vore det bra om motsvarande guide om att skriva om film också blir uppfräschad (den omdirigerar just nu till en allmän guide om att skriva om fiktion).//Hannibal (diskussion) 8 november 2014 kl. 22.24 (CET)

För mig är det en självklarhet att handlingen i sin helhet ska kunna refereras. Denna gäller såväl filmer som litteratur. Man söker sig till en encyklopedi för att få reda på information om ett verks helhet, inte bara ett smakprov. Då kan man lika gärna se en trailer eller läsa baksidan på boken. Engelskspråkiga Wikipedias filmartiklar är väsentligt mycket bättre än den svenskas dito, varför jag alltid konsulterar den wikin för att få reda på information. Att beskriva handlingen i sin helhet är kutym på eng Wiki. Det borde vara det på svenska med, annars blir encyklopedin oanvändbar.

Vad gäller handlingen så har Svensk Filmdatabas utmärkta handlingsreferat av nästan alla äldre svenska filmer. Dock är de väldigt detaljerade och måste kortas ned för att passa wikin. Annars har jag inte så många tips då jag sällan skriver om utländsk film. Junip (diskussion) 8 november 2014 kl. 23.52 (CET)

Läser en hel del Star Trek-romaner. Böckerna ges ut i små upplagor och går ofta inte att få tag på några år efter att det getts ut. Då är det mycket värdefullt att jag kan få bra sammanfattningar av handlingen på Memory Beta, en wiki med fokus på den typen av litteratur. Det kan ibland vara helt nödvändigt att läsa en sådan sammanfattning för att få sammanhang när man läser en uppföljare på en sådan bok. Så, Ja, handlingen får gärna vara med. Och jag tycker väl att det i många fall kan vara tillräckligt med att ha filmen/boken själv som källa för en sådan sak som handlingen. Tolkningar av handlingen är dock helt en annan sak. -- Innocent bystander (diskussion) 9 november 2014 kl. 08.15 (CET)

Att en bok eller film skall kunna fungera som källa även vad gäller sitt innehåll ser jag som självklart. Hur mycket som bör tas med av handlingen får bedömas från fall till fall. Jag ser det inte som utmärkande för en encyklopedi att ha med utförliga artiklar av detta slag. Tostarpadius (diskussion) 9 november 2014 kl. 14.40 (CET)

Engelska WP:Film har en resurssida med en del bra länkar. Det är mest fokus på engelskspråkig film men jag vet inte vad du är intresserad av så det kanske räcker. Annars finns det motsvarigheter till Svensk filmdatabas, Kritiker.se osv i de flesta större filmnationerna. Smetanahue (diskussion) 9 november 2014 kl. 19.48 (CET)

Jag tycker absolut inte det finns något skäl att censurera artiklarna av "spoilerskäl". Däremot finns det ju inte heller som flera andra redan sagt med nödvändighet något skäl att ge detaljerade beskrivningar av handlingen. Om delar av handlingen inspirerat andra verk, eller inspirerats av andra verk, om uppmärksammade eller originella händelser utspelat sig under inspelningen eller liknande finns det ju skäl att återge det, oavsett om det avslöjar viktiga delar av handlingen.--FBQ (diskussion) 12 november 2014 kl. 12.54 (CET)

Som FBQ. Jag tycker till och med det är direkt felaktigt, i encyklopediskt hänseende, att inte ha med avgörande skeenden i handlingar. Det är normalt dessa som gör verken relevanta och driver konsten framåt. Att lämna cliffhangers eller på annat sätt tvinga läsaren att konsumera verket är definitivt oencyklopediskt och enbart i marknadsföringskanalernas intressen. Däremot är det helt OK med en "spoiler alert mall". EMRÅ.--LittleGun (diskussion) 14 november 2014 kl. 10.05 (CET)

Jag både starkt emot censur och en "spoiler"-mall. Se Wikipedia:Förbehåll för innehåll och Wikipedia:Vad Wikipedia inte är#Inte censurerat. Det finns potentiellt en massa andra saker att "varna" för, vilket jag också är emot. Definiendum (?) 14 november 2014 kl. 12.29 (CET)

