Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-08

Punkt i referensmallar till andra språkversioner

Skulle det inte vara mer estetiskt tilltalande ifall till exempel enwp-mallen hade en punkt framför sig, som i listor menar jag? Eftersom övriga referenser (inte fotnoter) anges med en punkt innan, som en lista, skulle väl detta egentligen underlätta källförteckningen enormt? |-DaftClub-|(diskussion) 5 juli 2015 kl. 20.17 (CEST)

Mja, det kan ibland finnas strul med att transkludera in i en punktlista. Prova gärna i sandlådor, och se vad som händer i olika artiklar först! -- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2015 kl. 20.47 (CEST)

Vi kanske inte behöver ta ett sådant beslut om att ändra hela mallen. Men man kanske kan göra det möjligt att iallafall lägga in en punkt innan? Något som idag inte går med språkmallarna. Själv är jag rätt ny på hur mallar fungerar så jag har tyvärr själv ingen aning om hur man kan tänkas lösa det! |-DaftClub-|(diskussion) 5 juli 2015 kl. 21.02 (CEST)

Det som vore mest önskvärt, enligt mig, vore möjligheten att kunna ange vad i en artikel som är översatt från en annan språkversion (det blir så mycket lättare att källgranska då). Som det ser ut nu så blir det likadant oavsett om hela artikeln bygger på en översättning, eller enbart en liten del. //Vätte (diskussion) 5 juli 2015 kl. 21.20 (CEST)

Jag tror jag håller med (både) DaftClub och Vätte. Punkt i mallarna är kanske generellt klumpigt, smidigare tror jag om man i koden kan välja att ha punkt framför mallen (och i den bästa av världar hade mallarna varit konsekventa på denna punkt, gärna utan just punkt då; idag har många inbyggd punkt, andra inte, jämför {{wiktionary}} och {{commons}}, tror jag). Att kunna specifiera vad det gäller (kanske kunna göra så att mallen går ha i en referens?) vore inte dumt heller. flinga 5 juli 2015 kl. 23.15 (CEST)

Även om det är möjligt tycker jag inte den ska inledas med punkt. Den innehåller indrag och kursiv text istället, jämför med topplänkar. En fördel med det är att den enkelt går att särskilja från källor. /Kyllo|diskutera?★ 7 juli 2015 kl. 17.33 (CEST)

Instämmer med ovanstående. Det är en klar fördel att wp-källmallarna (liksom de för Seriewikin, Ugglan med flera) särskiljs (genom indrag och punktfrihet), eftersom de är generella referenser och inte del av de numrerade notlistorna. När de placeras direkt under Referenser/Källor-rubriken riskerar de annars att blandas ihop med dessa.--Paracel63 (diskussion) 9 juli 2015 kl. 23.06 (CEST)

Det är förstås sant, jag missade helt enkelt det sist. (De andra mallarna får gärna harmoniera däremot). Hur de särskiljs kan väl däremot göras på olika sätt. Att på något sätt kunna visa vilken del som är översatt text, som Vätte skrev.. det tänker jag ändå är något som kunde vara bra att ge en bra lösning (tills vidare kan det väl göras med vanlig text i anslutning till mallen, eller alternativt dold text om man inte tycker det fungerar att skriva ut). flinga 16 juli 2015 kl. 15.00 (CEST)

Ofta är mer eller mindre hela artikeln en översättning eller ett sammandrag av en artikel på annat språk – då mallen läggs in. Det är svårt att då markera vilka delar som senare fortfarande kommer att vara baserade på den förlagan :-) Det enda vettiga sättet att göra det är att lägga in en hänvisning efter varje stycke. Normalt bör ju de hänvisningarna gälla en "trovärdig källa", så jag föredrar att de inte hänvisar till ursprungsmallen, utan något i stil med "NN: Verk, sida etc., genom nl:Artikel" (med permanent länk). I de fall då man själv kontrollerat källan bör man väl istället hänvisa direkt till den.

Ett sätt att visa vad som är hämtat från en annan språkversion är att hänvisa till lämplig diff, förutsatt att man inte i samma redigeringar infogat material annanstansifrån. Den möjligheten borde kanske införas (eller dokumenteras, om det redan går att göra i samband med mallen).

--LPfi (diskussion) 18 juli 2015 kl. 13.37 (CEST)

Självmord-relevans?

I Géza Csáth upptar detaljerna runt självmordet nästan halva substansen, medan det knappast det som gett honom relevans. Och jag stötte på en annan artikeln för någon vecka som också skrev mycket om en persons självmord. Är detta verkligen viktig och relevant info, borde det inte vara gärningen som helt dominerar substansen? Yger (diskussion) 11 juli 2015 kl. 19.23 (CEST)

Det är bara att utöka artikeln om du vill ha mer av annat innehåll. Två rader om hans död är knappast problematiskt. Smetanahue (diskussion) 11 juli 2015 kl. 19.41 (CEST)

En persons dödsorsak är mycket sällan relevant. Vi skriver t ex vanligtvis inte "död i en hjärtattack", "död i cancer" eller "död i en trafikolycka", om det inte finns speciella skäl till det. Dödsorsaken, inklusive självmord, kan vara av intresse om den är tydligt förknippad med personens liv och eftermäle. Så är det möjligen i detta fall, även om jag tycker att man bör skriva om och förkorta avsnittet som beskriver självmordet och dess förspel. Lindansaren (diskussion) 11 juli 2015 kl. 20.01 (CEST)

Jag skulle vilja säga att det oftast är relevant, lika relevant som att skriva hur många barn människan hade eller ifall denne var vegetarian eller var inlagd på avgiftningsklinik. Utopiantos (diskussion) 11 juli 2015 kl. 23.38 (CEST)

@Utopiantos: En persons besök på avgiftningskliniker och preferenser vad gäller intag av föda är relevant information enbart i mycket speciella undantagsfall. Lindansaren (diskussion) 12 juli 2015 kl. 17.10 (CEST)

(redigeringskonflikt)

Det var en artikel på knappt 10 rader, varav hälften (inte två) var om hans mentala ohälsa, hans utökade självmordsförsök, och hans slutliga självmord, komplett med metoder. Jag håller med Yger, det är väl mycket. Vi är en encyklopedi, inte en veckotidning. Det är något jag tycker man kan få tycka utan att bli uppmanad att göra bättre själv. Även om man inte har detaljkunskaper i ett visst ämne bör man ändå få lov att diskutera artiklarnas kvalitet. / Ternarius_D 11 juli 2015 kl. 20.08 (CEST)

För en man som Géza Csáth, som var författare och mentalläkare själv, tycker jag att det kan vara relevant att skriva om hans dåliga mentala hälsotillstånd eftersom han kan ha påverkats av sin egen yrkeskarriär och detta i sin tur kan ha påverkat hans författarskap. Fast i så fall behöver stycket utvecklas så att det visas på något sätt att det förhöll sig så. Dammråtta (diskussion) 11 juli 2015 kl. 20.31 (CEST)

Smetanahue har byggt på artikeln sedan Yger startade den här diskussionen. I det nuvarande utförandet tycker jag inte att biten om självmordet upptar oproportionerligt stort utrymme. Sedan menar jag att en artikel inte behöver vara i perfekt balans under hela sin existens. Någon kanske tycker det är intressant att skriva om en viss aspekt av en persons liv, senare kommer någon annan och fyller på med information om något annat, och så fortsätter det. Det ligger i ett levande uppslagsverks natur att artiklar ibland kommer att ha slagsida åt något håll. Bredman (diskussion) 11 juli 2015 kl. 23.18 (CEST)

Självmord bör beskrivas så neutralt som möjligt om det ska nämnas. Makabra detaljer om pulsådrar tycker inte jag hör hemma här. / Pontuz (diskussion) 11 juli 2015 kl. 23.46 (CEST)

@Pontuz: Jag håller inte med. Uppgifter som att Hemingway sköt sig i huvudet med ett hagelgevär, att Harry Martinson begick ett slags primitivt harakiri med en sax och att Virginia Woolf fyllde sina fickor med sten för att sedan vandra ut i floden Ouse är enligt min mening självklart relevanta. Uppslagsverket skulle bli sämre om vi tog bort dem. Bredman (diskussion) 12 juli 2015 kl. 09.37 (CEST)

Jag instämmer helt med Bredman, Jag ser våra personartiklar som innehållsliga miniatyrversioner av vad som skulle ha ingått ifall man skrivit en hel biografi över en person, och omständigheterna kring personens död skulle självfallet ingå i en sådan, särskilt om de vore extraordinära såsom just självmord. /FredrikT (diskussion) 12 juli 2015 kl. 10.00 (CEST)

Jag tycker nog wp:blp är tillämpbar även ett tag efter personens död. Därför bör man undvika detaljer snart efter personens död och när det gått ett tag kan man ha med de. För "historiska" personer kan även de riktigt smaskiga detaljerna till och med ha ett värde. Men man bör nog vara försiktig med just smaskigheten ett lite längre tag av hänsyn till eventuella barn, släktingar och vänner. --افيراتير (diskussion) 12 juli 2015 kl. 09.13 (CEST)

Jag ser det var bra jag tog upp frågan här och inte bara raderade. Jag delar inte FredrikTs syn att de vi skriver är "riktiga" biografier, jag ser vi enbart tar upp de aspekter som ger personen relevans, och mycket, mycket begränsat om annat i personens liv. Utgivna biografiverk fram till 1950-talet användes mycket för att läsa om personen var ett "oäkta" barn eller ej, det ser vi som väl var inte alls som relevant nuförtiden, och jag vill också tona ner info om föräldrar över huvud taget, vilket dock inte är konsensus. På 1950 och 60-talet kändes antydningar om en person var homosexuell som mycket intressant, vilket vi som väl var också lämnat bakom oss (även om det är relevant för förståelse för många som Oscar Wilde). På 00-tale har jag märkt det uppfattas väsentligt om det funnits minsta antydan till koppling till nazism för personer verksamma på 1930-40 talet, vilket jag också känner oväsentligt när det inte varit en klar koppling. Jag uppfattar lite självmord som det som idag fortfarande väcker nyfikenhet, och ges för stort utrymme i förhållande till personens gärning (en rad eller en mening räcker enligt mig). Men jag märker jag är i minoritet och kommer då inte ta bort denna typ av information ("snaskiga" detaljer ser jag lite som en annan fråga).Yger (diskussion) 12 juli 2015 kl. 10.16 (CEST)

Jag håller nog med dig. Självfallet anser jag inte att vi ska förtiga att en offentlig person tagit sitt liv, men precis som du tycker jag det räcker med en rad eller en mening; vad alla snaskiga detaljer som metoder, möjliga anledningar och liknande tycker jag hör tabloidpressen till. Självfallet kommer även jag att respektera konsensus och inte ta bort uppgifterna, men min motvilja lär jag behålla. / Ternarius_D 12 juli 2015 kl. 16.05 (CEST)

Att vi inte skall ha ingående beskrivningar av sjukdomsförlopp eller andra dödsorsaker ser jag som naturligt. Inte heller annat som man kan gotta sig (som medlemskap i NSDAP) ser jag som nödvändigt att nämna, när det inte haft stor betydelse för personens liv. Däremot menar jag nog att vi bör vara öppna för betydligt mer omfattande biografier än sådana som endast innehåller det som gör personen relevant. Snaskiga detaljer bör vi inte gräva ner oss i, oavsett hur länge sedan det var personerna levde. Tostarpadius (diskussion) 12 juli 2015 kl. 19.28 (CEST)

Jag ser inget skäl att censurera wikipedia, oavsett hur smaklöst självmord upplevs, det görs inte inom andra ämnen på uppslagsverket. Det sätt på vilket wikipedia skapas, genom att enskilda individer lägger till information i ämnen de intresserar sig för när de har tillgång till en källa tenderar att göra wikipedia spretigt. Det kan åtgärdas på olika sätt men ofta kan det göras utan att ta bort intressant information. I fallet ovan är självmordet i högsta grad relevant - Géza Csáth verkar i vara känd genom sitt kaotiska liv och inte minst genom sitt spektakulära avslut än som forskare, och då bör också den biten också beskrivas. Att artiklarna innehåller annat än sådant som ger personen relevans känns annars självklart, varför skulle de annars innehålla födslodatum och födsloort? Jag kan inte tycka att medlemsskap i NSDAP är nödvändigt att nämna för en person som verkat i Tyskland under 1930- och 1940-talet, om personen inte varit politiskt aktiv. Däremot ser jag inget skäl att ta bort informationen om det finns källa till det. Om personens agerande under Tredje rikets tid varit föremål för debatt finns det absolut skäl att ha med informationen i artikeln. Men som sagt, visst finns det uppgifter som är väl perifera och ofta sådant som kanske hör hemma i andra artiklar. Jag ser inte heller varför "vanliga" dödsorsaker inte skulle nämnas i artiklarna, och det har jag också gjort i flera fall. Sedan handlar det då snarare om att beskriva att personen avled plötsligt i hjärtinfart under en studieresa eller under en teaterrepetition eller avled efter en lång tids sjukdom i cancer. Det görs i vanliga biografier om det är intressant för personbeskrivningen. FBQ (diskussion) 13 juli 2015 kl. 21.02 (CEST)

Jag håller med @Ternarius:: "Jag håller nog med dig. Självfallet anser jag inte att vi ska förtiga att en offentlig person tagit sitt liv, men precis som du tycker jag det räcker med en rad eller en mening; vad alla snaskiga detaljer som metoder, möjliga anledningar och liknande tycker jag hör tabloidpressen till. Självfallet kommer även jag att respektera konsensus och inte ta bort uppgifterna, men min motvilja lär jag behålla." Jag tycker vi bör vara så korta som möjligt vad beträffar självmord. Hur denne gjorde behöver vi inte alltid ta med, med hänsyn till de anhöriga och den dödes integritet. Obelix (diskussion) 13 juli 2015 kl. 21.07 (CEST)

Och ur den aspekten räcker de riktlinjer som redan finns exempelvis vad gäller brott. Géza Csáth avled för snart hundra år sedan och hans död finns redan utförligt beskrivet. Jag ser inte heller varför det skulle vara värre för de anhöriga med att utförligt skildra självmord jämfört med exempelvis mord, det skulle även kunna upplevas lika stötande med detaljerade skildingar av hur människor omkommit i samband med olyckor eller eller krigshandlingar.FBQ (diskussion) 13 juli 2015 kl. 22.33 (CEST)

Våra artiklar har en tendens att vara alldeles för detaljerade när det handlar om sådana här saker. I just det aktuella fallet Géza Csáth tycker jag ändå att åtminstone det mesta i den nuvarande artikeln är relevant. Det är en så central del av hans liv att han mördade sin fru att det inte gärna kan utelämnas. Att han sedan själv försökte ta livet av sig säger någonting viktigt om sammanhanget. Att han hamnade på sjukhus och överlevde men rymde krävs för att förstå händelsen. Att han försökte fly till Moravcsik förklarar varför han stoppades av jugoslaviska gränsvakter. /Julle (diskussion) 13 juli 2015 kl. 22.40 (CEST)

Lite tjatig vill jag även ta upp Douglas Lithborn där nära hälften av texten upptar detaljer om hans död, med ordval som av okänd anledning. Jag skulle vilja radera/korta till 3-4 ord, men uppfattar diskussionen ovan att det är OK med denna typ av text?Yger (diskussion) 17 juli 2015 kl. 12.09 (CEST)

I en artikel på tre meningar tror jag det lätt blir slagsida av en enda mening mer eller mindre. Så det kanske inte är det bästa exemplet; där är ju faktiskt bara en mening om hans död. --افيراتير (diskussion) 17 juli 2015 kl. 12.27 (CEST)

Det hade varit oönskat om hälften av en medellång artikel hade berört dödsfallet. I detta fall är det en väldigt kort artikel, mycket väl källbelagd visserligen, men det spelar mindre roll. Det oönskade i detta fall är inte, enligt mig, att en av de tre meningarna handlar om dödsfallet, utan att artikeln inte innehåller mer information. Utöka om möjligt artikeln så kommer andelen som behandlar Lithborns död att se allt mindre besvärande ut. Förresten så tycker jag inte att det alls är besvärande som det ser ut nu. Utopiantos (diskussion) 17 juli 2015 kl. 12.40 (CEST)

Det är hans levnad som gör honom relevant. Varför förmedla en massa frågetecken och skapa mystik om hans död och nästan inget om vad han åstadkom? Det hade varit annat om det legat längre tillbaka i tiden och det hade handlat om en fyllig biografi tycker jag. Bredman har en poäng i att kan ses annorlunda när det gäller historiska personer. / Pontuz (diskussion) 17 juli 2015 kl. 12.43 (CEST)

Visst är det hans levnad som gör honom relevant. Men det gör det inte orelevant att ha med en mening om hans död, tvärtom så tycker jag att det är relevant, om än inte lika relevant som hans levnad. När jag läser Bredmans två kommentarer så uppfattar jag inte det som att användaren gör den poängen. Däremot så har Bredman en poäng i att en artikel inte behöver vara i perfekt balans under hela sin existens, vilket jag håller med om. Utopiantos (diskussion) 17 juli 2015 kl. 12.55 (CEST)

Det är naturligtvis sant att en artikel inte kan ha perfekt balans från början, men vi kan ändå vara försiktiga den här typen av uppgifter av hänsyn till anhöriga. Dock det var bra att artikeln kom till. / Pontuz (diskussion) 17 juli 2015 kl. 13.02 (CEST)

Vad gäller Lithborn kan jag inte se att dödsfallet är onödigt detaljerat beskrivet. Däremot är det givetvis önskvärt att det skrivs mer om hans livsgärning. Tostarpadius (diskussion) 17 juli 2015 kl. 13.57 (CEST)

Jag menar att receptet för att komma till rätta med ev. obalanser i artiklar i första hand bör vara att tillföra mer information och inte att ta bort information. Det gäller särskilt korta, nyskapade artiklar som de som tagits upp till diskussion här. Det är som sagt inte heller av nöden att en artikel framstår som perfekt avvägd direkt då den skapas, så att inskrida med saxen redan dag ett kan sällan vara befogat. Ge det tid istället och se hur det utvecklas. Bredman (diskussion) 18 juli 2015 kl. 13.06 (CEST)

@Utopiantos:Min poäng med exemplen Hemingway, Martinson och Woolf var bara att illustrera att vissa detaljer kring självmord kan vara klart relevanta att ta upp i ett uppslagsverk. Det kan de säkert vara även när det gäller personer som avled mer nyligen och som inte är superkändisar av samma kaliber som de tre författare jag nämnde. Bredman (diskussion) 18 juli 2015 kl. 13.06 (CEST)

Fria kartor hos Lantmäteriet

Aktuell karta över Blekinge län, hämtad från Sverigekartan (1:1 000 000) juli 2015.

Hej! Nu finns det fria kartor att hämta hos Lantmäteriet. Men det finns en mängd frågor. Hjälp oss att besvara dem i diskussionen på Bildfrågor. Stort tack på förhand.--Paracel63 (diskussion) 17 juli 2015 kl. 00.02 (CEST)

@Paracel63: Oj, jag visste inte ens att det fanns en avdelning för bildfrågor på Wikipedia. Tack för tipset! Jag gjorde felet att placera mitt inlägg med en fråga om en logotype på Wikipedia:Anmäl ett fel, se rubriken Wikipedia:Anmäl ett fel#Är logotypen fri att använda i den svenska artikeln på Wikipedia?. Därför flyttade jag den nu hit till Bybrunnen under samma rubrik, Är logotypen fri att använda i den svenska artikeln på Wikipedia?(som MagnusA senare ändrade till rubriken Återuppta lokal uppladdning av bilder?). Kanske detta också var fel? Kanske borde jag istället ha flyttat den till Wikipedia:Bildfrågor? Mvh --Allexim (diskussion) 17 juli 2015 kl. 14.37 (CEST)

@Allexim: Titta överst på den här sidan (Bybrunnen). Navigera runt bland länkarna så att du känner till vad vi har för centrala fråge- och diskussionssidor. Titta också gärna lite längre ner, där vi till höger har rutorna {{Anslagstavlan}} och {{Aktuella diskussioner}}. Om du åtminstone några gånger i veckan tar ett par minuters "nyhetskoll" bland de här diskussionssidorna/infomallarna, bör du aldrig behöva missa viktiga diskussioner med allmänintresse. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 17 juli 2015 kl. 17.47 (CEST)

Ja, rubriken nedan borde (enligt mig) lagts på bildfrågor. Om det däremot nu blir en så pass stor diskussion om lokal uppladdning så bör den diskussionen (enligt mig) ligga här. Dock skulle det nog i så fall vara lika bra om det blev en helt ny rubrik med ett nytt genomtänkt första inlägg om vi ska dra den frågan ett varv till. /Hangsna (diskussion) 17 juli 2015 kl. 14.40 (CEST)

@Hangsna: Är det OK för dig med den nya rubriken Återuppta lokal uppladdning av bilder? Mvh --Allexim (diskussion) 17 juli 2015 kl. 20.43 (CEST)

Kaffeburks diskussionstrådar som är fortsättning på diskussion:Kulturmarxism

Diskussionerna flyttade till Diskussion:Kulturmarxism#Från Bybrunnen då de ändå hade bäring mot just den artikeln. --MagnusA 20 juli 2015 kl. 18.15 (CEST)

Standardstruktur för diskografier

Allt fler diskografier har blivit utsedda till utmärkta listor, vilket är kul att se. Dock har jag märkt att det råder någon slags inofficiell standardstruktur på rubriker och tabeller som ännu inte diskuterats fram ordentligt. Så för att undvika redigeringskrig tycker jag det vore lämpligt att diskutera ämnet här.

Efter att ha gått igenom de utvalda diskografierna skulle jag vilja lyfta fram följande:

1. Rubriker. I diskografier som innehåller både Studioalbum, Livealbum och Samlingsalbum osv. tycker jag att man kan gruppera dessa under rubriken Album. Om det däremot bara skulle finnas Samlingsalbum så känns det inte nödvändigt. Man borde alltså få anpassa rubriksättningen lite utifrån den enskilda artisten/gruppen; att exempelvis separera Samlingsalbum och Samlingsboxar fungerar också bra (se The Offsprings diskografi#Sammanställningar).
2. Albuminformation eller Albumdetaljer. Båda alternativen förekommer och jag tycker inte det spelar någon roll vad man använder.
3. Högsta listplacering. Borde stå i plural eftersom tabellen visar en grupp av flera topplistor.
4. Albumtitel i fetstil. Titlar på singlar är inte fetstilade, därför ser jag inte varför album och EP-skivor ska vara det.
5. Låtnamn. Den mer vedertagna benämningen "Titel" borde användas även i tabeller för singlar och andra låtar.

Vad tycker ni? Några andra synpunkter?

Allt gott, --Mathias-90 (diskussion) 18 juli 2015 kl. 22.03 (CEST)

Behöver vi överhuvudtaget detaljstyra dessa listor "officiellt"?? Visst det är bra att vissa basfakta är med men behöver vi detaljstyra och skriva ner det? --MagnusA 18 juli 2015 kl. 22.12 (CEST)

Det är en sak jag vill tillägga: Bör inte förkortningarna av länderna skrivas med ISO 3166-koder? Jag har förespråkat det här! Jag pingar DaftClub så att hen också kommer med i diskussionen. Philip Folkesson (diskussion) 19 juli 2015 kl. 00.00 (CEST)

Jag tycker att det är bra att vara konsekvent. Att använda olika system för olika diskografi-artiklar fyller enligt mig ingen funktion. Det kommer att spara tid för våra skribenter. Dessutom blir det snyggare med enhetlighet, i detta fall. Lika bra att avgöra det en gång för alla. Jag stöder Mathias-90's förslag om att införa standardstruktur, men exakt vilka detaljerna blir spelar mig mindre roll. Jag ställer mig helt enkelt bakom de detaljförslag som har störst stöd. Utopiantos (diskussion) 19 juli 2015 kl. 00.05 (CEST)

Jag instämmer med Mathias-90. Loose Rap (diskussion) 19 juli 2015 kl. 00.18 (CEST)

1. De olika albumtyperna har satts under separata rubriker då det fungerar bäst så. Studioalbum är en helt annan sak om man jämför med livealbum och sammanställningar, därför tycker jag inte att de ska grupperas under samma rubrik.
2. Albuminformation eller albumdetaljer är ju egentligen en fråga om tycke och smak. Själv tycker jag att "albuminformation" fyller ändamålet på bästa sätt.
3. "Högsta listplacering", alltså singularformen, anser jag vara den "korrekta". Eftersom det rör sig om en låt/albums placering på en lista när tabellen läses av.
4. Angående att albumtitlarna skrivs i fetstil är för att utmärka dem från den övriga information som skrivs i kolumnen "Albuminformation", medan singlarna är ensamma i kolumnen. Albumnamnet är själva uppslagsordet i tabellen, man kollar ju inte direkt upp lanseringsdatumet utan att först kolla vilket album det är, och därför bör det fetmarkeras.
5. Bland singlarna håller jag med om att "Titel" är en bättre rubrik än "Låtnamn". I tabellen "Musikvideor" anser jag dock att rubriken "Låtnamn" ska användas, då det är namnet på själva låten och inte på musikvideon.

Pingar Kigsz, då han står som huvudförfattare till ett antal utvalda diskografier och kanske har något att tillföra till diskussionen. |-DaftClub-|(diskussion) 19 juli 2015 kl. 01.39 (CEST)

@MagnusA: Jag menade inte att snöa in mig på detaljer, ville mest bara räta ut lite frågetecken och försöka enas om en bra mall att utgå från. Det kanske inte går fullt ut men det kan ju vara kul att se vad vi kommer fram till.

@Philip Folkesson: Håller med om att ISO 3166 verkar vara en bra standard. Vet någon varifrån formatet "SVE" (Sverige), "NOR" (Norge) osv. kommer från och hur det används?

@DaftClub: 1) Ja, jag menade inte att ta bort dessa rubriker, men att de skulle kunna ligga under en huvudrubrik med namnet Album (se Goldfrapps diskografi). 2) Håller med, ganska oväsentligt egentligen. 3) Osäker, men jag ser att man använder pluralformen på enwp (bl.a. [1][2][3]). 4) Det är sant, jag tänkte inte på det som en rubrik. Samtidigt drar det mer fokus än singlarna som inte är fetstilade. 5) Jag förstår nu vad du menar. --Mathias-90 (diskussion) 19 juli 2015 kl. 12.58 (CEST)

Även om diskografi tillhör de genrer på Wikipedia som knappast intresserar mig så är jag generellt sett positiv till alla former av standardisering. /ℇsquilo 20 juli 2015 kl. 09.32 (CEST)

Veckans tävling – Återanvänd källor 2.0 (och andra veckotävlingar i juli)

Den här veckan återanvänder vi källor.

Nu är det ny vecka. I den här Veckans tävling återanvänder vi källor. Hjälp gärna till i kampen för att minska resursslöseriet. :-)

Veckans tävling arrangeras av Nordelch, som även var en av 14 tävlande i min egen nu avslutade veckotävling med namnet Illustreringsrace 7. Jag hade kanske inte så stora förhoppningar om någon större aktivitet i mitten av juli månad. Juli brukar ju annars ofta vara en månad utan några veckotävlingar alls.

Men kors vad jag bedrog mig. På sju dagar lyckades deltagarna fixa till den första riktiga bilden (i vissa lägen definierad som första fotot) i 3430 artiklar. Det är lika mycket som mer än alla de sex tidigare illustrationsracen tillsammans. En stor del av artiklarna var botskapade, men det lades in bilder i mängder av andra artikelkategorier. På tävlingssidan finns en resultatsammanställning och mer information om tävlingen.

Kanske har fler upptäckt att det går att tävla/samarbeta i semestertider. Nu är det nämligen veckotävlingar inplanerade tre veckor framåt. Deltag gärna, om något av ämnena passar dig. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 20 juli 2015 kl. 06.14 (CEST)

Tack för reklamen @Paracel63: och dessutom är alla välkommna till tävlingen. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 20 juli 2015 kl. 06.27 (CEST)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 20 juli 2015 kl. 06.36 (CEST)

Panoramafriheten hotad?

Enligt den här artikeln på Ars Technica innehåller den upphovsrättsrapport som antagits av av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor ett uttalande om att "commercial use of recordings of works in public spaces should require express permission from the rightsholders". Detta skulle rimligtvis innebära att rätten att fotografera och ladda upp bilder på till exempel moderna svenska statyer skulle hotas, inte sant? /Julle (diskussion) 16 juni 2015 kl. 16.08 (CEST)

Och byggnader, för den delen. Panoramafriheten är vad som tillåter att vi har bilder på (moderna) byggnader på Wikipedia. /Julle (diskussion) 16 juni 2015 kl. 16.18 (CEST)

Ajdå. Då kan jag tycka att det blir läge att ladda upp lokalt på svWP igen, och märka dessa NC, även om det är trist med en halvfri encyklopedi.--LittleGun (diskussion) 16 juni 2015 kl. 19.36 (CEST)

Jag har påbörjat ett arbetsdokument här: Användare:Julle/Panoramafriheten. Om folk känner att det är allmänt någonting som borde engagera svenskspråkiga Wikipedia kan det flyttas från min användare till Wikipedianamnrymden. Och om jag har misstolkat eller missförstått någonting får man gärna säga det till mig, men Wikimedia UK har konstaterat samma sak och börjat arbeta mot det. /Julle (diskussion) 16 juni 2015 kl. 21.16 (CEST)

Jag uppfattar detta primärt är något för WMSE att ta tag i och vad jag förstått har de en lobbygubbe i Bryssel som samverkar med lobbypersoner från andra lokala chapters. Yger (diskussion) 16 juni 2015 kl. 21.33 (CEST)

Lobbygubbe :) Jodå Ksig77, alias Karl Sigfrid är på plats och har full koll på frågan. Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 16 juni 2015 kl. 21.53 (CEST)

@Julle: Mitt förslag är att det här har klart allmänintresse. Eftersom svwp valt att till 100 procent använda sig av W Commons, och Commons-licenserna förutsätter kommersiell användning, står vi inför ett vägskäl (om parlamentet den 7/7 – 9/7? – röstar enligt rapportförslaget): återinföra lokal uppladdning på svwp eller att försöka få W Commons att tillåta NC-licenserat material. Gissningsvis kan det sistnämnda vara svårt (vet vi hur svårt?) att få igenom. Jag röstar för att låta flytta det här till projektsidan Wikipedia:Panoramafrihet och tills vidare länka den i boxen överst tillsammans med Wikipedia:Bildfrågor (eller på annan för oss wikipedianer lätthittad plats).--Paracel63 (diskussion) 16 juni 2015 kl. 22.37 (CEST)

Detta är ju inte enbart en svensk fråga, utan borde påverka flera andra wikis i Europa på samma sätt. Samordnar WMSE med de europeiska kollegorna? Lsj (diskussion) 16 juni 2015 kl. 22.45 (CEST)

Det är klart att Karl Sigfrid arbetar på saken, men faktum är att deadline för det här är 9/7 och att det kan vara bra om det finns eldunderstöd för den lobbyist som anstränger sig där vi kan göra vårt bästa för att påpeka att, hej, det här gör det vansinnigt svårt för oss att göra vad vi gör. /Julle (diskussion) 16 juni 2015 kl. 23.00 (CEST)

@Lsj: Ja, samarbetet samlas via sidan m:EU policy. Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 16 juni 2015 kl. 23.03 (CEST)

@Julle: Helt rätt! Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 16 juni 2015 kl. 23.03 (CEST)

Jag flyttade nu sidan "Användare:Julle/Panoramafriheten" till "Wikipedia:Panoramafrihet". Om förslaget går igenom Europaparlamentet (vilket jag verkligen inte hoppas) anser jag att vi bör öppna lokal filuppladdning på svenskspråkiga Wikipedia. Definiendum (?) 17 juni 2015 kl. 09.05 (CEST)

Kan inte det här ha väldigt långtgående följder när det gäller stadsplanering och kartering? Redan nu gäller att 3D-avbildningar av byggnader är skyddade enligt svensk lag. Att arkitekter ändå kan göra modeller utan att fråga beror säkert på branschkutym. Med detta förslag verkar det bli omöjligt att göra fotokartor över EU. Edaen (diskussion) 17 juni 2015 kl. 10.07 (CEST)

Jean-Marie Cavada.

Den som hittat på det här är en fransman som heter Jean-Marie Cavada (bild till höger). Han är tydligen liberal och sitter således med Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE). Det finns tre svenska ledamöter som tillhör denna grupp, Fredrick Federley (c), Marit Paulsen (fp) och Cecilia Wikström (fp). Några trevliga och informativa mejl till dessa skulle kunna göra susen. I synnerhet Federley borde förstå varför hans partikamrat har fel. Väsk ✎ 17 juni 2015 kl. 09.55 (CEST)

Jag stöder förslaget! Definiendum (?) 17 juni 2015 kl. 15.27 (CEST)

@Julle: @Lsj: Det är, som flera har påpekat, ett minst sagt problematiskt förslag som det rättsliga utskottet i Europaparlamentet röstade för i går. Innebörden av förslaget är att allt kommersiellt användande av bilder på upphovsrättsskyddade byggnader och skulpturer ska kräva tillstånd. Var gränsen går för vad som utgör kommersiellt användande finns det ingen som riktigt kan svara på, men klart är att bilderna inte kan spridas utan att beläggas med ett NC-licens. Rapporten som detta är en del av är inte juridiskt bindande, men den uttrycker parlamentets uppfattning om hur den aviserade upphovsrättsreformen bör se ut och är därför av stor betydelse. Inför den slutliga omröstningen i plenum, där alla Europaparlamentariker deltar, ska vi försöka övertyga en majoritet att rösta bort kravet på att Panoramafriheten begränsas till icke-kommersiellt bruk. För att åstadkomma det har vi en hel del arbete framför oss, i form av mail till parlamentariker och mediabearbetning. All hjälp är välkommen, och alla som vill vara med uppmuntras att maila mig på karl@wikimedia.be. Ksig77 (diskussion) 17 juni 2015 kl. 22.57 (CEST)

Som svensk Wikimedian kan man just nu göra störst nytta genom att påverka svenska Europaparlamentariker inom alla grupper. Det kan ske både genom direkt kontakt och genom mediauppmärksamhet för frågan. Parlamentariker som vi övertygar kan vi uppmana att även tala med partikollegor från andra länder. En fördel vi har är att parlamentariker som sätter sig in i ärendet med stor sannolikhet håller med oss i sak. Wikimedia-rörelsen i flera andra länder, framför allt Storbritannien men även Tyskland, Nederländerna, etc, kommer att jobba hårt för att lyfta frågan i sina nationella medier. De länder vi kan förvänta oss stöd ifrån är de som har Panoramafrihet i dag och som därmed har något att försvara. Ksig77 (diskussion) 17 juni 2015 kl. 22.57 (CEST)

Sidan Wikipedia:Panoramafrihet som Julle skapade börjar ta form. Det ska läggas till ett avsnitt som kort förklarar innebörden av Panoramafrihet, men i övrigt är det en relativt heltäckande beskrivning av den nuvarande situationen Sidan ger ett par tips om hur Wikimedianer kan hjälpa till att rädda panoramafriheten från att begränsas. Nästa vecka hoppas vi kunna uppmärksamma media på frågan. I Tyskland och Tjeckien har jag hört att medierna redan börjat rapportera om hotet mot panoramafriheten. Ksig77 (diskussion) 18 juni 2015 kl. 22.30 (CEST)

Finns det några planer för protester på Wikipedia i denna fråga? Det är inte lika allvarligt som PIPA-SOPA, så att stänga av Wikipedia helt verkar väl drastiskt. Samtidigt är det ett såpass stort ingripande i yttrandefriheten att vi bör protestera kraftfullt på något sätt. Jag skulle vilja föreslå att Wikipedia stänger av visningen av JPG-bilder på EU-språkens Wikipedior i en vecka eller mer. Istället för fotografier skulle det visas en svart ruta om med en kort text om vad som håller på att hända med en länk till en sida med mer info om vad det innebär och vad läsaren kan göra. Det borde vara ett effektivt sätt att föra upp fråga upp frågan på dagordningen och få medias uppmärksamhet. Väsk ✎ 19 juni 2015 kl. 21.25 (CEST)

Jag stöder förslaget! Definiendum (?) 20 juni 2015 kl. 09.23 (CEST)

 Gillar Instämmer (om det går att genomföra). I vilket fall som helst kan det bidra till lyfta frågan om Wikipedias bilder till en högre nivå.--Paracel63 (diskussion)

Bra förslag! Då skulle media vakna. Bra att göra samma dag som pressmeddelandet går ut här på svwp. Adville (diskussion) 21 juni 2015 kl. 20.35 (CEST)

Intressant förslag, men klurigt då det också skulle ta bort bilder från till exempel biografier, dvs det slår väldigt brett. Sen ska någon programmera detta också... Att bara se till att de föreslagna CentralNotice meddelandena är väl översatta kanske är bra nog? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 juni 2015 kl. 21.03 (CEST)

Väsk, Definiendum, Paracel63 och Adville: Jag har gjort en finess som heter "Panoramafrihet". Den finns under rubriken "Utseende" på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. Ni får gärna testa att slå på den och säga vad ni tycker. Sedan kan någon annan administratör än jag sätta den till default på MediaWiki:Gadgets-definition om det verkar som en bra idé.

Ainali, både en sitenotice och finessen slår för brett, fast på olika sätt: Finessen påverkar bara jpg-bilder i huvudnamnrymden, men en sitenotice syns på alla sidor i alla namnrymder. Å andra sidan påverkar inte en sitenotice huruvida bilderna syns eller inte. Nirmos (diskussion) 22 juni 2015 kl. 03.21 (CEST)

Testade. Det var exakt så jag tänkte, även om den även tar porträtt. Meningen är att det skall märkas och få folk att reagera. Det tillsammans med ett pressmeddelande gör susen. (Du har gjort så det bara gäller under namnrymden och inte på wp eller användare. Bra) Adville (diskussion) 22 juni 2015 kl. 06.53 (CEST)

Jag instämmer med Adville. Definiendum (?) 22 juni 2015 kl. 07.06 (CEST)

Nirmos Jo, det har du ju helt rätt i. Det jag menade med brett var att om avsikten var att göra en poäng av de bilder som kan försvinna så kan det bli lite snett då den även döljer bilder som inte är hotade. Fast även med tanke på det tycker jag att finessen är fiffig. CentralNotice kommer nog att aktiveras här om vi inte aktivt säger ifrån (vilket då görs på commonssidan jag länkade ovan). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 22 juni 2015 kl. 08.32 (CEST)

Det verkar funka bra (fast jag kan fortfarande se bilder på huvudsidan), och jag tycker det är en fin idé. Skall vi köra med det som default ett tag? Dieselmotorvagnar (till stationen) 22 juni 2015 kl. 15.26 (CEST)

Jag tycke rabsolut att finessen ska slås på åtminstone ett dygn i samband, och samtidigt, med central site notice. Jag tycker det är OK att även bilder som egentligen inte påverkas av lagförslaget också påverkas eftersom den kommer dirigera många till uppropet. Precis som att site-noticen är synlig på sidor som inte påverkas.--LittleGun (diskussion) 23 juni 2015 kl. 13.45 (CEST)

Det känns alltid fantastiskt när man slänger ur sig en idé utan att veta hur realistisk den är och det senare visar sig att någon annan kan skriva koden som gör verklighet av den! Tänker ungefär samma sak om att även andra bilder döljs: det ska märkas även för den som inte råkar läsa en artikel om en byggnad. Väsk ✎ 22 juni 2015 kl. 11.53 (CEST)

På den här sidan utformar vi ett pressmeddelande som ska gå ut till svenska medier tisdag morgon. Kom gärna med synpunkter. Ksig77 (diskussion) 21 juni 2015 kl. 18.53 (CEST)

I sista meningen(innan kontaktinformationen) efter kommatecknet, ska det väl vara: ", som skulle orsaka stor .." och inte som det är nu ", som ju inte skulle orsaka stor .." Får man förresten lov att ändra direkt i dokumentet? DavidIvar (diskussion) 21 juni 2015 kl. 19.24 (CEST)

@DavidIvar: Fixat. Tack för att du uppmärksammade felet! Du får gärna göra ändringar direkt i dokumentet. I synnerhet när du hittar uppenbara saker av det här slaget. Ksig77 (diskussion) 21 juni 2015 kl. 19.45 (CEST)

@Ksig77: Jag petade lite i den avslutande meningen. --Larske (diskussion) 21 juni 2015 kl. 19.58 (CEST)

@Ksig77: Det vore bra om man kunde förtydliga att det inte bara är konstnären och arkitektens godkännande som krävs - utan även att man måste kräva samtliga arvingarnas tillstånd till 70 år efter arkitektens/konstnärens död. På 70 år kan ett familjeträd bli ganska stort och arvet kan givetvis även tillfalla en juridisk person, vilket försvårar all bildanvändning i urbana områden. Nasko (diskussion) 21 juni 2015 kl. 20.15 (CEST)

Hur påverkar förslaget publicering av bilder i tidningar och TV? Thoasp (diskussion) 21 juni 2015 kl. 21.27 (CEST)

Public service klarar sig kanske, men alla andra tv-kanaler och förmodligen alla tidningar (men visst, det finns kanske några enstaka icke-kommersiella tidningar, men de är lätträknade) i Sverige måste inhämta tillstånd innan publicering. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 juni 2015 kl. 22.01 (CEST)

@Å andra sidan finns väl redan infrastrukturen? Media behöver bara betala fastställda eller avtalade avgifter till BUS eller dess systerorganisationer och arvingarna får sedan söka pengar där. Det enda BUS behöver göra är att inkludera arkitekter också, eller?--LittleGun (diskussion) 22 juni 2015 kl. 07.32 (CEST)

Media kommer att fortsätta att göra precis som de gör idag: stjäla och publicera vilka bilder de vill och betala om någon bråkar. /ℇsquilo 23 juni 2015 kl. 09.10 (CEST)

Hur är det med designers, alltså kläder, cyklar bilar etc? Har de upphovsrätt, dvs går det som konstverk?--LittleGun (diskussion) 22 juni 2015 kl. 07.36 (CEST)

Det är en ironisk aspekt i det här förslaget att det specifikt förbjuder bilder av sådant som är stadigvarande placerat på offentlig plats, men låter medlemsländerna avgöra om det ska vara tillåtet att ta bilder av sådant som är tillfälligt placerat på offentligt plats (eller stadigvarande placerat på "privat" plats). Väsk ✎ 22 juni 2015 kl. 11.53 (CEST)

Jag har just pratat med Monsiuer Cavadas sekreterare, i Bryssel. Kort summering är att deras förslag går ut på att bevara läget som det är nu. Dvs att i Belgien och Frankrike så kan man ha begränsad frihet i panorama. Medan man i t.ex. Tyskland och Sverige kan behålla friheten. Så som de beskrev det, så är det att behålla status quo. Dock enbart för kommersiell användning. Alltså inte för icke-kommersiell användning. Reda-rapporten försökte få till en obligatorisk panoramafrihet, i alla länder. Tel till kontoret +32 2 28 45367 för den som vill kontrollera fakta. --Janwikifoto (diskussion) 22 juni 2015 kl. 16.44 (CEST)

I så fall måste det formuleras i rapport- eller lagförslag. I en skrivelse som är till för att få likartad lagstiftning över hela Europa kan vi nog inte slappna av förrän det uttryckligen står så där. /Julle (diskussion) 23 juni 2015 kl. 01.14 (CEST)

I dag har Wikimedia Sverige skickat ut ett pressmeddelande som kommenterar Europaparlamentets förslag om begränsad panoramafrihet. Ksig77 (diskussion) 23 juni 2015 kl. 08.49 (CEST)

Max Andersson, Europaparlamentariker för MP, har skrivit på Twitter. Ksig77 (diskussion) 23 juni 2015 kl. 08.53 (CEST)

Dags att blockera alla bilder nu när pressmeddelande och tidningar börjat vakna? (Jag är för) Adville (diskussion) 23 juni 2015 kl. 22.58 (CEST)

Det låter som en god idé att slå på MediaWiki:Gadget-Panoramafrihet.js för alla användare. --Stefan2 (diskussion) 24 juni 2015 kl. 00.03 (CEST)

Jag tycker den ska slås på, men vänta på central site notice och gå ut med pressmeddelande först.--LittleGun (diskussion) 24 juni 2015 kl. 08.26 (CEST)

Nu har ett antal brittiska tidningar nappat, och skrivit om hotad panoramafrihet. Visserligen felaktigt enligt M. Cavada, men så som wikipedia vill. Jag har dock inte sett något i svenska tidningar. --Janwikifoto (diskussion) 24 juni 2015 kl. 11.56 (CEST)

Jag anser också att det är aktuellt att slå på den. Definiendum (?) 24 juni 2015 kl. 12.02 (CEST)

LittleGun:Pressmeddelandet kom ut igår. (Kommer det en CSN?) Idag borde vara bra att börja så de kan reagera och även läsa i de engelska tidningarna.Adville (diskussion) 24 juni 2015 kl. 12.14 (CEST)

Enligt ovan kommer det en CSN. Det måste också komma ett pressmeddelande som explicit nämner att bilderna tillfälligt är svärtar. Med varaktighet och orsak förklarad. För att hålla ihop det. Ett dygn tycker jag varaktighet ska vara. Anser vi oss ha konsensus för detta? Det här kan gemenskapen själv göra om föreningen är tveksam.--LittleGun (diskussion) 24 juni 2015 kl. 12.31 (CEST)

jag sitter ej i styrelsen längre (bytt jobb, hann inte ). Startas det finns länk i svarta rutan till sidan om detta. Testa själv i inställningarna. Konsensus. Ja. Ingen har sagt nej. Föreningen kan svara på frågor. .. men viktigt framgår att det är wikipedianer som godkäntdet... Inte bara föreningen. Adville (diskussion) 24 juni 2015 kl. 13.32 (CEST)

Jag har testat, tycker inte länken räcker. Absolut ett pressmeddelande explicit om att bilderna blir svarta. Tycker vi ska bestämma tillfälle till samtidigt med CSN, kanske efter ett par dagar när den översatts ordentligt. Tycker vi ska bestämma varaktighet till ett dygn. Inte så många som uttalat sig. Är föreningen med är det bara positivt, då lär det framgå att wikipedianer ställer sig bakom. Vill inte föreningen tycker jag vi ska köra ändå. Det var min poäng.--LittleGun (diskussion) 24 juni 2015 kl. 13.38 (CEST)

Jag är inte insatt i vad gadgeten gör, men absolut tycker jag att vi bör uppmärksamma detta. Det kanske är ogörligt, men det ideala vore att specifikt svärta bilder som skulle vara hotade. Vi kan enligt min mening gott göra det i flera dagar, kanske en vecka. Många läser ju inte Wikipedia varje dag. flinga 24 juni 2015 kl. 14.41 (CEST)

flinga, testa att gå in på inställninga/finesser/utseende-panoramafrihet. Adville (diskussion) 24 juni 2015 kl. 19.21 (CEST)

Finessen svärtar även bilder som inte påverkas av det nya lagförslaget och då bör funktionen inte aktiveras allt för länge. Nasko (diskussion) 24 juni 2015 kl. 19.41 (CEST)

Adville: aha, tack! Hade missat om det var nämnt redan. Jag provar med artikeln Burma, och där svärtas den första bilden utanför mallen, jpeg-bilden, men inte png-bilden. Om det är filformaten det baseras på så är det kanske för att fotografier sällan är sparade som .png? Nasko: nej, du har nog rätt, då blir kanske en vecka väl mycket, ifall vissa läsare inte kommer runt det, till exempel. Men kanske mer än ett dygn, ändå. flinga 25 juni 2015 kl. 01.31 (CEST)

Det bästa man kan göra just nu för att bidra till att panoramafriheten bevaras är att maila svenska Europaparlamentariker. Jag vill verkligen uppmana alla som kan att lägga några minuter på detta. Länk till kontaktinformation och tips på argument finns här. Ett mail kan bestå av några få meningar och en länk till en artikel som förklarar ämnet – en artikel som denna i Dagens Industri eller denna i The Telegraph. Ksig77 (diskussion) 24 juni 2015 kl. 14.20 (CEST)

Om ni väntar på att fler ska yttra sig, så kan jag säga att jag tänker säga varken bu eller bä. -- Innocent bystander (diskussion) 24 juni 2015 kl. 19.15 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Ksig77, att stänga bilderna nämns i DI-artikeln, indirekt. Därför borde det vara bra att stänga nu, men samtidigt bör wmse ha ett pressmeddelande klart. Självklart, Ksig77 så är det bra ju fler som kontaktar alla partiers parlamentariker. Adville (diskussion) 24 juni 2015 kl. 19.21 (CEST)

Jag tycker att det är dags att skrida till verket och stänga bilderna. Förklaring till varför framgår bra här. Sedan får svenskspråkiga Wikipedias presskontakt vara beredd på att ta emot frågor. WMSE kommer också att vara beredda på att svara på de frågor som dyker upp och agera på nödvändigt sätt. Beträffande pressmeddelande har WMSE redan skickat ut ett (se ovan), och jag tror inte att fler pressmeddelanden behövs. Däremot pågår arbete med debattartikel, men en exakt synkning är inte nödvändig, då det kan vara svårt att styra när en sådan tas in.

Beträffande hur länge en nedsläckning bör vara, så tycker jag personligen att det bör vara mer än ett dygn, så att flera hinner upptäcka det. Låt säga att vi kör söndag-måndag.--Historiker (diskussion) 25 juni 2015 kl. 21.14 (CEST)

Lördag-måndag är bättre eftersom det är ganska snävt om tid till den 1 juli, enligt nedan diskussion, och det måste få tid att sprida sig så folk skriver under och även parlamentarikerna ser hur det kan bli... de behöver ju tid på sig att tänka med. Adville (diskussion) 26 juni 2015 kl. 07.37 (CEST)

Inslag på SR Kulturnytt. Max Andersson(MP) uttalar stöd för vår ståndpunkt. Moderaterna kallar visserligen det hela för en icke-fråga men deklarerar ändå att de är mot att beskära panoramafriheten, vilket är det väsentliga. Ett parti som fortfarande har varit helt tyst om detta är Socialdemokraterna. Skicka gärna mail till deras ledamöter och fråga var de står. Ksig77 (diskussion) 26 juni 2015 kl. 22.46 (CEST)

Nu har Jean-Marie Cavada på sin webbsida förklarat utförligare. Panoramafriheten berörs med orden "Idag varje europeiskt land möjlighet att besluta självständigt om du vill ta vissa undantag i sin lagstiftning i enlighet med sina kulturella särdrag. Det passar mig perfekt."