Spoilermallen ser jag gärna återinförd. Censur är jag inte för, men att mena att handlingen bör beskrivas i korthet och inte onödigt detaljerat ser jag inte som ett exempel på det. Tostarpadius (diskussion) 14 november 2014 kl. 13.04 (CET)

Varför skulle handlingsbeskrivningen inte få vara lång och detaljerad, om den är skriven ur en neutral synvinkel, använder ett bra språkbruk och är källbelagd? Varför skall "spoiler"-mallen återinföras? Om den skall återinföras kan en lika gärna skapa ett liknande alternativ för bilder som kan anses stötande, vilket i sig är mycket subjektivt och skiljer sig beroende på vem som tar del av informationen. Definiendum (?) 14 november 2014 kl. 13.19 (CET)

Jag skulle i och för sig inte ha något emot bildvarningar i vissa typer av texter, exempelvis av sexuellt innehåll, men det är en helt annan fråga. Vad gäller långa handlingsbeskrivningar ser jag dem inte som encyklopediskt relevanta. Tostarpadius (diskussion) 14 november 2014 kl. 13.30 (CET)

Ett nytt system för uppmärksammande av avstannade, olösta diskussioner

Som bekant förs det ett antal diskussioner om olika viktiga frågor här på Bybrunnen, vid enskilda artiklar eller på andra specialsidor. Mitt intryck är dock att ofta mest ett mindre antal redigerare deltar i de flesta av dessa (särskilt på specialsidorna, vars existens flertalet nog inte ens är medvetna om eller vet hur man hittar till) och många diskussioner förblir därför hängande i luften utan något riktigt slutresultat. Precis som det finns särskilda administratörer etc skulle det kanske vara välgörande med några speciella diskussionsmoderatorer för att s.a.s. leda och administrera diskussionerna likt "mötesordförande". Jag vet inte huruvida någon i dag på något sätt sköter dylika funktioner? Många diskussionsämnen kan förvissa skapa het och omfattande debatt, men når inte alltid fram till någon konklusion eller handlingsplan (efter ett par veckor arkiveras ju dessutom Bybrunnen-diskussionerna). Ett problem med angivandet av Bybrunnen-inlägg på våra Bevakningslistor är att den inte redovisar ändringar i varje enskilt disussionsämne separat. Jag vet att det högst upp här finns en mallruta för viktiga frågor, men vad jag kan se har den bara två prenumeranter. Vore det inte möjligt att skapa ett tilläggssystem – liknande knapparna för "Tack" – där man kan tända en symbol på allas Bevakningslistor rörande viktiga diskussioner (inom olika ämnesområden), som inte längre har någon aktivitet och vars frågor ännu inte fått någon reell konklusion? Det är ju ganska bortkastat med olika åsiktsyttringar i ett viktigt ämne, om det inte leder till en handlingsplan och uppföljning om vad som görs och av vem (och inte bara för Bybrunnen-ämnen). Därför kunde kanske en kombination av "moderator" och påminnelsesignal vara en god grund?--Bemland (diskussion) 13 november 2014 kl. 00.47 (CET)

Det du efterlyser är kanske Aktuella diskussioner? Den sidan har åtminstone 49 prenumeranter och är till för att önska fler synpunkter till särskilda diskussioner. //Vätte (diskussion) 13 november 2014 kl. 01.49 (CET)

Nej, det är den sidan som också finns som en "mall" här högst upp och som jag också nämner i mitt inlägg. Jag såg bara under "Prenumerera" på undre ramen. Jag ser dock inte att den sidan helt kan lösa de problemen jag nämner, utan de tillskott jag föreslår tror jag kunde vara goda tillskott. Tack för upplysningen dock!--Bemland (diskussion) 13 november 2014 kl. 02.23 (CET)

Jag upplever Aktuella diskussioner som problematisk: dels är det är inte uppenbart hur man skall bevaka sidan (ändringarna görs i mallen, inte på sidan), dels, och det är det väsentliga, är de diskussioner som läggs till där väl i allmänhet precis de diskussioner som man borde uppmärksamgöra här på Bybrunnen. Sidan blir ett till forum som man skall bevaka och förstå att använda. Det är för mig oklart hurudana beslut som kan fattas på basen av en diskussion som länkats där men inte uppmärksammats på Bybrunnen.

Vad gäller de föreslagna moderatorerna är jag skeptisk. Vem som vill kan gärna ta den rollen redan nu (och skilda val är knappast ändamålsenliga). Jag tror att det är viktigare att analysera varför diskussioner "misslyckas". Bra diskussioner ger i allmänhet deltagare (och åskådare) en rätt bra bild av konsensus och vid behov brukar riktlinjer ändras på basen av sådana diskussioner.

En kategori misslyckade diskussioner är den som aldrig engagerar mer än enstaka personer. Ibland är konsensus klar och någon egentlig diskussion behövs inte. Ibland är frågeställningen felformulerad, så att en produktiv diskussion har svårt att växa fram (ett specialfall är evighetsdiskussioner, där en fräsch infallsvinkel skulle behövas).

En annan kategori är kilometerdiskussionerna. Det räcker att en användare skriver många långa inlägg (och att andra svarar, men det brukar folk göra) för att diskussionen skall bli jobbig att följa (vilket minskar förutsättningarna för goda resultat). Om det hettat till brukar folk dra sig för att sammanfatta, eftersom man borde analysera hela textmassan. Ett inlägg om dagen, och bara om man verkligen har något att tillföra, vore en bra regel för envar i dessa fall.

Ibland är det tydligt att konsensus saknas också utan längre diskussion. Detta kunde förstås konstateras explicit efter att nya synpunkter lyst med sin frånvaro ett tag.

Påminnelsesignalen är antagligen på sin plats i många fall, men en påminnelse på Bybrunnen kunde fungera – och i många fall finns det en inneboende orsak till att diskussionen avstannat, som inte hänger samman med att folk inte skulle ha upptäckt den. Att hitta den orsaken, förstå när diskussionen borde fortsätta, när en annan åtgärd behövs och när diskussionen kan få ligga, och att klara att föra en avstannad diskussion framåt är det som behövs. En sida med råd kanske vore på sin plats.

--LPfi (diskussion) 13 november 2014 kl. 09.14 (CET)

Ja, jag kan hålla med om en hel del ovan. Det jag dock är ute efter är att tydligare samla Wikipedias användare liknande en förenings medlemmar, där man anför olika viktiga frågor som på en dagordning och får tydligare klarhet i vad frågorna mynnar ut i, vilka ev. handlingsbeslut som fattas/konkret åtgärdas och att alla gärna också får information om vad som beslutats/ändrats (likt protokoll från sammanträde). Har man någon/några som likt en moderator håller i diskussionerna och ser till att leda fram frågorna till konkreta resultat kan vi också undvika mycket av nämnda "kilometerdiskussionerna" eller avsomnade frågor. Ibland blir det som en tävling i retorik, där många till sist inte vet vad de ska tycka i frågan eller ens orkar/hinner sätta sig in i det hela. En påminnelsesignal kan liknas vid dito i Riksdagen, där alla kammarens ledamöter uppmärksammas på att det är dags för votering i vissa frågor, där argumenten tydliggjorts och man kan komma till konkret avslut med påföljande handling. Som det nu är, kan vissa diskussionsämnen säkert väckas gång på gång genom åren, då man inte vet vad som tidigare diskuterats/beslutats/ändrats i frågan och det är inte särskilt effektivt eller meningsfullt. Därför borde man även ha en "protokollsida", där beslut i olika konkreta frågor kortfattat redovisas för alla att lätt ska kunna se vad som gjorts genom åren. (Ett aktuellt konkret exempel på en oklar diskussion är Om årliga prisutdelningars uppdateringar ovan.)--Bemland (diskussion) 13 november 2014 kl. 15.59 (CET)