Det är väl ungefär vad som efterfrågas. Tyvärr innehåller hela hans artikel en massa om Facebook och Wikimedia som utnyttjar konsumenterna, så det är nog långt ifrån klart vad slutresultatet blir. --Janwikifoto (diskussion) 27 juni 2015 kl. 18.30 (CEST)

Om Cavadas förslag verkligen hade inneburit att alla länder själva skulle få bestämma huruvida de vill ha panoramafrihet eller ej hade det varit okej. Tyvärr är så inte fallet, utan hans förslag innebär att all kommersiell publicering skulle kräva tillstånd.

Cavadas bloggpost försöker göra avskaffandet av panoramafriheten till en del av EU:s kamp mot amerikanska Internetföretag. Han menar att de som stöder panoramafriheten primärt stöder "amerikanska monopol som Facebook och Wikimedia" (sic!) som han menar utnyttjar europeiska verk utan tillstånd. Amerikanska företag lyder dock under amerikansk lag, så det enda resultatet blir att europeiska företag åläggs ännu en konkurrensnackdel. Vad jag vet strömmar inga upphovsrättspengar från amerikanska företag till franska och belgiska arkitekter i dagsläget och det kommer förmodligen inte ändras om man upphöjer bestämmelsen till EU-nivå. Väsk ✎ 29 juni 2015 kl. 15.59 (CEST)

Sitenotice, m.m.

Om två veckor fattas beslut i EU-parlamentet om huruvida vi ska kunna få publicera bilder på offentliga byggnader och skulpturer, utan att känna till om deras skapare varit döda mer än 70 år. Därefter ska det mycket till om beslutet ändras. Men vi behöver bli klara innan dess. För att förslaget om att allt det som nu omfattas av panoramafrihet ska bli förbjudet att publicera "kommersiellt" inte ska bli till lag, behöver vi 75-76 EU-parlamentariker innan den 1 juli som kan skriva under ett tilläggsförslag, som sedan kan röstas på till den 9 juli. Därför behövs starka insatser de närmaste dagarna.

Det absolut viktigaste där är att kontakta EU-parlamentarikerna via ett kort mail (här finns en lista över dem).

Men mer behövs och det är på gång. Vi håller som sagt på med en debattartikel och ännu saknas troligen konsensus för att slå på finessen Panoramafrihet (som "censurerar" bilder), men låt mig berätta om några andra saker man kan göra:

• tyskspråkiga Wikipedia har lagt upp en sitenotice, se exempelvis längst upp här Andy Warhol. Den innehåller två länkar: en som leder till deras version av Wikipedia:Panoramafrihet och en som leder till en sida där man kan skriva under ett brev som sedan skickas till EU-parlamentarikerna. På tre dagar har de fått över 1600 underskrifter! Jag föreslår att vi kopierar den och lägger in i vår MediaWiki:Sitenotice. För att det ska vara okej känns det som att det behövs åtminstone ett femtontal wikipedianer som stöder och inga som är starkt emot. Ni som diskuterat ovan, vad tycker ni? Adville, Definiendum, flinga, Historiker, , Innocent bystander, Janwikifoto, Julle, Ksig77,LittleGun, Lsj, Nasko, Paracel63, Stefan2, Yger (och alla andra)
• Change.org har lagt upp en petition, där man också kan skriva under och sprida den vidare, exempelvis via sociala medier. Hittills finns det nästan 24 000 underskrifter där.
• se till att Wikipedia:Panoramafrihet hålls uppdaterad med länkar till mediaomnämnanden, kontakter med EU-parlamentariker, stärka argument, och dessutom se till att den sprids så mycket som möjligt. Det finns en sida på Commons där en del av arbetet samordnas. Hämta gärna mer information därifrån.
• om någon dag kommer nästa avsnitt av Wikipediapodden, med fokus på den här frågan. Se till att den sprids via länkar.
• om man känner till någon som kanske kan tänkas att skriva under en debattartikel om panoramafrihet (eller själv är ett tungt namn), kontakta mig.

Förutom att maila EU-parlamentariker är det alltså den där sitenotice-idén som är den viktigaste delen, så det vore bra om vi kunde besluta oss för ganska snabbt om vi kan genomföra den (den tyskspråkiga versionen kommer att ligga ute tills den 29:e, eftersom det måste till det där tilläggsförslaget innan den 1 juli).

Tack på förhand! //Hannibal (diskussion) 26 juni 2015 kl. 00.40 (CEST)

Det är (i alla fall hittills) en klar majoritet som är för "sitenotice" och finessen panoramafriheten. Vad sägs om att ha dessa aktiverade imorgon, den 28 juli 2015 (det vill säga från kl. 00:00 till 23:59)? Definiendum (?) 27 juni 2015 kl. 08.34 (CEST)

Sen inkommen i diskussionen, och mest för att markera en principiell inställning (jag lägger ingen röst här nedan, men lutar nog mot "emot" i båda fallen): Jag ser det som tveksamt att man använder produkten, det neutrala och sakliga uppslagsverket Wikipedia, som plattform för lobbying som uttrycker ett ställningstagande som ska avgöras i en politiskt vald församling. Wikipedia har en enda uppgift - att sprida encyklopedisk kunskap. Det bör inte vara en kanal för den bakomliggande organisationens egen agitation eller verka för dess egna intressen. WP har ingen egen "ledarsida" eller åsikt. Sen är det en annan sak att även jag - så som jag förstår det - tycker att förslaget bör motarbetas. Men om WP-rörelsen vill göra det, så ska stiftelsen och dess stödföreningar använda andra kanaler än ett publikt uppslagsverk som de visserligen disponerar, men har en annan roll. Lindansaren (diskussion) 27 juni 2015 kl. 09.45 (CEST)

Har hållit mig utanför diskussionen hittills, men kanske dags att spotta ur sig det: Jag anser att skyddet av immateriella rättigheter är något mycket essentiellt för kreativt arbete. Men att i ena stunden skrika högt så fort Aftonpesten använt en bild från Commons, utan korrekt attributering, och i nästa sekund skrika sig lika hes när FOP hotas, ser i mina ögon ut som att man alltid pissar i medvind. Det är den enklaste vägen att ta ställning däråt det passar ens egen bekvämlighet. De som skriker att "verkshöjd saknas" när bilder laddas upp, är ofta samma personer som skickar en räkning när deras amatör-bilder används i pressen utan attributering. Så, nej, jag stöder inte den här protesten, och jag stöder inte att Sitenotice används för det här syftet. I verkligheten stöder jag inte användande av Sitenotice någon enda gång. Men då jag nu stängt av skiten på varenda site, så stör det inte mig, gör vad ni vill! -- Innocent bystander (diskussion) 27 juni 2015 kl. 10.04 (CEST)

Det har inget med åsikten att göra men jag tycker inte halmdockan - i varje fall vet inte jag vilka du syftar på som skrikit sig hesa - tonläget eller ordvalen är motiverade. Att pissa i motvind har mycket lite med att tänka själv att göra.--LittleGun (diskussion) 27 juni 2015 kl. 13.41 (CEST)

@LittleGun: Ställer du dig med p----n ut mot vägen, bara för att det är medvind, så gör du det lätt för dig. Det jag upplever av diskussionerna här på (Commons) är ofta att man på nätet hittat något användbart, varefter man laddar upp det och hänvisar till att bilden "saknar verkshöjd". Om det nu saknar verkshöjd, varför då bemöda sig om att ladda upp s-----n? På Commons är det sedan lätt att få medhåll från andra som tycker likadant, isynnerhet om man skapat sig ett välkänt namn. Sedan tar man själv bilder och sätter en CC-BY-SA-licens på sina alster, alster som knappast har mer verkshöjd än det man tidigare nekat detsamma. Det är att göra det mycket enkelt för sig. Eftersom ingen inom dessa väggar klagar på en CC-BY-SA-licens, så blir det aldrig ifrågasatt. Det är sådant som gör att jag tycker Commons luktar lite illa.

FOP är en väldigt behändig regel. Den gör det bekvämt för Commonisterna att komma över användbara bilder. När det nu talas om att beskära den här regeln, så ser det åter igen ut som man vänder sig med p----n ut mot vägen, bara för att det blir mindre kladdigt då. Hade det varit tal om att ge CC-licenserna en fastare juridisk grund, så hade med all säkerhet ingen klagat. -- Innocent bystander (diskussion) 27 juni 2015 kl. 19.20 (CEST)

Jag måste erkänna att jag har lite svårt att se kopplingen mellan å ena sidan frågan om hur verkshöjd för bilder tagna av användare respektive utomstående fotografer behandlas på Commons och å andra sidan frågan om FoP. Eller överhuvudtaget kopplingen mellan verkshöjd och FoP.

Att inskränka FoP innebär att Wikipedia och Commons kraftigt måste försämra uppslagsverket (bilder av exempelvis modern arkitektur har ett stort pedagogiskt värde i tiotusentals artiklar) eller göra uppslagsverket mindre fritt (vilket i mitt tycke också är en kraftig försämring).

För mig är det en fråga som är allt för viktig för att jag ens för en sekund ska ta i beaktade eventuella småttigheter på Commons eller personlig irritation över andra användare. Det handlar om något mycket viktigare. För Wikipedia och Commons handlar det om att fortsätta kunna sprida kunskap om exempelvis modern arkitektur, stadsbygnad och konst i text och bild. För mig är det ytterst en fråga om yttrandefriheten också ska gälla internet (jag skrev mer om den aspekten i samband med BUS:s stämning).--ArildV (diskussion) 27 juni 2015 kl. 21.23 (CEST)

Har man en gång provat att pissa över lovarts reling så gör man inte om det. Jag ser för övrigt inte någon motsättning i ovanstående. Panoramafrihet tycker jag är lika grundläggande för kreativt skapande som upphovsrätt. När upphovsrätten förhindrar kreativt arbete i stället för att skydda den så har den förfelat sitt syfte. Därför tycker jag att konstnärer som säljer verk avsedda att varaktigt placeras utomhus ska kompenseras för att de blir av med avbildningsrätten. /ℇsquilo 27 juni 2015 kl. 14.16 (CEST)

Jag har bara snabbt skummat de två långa diskussionerna ovan, men tänkte ändå säga ett par ord i frågan. Det här lagförslaget som ligger hos Europaparlamentet är oerhört allvarligt - för många fler än för Wikipedia. Det måste till varje pris stoppas. Jag fick reda på det först nu denna kväll på tyska Wikipedia och är bestört över att jag inget har sett på svenska Wikipedia. Att det har varit relativt tyst i svenska tidningar är väl inte så konstigt - de har väl annat för sig som de tycker är viktigare. FranzGall (diskussion) 27 juni 2015 kl. 21.39 (CEST)

Nu finns det en debattartikel publicerad. Synergieffekter kan bli enormt stora om om åtgärderna nedanför genomförs i närtid. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 juli 2015 kl. 11.37 (CEST)

Vad väntar man på? Edaen (diskussion) 1 juli 2015 kl. 11.45 (CEST)

Tänkte samma som Edaen. Dags att stänga bilderna nu. Adville (diskussion) 1 juli 2015 kl. 11.46 (CEST)

En admin kan slå på finessen genom att ändra Panoramafrihet|Panoramafrihet.js|Panoramafrihet.css till Panoramafrihet[default] |Panoramafrihet.js|Panoramafrihet.css i MediaWiki:Gadgets-definition. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 juli 2015 kl. 12.09 (CEST)

En admin har gjort just det. Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 juli 2015 kl. 12.20 (CEST)

Jag ser den åtgärden som ytterst allvarlig och i strid med hela vår idé. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.17 (CEST)

Sitenotice enligt ovan:

För

1. Paracel63 (stödjer även att vi kör med finessen Panoramafrihet)
2. Dieselmotorvagnar (till stationen) 26 juni 2015 kl. 02.03 (CEST) (stödjer även att vi kör med finessen Panoramafrihet)
3. Lsj (diskussion) 26 juni 2015 kl. 07.16 (CEST)
4. Adville (diskussion) 26 juni 2015 kl. 07.24 (CEST)
5. Edaen (diskussion) 26 juni 2015 kl. 07.27 (CEST)
6. LittleGun (diskussion) 26 juni 2015 kl. 07.47 (CEST).
7. Definiendum (?) 26 juni 2015 kl. 08.26 (CEST)
8. Achird (diskussion) 26 juni 2015 kl. 08.54 (CEST)
9. Väsk ✎ 26 juni 2015 kl. 10.25 (CEST) Vet inte vad som menas med "enligt ovan", men sitenotice behövs.
10. Hannibal (diskussion) 26 juni 2015 kl. 12.08 (CEST) (ju mer jag läser om det här, exempelvis det här, desto mer övertygad blir jag om a) att Cavada och hans allierade försöker få igenom något mer än vad de låtsas, b) vi behöver sända ett starkt budskap till allmänheten)
11. افيراتير (diskussion) 26 juni 2015 kl. 12.41 (CEST) Flyttad från neutral pga Hannibal.
12. Ariam (diskussion) 26 juni 2015 kl. 13.24 (CEST)
13. Historiker (diskussion) 26 juni 2015 kl. 19.21 (CEST)
14. FranzGall (diskussion) 27 juni 2015 kl. 21.32 (CEST)
15. Alex Svensson 28 juni 2015 kl. 01.59 (CEST)
16. Josve05a (diskussion) 30 juni 2015 kl. 02.54 (CEST)
17. Stefan2 (diskussion) 30 juni 2015 kl. 20.15 (CEST)
18. Taxelson (diskussion) 1 juli 2015 kl. 12.03 (CEST)
19. Philip Folkesson (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.43 (CEST)
20. Allexim (diskussion) 1 juli 2015 kl. 19.38 (CEST)
21. Boberger (diskussion) 3 juli 2015 kl. 00.30 (CEST)

Emot

1. Lindansaren (diskussion) 27 juni 2015 kl. 15.16 (CEST) efter att ha funderat lite, och i enlighet med mitt inlägg här ovan. Uppslagsverket ska inte användas för lobbying för egen sak.
2. Tostarpadius (diskussion) 27 juni 2015 kl. 20.29 (CEST) Som Lindansaren.
3. Bensin (diskussion) 3 juli 2015 kl. 00.10 (CEST) Det strider mot grundpelaren Wikipedia:Neutral synvinkel ("Wikipedia tar inte ställning"). Wikipedias syfte är att sprida kunskap. Det gör man inte genom att censurera bilder. Inte ens för vad man anser är en god sak. Det undergräver uppslagsverkets trovärdighet. Personligen tycker jag att det är bra att enskilda användare engagerar sig i frågan och försvarar panoramafrihet, men gör det utanför Wikipedias ramar. Wikipedia är ett uppslagsverk, inte en lobbyorganisation.

Neutral

1. Innocent bystander (diskussion) 26 juni 2015 kl. 09.01 (CEST)
2. Yger (diskussion) 26 juni 2015 kl. 09.09 (CEST) förslaget är heluselt och bör motarberas med lobbying och mail till EU-ledamöter etc enligt vad som skrivits här. Site-Notice tycker jag dock är lie overkill i detta läge. För mig är det inte är 100% klart att förslaget leder till förbud för foton tagna i Sverige, mer då att restriktioner i Belgien och Frankrike kvarstår, medan svensk lagstifitning kan säkra vad som hittills gällt. Och site notice anser jag skall enbart användas ytterst restriktivt och vid (mer) akuta hot. (nära en emotröst)
   • افيراتير (diskussion) 26 juni 2015 kl. 09.33 (CEST)

---

Finessen Panoramafrihet minst ett dygn

För

1. LittleGun (diskussion) 26 juni 2015 kl. 07.47 (CEST). Ett dygn räcker.
2. Lsj (diskussion) 26 juni 2015 kl. 08.00 (CEST)
3. Adville (diskussion) 26 juni 2015 kl. 08.04 (CEST), gärna mer än ett dygn
4. Edaen (diskussion) 26 juni 2015 kl. 08.06 (CEST)
5. Definiendum (?) 26 juni 2015 kl. 08.26 (CEST)
6. Dcastor (diskussion) 26 juni 2015 kl. 09.54 (CEST), Viktig markering
7. Väsk ✎ 26 juni 2015 kl. 10.27 (CEST) Gärna längre och i anslutning till deadline både den 1 juli och den 9 juli.
8. Dieselmotorvagnar (till stationen) 26 juni 2015 kl. 10.58 (CEST) som Väsk.
9. Hannibal (diskussion) 26 juni 2015 kl. 12.08 (CEST) (ett dygn, med pressmeddelande, se min motivering ovan)
10. افيراتير (diskussion) 26 juni 2015 kl. 12.41 (CEST) Flyttar hit pga Hannibal. Men fortfarande mot längre än 24 h.
11. --ArildV (diskussion) 26 juni 2015 kl. 12.58 (CEST) ett dygn räcker, det viktiga är att det görs och att det får uppmärksamhet.
12. --Paracel63 (diskussion) 26 juni 2015 kl. 13.58 (CEST)
13. Ariam (diskussion) 26 juni 2015 kl. 13.24 (CEST)
14. Historiker (diskussion) 26 juni 2015 kl. 19.22 (CEST)
15. FranzGall (diskussion) 27 juni 2015 kl. 21.33 (CEST)
16. Alex Svensson 28 juni 2015 kl. 02.00 (CEST)
17. flinga 30 juni 2015 kl. 00.25 (CEST) (med brasklappen att jag utgår från det som sagts i diskussionen om lagförslaget.)
18. Josve05a (diskussion) 30 juni 2015 kl. 02.54 (CEST) Gärna så länge som möjligt.
19. ℇsquilo 30 juni 2015 kl. 08.12 (CEST)
20. Stefan2 (diskussion) 30 juni 2015 kl. 20.15 (CEST) (gärna t.o.m. den 9 juli)
21. Taxelson (diskussion) 1 juli 2015 kl. 12.02 (CEST)
22. Philip Folkesson (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.43 (CEST)
23. Mange01 (diskussion) 1 juli 2015 kl. 17.49 (CEST) Minst ett dygn.
24. Boberger (diskussion) 3 juli 2015 kl. 00.33 (CEST)

Emot

1. Yger (diskussion) 26 juni 2015 kl. 09.09 (CEST) förslaget är heluselt och bör motarberas med lobbying och mail till EU-ledamöter etc enligt vad som skrivits här. Site-Notice tycker jag dock är lie overkill i detta läge. För mig är det inte är 100% klart att förslaget leder till förbud för foton tagna i Sverige, mer då att restriktioner i Belgien och Frankrike kvarstår, medan svensk lagstifitning kan säkra vad som hittills gällt. Och site notice anser jag skall enbart användas ytterst restriktivt och vid (mer) akuta hot.
2. Lindansaren (diskussion) 27 juni 2015 kl. 15.16 (CEST), efter att ha funderat lite, och i enlighet med mitt inlägg här ovan. Uppslagsverket ska inte användas för lobbying för egen sak.
3. Tostarpadius (diskussion) 28 juni 2015 kl. 07.56 (CEST) Den typen av demonstrationer gör Wikipedia till ett sämre uppslagsverk, inte till ett bättre.
4. Jonnmann (diskussion) Det här gillar jag definitivt inte, upp med bilder igen. Folk som använder sig av Wiki vill inte få en tung artikel om upphovsrätt och byråkrati framför näsan, jag tror få orkar läsa allt, jag gjorde det inte i alla fall, finns säkert andra sätt att sätta fokus på detta, ett dygn räcker.
5. SergeWoodzing som Tostarpadius och Jonnmann. Det helsvarta på samtliga bilder, även på merparten som inte berörs av panoramafriheten, utgör ett obehagligt tvång och saboterar hela projektet. En länk på varje bild hade varit försvarbart, och det skulle nog ha fått bättre effekt. Detta skapar bara irritation och påminner oss om att vi jobbar med och för något som helt plötsligt kan sättas ur spel totalt därför att 10-15 av oss vill hitta på en dramatisk grej. Mycket illa. Som om några chefer skule ha bestämt att alla på kontoret måste stå upp ett dygn eller så därför att stolsanvändningen måste diskuteras med inköpsavdelningen.
   • Jonnmann (diskussion) Aktionen i iofs inte fel, men i den här formen skadar den Wiki mer än den hjälper, vad ska den genomsnittlige besökaren/användaren kunna göra åt det här ......ingen ting. Lägg upp en banner på alla sidor, med info och länk till artikeln, så är det upp till var och en att läsa och engagera sig. UPP MED BILDERNA !!
6. Bensin (diskussion) 3 juli 2015 kl. 14.42 (CEST) (Samma motivering som för sitenotice) Det strider mot grundpelaren Wikipedia:Neutral synvinkel ("Wikipedia tar inte ställning"). Wikipedias syfte är att sprida kunskap. Det gör man inte genom att censurera bilder. Inte ens för vad man anser är en god sak. Det undergräver uppslagsverkets trovärdighet. Personligen tycker jag att det är bra att enskilda användare engagerar sig i frågan och försvarar panoramafrihet, men gör det utanför Wikipedias ramar. Wikipedia är ett uppslagsverk, inte en lobbyorganisation.

Neutral

1. Innocent bystander (diskussion) 26 juni 2015 kl. 09.01 (CEST)
2. Achird (diskussion) 26 juni 2015 kl. 09.06 (CEST)
   • افيراتير (diskussion) 26 juni 2015 kl. 09.33 (CEST) Men helt mot att den används mer än 24 h.

---

Banner text above Wikipedia articles & more

Hello all! Thank you all for your attention to this subject. For my colleagues in Brussels (Dimi and Karl) I coordinate the international banner and the landing pages.

• Past Thursday we had a meeting with WMF to evaluate the political situation in Brussels and to determine if setting up a banner today would be effective. In these two weeks there are two critical points in the political process to get to a text that is safe for Wikipedia: before 1 July an MEP need to take action to get the text changed with sufficient support from other MEPs, and on 9 July the plenary voting in the European Parliament. We determined today that as a result of all our actions Wikimedia wide, we have generated enough attention to get the first step done. Congratulations! But this was the small step, the large one is the plenary voting.
• The question we asked ourselves is if we should already show a banner today. A banner on top of every Wikipedia page is a very powerful and sensitive instrument we should be carefully in using it, in timing and wording, certainly if it concerns a subject in the field of advocacy. Also it should be used as last resort. As said, we have arranged enough attention for point one. We also consider two weeks before the voting as too long, because when the banner is seen this week, it likely will be forgotten two weeks later. Therefore we consider it better to start with the banner on 2 July, after assessing how the situation has developed.
• We advice you not to set up a banner in this week already, but this is an advice. If your local community decides otherwise, this will be respected. We recommend a strong European action at the same time together.
• The international landing page about this issue is ready at: Freedom of Panorama in Europe in 2015. It would be welcome to translate this page to Swedish on a page on the Swedish Wikipedia to show that (also) this Wikipedia wants the proposal be changed.
• The page with an overview of the Members of the European Parliament (MEP) in Sweden is (also) at Freedom of Panorama in Europe in 2015/Contact your MEP/SE. There you can easily find an MEP, his/her e-mail and Twitter-account.
• If we set up a banner on 2 July, we like to set up a CentralNotice banner also for Sweden (with approval of WMF), depending on how the politics evolve. For this banner translations are needed. If you want to translate the texts of the banner from English into your language, add your name, language and how we can reach you at m:Talk:Freedom of Panorama in Europe in 2015/Banner and we will let you know when you can translate.

What is the plan?

• We will asses the situation on 2 July, then we will set up a banner that day for multiple countries. This gives us also more time to get all the translations in the various European languages.
• We have asked the Wikimedia Foundation to come with an official statement. They have indicated that they will work on this and will come with an official statement and/or blog post on 2 July.
• But in the mean while just waiting? - No!
  • Send a personal e-mail to an MEP in your country/area. If you send an e-mail to an MEP, please write it in your own language in your own words. Sending a the same identical message to multiple MEPs, they will notice that and then it does not work any more. See: Freedom of Panorama in Europe in 2015/Contact your MEP/SE. You can link to: http://meta.wikipedia/wiki/saveFoP
  • Send a tweet to an MEP, make it as personal as possible. Hashtag for the action is #saveFoP
  • Write together a press release or an open letter from the community (like on de-wiki)

Let's do this! Thank you for all the work!! Romaine (diskussion) 27 juni 2015 kl. 08.33 (CEST)

How sure are you that "step one" is completed? 100%, 90%? /Hangsna (diskussion) 27 juni 2015 kl. 14.57 (CEST)

Mobil

I dagsläget är gadgeten inte aktiverad på mobilsiten. Jag har lagt in en snutt på MediaWiki-diskussion:Gadgets-definition#Panoramafrihet_på_mobil för att slå på den även där. Om stöd finns för detta får en admin gärna uppdatera. /André Costa (WMSE) (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.02 (CEST)

Jag tolkar omröstningen som stod för att slå på finessen på alla enheter, och har därför aktiverat den även på mobil. Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 juli 2015 kl. 13.07 (CEST)

Kan vi verkligen ha omröstning om sådant här? Jag ser Lindansarens principiella invändningar som fullständigt glasklara. Vi sätter vårt rykte som neutralt uppslagsverk på spel! Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.16 (CEST)

Hum det verkar som att scriptet inte är kompatibelt med mw:ResourceLoader vilket förhindrar att mitt tillägg ovan slår på den på mobiler =( /André Costa (WMSE) (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.18 (CEST)

Tror jag fick till det nu. Se MediaWiki-diskussion:Gadgets-definition#Panoramafrihet_på_mobil. /André Costa (WMSE) (diskussion) 1 juli 2015 kl. 13.51 (CEST)

Status update 3 July 2015

It is going fast the past 24 hours and before. Therefore this update below, written bij my colleague Dimi_z who is for the Wikimedia movement following the political developments in the EU in the past weeks and years:

1. We have managed to find enough MEPs from various groups to file a positive amendment affirming Freedom of Panorama. The signatures were collected with the help of mainly the Dutch, German and Estonian ALDE members.

2. As a result of the big pressure we exercised and the fact that his own group publicly opposed him on this, Mr. Cavada has now called everyone in the European Parliament to vote to delete his wording, but also to oppose the amendment, as a compromise. It looks like there is a solid majority for this compromise.

3. Delegations form the second largest group, the S&D, have taken public positions against the Cavada text. They have however also let us know, that they wouldn't appreciate being cornered into voting for new (ALDE) amendment. The reasons they cite are mainly of procedural nature.

4. It would take a lot of pressure to get the positive amendment through. Such an aggressive campaign pushing for the absolute maximum this early on in the legislative process could, I am afraid, hurt our standing. Especially banners are only effective if they are used conservatively and there is an imminent threat. This threat is not given any longer, which we should all congratulate ourselves for. This is something we achieved! I want to personally thank each and every single one of the hundreds of people who worked on this.

5. We can still push for the positive amendment by ALDE! We can do this by writing and calling our MEPs personally and ask them to vote for it. We can also do this by joining the petition, which will ask all its signatories to to do the same.

6. What we can and should do now is invest in the contacts we established with MEPs and their assistants. Thank the ones who answered and promised to help! Invite them to a Wikipedia meet-up! Offer you expertise! Ask them to help you with FoP on the national level if you have none!

7. Maintaining contacts is also important, as the copyright reform dossier will come to the European Parliament sometime next year. If we make friends now, it will make our lives much easier next time around.

8. The vote on 9 July will go down as follows: First the positive amendment by ALDE will be voted on, then after that the "split" (meaning deletion) of the FoP paragraph. If the positive amendment passes, we would need the deletion to be rejected. If the positive amendment is rejected, we need the deletion to get a majority.

So Dimi and the rest of the team advices to switch of the CentralNotice banner in Swedish and also not to create a Sitenotice banner instead.

As the community has decided to organise a banner by providing translations of the banner and the creation of a landing page, the community has to decide on this matter as well.

If no reaction follows in the following two days, or only confirming messages, we assume we can deactivate the banner in Swedish. If your community decides to switch off the banner, please make this known at this page.

If you need more information or if you have questions, you can ask them through our helpline.

Thank you so much for all the work done! We have made our voice heard, with success! :-) Romaine (diskussion) 3 juli 2015 kl. 01.42 (CEST)

PS: I will try to keep you informed on this page about future developments. Romaine (diskussion) 3 juli 2015 kl. 01.42 (CEST)

Voting: outcomes

Today the European Parliament voted about the copyright report, including the subject Freedom of Panorama.

• The negative text by Cavada (Freedom of Panorama only non-commercial in whole EU) was dropped by 502 to 40.
• The positive text by Schaake (full Freedom of Panorama in whole EU) didn't pass by 228 to 303.
• The report as a whole was accepted with 445 to 65 with 32 abstentions.

Thanks everyone, we almost manage to achieve a full swing, which is a very tough feat to get done in 3 weeks.

What is next?
Autumn 2015: European Commission planned proposal on a renewed EU Directive.

Thank your MEPs and try to keep in touch with them. Romaine (diskussion) 9 juli 2015 kl. 16.13 (CEST)

Jag förstår inte varför vi lägger upp namnlistor på Wikipedia:Panoramafrihet. Är det för att hänga upp personer? Har inte följt nyheterna men för många upphovsmän är detta faktiskt en bra idé. --Vannucci (diskussion) 17 juli 2015 kl. 16.47 (CEST)

Vad blev resultatet av omröstningen i EU-parlamentet? --Vannucci (diskussion) 18 juli 2015 kl. 20.30 (CEST)

En mycket bra fråga! --SergeWoodzing (diskussion) 18 juli 2015 kl. 20.40 (CEST)

Kan det här ha varit falska nyheter för jag hittar inte information om det i EU:s officiella hemsida? --Vannucci (diskussion) 18 juli 2015 kl. 20.54 (CEST)

Se rubriken Snart Dagen D (panoramafrihet) nedan.--LittleGun (diskussion) 20 juli 2015 kl. 23.57 (CEST)

Etniciteter och etniska grupper? Kategorisering?

Hej! Jag hamnade i artikeln Etnicitet och därifrån i kategori:Etniciteter. Ett antal olika saker gjorde mig lite undrande. Eftersom artikeln Etnicitet var brister-mallad försökte jag göra något åt det (bl.a. med källbeläggning, rubriker och en tydligare ingress). Därefter hamnade jag på diskussionssidan, där ett antal personer ansåg att artikeln blandar ihop de två sakerna Etnicitet och Etnisk grupp. NE.se och SAOL stödjer den tanken, och jag tror det är bäst att – liksom NE.se dela upp artikeln i två. Eller åtminstone mycket tydligare än hittills förklara skillnaderna. Jag tror inte att vi kan luta oss mot enwp-artikeln och hävda att begreppen även på svenska är identiska.

kategori:Etniciteter tycker jag inte har ett bra namn. Om vi för ett ögonblick antar att både SAOL och NE.se har god koll på svenska språket, leder det till att Etnicitet är en känsla (med svårighet att sätta pluralform på) och Etniska grupper en mer "grupperande term". Mitt förslag är att vi åter låter kategori:Etniska grupper (raderad 2007 för att det skulle vara en dubblettkategori) ta hand om kategorin över folk och folkslag (och personer inom dem). Att kategorins rot är rejält överbefolkad och blandningen mellan personer och folkgrupper i underkategorierna något rörig är en annan sak. Vad tycks?--Paracel63 (diskussion) 28 juni 2015 kl. 13.06 (CEST)

Att "etnicitet" eller "etniciteter" är en konstig kategori för Svenskar kan vi nog vara överens om. Jag är dock rätt tveksam även till begreppet "etnisk grupp". (Det finns förvisso på en-wp, där en:Category:Ethnic groups ju är en underkategori till en:Category:Ethnicity. Det gör inte automatiskt termen lyckad eller begreppet väldefinierat.) Liksom begrepp som nationalkaraktär bygger väldigt ofta tillämpningarna på luddiga föreställningar om nedärvda kulturmönster; en inställning närmare lamarrckismen än mendelismen. (Rekommenderad läsning: Uppslagsordet "Ester" (folkslaget, ej kvinnonamnet) i Svensk Uppslagsb9ok. Där görs visserligen vissa försök att inte bara diskutera nationalkaraktären kvalitativt, utan även kvantitativt och objektivt ange mätresultat; men på det hela taget har skallmätningar som grund för etnisk klassificering numera ytterst få anhängare, hoppas jag.)

"Kategori:Folkgrupper" var nog på ett sätt ett bättre försök, just för att det är vagare. (@Bruno Rosta: Håller du med?) Alternativt får man nog ta reda på vad modern akademisk etnografi använder för definitioner, och försöka att tillämpa dessa strikt (om de nu har några strikta definitioner).

Att exempelvis lägga in Akan (språk) i en Kategori:Etniska grupper i Afrika, men inte Germanska språk i motsvarande Kategori:Etniska grupper i Europa är väl rätt inkonsekvent. Det visar EMRÅ på hur luddigt de här begreppen uppfattas. Jörgen B (diskussion) 7 juli 2015 kl. 23.51 (CEST)

Jag höll på rätt mycket med det där en gång i världen. Jag vill minnas att den där kategoriseringen var en av de första saker som jag gav mig på här på svenska wikipedia. Det blev så till slut att kategorierna för folkgrupp och etnicitet slogs ihop och till slut blev det bara en PK-kökkenmödding av alltihop. Går det att reda ut det hela nu så är ingen gladare än jag. Själv har jag för övrigt svårt att se problemet med att svenskar är en etnisk grupp. MÖRKERMAN 14 juli 2015 kl. 00.01 (CEST)

Etnicitet och etniska grupper är väletablerade och välbelagda vetenskapligt begrepp, inte minst inom sociologi, etnologi och antropologi. Det vore mycket underligt om vi inte kunde ange etnisk tillhörighet när detta är verifierbart och relevant.--ボスニア (diskussion) 14 juli 2015 kl. 00.10 (CEST)

Jo, är det inte faktiskt så det förhåller sig, att det här är begrepp som används idag? Betydelseskillnad mellan etnicitet och etniska grupper är för mig helt ny för övrigt, har inte uppfattat det innan (och vet inte om jag förstår). Artikeln svenskar är avgränsad till att inte handla om svenskar i betydelse samhällstillhörighet, eller medborgarskap, utan till den svenskspråkiga folkgruppen. Jag vet inte riktigt heller vad som är konstigt med att ha den artikeln, givet den avgränsningen, i etnicitets-kategori (eller motsvarande)? Förutom att man sällan pratar om svensk (eller dansk, eller skandinav eller tysk) som en etnicitet här just bland oss subjekt, så att säga. (Att akan-artikeln är kategoriserad som etnicitet ser ut att bero på att den verkar beskriva både språket och kulturen/folkgruppen.) (När det gäller kategori-avgränsningar kan förstås praktiska problem och hänsyn också vara avgörande.) flinga 21 juli 2015 kl. 01.45 (CEST)

Navboxarnas placering

Jag har under flera år varit skeptisk mot navboxar, speciellt som "se även" uppslagsordet kan flyttas till dessa och bli mer gömda. Navboxen placeras i regel längst ner, men jag undrar om det inte är rimligare att navboxar alltid hamnar ovanför "referensavsnittet" i artiklarna? Då blir boxarna synligare och mer användbara utan att något annat i artikeln förlorar i tillgänglighet. dnm ^{(d | b)} 1 juli 2015 kl. 21.56 (CEST)

Principiellt är det riktigt att de bör placeras före källorna. Jag är medveten om att min egen praxis inte varit konsekvent. Jag har påverkats av det förhållande som Dnm nämner, att de vanligen står längst ned. Det vore bra om vi kunde enas kring användarens förslag. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2015 kl. 22.12 (CEST)

Menar ni att navigationsrutor (som per standard är på helbredd) ska läggas före det övriga i sidfoten? Finns det något exempel på att detta skulle se bra ut?--Paracel63 (diskussion) 2 juli 2015 kl. 04.02 (CEST)

Håller med Paracel63. Navigationsrutor gör sig bäst längst ned, kan inte tänka mig någonstans det varken skulle de bättre ut eller fylla en bättre funktion om den placerades högre upp. |-DaftClub-|(diskussion) 2 juli 2015 kl. 04.08 (CEST)

Jag anser också att navigationsrutor bör finnas längst ned i artiklarna. Även rubriken "Se även" bör komma efter källorna, enligt min åsikt. Definiendum (?) 2 juli 2015 kl. 06.55 (CEST)

Även stycket "Externa länkar" brukar flyttas ner under "Källor". Jag vet inte varför, men jag antar att det beror på att styckena "Externa länkar" och "Se även" nästan aldrig har källreferenser. Samma sak gäller i så fall för navboxarna. Dessutom tycker jag att de layoutmässigt gör sig bäst längst ner. /ℇsquilo 2 juli 2015 kl. 07.18 (CEST)

Att de externa länkarna kommer efter källorna kommer efter källorna ser jag logiken i. Layoutmässigt gör sig även dessa rutor bäst där, det kan jag hålla med om. Men de kommer verkligen informationsmässigt i skymundan. De tillhör ju också själva artikeln innehållsmässigt. Tostarpadius (diskussion) 2 juli 2015 kl. 08.16 (CEST)

Det mest spektakulära i en trolleriföreställning ska placeras i början eller slutet, för det är det folk bäst kommer ihåg (vilket också lär påverka tävlingar där folk uppträder). Skämt åsido (läsning av en artikel kanske inte är jämförbart med en föreställning, även om artiklarna kan vara både intressanta och underhållande), är ni säkra på att längst ner är i skymundan? Det beror på hur man läser. För min del tenderar jag att i första hand läsa början på en artikel, och i andra hand slutet där jag som läsare vet att det finns mer information och eventuella godbitar (jämför hur man gjort observationer på hur tidningsläsare hoppar över placeringar där de av erfarenhet vet att det finns annonser, som i sin tur är placerade där man vet att det är mest troligt att folk läser). För min del personligen läser jag alltså sällan i området mot slutet av mitten på en artikel (vidare läsning, referenser). flinga 2 juli 2015 kl. 13.48 (CEST)

Som jag ser det hör källförteckning och kategorier inte till själva artikeln. En placering precis före den förstnämnda är alltså i slutet. Tostarpadius (diskussion) 2 juli 2015 kl. 14.16 (CEST)

Jag är väldigt säker på att navboxarna kommer i skymundan. Jag missar dem hela tiden trots att jag har kunskap om dem och deras existens. Jag är nog rätt vanlig i det att jag sällan eller aldrig skrollar förbi referenserna och källhänvisningar. Det innebär att navboxens information, som är relevant för artikelns innehåll placeras efter artikelns slut. Det är en illa vald lösning om vi tänker på vilken nytta de tillför för läsarna, varför dess funktion kan starkt ifrågasättas. Ska vi ha navboxar överhuvudtaget ifall vi ändå gömmer dem där få eller inga ser dem? dnm ^{(d | b)} 2 juli 2015 kl. 14.46 (CEST)

Tostarpadius: så kan man resonera, men det jag menade i sammanhanget var slutet av sidan, som jag för min del gärna hoppar ner till för att leta vidare information (ctrl+end eller bara scrolla till slut är för mig enkelt gjort). dnm: jag tänker att det är frågan, vad som är vanligt egentligen (och tänker att folk läser Wikipedia på olika sätt). Jag kan förresten däremot tänka att man inte ser innehållet i navboxar alls, i de fall då de är kollapsade (?) som standard, så jag är lite skeptisk till dem allmänt... dels, de bör fylla ungefär samma funktion som "se även", och dels.. när länkar under se även ersätts av en navbox drunknar länkar som kanske är extra relevanta jämfört med övriga i navboxen bland navboxens andra länkar. En annan synpunkt är förresten som Esquilo säger, att de layoutmässigt passar bäst längst ner emm (som det ser ut idag åtminstone). Mina fem öre. flinga 2 juli 2015 kl. 14.58 (CEST)

(utdrag) Här tycker vi olika, ser jag. Mina argument för att (liggande) navboxar platsar bäst längst ner är:

• De brukar göra det (på alla språkversioner jag sett) = folk förväntar sig att hitta dem där.
• De bryter av och klyver layouten med en vågrät färgbalk. I min tankevärld stör både färgerna och fullbredden layouten på sidan om de placeras högre upp. Jämför med fullbredds panoramabilder, och hur lätta/svåra de är att arbeta med i olika fönsterbredder och tillsammans med andra bilder och tabeller.

Argument för att placera dem på samma ställe som "Se även"-rubriken:

• Det är i konsekvens med innehållet; ofta skapas navboxar i samband med att man ersätter skrymmande Se även-listor i en kategori artiklar.
• De kan dra till sig uppmärksamheten bättre.

Båda de här ovanstående argumenten tycker jag är svaga. I artiklar där flera navboxar finns (och de därför fälls ihop), blir de lite mer anonyma. Å andra sidan har vi än så länge ganska dåligt med navboxar, exempelvis i jämförelse med enwp, så jag ser det problemet ganska sällan. Dessutom har vi läsarnas förväntningar. Dnm hävdar att hen är en rätt vanlig läsare, ett påstående jag nästan tycker kräver källa. ;-)

Den sidfotsordning som hittills varit rekommenderad här baserar sig i stor utsträckning på enwp:s motsvarande praxis. Det innebär i tur och ordning "Se även" (rubrik med artikellistning direkt efter löptext), Kommentarer (direktkommentarer till påstående i löptexten), Referenser/Källor (styrker artikeltextens påståenden), Vidare läsning/Externa länkar (externt material och därför längst från själva artikeln, så som jag ser det). Flera andra Wikipedia-versioner (inklusive – ofta – frwp och nlwp) tänker lite annorlunda, men jag tycker att deras lösningar ser lite bakvända ut.

Här bryter den fullbreda navboxen strukturmönstret rent innehållsmässigt, men den gör det av en (tycker jag) god anledning – layouten. Vi har också en annan nykomling i artiklarna som ännu inte riktigt satt sig – katalogreferenserna (en rödlänk som jag tänker åtgärda endera dagen). Rent innehållsmässigt borde de kanske hamna ihop med de andra referenserna, men layoutmässigt funkar de nog bäst i botten (över eller under ev. navbox – bl.a. cawp har nu ibland till och med kombinationer av navbox och katref i ett och samma färgade block). Min tanke är att katref är något som vi lägger till ganska mekaniskt; de källbelägger endast identiteten för artikelämnet. Därför är de innehållsmässigt en sorts "Externa länkar", medan de layoutmässigt verkligen tillhör sidfotens botten.

Det var mina små ören. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 2 juli 2015 kl. 16.39 (CEST)

(lite av ett sidospår): det är ju sådant här som ibland kan diskuteras i längd, men.. "Se även" före kommentarer och referenser/källor.. är det verkligen praxis? (Jag kan förstå logiken och upplägget du skriver om, men utan att ta ställning till det, så får jag säga att jag uppfattat en annan disposition som förhärskande). flinga 2 juli 2015 kl. 19.00 (CEST)

@flinga: OK…? Vilken är denna förhärskande disposition? När jag lägger in nya navboxar, brukar Se även-länkar i 80–90 procent av fallen (där det finns några Se även-länkar) ligga över de där andra rubrikerna. Mina senaste navboxar är {{Riksantikvarier}}, {{RAÄ}}, {{Satoshi Kon}}, {{Gester}} och {{Angola}}.Paracel63 (diskussion) 2015 juli 5 kl. 03.25 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

(Ibland tycks inte pingen fungera, märkligt nog? Idag, exempelvis.) "Se även" ovanför "Externa länkar", som i Åkervinda (för att återanvända en exempellänk från en annan diskussion här häromdagen :)) har jag trott var det vanliga och praxis, och om inte annat så åtminstone något av det vanligaste. Kanske är det jag som är ouppdaterad (och när "se även" ligger överst bland de sista rubrikerna bör jag kanske alltså inte flytta den, vilket jag annars gjort när jag gör andra rättningar i artiklar). Jag har för länge sedan också sett argument för den formen, där man menade att Externa länkar liksom är ett (special)fall av Se även (och kanske att denne wikipedian då tyckte att Externa länkar skulle vara underrubrik, tror jag, men den formen har jag ju just aldrig sett i det vilda.. (jag minns att jag tyckte det var ett dåligt förslag till stilmall, eller en dåligt formulerad stilmall, för att det inte stämde med praxis, dvs praxisen som redan då var att Externa länkar brukar vara egen rubrik. Även där fanns det andra former för längesedan)). I alla fall, jag upplever att det är ofta Se även ligger näst sist, men jag lär hålla ögonen öppna nu.. :) flinga 5 juli 2015 kl. 19.38 (CEST)

Paracel63: jag slumpade fram 8, eller något i det häradet, artiklar med "se även" igår och resultaten var vid det läget helt förkrossande till fördel för den ordning som du skrivit om, med "se även" inte nära externa länkar, utan där det finns ovanför källor/referenser, och liknande beroende på rubriker, en artikel hade "litteratur" (dvs vidare läsning) närmasts under tror jag. Jag har även gjort lite andra fynd vid ett annat tillfälle, men kan återkomma till det vid tillfälle kanske. Jag kanske har lurat mig på sådana artiklar som bara har "se även" och "externa länkar"? Sedan förekommer strukturen åtminstone som en variant efter vad jag kan se, med åkervinda som ett nämnt exempel, och jag har lite vidare i den frågan i de andra fynden jag gjorde. flinga 10 juli 2015 kl. 14.04 (CEST)

@flinga: Tack för slumpkollen! Då ser vi ungefär samma bild. Att pingen inte funkade häromdagen, kan ha berott på att jag glömde signera inlägget (som skrevs klockan 03:25 ;-) ).--Paracel63 (diskussion) 10 juli 2015 kl. 16.33 (CEST)

Förvisso :) Men jag tror jag har varit med om det andra gånger med, häromdagen också.. (nåja, kan förresten inte svära på att de inläggen varit signerade.. eller inte pingat för många samtidigt eller vad det nu är :)).

För rullorna, delvis: här är en diskussion med andra användare som hade samma bild som jag.. 2012. Och här är två varianter på artikelmall/disposition (så nyss som 2007) som jag fann som var mest snarlik varianten jag pratade om (dock inte identisk, då de har Externa länkar på lägre rubriknivå): artikelmall, disposition. De fyra vindarnas mössa är ett ytterligare exempel på en artikel som går efter mallen som jag råkat på på sistone. flinga 20 juli 2015 kl. 23.57 (CEST)

Återuppta lokal uppladdning av bilder?

Med anledning av Wikipedia:Anmäl ett fel#Är logotypen fri att använda i den svenska artikeln på Wikipedia? väcks frågan om lokal uppladdning av bilder på nytt. --MagnusA 17 juli 2015 kl. 14.46 (CEST)

Jag vill då återigen pusha för att även svenskspråkiga Wikipedia återupptar lokal uppladdning av bilder som är fria men som inte kan laddas upp på Commons på grund av URAA. /ℇsquilo 17 juli 2015 kl. 07.36 (CEST)

För att slippa dra den principiella diskussionen ett varv till (det finns goda argument åt båda hållen) vore det kanske skäl att tänka på det praktiska. Har vi folk som förstår sig på upphovsrätt och har lust att hålla koll på uppladdningarna, radera filer som bryter mot lag eller policy och ta diskussionerna med folk som laddar upp tveksamma filer? Allt det jobbet sköts nu på Commons, vid sidan av kategorisering etc.

Personligen tycker jag det inte är värt besväret, i synnerhet om vi skulle begränsa oss till mycket smala kategorier (vilket vi delvis är tvungna till). Jag är dessutom för att vi håller oss till fritt material, men för att fortsätta med det pragmatiska: jag upplever fria bilder av god kvalitet vara värda att lägga arbete på, medan jag är tveksam till bilder som måste laddas upp enkom för en viss artikel och kan återanvändas bara i begränsade sammanhang (URAA-bilderna är fria här, men att de är ofria i USA kan hindra oss från att hantera dem vettigt på Wikipedia).

Hoppsan, det här är inte bästa stället för vidare diskussion. Om du Esquilo vill sätta igång diskussionen kanske du tar med synpunkterna (gärna i bemött form) i de inledande inläggen.

--LPfi (diskussion) 17 juli 2015 kl. 14.12 (CEST)

Förtydligande: Ovanstående text är hitflyttat från Wikipedia:Anmäl ett fel av --Allexim (diskussion) 17 juli 2015 kl. 14.27 (CEST)

Jag tror vi förhastade oss när vi tog vårt beslut för flera år sedan. Om vi tittar på andra versioner så har flera av dem dels 1-2 i denna rymd (då typiskt wp-loggan) och flera 19-20. I de storleksordningarna kan vi nästan ta upp varje fall här för bedömning. Och fler än 20 bör vi inte ha med tanke på vi vill stå för fri info.Yger (diskussion) 17 juli 2015 kl. 14.39 (CEST)

(Redigeringskonflikt)@LPfi: Jag tycker vi skall diskutera detta ingående, speciellt med hotet mot fria bilder, Panoramafrihet, på Wikipedia. Därför passar det som hand i handske att Esquilo drog igång denna debatten och därför instämmer jag med Yger. --Allexim (diskussion) 17 juli 2015 kl. 14.53 (CEST)

Jag förstår inte riktigt. Varför skulle vi ha 20 filer om vi "får" ha en halv miljon "fair use"? Eller vad är tanken med att tillåta lokal uppladdning? /Hangsna (diskussion) 17 juli 2015 kl. 14.49 (CEST)

Jag anser inte vi bör ändra på vår princip om att bara ha fria bilder, men kanske vara öppna för att det kan finnas specialfall där undantag kan vara befogat. Historiskt har det främst varit uppe för Wikipedialoggan, men jag kan också tänka mig det kan var motiverat för vissa arbetsdokument och experimentmediafiler. Yger (diskussion) 17 juli 2015 kl. 15.19 (CEST) Jag tycker tex det är synd vi inte kan ha Databas om distrikten och dess kartkoordinater tillgänglig inom projektet. Edaen använder den som indata för alla kartor men datat används inte direkt i någon artikel. Han har också definierat licensen som CC-2 dvs inte fullt fri för commons.Yger (diskussion) 17 juli 2015 kl. 16.00 (CEST)

Jag hävdar min käpphäst att materialet inte är fritt om det inte får säljas också. Om det bara handlar om 20-talet bilder finns ingen anledning att byta. Jag förstår poängen med fair-use, men eftersom det i min mening gör materialet ofritt är jag inte intresserad. Ryker panoramafriheten är jag inte lika principfast. Om någon kunde exemplifiera vad URAA går ut på vore jag tacksam. För om jag fattar rätt är det bara att "bootlegmaterial" och att sånt som har copyright utanför USA även ska ha det i USA, och då påverkar det väl inte vad vi kan ladda upp lokalt?--LittleGun (diskussion) 17 juli 2015 kl. 16.23 (CEST)

commons:Commons:URAA-restored copyrights ger nog en enklare förklaring av URAA än sidan på enwp. -- Innocent bystander (diskussion) 17 juli 2015 kl. 16.46 (CEST)

OK, tack. Samma sak som fair-use alltså.--LittleGun (diskussion) 17 juli 2015 kl. 16.50 (CEST)

Nja, det handlar snarare om att det är fritt här i Europa när det är publicerat i Europa, men av outgrundliga anledningar är skyddat i USA. Fair use är därför väldigt mycket annorlunda skulle jag säga. Och URAA öppnar inte för lika mycket material som fair use gör. -- Innocent bystander (diskussion) 17 juli 2015 kl. 16.59 (CEST) (Och tolka inte det här inlägget som att jag stöder lokal uppladdning, det gör jag inte.)