Jag vet inte om jag vill tro att det här är en lösning. Att diskussioner på artikelsidor dör ut beror enligt min uppfattning att det finns för få aktiva med tid över att ta tag i artiklarna om de inte uppfattar frågan som viktig. Ibland är det inte ens någon annan som ser frågan. En lösning har varit att ta upp trådar på bybrunnen, men det leder ju ofta till en konkurrens om utrymmet och att trådarna snart glöms bort för nya frågor som dyker upp. Aktuella frågor har varit ett sett att komma tillrätta med det. Att skapa ytterligare ett forum som måste underhållas kommer att dränera ytterligare tid och energi från någon eller några aktiva användare är nog inte lyckat. Dessutom har tanken hittils varit att i möjligaste mån undvika omröstningar som lätt kan manipuleras och i stället använda argumentation för att uppnå konsensus.FBQ (diskussion) 13 november 2014 kl. 18.56 (CET)

Frågan om Om årliga prisutdelningars uppdateringar ser jag som ett tydligt exempel på att det snarare är tids-, intresse- och/eller kunskapsbrist snarare än konsensus som saknas, alla som uttalade sig var positiva. Ytterligare ett forum som kräver tid och energi för att underhållas kan jag inte se som någon lösning på det problemet.FBQ (diskussion) 13 november 2014 kl. 20.50 (CET)

@FBQ: Det är precis det jag också skriver om, att det finns mycket som pockar på uppmärksamhet och att diskussioner därför ofta inte egentligen leder någon vart. Det är därför jag ser möjligheter till att kunna förenkla och effektivisera processen. Att bedöma vad som ska anses vara "konsensus" i en fråga är ju alltför ofta mycket vanskligt, för det beror ofta på vem man frågar. Det finns väl tre grundläggande sorters diskussioner här: De som mest syftar till att informera om något eller mer lättsamma kommunikationer + de som tar upp ett klagomål/ett specifikt problem att ventilera olika redigerares åsikter och principdiskussioner + de som syftar till att finna större, mer övergripande lösningar/systemförändringar/visioner (som denna artikel). Den förstnämnda sorten behöver inte så mycket ansträngningar, den andra sorten kan behöva mer klargöranden och uppmärksammanden från flera skribenter och skulle – liksom den tredje sorten – ibland kanske behöva en mer konkret vägledande votering el dyl från majoriteten anslutna samt en konkret beslutsprocess/handlingsplan för att komma till något resultat. Kanske skulle man samla ett antal sådana relevanta "motioner" till någon sorts "stämma" några gånger om året för att göra det tydligare och rättvist för alla anslutna att kunna ta ställning i viktiga frågor? Vad jag vet, så minskar antalet aktiva skribenter med åren och därmed kan även engagemanget och delaktigheten efterhand minska, vilket inte lär vara så bra.--Bemland (diskussion) 13 november 2014 kl. 23.38 (CET)

Jag vet inte, befarar att det skulle innebära de som inte har möjligt att delta i "stämman" blir helt utan röst. Och med tanke på alla frågor som skulle behöva behandlas skulle den bli väldigt lång - med dagens kommunikationssystem skulle var och en tvingas invänta varje färdigskrivet inlägg i frågan. Däremot vore det ju önskvärt att diskussioner kunde "märkas" eller kategoriseras på något sätt. Jag har emellan åt sett att en fråga debatteras på bybrunnen och ett beslut fattas. 3 månader sedan dyker ämnet upp igen, och motsatt beslut fattas, 3 månader senare dyker frågan upp på bybrunnen igen, och de som fattade beslutet för sex månader sedan undrar varför deras beslut inte följs. Tre månader senare dyker plötsligt åter en diskussion om frågan upp då personerna som fattade beslutet för ett halvår sedan undrar varför beslutet de fattade för sex månader sedan plötsligt rivits upp osv. Det vore ju en fördel att då enkelt kunna hitta alla gamla trådar där frågan förts upp och koppla ihop diskussionerna. Sedan kanske det vore värt att särskilt i wikipedias riktlinjer ange hur och när man fattat beslut om olika formuleringar så att man slipper riva upp ett beslut bara för att alla glömt bort varför det fattades för att senare tvingas återinföra beslutet sedan man upptäckt problemen. --FBQ (diskussion) 13 november 2014 kl. 23.57 (CET)