OK, jag blev lite lurad av det här avsnittet: Can I transfer a work protected in the US to a local Wikimedia project?, men de menar väl att den lokala "fair-use-policyn" minst måste inbegripa URAA material? Finns det något exempel på sånt material som därför inte kunnat laddats upp till commons?--LittleGun (diskussion) 17 juli 2015 kl. 17.12 (CEST)

En "fair use"-policy behöver ju inte tillåta ren "fair use", den kan vara striktare än så. URAA handlar i mycket om upphovsmän avlidna efter 1926 och som har publicerat sitt material efter 1923. Vi fick radera en del material på Wikisource för den här sakens skull. De exakta datumen kan variera lite med verkets ursprungsland. -- Innocent bystander (diskussion) 17 juli 2015 kl. 17.24 (CEST)

Ett exempel: Artikeln Adéle Weman har ingen bild på svwp, däremot har fi:Adéle Weman en bild som är lokalt uppladdad på finskspråkiga Wikipedia. Bilden, som är ett fotografi av en oljemålning av Ebba Masalin som dog 1942. Målningen är alltså fri i Sverige, Finland och de flesta länder i världen sedan 2012. Dock är den inte fri i USA eftersom den inte var fri i Finland år 1996. Bilden fanns tidigare på Commons men har raderats. /ℇsquilo 17 juli 2015 kl. 17.34 (CEST)

En av mina starkaste invändningar, har hela tiden varit att administrationen av filuppladdning sköts bäst på Commons.

Det är dock praktiskt möjligt att begränsa vilka som kan ladda upp filer. Det går tillexempel att begränsa det till en grupp med "Filuppladdare". Då mängden filer med URAA-problem är begränsad, så vore det lämpligt att också strikt begränsa denna rättighet. -- Innocent bystander (diskussion) 18 juli 2015 kl. 13.06 (CEST)

Det finns olika kategorier av filer som berörs om vi tillåter lokal uppladdning eller ofritt innehåll. Det är kanske bäst att diskutera en kategori åt gången.

• Ofritt material tillgängligt på Commons. Detta var framförallt Wikimedia-logotyperna, som nu är fria om jag förstått rätt. Inget att diskutera längre alltså.

• Ofria logotyper, som kunde användas under "fair use" (de får användas i sitt sammanhang oberoende av upphovsrätten). Oproblematiska om vi inför lokal uppladdning och tillåter ofritt material. Jag upplever dem rätt ointressanta och principen om frihet viktigare.

• Ofritt material som skulle användas utanför huvudnamnrymden ("vissa arbetsdokument och experimentmediafiler"). Principiellt ser jag detta som oproblematiskt. Uppladdning kunde skötas av administratörer. Frågan är för mig i första hand juridisk (internt arbetsmaterial brukar inte vara offentligt tillgängligt, vilket gör att lagtolkningen är svår) och huruvida nyttan är stor nog.

• URAA-materialet. Det jag uppfattar som intressant är material som är fritt i Europa, men som är upphovsrättsskyddat i USA (skyddstiden är längre där, URAA handlar om att amerikanerna inte får ge längre skydd åt egna verk än åt utländska – se det ur upphovsrättsägarnas synvinkel så försvinner mystiken). Se vidare nedan.

• Allmän "fair use". Bilder får ofta användas i sitt sammanhang utan tillstånd. I USA är rätten mer generös, men här kunde den användas för bland annat logotyper och konstverk. Här är den principiella frågan renodlad: vill vi begränsa oss till i någon mening fritt material eller inte. Om vi vill utnyttja den här möjligheten tar vi också fullt ansvar för juridiken: ingen annan kan avgöra vad svensk och finsk lagstiftning tillåter.

Den intressantaste frågan gäller URAA-materialet. Vi har knappast konsensus för allmän "fair use", och om vi inte uppnår konsensus för URAA-materialet är det knappast någon idé att dra den diskussionen.

Vi kunde ladda upp material som är fritt i Europa utan att tumma på principen om att endast använda fritt material – vi struntar ändå i om materialet är fritt i Saudiarabien eller Malawi, USA är speciellt bara ifråga om det juridiska.

Frågan här är alltså i första hand om det går att ladda upp filerna på villkor som gör det värt besväret. Ett stort problem är att vi, om jag förstår rätt, inte får hålla oss med en bildbank för kommande behov: så snart en bild inte används för någon viss artikel (eller för annat godkänt ändamål) så måste den raderas. Det är möjligt att USA-lagstiftning också kräver att vi nöjer oss med bilder med låg upplösning. Tillsammans med krånglet ifråga om juridik och administration upplever jag att det inte är värt besväret.

(En möjlighet vore att engagera sig på Wikilivres i Kanada. De har åtagit sig URAA-materialet som man är tvungen att radera på Commons. Med en grupp användare där kunde vi använda dem som bildbank parallellt med Commons; uppladdning och radering här skulle vara rent tekniska åtgärder.)

Jag skulle gärna se att någon som vill tillåta lokal uppladdning (av URAA-material eller allmän fair use) läser policyn på meta, sätter sig in i upphovsrättsproblematiken och presenterar hur vi i praktiken skulle sköta det här. Mitt intryck är att de som har engagerat sig i upphovsrättsfrågorna inte har lust att åta sig den här problematiken, medan sådana som inte gjort det tycker att vi skall tillåta fair use. Frågan är då vem som skulle sköta jobbet om vi inför lokal uppladdning.

--LPfi (diskussion) 18 juli 2015 kl. 13.12 (CEST)

Kurre!? Är du beredd att hjälpa till med administrationen av URAA-material? -- Innocent bystander (diskussion) 18 juli 2015 kl. 13.18 (CEST)

JA! /ℇsquilo 18 juli 2015 kl. 14.23 (CEST)

Tack för den bra sammanställning. "Fair use" tycker jag vi kan glömma, och personligen skulle jag vilja ha tydliga restriktioner för uppladdning, typ bara admins, och då även för URAA material. Jag skulle också om vi går vidare vilja föreslå detta som ett experiment som vi tillåter i två år för att därefter göra en utvärdering. Och att volymen uppladdat material blir så litet att radering kan ske av allt vid periodens slut om så beslutas.Yger (diskussion) 18 juli 2015 kl. 13.49 (CEST)

Som jag ser det så tycker jag att följande fyra kriterier för lokal uppladdning vara en bra början:

1. Verket ska vara fritt i ursprungslandet vid uppladdningstillfället. Det är liksom en grundförutsättning att verket är fritt för att vi ska kunna använda det öht.
2. Verket ska ha varit ofritt 1 januari 1996. Annars omfattas det inte av URAA och kan laddas upp på Commons i stället.
3. Verket ska fortfarande vara skyddat av URAA. Om det är så gammalt att skyddet har expirerat även i USA så kan det laddas upp på Commons i stället.
4. Verket ska kunna användas som "fair use". Detta för att "fair use" är det kryphål vi blir tvungna att använda för att kunna ladda upp i USA upphovsrättsskyddat material på servrar i USA.

/ℇsquilo 18 juli 2015 kl. 17.19 (CEST)

1. Hellre Verket är fritt i ursprungslandet, Sverige och Finland. Annars behöver vi tre (eller fyra) utredningar om varför verket kan användas. Mer krångel än det är värt för enstaka här ofria utländska filer. Varför "vid uppladdningstillfället"?
2. och
3. Hellre Verket är inte fritt i USA. Det är bättre att ha de verkliga villkoren som kriterier och förutsättningarna för att villkoren skall uppfyllas annanstans. Till exempel har alla länder inte samma URAA-datum.
4. OK (utom att juridiken är snårig) + WMF:s krav – har någon kontrollerat vilka verk det gäller och på vilka villkor? Det är helt centralt för huruvida saken är värd besväret.

--LPfi (diskussion) 18 juli 2015 kl. 20.58 (CEST)

Nej till lokal uppladdning. Då kan man inte använda bilderna på fler språkversioner. Ove Raul (diskussion) 18 juli 2015 kl. 19.05 (CEST)

Det är irriterande när det finns bilder på andra språkversioner men de inte kan användas här på grund av att vi inte har lokal uppladdning. Därför ställer jag mig bakom förslaget. Tostarpadius (diskussion) 18 juli 2015 kl. 20.45 (CEST)

Jag noterar att de-wp har lokal uppladdning inte för icke-fria verk, men för verk för vilka upphovsrättsstatusen är oklar, dels logotyper som antagligen är för enkla för att uppnå verkshöjd, dels verk vars upphovsmäns dödsår är okänt men förmodas vara tillräckligt långt tillbaka (enligt meta:Non-free content). --LPfi (diskussion) 18 juli 2015 kl. 21.54 (CEST)

Jag är emot lokal uppladdning. Jag har alltid varit stolt över att vi helt övergått till att använda Commons, så att vi a) enbart använder helt fria verk b) slipper den byråkratin. Jag har inte sett något i diskussionen ovan som varit tillräckligt starkt för att ändra ståndpunkt. Argumentet "men då kan vi använda fler bilder" är i mina ögon ungefär som att säga att vi lika gärna kan använda upphovsrättsskyddade bilder för då kan vi använda ännu fler bilder. Det gör oss också till hycklare i panoramafrihetsfrågan nyligen. Hellre då vara helt rena.//Hannibal (diskussion) 19 juli 2015 kl. 11.16 (CEST)

Jag är ambivalent. Håller med Hannibal i allt. Samtidigt tycker jag URAA är ett lokalt problem för USA och stöder därför lokal uppladdning för det undantaget. Även om jag ser risken för ett sluttande plan där nästa steg är NC-bilder och fair-use. "Arbetsdokument" förstår jag inte hur de skulle se ut om de är ofria och ändå skulle kunna användas någonstans på Wikipedia och samma med kartmaterialet, är det inte fritt så är det inte.--LittleGun (diskussion) 19 juli 2015 kl. 11.29 (CEST)

Mitt starkaste argument mot är att jag inte är beredd att hjälpa till med byråkratin. För mig räcker det att försöka hålla koll på bilderna på Commons. --افيراتير (diskussion) 19 juli 2015 kl. 11.59 (CEST)

Det finns goda argument både för och mot. Det är ett problem att vi inte kan använda bilder som är fria i alla riktigt relevanta länder (de där bilderna tagits samt de där svenska talas i någon nämnvärd utsträckning). Det gör uppslagsverket sämre. Det fungerar uppenbarligen för andra språkversioner. Samtidigt finns det ett stort värde i att slippa sköta det byråkratiska och juridiska krångel som uppstår när vi plötsligt måste hantera filer som lite per definition ligger i en gränszon – om så inte är fallet skall de upp på Commons, inte lokalt på svenskspråkiga Wikipedia. Många av oss kan tycka att Commons är irriterande strikt, men vad som finns där som vi saknar är en inarbetad process för att hantera det här. Det kommer att ta tid från annat. Med bilduppladdning följer ansvaret att se till att bilderna faktiskt är fria. Det finns också, som bland annat Hannibal påpekat, ett stort värde i att vi faktiskt är fria, på riktigt. Ta vår information. Bearbeta den, använd den hur du vill. Jag ser inte fram emot att kommunicera "och alla bilder på Wikipedia är fria att använda om du följer licensen och du har tagit hänsyn till vilket land du befinner dig i och vilken bild det rör sig om och har du koll på URAA?" istället för "och alla bilder på Wikipedia är fria att använda om du följer licensen". /Julle (diskussion) 21 juli 2015 kl. 01.20 (CEST)

Även fortsättningsvis gäller "alla bilder på Wikipedia är fria att använda om du följer licensvilkoren". För även bilder med "fair use" har ju en "rationale" som beskriver hur de kan användas. /ℇsquilo 21 juli 2015 kl. 09.15 (CEST)

Fria är inte bara ett ord för Wikimedias projekt; vi har gett det en tydlig definition. Rent språkligt kan man förstås hävda att alla bilder i hela världen är fria att använda så länge man följer villkoren som upphovsmannen har satt, men då betyder ordet fri inte längre något.

Jag uppskattar den ordningen vi har och är i mot att tillåta lokal uppladdning. Den nuvarande ordningen är tydlig och pedagogisk. Vi har bara material som går att sprida fritt; vi har inte ”material som går att sprida fritt samt en del material som bara går att sprida under vissa villkor i vissa länder och en del material som inte går att sprida alls”. Och den är i linje mer vår vision om att bygga ett fritt uppslagsverk som andra kan använda, sprida och bygga vidare på.

Jag tror också att det riskerar att få oss att framstå som mindre tydliga och som en svagare röst; exempelvis när det gäller frågorna om offentlig konst och panoramafrihet. Vi kommer möta argumentet; ni gör ju redan undantag för ”X” och då kan ni lika gärna göra undantag för offentlig konst och arkitektur genom att tillåta lokal uppladdning av icke-kommersiella bilder på konst och arkitektur också.--ArildV (diskussion) 21 juli 2015 kl. 11.36 (CEST)

Instämmer med ArildV. //Vätte (diskussion) 21 juli 2015 kl. 12.17 (CEST)

Det finns redan material publicerat före 1923, där upphovsmannen inte varit död i 70 år än på Commons, så jag kan inte instämma med den tolkningen. Dessa filer är tillgängliga på Commons, därför att de är fria i USA och där uppladdaren finns/fanns, men det betyder inte att de automatiskt är fria för Mig där jag är. Det generella förbehållet måste därför vara att varje person som ska återanvända det material som finns, måste göra sin egen bedömning om materialet kan användas som hn har tänkt. Till det kommer WMF's/Commons generösa tolkning av upphovsrätten för avbildningar av tvådimensionella verk som jag ställer mig ytterst tveksam till. Och det finns många fler undantag. Så, nej, jag instämmer inte alls i "Vi har bara material som går att sprida fritt" idag. -- Innocent bystander (diskussion) 21 juli 2015 kl. 12.47 (CEST)

I grunden är frågan för mig om ska vi försöka hålla materialet på projektet så fria det går eller om vi ska medvetet acceptera mindre fritt material? Att vi (som gemenskap) inte har lyckats fullt ut idag är för mig inget argument för att resignera, tvärtom.--ArildV (diskussion) 21 juli 2015 kl. 13.00 (CEST)

Men poängen är väl att just URAA-bilder bara handlar om USA, de är fria överallt annars. Tar commons hänsyn till andra länders specialregler eller finns det inga sådana? (Då menar jag inte saker som att Frankrike inte har panoramafrihet och att det därför inte finns bilder på nyare byggnader från Frankrike utan om ifall t ex bilder på Corbusiers hus i USA skulle vara ofria i Frankrike).--LittleGun (diskussion) 21 juli 2015 kl. 13.26 (CEST)

Jag tycker IB har en viktig poäng. Vi vill nog alla försöka hålla materialet på projektet så fria det går. Frågan är dock om vi inte bedrar oss själva i dagsläget. Med egen uppladdning kan vi klarare markera att det är fråga fall där upphovsrättsfrågan inte är helt klar. idag blundar vi i dessa fall och låtsats de inte finns (och i praktiken uppmuntrar till brott mot upphovsrättslagen).Yger (diskussion) 21 juli 2015 kl. 13.53 (CEST)

Eller så slutar vi att blunda och ser till att föregå med gott exempel när det gäller lagen. //Vätte (diskussion) 21 juli 2015 kl. 14.18 (CEST)

När Holger E och andra lagt upp bilder från Stockholmskällan (flera 1000) har han gjort en tolkning av "konstnärlig höjd" på verket som strider mot Stockholms Stadsmuseums, spårvägsmuseets och Sveriges Fotografers förbunds tolkning, men som delas av Stockholms stadsarkivs tolkning. Här finns ingen klar dom som kan tala om vem som har rätt. Vi har hittills bemött klagomål med "men ta det till domstol då" (vilket ju nu sker i ett parallellfall, BUS). Vi har egentligen inte torrt på fötterna i dessa fall.Yger (diskussion) 21 juli 2015 kl. 14.29 (CEST)

Vi tillåter inte egen forskning - så varför ska vi tillåta egen tolkning när det kommer till bilder/lagar? //Vätte (diskussion) 21 juli 2015 kl. 14.33 (CEST)

Därför att det inte går att undvika. Att Sverige har panoramafrihet är en tolkning vi gjort t ex som inte är självklar.--LittleGun (diskussion) 21 juli 2015 kl. 15.08 (CEST)

Det är alltså snarare jämförbart med källkritik. Just när det gäller stockholmskällans bilder är jag personligen tveksam.--LittleGun (diskussion) 21 juli 2015 kl. 15.23 (CEST)

Att Sverige har/anses ha panoramafrihet bygger inte på wikipedianers egna tolkningar. Det där med källkritik instämmer jag dock med till fullo, det är därför jag uppmanat till att avvakta helt med att ladda upp bilder som kommer från mynewsdesk, t.ex. Vi skadar bara projektets trovärdighet om vi ger oss in i gråzonerna hela tiden och riskerar att tvingas riva upp felaktigt satta licenser (det är hiskeligt svårt att göra, mycket lättare att avvakta med att ladda upp bilder tills man är säker på upphovsrättsstatusen).//Vätte (diskussion) 21 juli 2015 kl. 15.42 (CEST)

Den som sitter i USA och hittar en bild från före 1923 är inte i någon gråzon alls, det är fritt fram! Det är när vi som inte bor i USA ska återanvända sådana filer som det blir problem. -- Innocent bystander (diskussion) 21 juli 2015 kl. 15.53 (CEST)

Ett exempel på bilder som skulle kunna laddas upp lokalt istället för på commons är Bruno Liljefors målningar. Han dog 1939 så hans bilder är fria här i Sverige, dock inte i USA. Jag stöder lokal uppladdning. AlphaZeta (diskussion) 21 juli 2015 kl. 16.30 (CEST)

Låt commons sköta det commons sköter. Vi har nog med att se till att vår text är fri från plagiat och upphovsrättsproblem. Att som admin behöva läsa på en massa om upphovsrätt för att kunna fatta bra beslut ligger inte i mitt intresse (även om jag kan förstå att andra kanske intresserar sig för det.) /Hangsna (diskussion) 21 juli 2015 kl. 16.44 (CEST)

[indrag]
Det är en sak att Bruno Liljefors målningar är fria här. En annan sak är hur de går att använda på Wikipedia, som lyder under lagen i USA. Det är ju inte så trevligt om någon av oss blir haffad i USA för att ha brutit mot den lokala upphovsrättslagen. Därför måste någon, om vi vill ha lokal uppladdning, sätta ihop ett regelsystem som var och en som vill ladda upp bilder här kan följa, i förvissning om att inte få problem på USA-resor. Tills denna någon dyker upp spelar det ingen roll vart den här diskussionen leder.

Att helt sonika ladda upp alla Liljefors målningar går inte för sig. Det är inte "fair use". Vi måste för varje målning veta att den används på ett sätt som omfattas av "fair use"-undantaget. Det WMF skrivit, och som jag länkade ovan, verkade så snårigt att jag inte har någon lust att försöka skriva en lekmannaversion på svenska. Vi kunde kopiera policyn från en-wp, men där godkänns bara bilder med låg upplösning. De går att använda som bilder, men det är inte ett sätt att sprida fritt material – delvis för att fair use inte har något med att sprida fritt material att göra.

--LPfi (diskussion) 21 juli 2015 kl. 23.14 (CEST)

Fler synpunkter önskas till Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering/Årets Köpstråk

Fler synpunkter önskas till Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering/Årets Köpstråk vad beträffar val av avslut. Håll diskussionen där och inte här, inlägget här är tänkt som en notis. Obelix (diskussion) 23 juli 2015 kl. 20.10 (CEST)

Rysk fantasiflagga?

Blänkare om diskussion på Malldiskussion:Landsdata Tsarryssland om huruvida de flagga som används för att representera Ryssland i historiska artiklar är så lämplig. Edaen (diskussion) 27 juni 2015 kl. 16.49 (CEST)

Att döma av ruwp så råder det stor osäkerhet hur flaggan såg ut under 1600-talets slut ru:Флаг_России. Finns dock ett kopparstick som visar ett skepp med korsflagga.

Ryskt skepp med korsflagg

Åkebråke (diskussion) 28 juni 2015 kl. 18.25 (CEST)

Vilken av flaggorna på bilden är det? Jag tror inte att jag ser det. flinga 28 juni 2015 kl. 23.41 (CEST)

(Jag ser en flagga med tre ränder som liknar dagens, på aktern på båten till vänster. Högst upp på skeppet till höger sitter en flagga med två tungor som nästan ser ut som en korsflagga genom vad jag menar är en ljusreflektion i mitten av flaggan. På den kortare masten på skeppet till höger tycker jag nästan att det ser ut som en dödskalle på vimpeln/den vimpelformiga flaggan i mastens topp.) flinga 4 juli 2015 kl. 13.07 (CEST)

någon som kan ryska? --افيراتير (diskussion) 4 juli 2015 kl. 13.22 (CEST)

Rätt dåligt med det för min del; jag skall försöka hitta min rysk-svenska ordbok.

Något ord här och var förstår jag. Exempelvis betyder det första ordet under den vänstraste flaggan på sid. 4 (det röda korset på vit botten) engelsk(a), medan det första ordet under den tredje flaggan på samma bild (det gula korset på blå botten) betyder svensk(a). På liknande sätt betyder det tredje ordet under bild 1 på sid. 6 moskovitisk(a) (vilket i nyspråk betyder detsamma som moskvask(a)).

I texten som föregår bild 1 nämns 9 april 1667 och tsar Alexander Michail, och färgerna RÖTT, VITT och BLÅTT. Därefter följer ett stycke som talar om ett blått kors samt två vita och två röda kvadrater, med hänvisning till bild 1. Kopplingen mellan de två styckena innehåller för många ord som jag inte kan för att jag skall försöka gissa innebörden.

Spegelvändningen av samma flagga på bild 6, sid. 13,, beledsagas av ett förklarande stycke på sid. 12; men jag förstår det inte. Jag tror att koloreringarna av bilderna är författarens verk; underlaget verkar att vara någon slags kopparstick, som knappast var i färg.

Om ingen annan som faktiskt kan ryska på riktigt kan tolka dessa stycken på sid. 5-6 och sid. 12, så får jag se vad jag kan göra, när jag lyckats hitta min ordbok... I vilket fall verkar hela skriften att illustrera något som inte bara gäller Ryssland, nämligen att idén med nationalstatsflaggor inte är mycket äldre än idén med nationalstater. (Även exempelvis "den svenska flaggan" var ju på 1700-talet och tidigare knappast "svenskarnas flagga".) I praktiken löser vi väl ofta det här genom att ta flaggor som de såg ut mot slutet av 1800-talet och senare, och låta detta stå för "nationen" även historiskt. Jörgen B (diskussion) 7 juli 2015 kl. 23.04 (CEST)

Högst upp i masten på det högra skeppet ser det inte ut som en flagga utan som två vimplar, tycker jag. Ove Raul (diskussion) 19 juli 2015 kl. 13.46 (CEST)

Det är en korrekt beskrivning som jag uppfattar det, ja, jag instämmer i det. flinga 24 juli 2015 kl. 14.07 (CEST)

Snart Dagen D (panoramafrihet)

Hej! I morgon röstas det om uppdateringen av Infosoc-direktivet i Europaparlamentet. Vi lär få reda på resultat under torsdagen, hoppas jag. Lite info/noteringar har jag nu lagt in här. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 8 juli 2015 kl. 18.02 (CEST)

Se även pågående direktsändning --Larske (diskussion) 9 juli 2015 kl. 11.17 (CEST)

Tack för länken! Jag är morgontrött och missade allt. Men info är uppdaterat här, och det ser ut som om grundförslaget (med Cavadas kommersiell-skrivning) och Ändringsförslag 3 (som låg i linje med Wikipedia-rörelsens deklarade önskan) röstades ner. Dvs. inget ändras och ingen harmonisering mellan länderna kommer att ske vad gäller panoramafrihet (åtminstone om kommissionen i sitt senare direktiv kommer att lyda Europaparlamentets rekommendation).--Paracel63 (diskussion) 9 juli 2015 kl. 15.42 (CEST)

Så slutsatsen på ren svenska är att det för vår del är precis som det varit tidigare? /Hangsna (diskussion) 9 juli 2015 kl. 16.23 (CEST)

Japp, men också att grundförslaget (begränsa panoramafriheten i hela EU) röstades ned med hela 502 mot 40 och att förslag 3 (full panoramfrihet i hela EU) bara förlorade med siffrorna 303 mot 228. Jag trodde inte politikerna skulle vara så positiva till panoramafrihet.--LittleGun (diskussion) 9 juli 2015 kl. 16.58 (CEST)

Hur var propositionsordningen? Voterade man om ändringsförslagen först och ställde man därefter det "färdigröstade paketet" mot avslag? Jörgen B (diskussion) 9 juli 2015 kl. 21.28 (CEST)

Ja, först röstade man om "ändringsförslag 3" (som förkastades), därefter röstade man om "originalskrivningen" (som också förkastades). När alla delpunkter var avgjorda så röstade man om "helheten" (som antogs). --Larske (diskussion) 9 juli 2015 kl. 21.37 (CEST)

Lärdomar

• var vi naiva och tog till "tungt artilleri" när det bara var frågan om "lösa skott", och då i "onödan" slitit på vårt varumärke. Eller var det ett bra tillfälle att visa vår styrka och engagemang, och nästan stärkt vårt varumärke?
• Var resultatet 303 mot 228 ett "fall" framåt mycket tack vare vårt lobbyarbete som gjort frågan gått en steg, om väl litet, framåt? Eller var det vad som kan väntas som speglar en genuint ointresse för upphovsrättsfrågor och att det alltid är en majoritet som vill hindra att lokala (även dumma) regler ändras? Och att ev ökning i siffrorna bara återspeglar några ointressant mittenröster som visat lite opportunism utan egen kostnad.