Jag håller med om att det finns ett problem med diskussioner som aldrig kommer till en slutsats. Att det alltför ofta aldrig går att få fram någon konsensus. Idén med stämmor har vi provat förr i olika former. Vi hade något som kallades tinget (se Wikipedia:Tinget) men beslutades avskaffa (se Wikipediadiskussion:Tinget). Vi har sedan haft ett system med olika omröstningar/enkäter för att lösa diskussioner. Resultatet av dessa omröstningar samlades på Wikipedia:Aktuella omröstningar och enkäter. Jag skulle gärna se att den sidan återuppväcktes i någon form. Se även regler om omröstningar på Wikipedia:Omröstningar och enkäter. AlphaZeta (diskussion) 14 november 2014 kl. 00.29 (CET)

Med "stämma" menar jag inte nödvändigtvis att det måste vara en omröstning en särskild dag, utan det kan vara under ett tidsintervall av ex en/två veckor och alla registrerade användare får då även en påminnelseinbjudan till sitt e-postkonto, om så är. Övriga praktiska hanteringsfrågor kring processerna får då lösas som en helhet. Jag förstår att det tidigare "Tinget" var användbart i Wikipedias uppstarttid för att formera det hela, men en ny form av det kombinerat med en ny form av "Enkät"-processer med en dylik "Protokollsida" (liknande "Aktuella omröstningar och enkäter") är ungefär det jag efterlyser. Som FBQ också skriver ovan, så är det ett problem att det är svårt att veta vad som diskuterats/beslutats tidigare – dessutom av vem och utifrån vilka grunder. Nya användare tillkommer ju också varje år. Det är därför det vore idealiskt att samla allt detta med ämnesvis loggföring likt en "Protokollsida". Kanske skulle det snart behövas någon avlönad person till sådana tjänster (likt en förlängning av Wikimedia)? Wikipedia verkar ju ofta få in mycket donationer och vet knappt vad alla pengar bäst bör användas till, så det kanske skulle vara möjligt?--Bemland (diskussion) 14 november 2014 kl. 03.10 (CET)

"Ingen användare har plikter". Det uppstår mängder av diskussioner hela tiden. Visst är det frustrerande att inte få svar när man ställer en fråga, men vi behöver definitivt inte mer byråkrati här på Wkipedia. Avlönat arbete av detta slag strider mot allt vad jag anser att detta uppslagsverk står för. Låt oss prioritera att producera artiklar och fortsätta att göra det ideellt. Tostarpadius (diskussion) 14 november 2014 kl. 03.56 (CET)

@Bemland. jag vet inte av att jag sett dig på någon wikifika? De frågor du tar upp berör det mesta av grunderna i vår verksamhet, vad är WMSEs roll, varför är vi här, varför har vi relevans, varför ser våra rutiner ut som de gör. Min eferfarenhet säger mig att detta är för stora frågor för att tillfredsställande kunna lösa upp i denna typ av "bybrunn"diskussioner, och där IRL diskussioner fungerar bättre. Själv har jag mycket god koll på olika diskussioner och går någon gång in med ett kort inlägg för att bryta upp låsta diskussioner. Men mitt intresse är att åstadkomma artiklar, och allt annat (som detta inlägg) stjäl av detta mitt intresse. Och jag ser inte behov av att nuvarande modell, som i botten bygger på att vi som är inne ofta har bättre koll än tillfälliga besökare, bytts ut mot nya byråkratiska modeller. Dock om någon vill ta på sig att sammanfatta diskussioner så är det OK, vill du själv ta den rollen är du välkommen, men att du vill att "någon" gör det brukar inte vara en framgångsrik formel. Yger (diskussion) 14 november 2014 kl. 06.13 (CET)

Nå. för det första, detta är alls inte tänkt som någon "plikt" att delta i, utan som en möjlighet för den som skulle vilja medverka i en tydligare diskussions- och beslutsprocess enligt ovan. Just för att "någon" sällan gör det som inte är tydligt bestämt skulle det behövas en tydligare process. Det handlar inte om mer byråkrati utan om att förenkla och förtydliga de processer som ständigt pågår på olika utspridda ställen, att bjuda in till större möjlig delaktighet även de som inte är så insatta i hela systemet. Och just för att det innebär ett åtagande med en hel del arbete, som stjäl tid från annat, så skulle möjligheten kanske finnas att i någon mån avlöna "någon" för detta sammanställande specialarbete. (Vad gäller wikifika har jag inget emot det, det är bra att träffas och samtala och jag bor i Malmö granne med en skribent som emellanåt medverkar i att arrangera sådant här i syd.)--Bemland (diskussion) 14 november 2014 kl. 16.34 (CET)