Yger (diskussion) 10 juli 2015 kl. 08.06 (CEST)

• Jag tycker inte det var lösa skott. Däremot märkte ingen att vi tog till "tungt artilleri" i fråga om svärtning av bilder och det har därför inte uppmärksammats. Därför har just det inte påverkat vårt varumärke. (Tungt artilleri som inte märks är inte tungt artelleri, det är inte ens lösa skott).
• Jag vill gärna tro att det är ett fall framåt. Och att siffrorna visar att pråpåerna via mail till parlamentarikerna har gett resultat. Det har i så fall förmodligen värken stärkt eller skadat vårt varumärke, men visar att vi har ett starkt varumärke.

Enligt mig är lärdomen att vi måste samordna om vi behöver eller vill göra något igen. I det här fallet hade en pressrelease och en aktion som riktar sig till alla besökare måste märkas av alla besökare varit ett minimikrav. Att det inte blev så var olyckligt men ingen ska känna sig skyldig. Tur i oturen att det inte blev en pressrelease och sen ingen svärtning. Tvärtom hade kunnat fungera, men skulle varit otydlig. Eftersom gemenskapen aldrig kommer vara enhälligt för något sånt här kan jag förstå om föreningen inte vill gå in och genomföra ett förfarande åt och på Wikipedia och då finns risken att det blir mycket vilja men tandlöst igen. Jag tänker vara mer skeptisk för att jag vill tro på genomförandet, däremot tycker jag det var ett bra tillfälle att använda varumärket.--LittleGun (diskussion) 10 juli 2015 kl. 10.08 (CEST)

Det var väl att det inte agerades mer och att det som gjordes inte drabbade besökarna. Risken för att förslaget skulle gå igenom var av allt att döma obefintlig. Att använda själva uppslagsverket för lobbyarbete är dessutom direkt osmakligt. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2015 kl. 10.43 (CEST)

Jag tror att vi bör ta denna händelse som utgångspunkt för en ordentlig diskussion om det lämpliga (i mitt tycke synnerligen olämpliga) i att använda det redaktionella innehållet (i detta fall bilderna) i ett uppslagsverk som kanal för opinionsbildning för egna intressen i en fråga som ska avgöras i en politisk församling. I mina ögon var det ett allvarligt brott mot de grundläggande principerna för hur man bör producera ett neutral uppslagsverk. Det vore mycket olyckligt om blockeringen av bilderna skulle kunna legitimera en "ändamålen helgar medlen-uppfattning" som gör det möjligt att använda uppslagsverket som plattform för opinionsbildning, så länge som vi tycker att åsikterna är "de rätta". Jag utvecklar tanken högre upp i diskussionen, här. Jag hoppas alltså att det nu, när situationen har stabiliserats, finns ett intresse för lite eftertanke. Lindansaren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 10.54 (CEST)

Fast kan uppslagsverket verkligen vara helt neutralt när det gäller frågor som påverkar dess egen existens, eller går stick i stäv med dess uttalade syften (som fri kunskapsspridning)? /FredrikT (diskussion) 10 juli 2015 kl. 11.08 (CEST)

Uppslagsverket ska vara neutralt, projektet är inte neutralt. Personligen tycker jag aktioner för att skydda projektet ska kunna synas på uppslagsverket, men det måste inte vara så. Det ska då vara tydligt att det är en del av en aktion, som svärtningen av bilderna i det här fallet eller banners. Naturligtvis ska det användas mycket restriktivt.--LittleGun (diskussion) 10 juli 2015 kl. 11.17 (CEST)

FredrikT och LittleGun: Uppslagsverket är inte "projektet". Wikipedia är en produkt och artikelsamling. Projektet handlar om att härbärgera och utveckla denna artikelsamling. Därför kan dess omgivning och intressenter (stiftelsen, stödföreningen, enskilda personer o s v) använda goda och effektiva kanaler för vilka syften de vill. Men uppslagsverket och dess artiklar har ett enda syfte - att redovisa kunskap, inte åsikter. Lindansaren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 11.22 (CEST)

Ok, då har vi nog bara litet olika definitioner av exakt vad som utgör "uppslagsverket". När jag använde ordet ovan avsåg jag "hela paketet" (översatt i analog terminologi: inte bara artiklarna utan även förordet, reklamtexten på baksidan, följebrevet från förlaget etc). /FredrikT (diskussion) 10 juli 2015 kl. 11.49 (CEST)

Jag instämmer med FredrikT och LittleGun. Finns det ett hot som kan göra det mycket svårare för Wikipedia att förmedla kunskap (och där räknar jag inte bara text utan också bilder, ljud och så vidare. Detta eftersom det går att beskriva en byggnad med ord, men var och en får en egen bild av byggnaden. Med bilder blir det tydligt hur byggnaden egentligen ser ut.), så är det inte konstigt att Wikipedia motarbetar hotet. Men så måste ske endast när det finns konsensus bland gemenskapen, och vi bör givetvis vara något restriktivt med antalet insatser. Dieselmotorvagnar (till stationen) 10 juli 2015 kl. 12.36 (CEST)

(En fråga som kommit upp här är, ungefär, med ett försök till omformulering, alltså om själva visningen av artiklarna endast är uppslagsverk eller samtidigt en del av vårt projekt. Jag vet inte om frågeställningen är nödvändig, men tänker apropå den att innehållet i Wikipedia är fritt att kopiera och vem som helst kan göra en spegel av artikelsamlingen som den sköter som den vill, inom vissa juridiska avgränsningar. Kanske är det en rimlig avgränsning av den delen som ska vara neutral och aldrig förändras på grund av politiska mål. Sedan kommer fler frågor; jag skulle isf säga att den delen inte förändrats något i detta fallet, artikeldatabaserna har haft samma innehåll. Men det är en diskussion som nog är onödigt abstrakt.) Jag tycker inte att projektet med skapande och tillhandahållande av fri information är politiskt neutralt, jag tycker det är rimligt som många framfört ungefär att vi tar ställning i frågor som kan påverka projektet och dess existens, och att det är okej att vi använder visningen av sidor, till exempel med sitenotice eller vad-de-heter, i sådana kampanjer, men de ska verkligen inte användas för ofta utan endast när det finns starka skäl, som Dieselmotorvagnar är inne på ovan. (Om det att ändra visningen av bilder är lämpligt eller olämpligt, som Lindansaren tar upp, är en frågeställning som jag för min del känner går att i alla fall fundera lite på.)

För min del vet jag inte vad utfallet av omröstningarna blivit om vi inte hade uppmärksammat frågan. Jag har inget underlag med indicier på det alls, så för min del kan våra plakat (inräknat då även de på andra språks Wikipedia-projekt) och övriga ageranden ha haft en avgörande effekt, eller så har de haft en effekt men resultatet skulle bli detsamma, eller ingen effekt alls (det sista ganska orimligt ändå, om man drar det till sin spets). flinga 10 juli 2015 kl. 14.28 (CEST)

Visst kan kampanjen ha haft effekt på marginalen, men siffrorna är så överväldigande mot det galna förslaget att vi säkert överskattar vår opinionsbildande potential om vi tror att det hade kunnat gå igenom om vi inte agerat. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2015 kl. 14.41 (CEST)

(Förtydligande sidospår: jo, att ageranden av Wikipedianer och läsare av plakaten osv, mailande och liknande, inte påverkat åtminstone en röst vore väl extremt, så det spåret kan vi bortse ifrån, jag kunde lika gärna ha hoppat över att ta upp det.) Men annars är också fler eventuella synpunkter på hur stor påverkan var välkomna, med det inte sagt att det du skriver är fel, bara att det kan vara användbart för diskussionen om det finns fler underlag. flinga 10 juli 2015 kl. 14.50 (CEST)

Jag tror att det var bra att uppmärksamma saken. Normalt bryr sig varken massmedia eller allmänhet om vad som händer i Bryssel och Strassburg, trots att det påverkar 80 % av svensk lagstiftning. Det är faktiskt oerhört dåligt av massmedia. Skogsvandraren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 17.33 (CEST)

Det finns en del att dra lärdomar om i hur vi agerade i denna fråga och vilka effekter det fick, såväl på opinionen som på vårt varumärke. Eftersom det inte syntes för oinloggade blev effekten begränsad, på gott och ont. Personligen tyckte jag att site noticen var det bästa, medan de svarta bilderna fick en negativ effekt, särskilt som det påverkade alla bilder, och inte enbart de bilder som hotades av en inskränkt panoramafrihet. Rent generellt skall vi vara restriktiva med kampanjer och noga överväga när de kan vara aktuella. Den aktuella frågan anser jag dock vara en sådan där det är befogat, då förslaget skulle påverkat uppslagsverket och det som det och Wikimedia-rörelsen står för. Jag vill också betona att denna typ av aktiviteter på plattformen skall drivas och bedömas av gemenskapen på projektet. Föreningen WMSE kan vara behjälplig beträffande att svara på pressfrågor, skriva debattartiklar och pressmeddelanden etcetera.

Det är svårt att veta vad som hänt om vi inte bedrivit kampanjen. Totalt sett ledde påtryckningarna till det positiva utfallet att förslaget röstades ned. Jag noterade att under debatten i parlamentet nämndes Wikipedia av en av talarna med något i stil med "Nu kan Wikipedia återgå till de världsliga frågorna" (med risk för att jag missuppfattat exakt formulering) och flera ledamöter vittnade om att de fått mängder av epost i frågan.--Historiker (diskussion) 10 juli 2015 kl. 20.37 (CEST)

Det normala är att parlamentet i plenum(alltså i slutomröstningen där alla Europaparlamentariker deltar) stödjer det förslag som kommer från ansvarigt utskott. I det här fallet var det utskottet för rättsliga frågor som föreslog att panoramafriheten inte skulle omfatta kommersiell användning av foton, och hade frågan inte uppmärksammats av Wikimediarörelsen skulle skrivningen ha gått igenom. För att ta bort begränsningen av panoramafriheten ur Reda-rapporten krävdes att mer än 40 parlamentariker, alternativt en partigrupp, skrev under ett yrkande om att detta skulle ske. Ett sådant yrkande hade inte tillkommit av sig självt, utan det var resultatet av att parlamentarikerna blev kontaktade av ett stort antal medborgare. Dessa kontakter var i sin tur resultatet av Wikimedias insats. Ingen annan organisation uppmärksammade frågan, annat än reaktivt som ett resultat av Wikimedia-kampanjen. När omröstningen närmade sig fanns det Europaparlamentariker som kallade frågan för en icke-fråga eftersom det endast var en rekommendation till Kommissionen (som dock sagt att de tar stor hänsyn till rapporten) och eftersom förslaget ändå skulle komma att röstas ned. De sista dagarna inför voteringen var det nog sant att förslaget om begränsad panoramafrihet hade små chanser att överleva, men det berodde på att Europaparlamentarikerna utsatts för stort tryck, direkt genom medborgarkontakter och indirekt genom media. Utan detta tryck hade de inte uppmärksammat den problematiska skrivningen, och de hade släppt igenom den tillsammans med nästan alla andra skrivningarna från utskottet. Ksig77 (diskussion) 24 juli 2015 kl. 14.16 (CEST)

Att lobbyverksamheten hade den effekten finns det ingen anledning att ifrågasätta. De nedsläckta bilderna är däremot en helt annan sak. Att Wikimedia agerar opinionsbildande är helt i sin ordning. Att man använder ett neutralt uppslagsverk i det sammanhanget är däremot allvarligt. Tostarpadius (diskussion) 24 juli 2015 kl. 14.33 (CEST)

Mediernas intresse...

...var i alla fall ett totalt ointresse. Inget om omröstningen i SVT (rapport + aktuellt) eller i tyska ARD (Tageschau), trots att en beskärning av panoramafriheten även hade påverkat dem i alla högsta grad.--Holger.Ellgaard (diskussion) 10 juli 2015 kl. 09.30 (CEST)

P4 Stockholm pratade igår på förmiddagen med Jytte Guteland om den kommande omröstningen. 90.229.134.107 10 juli 2015 kl. 16.22 (CEST)

Det är rätt många politiker och proffstyckare som har twittrat om saken. Skogsvandraren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 17.29 (CEST)

Utanför "vår" Wikipedia-värld har det här med panoramafrihet varit ett ganska okänt begrepp. Och på svenskspråkiga Wikipedia hade vi inte ens en artikel om panoramafrihet så sent som i mars i år. Så om inte ens vi (som genom Wikimedia Commons-reglementet kanske är mest påverkade av det) uppmärksammar begreppet, vilka andra ska göra det? Nu har vi, Nico Trinkhaus petition samt ett antal andra debattörer i alla fall lyft frågan – även i ett land som Frankrike. Jag tror inte att Cavada och hans meningsfränder hade röstat ner sitt eget förslag om inte den här kraftsamlingen hade skett. Där medierna (på olika språk) nämnt det hela har Wikipedia också tagits upp som exempel. Det innebär att folk får reda på att uppslagsverket hade påverkats av en "framtida lagändring i Cavadas riktning". Eftersom Infosoc-direktivet tar upp upphovsrätten i en tid med sociala medier och digitala/frivilligskapade uppslagsverk, är §46 i Reda-rapporten en viktigt punkt.

Om vi tänker ur ett annat perspektiv… Hur mycket av det övriga i "Reda-rapporten". har tagits upp i svenska medier? Jag har då inte sett mycket, trots att ett antal andra punkter faktiskt kan vara kontroversiella. Hur många av dagstidningarnas semestervikarier är inlästa på upphovsrätt, och hur mycket fokus får EU-omröstningar veckorna efter en midsommar där de politiska reportrar som inte gått på semester fått fullt upp med Greklands skuldkris och Almedalsveckan?

Som (bland annat) Nico Trinkhaus påpekat, är de olika kommunikationerna i frågan viktiga (om vi nu tycker att det är viktigt) för att sätta panoramafriheten på politikernas agenda. De nio svenska Europaparlamentariker som jag själv varit i kontakt med har alla tyckt att det antingen är en "icke-fråga" eller tydligt tagit avstånd från Cavadas skrivning. I en del fall är min känsla att de inte tidigare ägnat ämnet särskilt djupt analyserande. Att fortsätta upprätthålla kontakten med parlamentarikerna (i den här frågan) kan nog vara positivt, om vi tycker att Wikimedia Commons-reglementet av idag är i linje med vår Wikipedia-version om att alla ska kunna få tillgång till, påverka och sprida fri kunskap. Utan kommersiella begränsningar. Sedan tror jag att ämnena icke-kommersiell och kommersiell kan – och bör – utredas mycket mer, eftersom även jag tycker att de är mer än luddiga begrepp.

Stiltjen i svenska medier kan också bero på att det här "bara" handlade om att godkänna ordalydelsen i en utskottsrapport. Den är i sig ingen lag men fungerar som information/rekommendation till EU-kommissionen inför dess kommande uppdatering av Infosoc-direktivet. Soliga fredagshälsningar från Göteborg. --Paracel63 (diskussion) 10 juli 2015 kl. 17.32 (CEST)

Begreppet är känt bland jurister och välkänt bland alla som sysslar med upphovsrätt och bildrättigheter. Det är väl inte "alla" men det är långt ifrån endast inskränkt till Wikipedianördar. Skogsvandraren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 17.36 (CEST)

I jämförelse med hur mycket uppmärksamhet ett beslut i Europaparlamentet brukar få i media blev frågan om panoramafrihet stor. Jag återkommer i någon form med en sammanställning. Ksig77 (diskussion) 24 juli 2015 kl. 14.22 (CEST)

Nya finesser

Jag har gjort en del finesser och jag hade tänkt att göra reklam för dessa här. Finesserna som jag tar upp här är inte nödvändigtvis splitternya, men de är nya sedan mitt förra inlägg 13 december 2014. Finesserna finns på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. En del av dessa är default (påslagna som standardalternativ) – andra inte. Jag har inte gjort någon sådan urskillning nedan.

Redigeringsfinesser:

Dessa syns enbart i redigeringsläge.

I samma meny som "Flytta":

• HittaFelaktigaAartalslaenkar letar efter felaktigt konstruerade årtalslänkar, såsom [[1973|1982]] eller [[Litteraturåret 2002|2003]]. Det finns en lista på Användare:Nirmos/Felaktiga årtalslänkar som går hand i hand med finessen. Det går bra att uppdatera listan, om någon vill göra det.
• ValValidering kan hitta dubbelröster i administratörsval. Skriptet har vissa begränsningar: För det första kan man bara validera ett val i taget (det vill säga: Redigera sektionen – inte hela sidan). För det andra blir det en felträff om en användare har bytt ståndpunkt, men inte tagit bort sin gamla röst, utan bara strukit över den. För det tredje säger det inte vem som kanske har lagt en dubbelröst. Problem 2 är enkelt löst: Stryk inte över den gamla rösten – ta bort den. Jag tycker det är värt att tvinga igenom det som en hård regel eftersom det förenklar validering: I april blev jag omvald med en dubbelröst, och bara i dag har MagnusA tagit bort dubbelröster från två olika användare i ett och samma val. Det kostar inget att validera, så jag rekommenderar att den används ofta.
• Finessvalidering används på MediaWiki:Gadgets-definition. Felet den letar efter är att en rad innehåller "dependencies" men inte "ResourceLoader".

I samma meny som "Spara sidan":

• Fullscreen döljer allt som inte har med redigering att göra, såsom vänstermenyn. Det går att trycka på knappen upprepade gånger för att ömsom visa och dölja elementen – precis som väntat.
• Teckenstorlek tillåter användaren bestämma fontstorleken för texten i redigeringsrutan. Denna har varit uppe sedan 12 mars, men nytt sedan 15 april är att storleken sparas med hjälp av cookies.
• Faktamall tillåter användaren att bläddra i Kategori:Faktamallar och därefter infoga en faktamall. Skriptet har i nuläget inte stöd för att gå obegränsat långt ned i kategoriträdet.

Utseende:

• UppladdningarContentSub döljer "Uppladdningar" på Special:Bidrag/<Användarnamn> eftersom lokal uppladdning har varit avstängt så länge att dessa loggar är tomma, och länken tar därmed upp plats för mer användbara saker. (Nu är det visserligen en pågående diskussion om att eventuellt slå på lokal uppladdning, men finessen sätter inget stopp för det – finessen kan slås av på ett kick.)
• GroupIndicators lägger till ikoner för grupptillhörighet på användarsidor (och numera även användardiskussionssidor). Fördelen med dessa ikoner (jämfört med mallarna) är att de bara läggs till om användaren verkligen är med i gruppen i fråga.
• TruncateIPv6 trunkerar IPv6-adresser. Allting efter det första kolontecknet kapas av, och omedelbart efter adressen läggs det till ett uteslutningstecken. När man klickar på ellipsen visas hela adressen. Sidor som detta sker på inkluderar – men är inte nödvändigtvis begränsat till: Senaste ändringar, Bevakningslistan, sidhistorik, diff och permanent sidversion.

Extrafunktioner:

• LocalHelpLinks lägger till hjälplänkar i övre högra hörnet på en del sidor som inte redan har sådana, till exempel Special:Märken, eller vid sidlåsning.
• Namespace-sensitiveDeleteReasons döljer förvalsanledningar vid radering där kombinationen av namnrymd och kommentar blir nonsens, och därmed gör att det tar längre tid att hitta en lämplig kommentar. Exempel som finessen döljer: "Diskuterar inte sidans utformning" i ämnesnamnrymden, "Oartikel" för en sida som inte ligger i huvudnamnrymden och "Inte på svenska/Not written in Swedish" i användarnamnrymden.
• FocusSearch markerar sökrutan vid sidladdning, samt om användaren scrollar längst upp på sidan.

Nästa fyra har som gemensamt att de påverkar MediaWiki:Recentchangestext som finns på Senaste ändringar och att de bara syns om de har något att visa (det vill säga antalet är större än 0).

• RecentChangesAdminNoms visar antal pågående administratörsnomineringar.
• RecentChangesUnpatrolledPages visar antal opatrullerade artiklar.
• RecentChangesSFFR visar antal sidor föreslagna för radering.
• RecentChangesSnabbraderingar visar antal sidor märka för snabbradering.
• DiffDialog tillåter användaren att hovra över "skillnad" på Senaste ändringar och se diffen i en dialogruta.
• Nearby lägger till en knapp som heter "Nära" om en sida har koordinater. När man trycker på knappen visas artiklar som ligger geografiskt nära artikelsubjektet. Just nu ligger den här knappen inte i samma meny som "Flytta", utan i samma meny som "Visa historik", eftersom användaren som bad mig göra finessen ville ha den där. Om det visar sig fler vill använda det här och tycker placeringen känns konstig så är det bara att säga till, så fixar jag det.
• rcexcludeuser tillåter användare att filtrera bort användare på Senaste ändringar och/eller bevakningslistan genom att redigera Special:Min sida/rcexcludeuser. En oordnad lista påverkar Senaste ändringar och en ordnad lista påverkar Bevakningslistan (exempel). Det är även möjligt att filtrera bort alla från en eller flera grupper utan att behöva manuellt underhålla en lista (exempel).
• KategoriTOC lägger till {{KategoriTOC}} på kategorisidor om storleken är större än 500 och {{KategoriTOC|stor kategori}} om storleken är större än 1000.

Nirmos (diskussion) 22 juli 2015 kl. 18.58 (CEST)

Jag såg mitt namn länkas, så jag tar mig friheten att kommentera Validering. Det är relativt sällsynt med dubblettröster och jag blev själv förvånad av dagens två förekomster (och en häromdagen). Att stryka över sin röst när man ändrar sig är praxis och i mitt tycke bra för då ser man lätt eventuella svängningar och kan avgöra om valtiden kan behöva förlängas. Att "tvingas" ta bort rösten bara för att en teknisk finess skall kunna fungera känns inte bra. Dessutom försvårar en borttagning eventuella tidigare hänvisningar till den rösten. dessutom är det ofta inte fler röster än att man relativt enkelt ser dubbletter med blotta ögat. Ibland händer det säkert att man missar det men då är röstmajoriteten så stor att det inte spelar någon roll för resultatet. --MagnusA 22 juli 2015 kl. 19.18 (CEST)

Tack Nirmos! /Hangsna (diskussion) 23 juli 2015 kl. 14.11 (CEST)

Instämmer. Flera av de här finesserna har jag haft nytta av, inklusive Fullskärm och Teckenstorlek. Jag noterade också att min användarsida fått en användargruppslänk uppe till höger… :-)--Paracel63 (diskussion) 25 juli 2015 kl. 00.42 (CEST)

Populära artiklar

På engelskspråkiga Wikipedia finns en automatiskt uppdaterad sida med de mest besökta artiklarna. De använder bland annat den för att se vilka sidor som det är bra att hålla extra koll på och framför allt uppmuntra användare att göra utmärkta artiklar av någon av de mest besökta artiklarna. Jag tycker att det skulle vara intressant att ha en sådan sida här på svenskspråkiga Wikipedia och undrar om någon skulle kunna tänka sig att göra en sådan sida. Enwp:s variant innehåller 5000 artiklar och så många behöver vi kanske inte ha, men för att få ett urval av artiklar vore kanske 1000 eller 500 en bra siffra. (Det vore guld om Användare:FörslagsBot kunde prioritera dem i sina förslag, men det är överkurs.) Sen är det en skillnad till: enwp har massor av fler mått än vad vi har som också listas där, och som den svenska varianten inte behöver ha med.