För det första ser jag inte behovet. När diskussioner avstannar beror det som regel på att gemenskapen är nöjd med hur det fungerar och att den som lagt fram ett förslag inte får stöd för det. För det andra är det ju inte så enkelt att den som vill kan avstå från delta om det genomförs. Den som gör det valet förlorar ju därmed sitt inflytande i beslutsprocessen. Därför ett klart avslag från min sida. Tostarpadius (diskussion) 14 november 2014 kl. 17.48 (CET)

Det stora arbetet är i allmänhet att sammanfatta, dra slutsatser och ändra riktlinjer i enlighet med vad som överenskommits (och hantera protester från dem som tycker att man tolkat diskussionen fel). Den som har möjlighet att syssla med sådant på heltid, och dessutom kan upplevas ha en fullmakt att tolka diskussionerna, har definitivt en maktposition om han eller hon sköter sina kort rätt. Och vad gör personen efter att eventuellt ha förverkar sitt förtroende? Som Tostarpadius upplever jag att systemet redan nu fungerar tillfredsställande (om också inte optimalt) och inte något man skall satsa extra resurser på.

Systemets funktion kan förbättras främst genom bättre diskussionskultur (ju hetsigare diskussion, desto kortare, färre och mer välgenomtänka bör ens inlägg vara), men det finns säkert annat envar kunde göra. Den som vill dra sitt strå till stacken kunde (utom att ta itu med enstaka bortglömda beslut) börja med att söka rätt på situationer där systemet inte fungerar, hitta likheter i dem och skriva ihop rekommendationer på hur situationerna kunde hanteras. Jag tror att det finns situationer där vi lyckas undvika rätt uppenbart önskvärda åtgärder (såsom att dokumentera slutsatserna av kategoridiskussioner på kategorisidorna).

--LPfi (diskussion) 15 november 2014 kl. 13.33 (CET)

Vad jag lärt mig om våra ortsartiklar

Jag har nu gått igenom drygt hälften av alla, cirka 4500, för att putsa och lägga in standardiserade rubriker mm. Det jag lärt mig om detta sortiment kan kanske kan vara intresse för flera?

STYRKOR

• basstadgan som nu finns. Med kompletta infoboxar koordinater och källor samt befolkningsuppgifter så känns huvuddelen av dessa artiklar ha en mycket god bas. man kan lita på den och hitta den grundläggande informationen som finns i våra myndigheters register
• Substansen. för mellanstora och stora orter tycker jag substansen är bra eller mycket bra. För gruppen mindre (150-3000 invånare) är substansen ojämnare men jag tycker den ändå visar på engagerade redigeringar.
• avsakanden av "hårt" klotter. Jag har hittills bara träffat på en med hårt klotter (xxxyzx, bajs) däremot många med fluff och oencyklopedisk text, ("i den natursköna sjön nära orten badade Victoria vid ett stopp 2009"). Och ingen med så allvarligt klotter som i den nu i media omskrivna artikeln Halmstad (huvudstad i Sverige-låg där i tre dagar)

SVAGHETER

• artiklar om byar som inte är kyrkbyar, småorter eller tätorter. Några av dessa är OK, men vad är det för vits med en artikel jj är en by i kk kommun där det finns ett hus. Och vi kan aldrig få en komplett uppsäötning artiklar om byar då de i mycket inte är definierade nog att vara identifierbara. Jag har låtit dem ligga kvar
• Externa länkar. Oj vad många döda länkar och oj vad många som är av reklamkaraktär. Och det är bara 5-7 år sedan de las in. Jag har rensat hårt
• textuppgifter utan källa om antalet bosatta. Är alltid överdrivna och i stort sett alltid fel (jämfört med SCB). Jag tar konsekvent bort all sådan info