På botägarens användarsida finns också fler coola saker, ifall någon känner sig hågad.//Hannibal (diskussion) 19 juli 2015 kl. 20.10 (CEST)

God idé, Hannibal! Även jag önskar en sådan svensk motsvarighet. Enwiki har även en top 25 med kommentarer till alla, men det vore mer möda för någon svensk skribent att kontinuerligt uppdatera en sådan. Hur kommer det sig förresten att lilla Angelsberg har fått över fem miljoner visningar? Utopiantos (diskussion) 19 juli 2015 kl. 20.21 (CEST)

Angelsberg kanske bekräftar ungefär hur tillförlitlig statistiken är... Nu låter jag lite negativ men om det finns ett säkrare sätt mäta så skulle det vara användbart. På top 25 som länkat gör man ett lite mer spetsat urval (där skulle Angelsberg exempelvis inte funnits med). /Hangsna (diskussion) 19 juli 2015 kl. 21.36 (CEST)

@Hannibal:@Utopiantos: Kanske listan Användare:Green Yoshi/Bilsportartiklar topplista har något att tillföra? Philip Folkesson (diskussion) 19 juli 2015 kl. 20.30 (CEST)

Statistiken beror på stats.grok.se, så lite anomalier får vi räkna med oavsett hur vi mäter, tror jag. Och på sidan finns en kort förklaring av problemen. Innocent bystanders topplista inom en kategori går säkert att anpassa. Men jag vet inte hur man gör.//Hannibal (diskussion) 19 juli 2015 kl. 23.32 (CEST)

Den kod jag använde går inte att använda över mängden av 2 000 000 artiklar. Groks statistik innehåller ju även knepigheten att omdirigeringar har sin egen statistik, som inte sammanfogas med huvudartikeln. -- Innocent bystander (diskussion) 20 juli 2015 kl. 08.32 (CEST)

Ah, vad märkligt med omdirigeringarna. Och bra att veta att samma kod inte går att använda, även om det är tråkigt förstås. Ser West.andrew.g:s kod väldigt krånglig ut annars? Och vad kan jag hjälpa till med som inte kan programmera?//Hannibal (diskussion) 20 juli 2015 kl. 16.19 (CEST)

Det skulle ta mig mer än en månad att gå igenom alla 2000000 artiklar, omdirigeringar oräknade, och då är datan redan gammal...

@Hannibal: Var ser du vems kod? -- Innocent bystander (diskussion) 21 juli 2015 kl. 12.52 (CEST)

Jag har inte sett koden, utan utgick bara ifrån att den var publicerad någonstans. När jag kikade på botägarens användarsida fanns det en länk till en Signpost-rapportering där det står "In addition to being the basis for several academic results [3][4] (and motivated by earlier third-party work[7]), he has more recently begun publishing the aforementioned weekly reports of the top 5000 articles, made available monthly reports for 2012, and released the source code behind these computations." Klickar man orden "source code" där hade jag förväntat mig att man skulle komma till källkoden eller en sida där källkoden fanns, men istället kommer man till följande sida: https://lists.wikimedia.org/pipermail/wiki-research-l/2013-January/002725.html som är en direktlänk till ett mail om att Harvard släpper grejer som open access. Det enklaste kanske är att fråga honom. Jag skulle kunna fråga, men det är nog bättre om någon som vet vad den pratar om gör det.//Hannibal (diskussion) 21 juli 2015 kl. 14.34 (CEST)

Har ni sett Wikitrends? Klementin (diskussion) 21 juli 2015 kl. 12.57 (CEST)

Jag har sett den, men den fokuserar på just trender och inte besöksstatistik. Aaron Swartz som ligger i topp just nu, verkar vara en anomali.//Hannibal (diskussion) 21 juli 2015 kl. 14.34 (CEST)

Jo men det finns ju också ett tillval för mest besökta sidor senaste månaden,[4] (f.n. Johan Falk (filmer)), senaste veckan[5] (också Johan Falk (filmer)) och senaste dygnet[6] (f.n. Robert Broberg).Klementin (diskussion) 21 juli 2015 kl. 15.34 (CEST)

Det är sant. Problemet, som jag ser det, och här är jag verkligen gnällig, är att det inte går att gå tillbaka i historiken, såsom det gör på en wikisida. Jag vet heller inte om Wikitrends går att få med betydligt fler resultat. Som sagt tror jag att ett par hundra resultat är bättre för den som letar efter de artiklar som inte råkar hamna högst upp just nu. Beklagar att jag krånglar så.//Hannibal (diskussion) 22 juli 2015 kl. 23.45 (CEST)

@Hannibal: Inte nödvändigtvis en anomali. En minister postade nyss en propå för honom. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 juli 2015 kl. 00.51 (CEST)

Anomali betyder inte att det är okänt, bara en avvikelse från det normala. Men i det här fallet var det en glädjande anomali. Hoppas det kommer fler sådana. Jag skulle placera den i kategorin Google Doodle eller Jeopardy, för att använda de som finns på originalsidan. Tack för länken, dock.//Hannibal (diskussion) 23 juli 2015 kl. 01.02 (CEST)

Aha, jag trodde du använde ordet som att det var något fel på datan. Jag skulle nog säga att de flesta artiklar som finns på topplistorna har liknande mönster som den, dvs att de har ganska få läsare och sedan genom någon dagsnyhet får väldigt många läsare, och att det inte är en anomali utan förväntat och normalt att artiklar på topplistan har "spikar" i sidvisningen. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 juli 2015 kl. 08.00 (CEST)

Jag kanske har uttryckt mig vagt tidigare: jag är nästan ointresserad av de där "spikarna". Det jag är ute efter är de artiklar som är "permanent" populära. Annars är det svårt att göra något åt dem. Efter en persons död kommer artiklarna ändå att få uppmärksamhet och bli mer redigerade. Men jag gissar att det finns artiklar som besöks rätt ofta, men som inte är lika akuta och därför inte blir lika redigerade. D.v.s. jag är ute efter motsatsen till Wikitrends. :-) //Hannibal (diskussion) 23 juli 2015 kl. 09.42 (CEST)

Det låter som du är ute efter en sortering efter högsta medianvärde av antal besök sett över en viss tidsperiod (30,60,90 dagar), som ett sätt att undvika påverkan av "anomalier" (utliggare, outliers). --Caztorp (diskussion) 23 juli 2015 kl. 10.32 (CEST)

Precis. Tack.//Hannibal (diskussion) 23 juli 2015 kl. 10.44 (CEST)

här är en lista som bygger på 392 dagars accesser möjligen är det dock gammalt data.Yger (diskussion) 23 juli 2015 kl. 11.01 (CEST)

Troligen är statistiken från 2009, samma år som Michael Jackson dog, Malena Ernman vann melodifestivalen och sista säsongen av One Tree Hill spelades in.FBQ (diskussion) 25 juli 2015 kl. 01.51 (CEST)

Artiklar vi utifrån efterfrågan bör lägga "krut" på

Jag har titta lite på hur artiklar läses etc. Först slås jag över att artiklar om personer verkar mer efterfrågade än om fenomen. Tex Nya Slussen har förvånansvärt få läsare fast en excellent text som väl sammanfattar en komplex fråga. Kanske gå man hellre till Stockholms stads hemsida? Å andra sidan när jag ser på K. G. Hammar och Olof Lagercrantz tycker jag de har n en god läsarstatistik också sett utifrån den "maximala potentialen". I de senare fallen är också antalet sökningar på enwp mindre än 25% av de på svwp 8och enwp artiklarna är svaga). Fredrik Reinfeldt för många träffar både på svwp och än fler på enwp, där artikeln på båda språken är bra. Bill Cosby får bara ströträffar här medan många på enwp, och vår artikel är direkt svag. Min slutsats är det som är "mest värt" för oss att satsas på är biografier om de klassiska svenska namnen, inte minst inom litteraturen, lite av vad just du Hannibal lägger ner möda på.Yger (diskussion) 26 juli 2015 kl. 10.22 (CEST)

Tack för analysen. Jag tror att slutsatsen är att läsarna ungefär vet vad svenskspråkiga Wikipedia är bra på, eller har någotslags hum om det i alla fall. Inom vissa ämnen kommer majoriteten av läsarna inte ens att gå in på svenskspråkiga Wikipedia, eftersom de vet att engelskspråkiga versionen är mycket bättre (och vice versa, inom några få ämnen). Till exempel gäller det aktuella ämnen, där vårt konsensus verkar vara att vi ska avvakta, medan enwp:s konsensus är att skriva direkt. Jag dömer ingen av varianterna, eftersom båda har sina argument och olika förutsättningar. Därför är jag nyfiken på var vi har störst diskrepans mellan a) många besökare och b) kvalitet. Det tror jag vi bara kan göra med en större analys.//Hannibal (diskussion) 26 juli 2015 kl. 12.17 (CEST)

Det har nog en del att göra med synen på Wikipedia, både som läsare och skribent. Många tycks se Wikipedia som ett traditionellt uppslagsverk och använda det på så sätt också. En del tycks tro att vissa ämnen är mer välkomna än andra, trots att båda är lika välkomna.

Vi bör undvika att tala om att vissa artiklar är mer värda än andra och inte minst att dra slutsatser som att det ska satsas mer på bra eller välbesökta artiklar och mindre på bristfälliga eller lågbesökta. Som det är nu får jag en stark känsla av att vissa artiklar är mycket överarbetade medan andra är mycket underarbetade. Jag tycker det är viktigt att man inte per automatik ser bristfälliga artiklar/ämnen som värdelösa, utan att man tvärtom vågar ta sig tid att bygga upp och vårda artiklarna. För anledningen till att artiklarna är bristfälliga lär ofta ha att göra med att få användare, inte minst inloggade användare, arbetar med artiklarna. Om fler arbetar med bristfälliga artiklar kommer den generella kvalitén på svwp att höjas. /Kyllo|diskutera?★ 26 juli 2015 kl. 16.43 (CEST)

Fotbollsförbundsmallen

I mall:Fotbollsförbund är länken för Finlands del Suomen Palloliitto, det finska namnet för och omdirigering till Finlands Bollförbund. Jag har inte förstått hur man ändrar på detta. Kunde någon annan göra det? K9re11 (diskussion) 26 juli 2015 kl. 22.49 (CEST)

 Fixat (diff) Nästa gång kan du använda Wikipediafrågor. Mvh Fredde^✔ 26 juli 2015 kl. 22.54 (CEST)

Etnopluralism

För att undvika ännu en konflikt med användare:Mörkerman ber jag fler kolla på diskussionen om Martin Barker på artikeln om Etnopluralism. Adville (diskussion) 27 juli 2015 kl. 09.39 (CEST)

Jag instämmer, fler får gärna kolla. MÖRKERMAN 27 juli 2015 kl. 09.39 (CEST)

Hur vi står jämfört med andra språkversioner

denna statistik är oerhört intressant. I antalet biografier står vi oss relativt väl (fler än nlwp, ptwp och zhwp)I taxon är svwps naturligtvis i topp, men i adm enheter och byggnader riktigt dåligt. Det ger enligt mig kraftigt stöd för att genomför det som Lsjbot nu planerar.Yger (diskussion) 12 juli 2015 kl. 19.06 (CEST)

Jag trodde faktiskt vi låg ännu bättre till vad gäller personer, eftersom vi har många "utlänningar" som inte ens finns på det egna språket och ännu fler som endast finns på en eller två språkversioner till. Samtidigt saknar vi många tyska professorer och brittiska parlamentsledamöter, så det finns mycket att göra även på det området. Tostarpadius (diskussion) 12 juli 2015 kl. 19.24 (CEST)

Jätteintressant, men jag undrar vad parametrarna i cirkeldiagrammet betyder?Klementin (diskussion) 13 juli 2015 kl. 21.37 (CEST)

Betyder att vi har 176 592 bigrafier på svwp. 1 326 615 artiklar om djur och växter. 83 608 artiklar om orter. 20 460 om byggnader, 34 237 om händelser, 2 068 om kemiska föreningar, 6 124 listartiklar, 32 972 grensidor, 99 583 oklassificerat (där kan dölja sig många orter/kommuner etc) och 183 661 "övrigt". -- Innocent bystander (diskussion) 14 juli 2015 kl. 10.16 (CEST)

Jag har alltså skrivit mest om "övrigt".Klementin (diskussion) 14 juli 2015 kl. 12.08 (CEST)

Jag vet inte exakt hur allting klassificeras här, men det är möjligt att ditt arbete med ädelstenar hamnar under "kemiska föreningar". Månsten är tex klassad som ett mineral som är en undergrupp till kemisk förening. -- Innocent bystander (diskussion) 14 juli 2015 kl. 12.21 (CEST)

Det är väl inte administrativa enheter och byggnader som det "nuvarande projektet" handlar om? Vad jag kan se har inget hänt sedan slutet av juni i diskussionerna längre upp i Bybrunnen, och innan något inleds bör nog en ny diskussion startas med en hänvisning till den förra. Jag tycker fortfarande att vi gärna kan ta det lite lugnt och testköra på olika länder och begränsa till städer med högre folkmängd. Framförallt är det ingen tävling. Det är tävlingstänket som fått oss att skapa en miljon rätt så ogenomtänkta artiklar om mikroorganismer som kanske eller kanske inte finns... Den här eviga artikelmängdhetsen känns rätt så daterad nu och var knappt ens relevant när vi jagade milstolpar 2005. /Grillo (diskussion) 14 juli 2015 kl. 14.52 (CEST)

Tills dess att jag kommer till skott med att formulera ett eget inlägg om den frågan, så får jag säga att jag håller med Grillo och även LA2 i de inlägg av dem jag läst i frågan. Om det sedan görs, prioritera i så fall till städer med större folkmängd (och områden där källorna är mer tillförlitliga). flinga 14 juli 2015 kl. 17.43 (CEST)

Fler synpunkter på projektet avges med fördel på Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla platser. -- Innocent bystander (diskussion) 14 juli 2015 kl. 18.30 (CEST)

Jag tycker fortfarande att det är intressant att se var vi är svaga. Det hade varit intressant att se hur våra biografier är fördelade. Jag är inte jätteförvånad över hur vi ligger till i fråga om biografier. Även stora och välutvecklade wikipedior som engelskspråkiga är ganska slumpmässigt fördelade - obetydliga namn kan ha egna artiklar medan många viktigare namn saknas. Fokus där ligger ofta på engelskspråkiga världen. Men jag har flera gånger förvånats över att historiska tyskar relativt ofta saknas på tyskspråkiga wikipedia. Och min erfarenhet är att det är personer födda ungefär 1900-1960 (som inte är idrottare eller nazistiska krigsförbrytare eller svenskar upptagna i Vem är det? där svenskspråkiga wikipedia är sämst. Hade ju varit intressant att se en statistisk jämförelse där. Att kemiska föreningar som finns med i vanliga uppslagsverk saknas på svenskspråkiga wikipedia har jag tidigare sett. Byggnader har jag ju också konstaterat att vi är betydligt sämre än andra språkversioner. Kanske inte jättemycket sämre än traditionella uppslagsverk, mest för att det är sådant som brukar beskrivas i artiklarna om städerna eller orterna där byggnaderna finns. Å andra sidan är ju våra artiklar i många fall ganska tomma och det kanske inte är någon mening att bryta ut informationen förrän artiklarna blivit mer omfattande.FBQ (diskussion) 28 juli 2015 kl. 13.33 (CEST)

stats.grok

Nu är det nere igen! Ingen statistik sedan den 24:e. Varför?Klementin (diskussion) 27 juli 2015 kl. 17.12 (CEST)

@Klementin: Ingen aning. Det verktyget sköts av Henrik, så frågor om det riktas förmodligen bättre direkt till den användaren än till Bybrunnen. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 28 juli 2015 kl. 23.45 (CEST)

en:User talk:Henrik#Stats down again. Josve05a (diskussion) 28 juli 2015 kl. 23.53 (CEST)

"Expandera alla sektioner" - knapp

Jag skulle vilja ha en "Expandera alla sektioner"-knapp i (antar) mobilvyn. När jag googlar på ett ämne och hamnar på en sida, så får man sen ingen träff när man söker på själva sidan, vilket är lite irriterande. Om jag manuellt expanderar alla sektioner så funkar "sök på sidan" i browsern och jag hittar platsen för Google-träffen. Om man hade en Expandera alla knapp överst skulle det underlätta. Eventuellt borde man vända på beteendet så sidan alltid är expanderad men man kan stänga/fälla ihop det som är ointressant. Det borde kanske finnas en inställning för detta, så man kan välja beteende.

Mvh Michael

Bybrunnen är nog inte helt rätt forum för det här. Det är inget som görs lokalt och du syftar nog dessutom på det mobila visningsläget? De som kan guida Michael vidare till rätt forum för att ta upp det här får gärna göra det. /Grillo (diskussion) 23 juli 2015 kl. 09.05 (CEST)

Bra idé i varje fall. Jag använder "stationär dator-visningsläget även på mobilen, bland annat därför.--LittleGun (diskussion) 23 juli 2015 kl. 09.08 (CEST)

Om man är inloggad så kan man ställa in det. Först får man i inställningarna aktivera Beta, sedan ska man aktivera Experimetellt läge. Efter det kan man aktivera Expandera alla avsnitt. Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 23 juli 2015 kl. 11.46 (CEST)

Tack!--LittleGun (diskussion) 23 juli 2015 kl. 11.51 (CEST)

LittleGun, Jan Ainali (WMSE) (och Michael, om du mot alla odds läser det här): Jag har gjort ett skript som gör just detta, men var ska knappen vara? Just nu är knappen omedelbart före den första h2-rubriken, men det är inte helt lyckat eftersom det inte finns något som säger att knappen inte är en del av sidtexten. Den som vill testa detta kan kryssa i "I mobilläget: Lägg till en knapp som expanderar alla sektioner." under rubriken "Extrafunktioner" på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. Nirmos (diskussion) 30 juli 2015 kl. 00.03 (CEST)

Ett år på andra plats

Ikväll är det ett år sedan sv. avancerade till andra plats av samtliga (287?) språkversioner sett till antalet artiklar... /Mvh Vostok (diskussion) 29 juli 2015 kl. 18.10 (CEST)

Detta (eller snarare det nuvarande läget) framgår inte av sidan www.wikipedia.org/, men däremot av meta:List of Wikipedias#All Wikipedias ordered by number of articles. --83.255.55.91 30 juli 2015 kl. 12.47 (CEST)

Artikelnamn för kommuner

Diskussion flyttad till och kan fortsätta på Wikipediadiskussion:Geografiska namn#Artikelnamn för kommuner. --MagnusA 18 juli 2015 kl. 21.49 (CEST)

Tack, det var nog bra. Ove Raul (diskussion) 19 juli 2015 kl. 13.40 (CEST)

Jag vet inte, det verkar som om det tog död på debatten. Skogsvandraren (diskussion) 27 juli 2015 kl. 09.13 (CEST)

Flytten skedde den 18 juli. Diskussionen startade den 23 maj och sista inlägget med innehåll var den 11 juli (det allra sista en vecka senare var bara ett kort "håller med"). Efter 1,5 månad har förmodligen de flesta sagt sitt även om man kanske inte lyckades ena sig totalt. Dessutom hör diskussionen mer hemma där och det hade räckt med en notifikation här på Bybrunnen. Nu finns diskussionen på "rätt ställe" för framtiden och drunknar inte i Bybrunnens djupa arkiv. --MagnusA 27 juli 2015 kl. 09.29 (CEST)

Det verkar vettigt. Tack för förklaringen. Skogsvandraren (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 18.14 (CEST)

Omdirigeringar

Vet någon om man kan ställa sina inställningar så att länkar till omdirigeringssidor syns i annan färg? Detta går att göra för länkar till förgreningssidor, men för omdirigeringar vet jag inte hur. Länkar till omdirigeringar syns som gröna på ungerska Wikipedia, vilket skulle förenkla systematiskt korrigerande av länkar för mig. K9re11 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 13.55 (CEST)

Det går till exempel att lägga följande kod i Special:Mypage/common.css

/* gröna omdirigeringslänkar */
a.mw-redirect { color: #005500;}

⬤Bοⅰⅵе 7 juli 2015 kl. 14.59 (CEST)

Tack! Detta underlättar mitt arbete väldigt mycket! Tyvärr tycks detta inte hjälpa på finska Wikipedia, men räcker det med att skapa sidan Käyttäjä:K9re11/common.css med samma innehåll? K9re11 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 15.45 (CEST)

Skapa sidan på meta istället! Då följer dina inställningar med på alla projekt! -- Innocent bystander (diskussion) 7 juli 2015 kl. 15.49 (CEST)

Tjohej! Nu är det rena festen att korrigera länkar! K9re11 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 15.54 (CEST)

Tack för tipset! Själv tog jag och ändrade till bakgrundsfärg och ljusare (så blir det mer likt förgreningsmarkeringen, och lättare att se): a.mw-redirect { background-color: #c1ffc1;} //Vätte (diskussion) 7 juli 2015 kl. 16.04 (CEST)

(utdrag) Koden hos mig är nu:

/* gröna omdirigeringslänkar */
a.mw-redirect { background-color: #c1ffc1;}

Här finns fler färger att välja bland.--Paracel63 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 16.09 (CEST)

Tack @Paracel63:! Jag hade ännu ett problem, att när jag klickar på en grön länk och sedan kommer tillbaka syns länken inte längre som grön, utan som andra länkar man klickat på, men problemet försvann då jag med hjälp av det du skrev ovan bytte färgen till gul. K9re11 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 17.07 (CEST)

Det finns ingen anledning att "korrigera" dessa länkar (i motsats till förgreningssidorna). Ibland kan det exempelvis bli aktuellt med egen artikel i ett senare skede och då är det direkt olämpligt. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2015 kl. 09.38 (CEST)

Jo, när omdirigeringen leder till något annat än det som menas i artikeln. Själv tycker jag att det framförallt är användbart vid utökningar och skapandet av nya artiklar. Ibland har jag också varit med om att tidigare rödlänkade ord (oftast personnamn) blivit omdirigerade i efterhand, men då till just något/någon annan än vad som var tanken med rödlänkningen - med den här funktionen blir det lite lättare att upptäcka och rätta till. :) //Vätte (diskussion) 10 juli 2015 kl. 14.45 (CEST)

@Tostarpadius: Det jag sysslar med är närmast att någon har skrivit t.ex. Sehim Senturk, vilket jag ändrar till Semih Şentürk, och inte sådant du verkar tro. K9re11 (diskussion) 11 juli 2015 kl. 15.27 (CEST)

Är det det inte att texten ska vara lika med namnet på artikeln? Om det står [[Sehim Senturk|Semih Şentürk]] behöver det inte ändras eftersom läsaren ser rätt namn och kommer via omdirigering till rätt artikel. Men om det var som helst i texten står Sehim Senturk ska det ändras till Semih Şentürk. Troligen skulle WPCleaner gå att köra för att fixa detta för de artiklar som wikilänkas via omdirigeringen. Bör vara flera artikar annars går det fortare att göra var för sig. Maundwiki (diskussion) 19 juli 2015 kl. 15.03 (CEST)

Här är ett exempel från idag. [Alba Nova till Albanova], två artiklar behövdes fixas ([7] och [8]) för det ska vara samma synliga namn till läsaren överallt på wikipedia. Alba Nova i texten skulle också ha ändrats om det fanns. Maundwiki (diskussion) 21 juli 2015 kl. 20.48 (CEST)

Att det skall vara samma synliga namn överallt är en likriktning jag bekämpar med näbbar och klor. Ofta finns det två likvärdiga namnformer, men vi är tvungna att välja därför att artikeln måste ha ett namn. Tack för att jag fick veta att sådant förekommer. I det konkreta fallet är det välmotiverat, men principen är vedervärdiga. Endast om namnformen är felaktig bör den alltså rättas. Strävan efter konsekvens är missriktad. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 23.15 (CEST)

Om två eller flera namnformer är likvärdiga ska det stå i artikeln så att den som kommer till artikeln via en av namnformerna kan se att det är en likvärdig namnform. Om de inte är likvärdiga ska det ändras. Maundwiki (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 00.50 (CEST)

Var står detta? Det är Din personliga uppfattning och den väger inte tyngre än någon annans. Uttryck Dig något mindre kategoriskt (=använd "bör") i fortsättningen, annars gör Du bara oss andra upprörda! Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 00.58 (CEST)

Omdirigeringar (olika betydelser)

När "ordet" är artikel finns det en förgreningssida "ordet (olika betydelser)" om det finns flera begrepp. Alla wikilänkar till "ordet" bör gå via en omdirigering "ordet (ordet särskiljning)". Ja den är på ett sett onödig men om det finns 500 wikilänkar till "ordet" ska troligen en del till något i listan i "ordet (olika betydelser)". Det går att kolla att alla wikilänkar länkar rätt genom att gå igenom alla wikilänkar, samma som om "ordet" var förgreningssida. Om det ska kollas vid ett senare tillfälle när "ordet" är förgreningssida måste alla wikilänkarna gås igenom igen. Om det omdirigeras via "ordet (ordet särskiljning)" är det bara att kolla de nya wikilänkarna direkt till artikeln "ordet". Detta blir samma som om "ordet" är förgreningssida, efter att alla wikilänkar har fixats finns det bara nya wikilänkar som behöver kollas. Detta är inte en diskussion om företräde till "ordet" utan ett förslag hur att kunna kolla wikilänkar utan at behöva kolla alla igen varje gång det kollas. Finns det något annat sätt? Maundwiki (diskussion) 21 juli 2015 kl. 00.08 (CEST)

Förslaget är givetvis praktiskt för den som kontrollerar länkar, men hela poängen med att lämna företräde försvinner enligt min mening. Du får nog stå ut med den olägenheten. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 23.11 (CEST)

Proposal to create PNG thumbnails of static GIF images

The thumbnail of this gif is of really bad quality.