HUVDUBRY

• kyrkbyar, är lite oklart vilka som är det och om de angivna verkligen är det, och vad definierar en kyrkby (förutom att där finns en kyrka)
• Orter som uppgått i tätorter. anses dess fortfararande av lokalbefolkningen som en separat ort eller som en ortdel, det är nästan omöjligt som utomstående veta för en utomstående.
• namn på bebyggelseenheter som inte har ett etablerat namn. Här ha SCB "hittat på" namn, som vi många här försökt ge ett någorlunda rimligt namn, istället för et helt konstgjort. Jag tror vi har gjort bästa möjliga men det finns forfarande många med tokiga namn

totalt tycker jag nog ändå det är imponerande hur dessa artiklar utvecklats i ett samspel mellan mer erfarna Wikipedianer och lokalpatrioter som jobbat med "sina" orter.Yger (diskussion) 14 november 2014 kl. 16.29 (CET)

Tack Yger för den redovisningen, men framför allt för ditt arbete med att gå igenom alla artiklarna. Intressant att substansen i artiklarna är såpass bra – ibland har jag kunnat uppleva att det blir lite mycket om lokala pizzerian och den numera nedlagda affären, men det har tydligen inte varit ett genomgående problem. Att låta artiklar om riktigt små byar ligga kvar tycker jag är riktigt, men det kan vara svårt att finna källor till artiklarna, och de blir lätt mycket korta stubbar.--Historiker (diskussion) 14 november 2014 kl. 19.28 (CET)

Imponerande jobb, Yger! Det kan jag verkligen inte framhålla nog. Och jag håller med Historiker om slutsatserna. Det jag funderar över är Wikipedia-arbetet. Du skrev att det är ca 4500 artiklar. Hur lång tid tog det för dig att gå igenom dem? Hur mycket tid uppskattar du att arbetet komer att ta i sin helhet? Har du jämfört med några ortsartiklar på andra språkversioner för att se hur vi ligger till? Jag tänker på andra liknande storprojekt. Om någon exempelvis skulle få för sig att kika på en serie med låt säga 1000 artiklar inom ett område, vad kan man då förvänta sig för arbetsinsats, om det mestadels är liknande kvalitet på artiklarna? Tack, Yger!//Hannibal (diskussion) 14 november 2014 kl. 22.18 (CET)

@Historiker. Du har rätt att små orter (typ färre än 150 invånare) oftast är mycket torftiga, men det kanske inte är så mycket att skriva om dem? Du har nog också rätt om småbyarna, men de blir ett än mer markerat B-sortiment när de andra blir mer gedigna. Jag har reflekterat över möjligheten göra något med dem också, men utan att kunna luta sig på bra källor, känns det ogörligt - det krävs lokalkännedom för att "våga" ge sig på dem och nyttan är ytterst tveksam

@Hannibal, jag lägger ner 1,5 - 2,5 timmar om dagen för att fixa omkring 50 orter/dag, vilket bör kunna avslutas under februari. Och även om jag tar emot tacket, så bör de stora tacket gå till dem som gjort basarbetet med artiklarna. Gänget som fixat SCB kopplingar (Lavallen, Hangsna Jochr mfl) de lokala krafter som petat in info om "sin" ort (även efter fluffrensning är det som är kvar bra info), de många fixarna här som lagt in koordinater, fixat förgreningar mm och naturligtvis Nasko som med sina insjöar och kopplingar koordinater-socknar lagt en inspirerande grund. Oerhört imponerande att se att det ligger rätt länkar till sjöar i stort sett i alla ortsartiklar. För orter i Sverige är vi "bättre" än andra språkversioner medan om vi är bättre än de med "sina" orter är jag osäker på, det kan nog vara beroende på hur myndigheter i landet registrerar fakta om orter. Men jag vet att i helheten är vi outstanding: 100% av alla sjöar OK, snart 100% om alla orter av värde, allt, inklusive full historik, om alla kommuner, landskommuner, socknar, församlingar, pastorat, kontrakt, tingslag, tingsrätter, härader, och även om vi är svaga på vattendrag (som är svåra), havsvikar och öar. Sedan återstår arbete i områdena anmärkningsvärda byggnader, inklusive kyrkor, fornminnen, typ runstenar, och saker som naturreservat, men här pågår olika initiativ.Yger (diskussion) 15 november 2014 kl. 08.20 (CET)