How a PNG thumb of this GIF would look like

There is a proposal at the Commons Village Pump requesting feedback about the thumbnails of static GIF images: It states that static GIF files should have their thumbnails created in PNG. The advantages of PNG over GIF would be visible especially with GIF images using an alpha channel. (compare the thumbnails on the side)

This change would affect all wikis, so if you support/oppose or want to give general feedback/concerns, please post them to the proposal page. Thank you. --McZusatz (talk) & MediaWiki message delivery (diskussion) 24 juli 2015 kl. 07.07 (CEST)

I see no reason to object to this proposal, even though it is no technical problem to create GIF-thumbnails of the same quality. /ℇsquilo 24 juli 2015 kl. 07.40 (CEST)

Associerad faktafråga

Hur uttalar ni GIF? -- Innocent bystander (diskussion) 24 juli 2015 kl. 08.22 (CEST)

Jag är absolut ingen fackman på området, men har ändå läst ut förkortningen vid enstaka tillfällen. Då blir det "giff". Det är en allmän tendens i svenskan att om det kan uttalas som ett ord väljer man den varianten. Tostarpadius (diskussion) 24 juli 2015 kl. 08.27 (CEST)

Giff, hårt "G". Inte fackman heller.--LittleGun (diskussion) 24 juli 2015 kl. 09.03 (CEST)

Mer OT: PNG läser jag ut "ping", vilket förmodligen visar att jag inte är fackman.--LittleGun (diskussion) 24 juli 2015 kl. 09.15 (CEST)

GIF som i engelska "gift" gäller för mig, PNG läser jag ut, som "Pe-En-Ge". /Hangsna (diskussion) 24 juli 2015 kl. 09.25 (CEST)

Ja, hårt g i GIF även för mig. PNG läser jag precis som Hangsna anger och JPG på motsvarande sätt. Tostarpadius (diskussion) 24 juli 2015 kl. 10.16 (CEST)

Hårt G för att poängtera att ordet stavas med G och inte med J. /Wvs (diskussion) 24 juli 2015 kl. 10.36 (CEST)

Tilläggas kan att den som skapade GIF-formatet sa att det skulle uttalas "jiff" och de som skapade PNG-formatet sa att det skulle uttalas "ping", men det betyder kanske inte att det är ett mera rätt uttal. AlphaZeta (diskussion) 24 juli 2015 kl. 11.58 (CEST)

giff, pe-en-ge, och j-pegg blir det här :) (och m-pegg). (Om jag inte ska förtydliga en specifik filändelse, då kan jag säga j-p-g med, men båda förekommer och .jpg är väl en förkortning egentligen, om jag inte har fel och någon är intresserad så är "jpeg" eventuellt den mer officiella benämningen.) flinga 24 juli 2015 kl. 12.52 (CEST)

Jag skulle säga /gif/, /piŋ/, /'jipeg/ och /'empeg/. Det var så folk runtomkring mig, i de svenskspråkiga journalistkretsar jag umgicks i på 1990-talet, uttalade det. Under tidigt 1990-tal var det nog också vanligare i Mac-miljöer med fyrställiga suffix, delvis på grund av att Macar på den tiden inte styrde fil/program-koppling via ändelse. Tidiga Windows-datorer tyckte däremot inte om annat än treställiga suffix, vill jag minnas. Mac/Win (en gång i tiden): jpeg/JPG, tiff/TIF, aiff/WAV, mpeg/MPG, pict/BMP, html/HTM. --Paracel63 (diskussion) 25 juli 2015 kl. 01.37 (CEST)

GIF/.gif är en förkortning för "Graphics Interchange Format" och uttalas väl just därför med g, inte med j, även om g:t är före mjuk vokal. För övrigt brukar GIF i betydelsen "gymnastik- och idrottsförening" också uttalas med g trots att gymnastik uttalas med j. Egon Igel (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 12.17 (CEST)

Förslag: Förkorta ordet diskussion i ens signatur

Bläddrar ni på Bybrunnen eller på andra forum ser ni att ordet diskussion i ens signatur ofta tar upp lika mycket utrymme som ens användarnamn; Onödigt mycket enligt mig. Vi bör framhäva det som är viktigt: först och främst kommentarerna och sedan användarnamnen och tidsstämplarna. Att ordet diskussion är av mindre betydelse tror jag att vi alla kan vara överens om. Frågan är om det är av tillräckligt mindre betydelse att vi bör förkorta ordet. Jag hävdar att så är fallet. Signaturerna tar upp mycket utrymme. Jag ser inte syftet i att skriva ut hela ordet. Vi kan gott förkorta ordet diskussion till disk. eller d utan punkt, något som många användare redan gjort i sina inställningar. Låt höra vad ni andra tycker. Utopiantos (diskussion) 30 juli 2015 kl. 21.59 (CEST)

Ja, kanske det? Dock är det inget jag har stört mig på. Philip Folkesson (diskussion) 30 juli 2015 kl. 22.16 (CEST)

Visst, inte kortare än "disk." EMRÅ.--LittleGun (disk.) 30 juli 2015 kl. 22.29 (CEST)

Visst var det väl "disk" i början (när detta hade införts i signaturerna år 2012), eller minns jag fel...? /Mvh Vostok (diskussion) 30 juli 2015 kl. 23.42 (CEST)

Har just kollat i arkiv, och jag minns rätt! (Så gällande detta anser jag "det var bättre förr"...) Antingen tillbaks till det, eller förslagvis fullständiga ordet men med liten text. /Mvh Vostok (diskussion) 30 juli 2015 kl. 23.47 (CEST)

Frågan är då varför det ändrades. Jag anser att full utskrivning tar för mycket fokus från kommentaren och användarnamnet. Förkortar vi ordet underlättar det bläddring och läsning av långa diskussioner. Jag stöder Vostoks förslag om fullständigt ord med liten text, lika mycket som disk. eller d. Utopiantos (diskussion) 30 juli 2015 kl. 23.55 (CEST)

Jag hoppas verkligen att vi fortsätter att undvika förkortningar även i detta fall. Länken är viktig för att vi skall kunna kontakta varandra. Har man inte behov av det stör den inte. En obegriplig kortform skulle däremot göra det. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 00.17 (CEST)

Jag upptäckte nu att det blev en förkortning i min egen signatur. Varför? Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 00.19 (CEST)

Hur återställer man detta? Det stör mig ofantligt. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 00.24 (CEST)

Ingen har än så länge ifrågasatt länkens fortsatta existens. Man kan störas av den samtidigt som man har behov av den. Men jag störs inte av den, jag tycker bara att den upptar onödigt mycket utrymme, när exakt samma funktion hade kunnat utgöras av förkortningen disk. eller diskussion; Att dessa två förslag skulle vara obegripliga ser jag som ytterst osannolikt - jag tror inte att du inte begriper vad disk. eller diskussion betyder. Jag vet inte vad du menar med din fråga i slutet; Ingen förkortning syns i din signatur. Utopiantos (disk) 31 juli 2015 kl. 00.29 (CEST)

Nej, jag har varit tvungen att gå in i efterhand och rätta till det. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 00.30 (CEST)

Vad tycker ni andra? Föredrar ni att det står diskussion, d, disk eller diskussion? Eller något annat? Utopiantos (disk) 31 juli 2015 kl. 00.36 (CEST)

Jag tycker att det är allvarligt att förändringen gjorts innan samtalet är avslutat. Jag vet dock inte hur man rättar till det.Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 00.41 (CEST)

Jag föredrar kort, före långt, men att någon ändrat i inställningarna (MediaWiki:Signature) innan diskussionen nått sitt slut är lite...b. Josve05a (nope) 31 juli 2015 kl. 01.08 (CEST)

disk. är en rimlig standard. Uppenbar om man vet att det finns diskussionssidor. Vet man inte att det finns diskussionssidor säger "diskussion" i signaturen inte så värst mycket heller. Skulle dock verkligen föredra att det finns en punkt (disk.) som signalerar att det är en förkortning, med tanke på att disk på svenska är ett helt annat ord. /Julle (disk) 31 juli 2015 kl. 02.24 (CEST)

Om denna försämring permanentas vill jag gärna veta hur man skaffar sig en personlig signatur, så att jag slipper gå tillbaka och rätta varje gång. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 02.28 (CEST)

Wikipedia:Signera diskussionsinlägg#Personliga signaturer. /Julle (disk) 31 juli 2015 kl. 02.29 (CEST)

Jag ämnar inte utnyttja möjligheten förrän denna disk är avslutad och vi vet om det finns konsensus för detta förslag. I väntan på det bör den allmänna signaturen återställas. Jag har inte lyckats utröna hur det går till. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 08.26 (CEST)

Nirmos kortade inte texten i inställningarna. Min gissning är att hans ändring gjorde att någon del av programvaran helt plötsligt kom ihåg att den där variabeln fanns. Om "diskussion" eller "disk." är bäst har jag ingen personlig uppfattniong om.

andejons (disk.) 31 juli 2015 kl. 08.48 (CEST)

För övrigt: när länken först tillkom stod det "diskussion"(februari-mars 2012). Sedan kortades det snabbt till "disk" (mars-april s.å.). Slutet på februari 2014 blev det plötsligt "diskussion" igen.

andejons (disk.) 31 juli 2015 kl. 08.56 (CEST)

andejons: inte för att klaga, men bara för sakens skull: för mig ser det ut som att "inställningsfilen" MediaWiki:Signature varit raderad en period, och återställdes. Och då tänker jag att det var den inställningen som innehöll den förkortade varianten. Men jag kan inte se innehållet, så jag vet i och för sig inte :) flinga 31 juli 2015 kl. 13.48 (CEST)

Jag återställde till tidigare utseende, d.v.s. "diskussion". Jag tycker detta bör diskuteras innan ändring. Svensson1 (diskussion) 31 juli 2015 kl. 09.16 (CEST)

Jag är emot förkortning här. Allt som gör det svårare för nybörjare. På engelska är ordet kortare (talk), men tyskarna har också diskussion. När nu möjligheten finns att göra personliga förkortningar för de som vill, tycker jag att det räcker.//Hannibal (diskussion) 31 juli 2015 kl. 09.33 (CEST)

Jag har personligen aldrig på något sätt störts av att "diskussion" är utskrivet i sin helhet, och eftersom vi i övrigt generellt försöker undvika förkortningar här på svwp kan jag tycka att det finns en pedagogisk poäng i att inte förkorta något som förekommer så frekvent som just detta ord/denna länk. /FredrikT (diskussion) 31 juli 2015 kl. 09.39 (CEST)

Oförkortat är mest genomskinligt och mer kongruent med Wikipedias språkbruk i övrigt. 81.224.253.60 31 juli 2015 kl. 10.44 (CEST)

diskussion är väl en förkortning för användardiskussion som i sin tur är en förkortning av användardiskussionssida. Larske (användardiskussionssida) 31 juli 2015 kl. 11.20 (CEST)

Det är i vart fall ett fullständigt ord. /FredrikT (diskussion) 31 juli 2015 kl. 16.13 (CEST)

Jag försökte korta ner det där långa och otympliga "diskussion" i signaturen till det kortare och behändigare "disk" när det just hade införts dubbla länkar i automatsignaturen. Nästan två år senare ändrade någon utan motivering tillbaka till det långa och otympliga. --MagnusA 31 juli 2015 kl. 15.07 (CEST)

Jag ser inget otympligt i det. Det är både estetiskt tilltalande och begripligt. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 18.33 (CEST)

Igen: vad sägs om fullständigt ord i liten text (det vill säga diskussion)? /Mvh Vostok (diskussion) 31 juli 2015 kl. 20.59 (CEST)

diskussion stor eller liten text kvittar Maundwiki (diskussion) 31 juli 2015 kl. 21.38 (CEST)

MagnusA tycks inte ha ngn diskussionssida öht att vända sig till. Det bruket tycker jag inte är lyckat alls. Annars funkar allt från hela "diskussion" till "disk" lika bra för min del. BiblioteKarin (diskussion) 31 juli 2015 kl. 22.00 (CEST)

BiblioteKarin: Lite utanför ämnet, men det har jag förstås eftersom alla användare har en sådan. Men kolla vart länken i min signatur går så ser du hur jag har ordnat det i min egen signatur. --MagnusA 1 augusti 2015 kl. 10.36 (CEST)

Ja men det vet jag ju att du har :-). Förlåt att jag var otydlig. Jag ville med skrivningen påpeka att det sättet att skriva signaturen kan vara svårtolkat, med tanke på mer nykomna användare. Att ordet "diskussion" i ngn form bör finnas med BiblioteKarin (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 10.46 (CEST)

Jag har lagt till HTML-klasser på MediaWiki:Signature. Det tillåter JavaScript att ändra både länken till användarsidan och användardiskussionssidan. På så sätt behöver inte gemenskapen vara överens om huruvida "diskussion" ska förkortas eller inte. Till exempel: Om man vill förkorta "diskussion" till "disk." så kan man lägga in

$( function () {
	'use strict';
	$( '.sig-talk' ).children().text( 'disk.' );
} );

på Special:Min sida/common.js. Det inom enkelfnuttarna kan givetvis bytas ut mot vad man själv vill, till exempel "d", "snack" eller "prat".

Jag har även gjort en finess som normaliserar användarnamn. Det betyder att den exempelvis ändrar "NirmosFejkSignatur" till "Nirmos" om jag har ändrat den synliga texten i mina inställningar, som en del har gjort. Den här finessen är inte påslagen som default, så användare som vill ha detta beteende får slå på "Gör så att den synliga texten i signaturer byts ut mot användarens riktiga användarnamn." under rubriken "Utseende" på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. Nirmos (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 19.21 (CEST)

Finns det ett filter i Bevakningslistan som ger endast "diskussion"? Nu söker jag på diskussion: som inte fungerar när det kommer att finnas alternativ. Maundwiki (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 19.49 (CEST)

Maundwiki, det påverkar bara signaturer. Nirmos (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 19.53 (CEST)

Om man ska ändra texten med javascript tycker jag det är bättre att använda följande kod:

$( function () {
	$( 'a[title^=Användare] + a[title^=Användardiskussion]:contains(diskussion)' ).text( 'disk.' );
} );

Då slipper man onödig kod i alla tusentals framtida inlägg på diskussionssidor. Även om det inte är mycket kod i varje inlägg blir det mycket kod i långa diskussioner. Dessutom fungerar det även på signaturer i gamla inlägg. /EnDumEn ✍ 1 augusti 2015 kl. 23.06 (CEST)

Banalt eller encyklopediskt?

En i mitt tycke absurd förklaring är att artiklar raderas med hänvisning till Wiktionary och därav motverkas potentiellt viktiga artiklar som befinner sig i uppbyggnadsfasen. Jag tycker artiklar såsom livsmål, bekvämlighet etc platsar sig i ett uppslagsverk. Vad tycker ni andra och vad är era erfarenheter av detta?--Vannucci (diskussion) 30 juli 2015 kl. 23.52 (CEST)

Jag känner inte igen det du beskriver. har du något konkret exempel?Yger (disk.) 31 juli 2015 kl. 04.43 (CEST)

Är inte livsmål och bekvämlighet exempel? /ℇsquilo 31 juli 2015 kl. 07.46 (CEST)

Artikeln livsmål innehöll bara klotter och raderades av förståeliga skäl. Jag kan inte se att artikeln bekvämlighet har någonsin funnits. Om det finns vetenskaplig forskning om dessa ämnen, så har jag inget emot att de skapas. Dieselmotorvagnar (till stationen) 31 juli 2015 kl. 08.07 (CEST)

Ibland görs distinktionren mellan ordboksartikel och encyklopediskt relevant text till en principfråga, som drivs för långt. Å andra sidan har vi vissa uppslag som endast behandlar ett ord, exempelvis Neger. Där hade en omdirigering till Svart (hudfärg) kunnat bespara oss många tråkigheter. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 08.33 (CEST)

Men i fallet neger är just ordet encyklopediskt intressant för att det är omdebatterad och har förändrats över tid. Jag ser det som ett (av få) klockrent exempel på när ett enskilt ord är relevant i ett uppslagsverk. /Hangsna (disk.) 31 juli 2015 kl. 08.49 (CEST)

Jag kan hålla med om att det har kulturhistoriskt intresse. Samtidigt vore en omdirigering ett Alexanderhugg. Det är också en svårighet att en del som har med människosyn att göra fokuseras kring ett ord. Som skribenter i ett uppslagsverk tar vi inte ställning men som medborgare tar de flesta, oavsett partifärg, avstånd från en rasistisk hållning, om man med detta menar att människor med olika hudfärg inte har samma människovärde. När detta görs till en fråga om ordval förenklas frågeställningen på ett enligt min mening olyckligt sätt. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 16.49 (CEST)

Om man fortsätter en diskussion på annat ställe än avsett har man inte lämnat den:[9].--LittleGun (diskussion) 31 juli 2015 kl. 17.04 (CEST)

Jag fortsätter inte den tidigare diskussionen, som helt spårade ur. Jag pekar på att artiklar om ord lätt kommer att handla om något annat. Därför bör vi vara restriktiva med dem. Det jag nu skrev handlar inte heller konkret om artikelns innehåll, vilket är vad diskussioner i direkt anslutning skall syssla med. Allt annat hör egentligen inte hemma där. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 17.11 (CEST)

Trams. Du tog upp en tråd som du lämnat utan att tillföra något till Vanuccis fråga. Läs inlägget igen.--LittleGun (diskussion) 31 juli 2015 kl. 17.23 (CEST)

Då har Du (och måhända andra med Dig) missuppfattat mig. Min avsikt är att belysa, om än inte besvara, Vannuccis fråga. Artiklar som enbart är ordförklaringar hör normalt inte här, inte heller sådana som endast innehåller etymologi. Hur detta tillämpas ser dock olika ut. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 17.29 (CEST)

Jag tycker också att Vanuccis exempel potentiellt kan passa som uppslagsord för ämnen här. Det hänger väl ofta till stor del på vad man ger artikeln för innehåll; jag har funderat på det tidigare för att jag har ibland haft svårt att förstå tankegången innan.. alla (mer eller mindre) artiklar här har ju rubriker som är ord, nästan alla uppslagsord här hade passat i en ordlista ("Egypten, ett land.", "Claes Elfsberg, ett namn." eller "X betyder Y" är också ordboksartiklar... jag vet, ni har sett poängen redan). Kan man lyckas knyta ihop ett ord med ett vettigt ämne så har man något annat än bara en ord-definition (och det tror jag ju att t ex ”livsmål” väldigt lätt kan vara, det låter utan vidare som ett ämne). Så frågan handlar väl mest om ämnesavgränsning; hur man avgränsar vad som är ett lämpligt ämne för en egen artikel och inte, och vad som går in i andra ämnen.

Men samtidigt undrar jag om det är så att artiklar raderas med sådana hänvisningar särskilt ofta numera? Ordboksartikel-mallen, har vi inte pensionerat den mer eller mindre? flinga 31 juli 2015 kl. 17.59 (CEST)

Jag som raderar mest och raderar några 100 artiklar per månad har sett högst ett eller två sådana fall per månad. Och raderar aldrig bara pga det är ett Wiktionary uppslag utan i sådana fall för det endast innehåller en ordförklaring. Det är betydligt fler är de som raderas som behålls när de utgörs av ett ord men med en längre text.Yger (diskussion) 31 juli 2015 kl. 18.12 (CEST)

Jag är också inne på att många ord kan platsa men att det är viktigt med innehåll och någon form av tillförlitliga källor. Istället för att bara skapa en ny artikel som man tycker borde finnas och sedan köra fast, kan man börja med ta sig tid att kolla upp om ämnet är relevant samt hur fakta- och källtillgången ser ut. Jag tror att många tjänar på det. /Kyllo|diskutera?★ 31 juli 2015 kl. 18.25 (CEST)

Runt 2008-2009 raderades många uppslagsord med hänvisning till wiktionary för att de skulle vara ordboksartiklar. Visst kan rena ordboksartiklar även platsa på wikipedia. Jag tycker då främst att det då skall reserveras för vissa ord som antingen har en intressant historia, eller har en specifikt tillämpning som är lämplig att beskriva. Orden livsmål och bekvämlighet låter inte som några ord som passar för artiklar, att det skrevs en artikel om bekvämlighet som var en essä som kritiserar lathet vore direkt olämpligt. Om någon tror sig kunna skriva ett uppslagsord som encyklopediskt beskriver ordet bekvämlighet utan att bli en ren ordförklaring, personliga reflexioner eller långdragen diskussion om hur ordet används i ett mycket specifikt sammanhang får dock gärna försöka och kanske jag skulle kunna ändra mig.FBQ (diskussion) 31 juli 2015 kl. 19.09 (CEST)

Jag kan inte heller se att "livsmål" på något sätt är lämpligt som uppslagsord. Betydelsen, mål i eller med livet är i stort sett självförklarande. Sedan finns filosofiska eller psykologiska modeller eller olika typer av rollspel som inskränkt betydelsen till vissa i dessa betydelsefulla eller intressanta mål. De kan generellt sett beskrivas i respektive artikel. Om det fanns förutsättning att skapa väl källbelagd sida som förklarade alla viktigare modeller där begreppet används kunde jag möjligen tänka mig en artikel, annars känns den ganska överflödig och riskerar tvärtom att i stället bli förvirrande.FBQ (diskussion) 31 juli 2015 kl. 19.16 (CEST)

Nej, förutsättningen är förstås att det finns något substantiellt att säga under rubriken ”livsmål”, forskning om livsmål eller vad som menas med termen (ganska luddigt för mig), att det går att knyta till ett ämne, och att det ämnet inte egentligen passar bättre någon annanstans. En sak jag var ute efter var att alla artikelrubriker (med tänkbara undantag av tecken, t ex, 1, τ eller π) är ord. Det borde alltså vara något annat, förslagsvis att det saknas (unika) substantiella ämnen att "fylla" vissa ord med, eller knyta till (unika, alltså så att de inte passar bättre någon annanstans). (Teoretiskt skulle det kanske gå att knyta något till ordet bekvämlighet, bekvämligheter (en viss typ av föremål), idéhistoria kring bekvämlighet (t ex vad som ansetts ge bekvämlighet (??), eller vad som setts som bekvämligt/vad som talas om som bekvämligt...) men det lär nog finnas andra artiklar att stoppa i det, som rör t ex inredningshistoria, hushållsstandard.. lathet). flinga 31 juli 2015 kl. 20.22 (CEST)

Ett exempel. Ska vi har artiklar som Rättfärdig? Jag tycker inte det är mycket mer än en ordförklaring och då tycker jag inte den platsar här. /Hangsna (diskussion) 31 juli 2015 kl. 20.34 (CEST)

Jag är benägen att hålla med. Det finns ingen utvecklingspotential i sådana artiklar. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 18.50 (CEST)

Finns åtskilligt att säga om Rättfärdig, t.ex. vad det innebär att vara rättfärdig enligt olika religioner och filosofier. Den engelska artikeln är mycket mer än en ordförklaring. Lsj (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 10.31 (CEST)

Vissa kan vara lite väl snabba när de underkänner "ordboksartiklar". Ett exempel jag själv stött på är uppslagsordet intellektuell som inte ansågs vara en substantivform och därför flyttades till intellekt och omarbetades något. Jag menar att intellektuell är ett eget begrepp och att båda har en plats i uppslagsverket (jämför en:intellectual och en:intellect).

Uppslagsord ska helst vara substantiv eller egennamn, men det finns exempelvis en del adjektiv som är egna begrepp och därmed kan förtjäna egna artiklar. Jag vet dock inte om rättfärdig är ett sådant fall. Om artikeln flyttas bör eventuellt vi ha en artikel om rättfärdighet och en om rättfärdigande istället. Väsk ✎ 2 augusti 2015 kl. 16.39 (CEST)

I fallet "intellektuell" håller jag med om adjektivet platsar i en egen artikel. Vad gäller "rättfärdig(het)" finns det inget som inte kan sägas i substantivets. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 16.47 (CEST)

Rättfärdig kallas på engelska righteous medan righteousness betyder rättfärdighet. Det känns därför mer rätt att artikeln flyttas till rättfärdighet. --Vannucci (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 21.04 (CEST)

Bästa bidragen under juni

Leahy-klass utsågs till juni månads bästa nya artikel. Samtidigt har Näver framröstats som den bästa artikelutökningen. Av projektets 231 nya och 166 utökade juliartiklar har 24 respektive 19 nu blivit nominerade. Välkomna att rösta eller att lista augustiartiklar. Vänliga wikihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 04.50 (CEST)

Leahy-klass (vänster) och Näver (höger).

Kvalitetsmätningen – augusti

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Städa och språkvård har gått upp, annars återigen lite ner på de "vanliga" kategorierna, glädjande nog även på Global denna månad.Yger (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 15.47 (CEST)

Förargligt att plagiat och ickewiki inte var 0. Särskilt ickewiki hade en snygg, lång 0-svit, som nu bröts.--Historiker (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 18.33 (CEST)

Går kategorin "Källor" någonsin ner? När det gäller "Ickewiki" så gäller det just nu bara Potatisbladmögel, men jag tycker att den ser helt okej ut. /ℇsquilo 4 augusti 2015 kl. 08.36 (CEST)

Min förmodan är att kategorin "Källor" hela tiden fylls på av nyupptäckta gamla artiklar, som förses med mallen. Mörkertalet är som vi vet stort. Tostarpadius (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 09.00 (CEST)

Enda sätten att få ner kategorin källor är att källbelägga eller radera tveksamma saker. Att källbelägga är jobbigt och att radera möts av protester. Så den lär nog inte gå ner snart. --افيراتير (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 09.43 (CEST)

Jag brukar öka på kategorin genom att lägga till {{källor}} i alla artiklar jag hittar som inte har några källor, men den här månaden gjorde jag faktiskt en drive för att källbelägga de artiklar jag kunde i Kategori:Alla artiklar märkta med mallen källor. Tyvärr så verkar det som att även artiklar med mallarna {{ifrågasatt uppgift}} och {{källa behövs}} hamnar där, vilket gjorde att projektet ganska snabbt kändes meningslöst. Utan tillgång till just den källa som påståendet i fråga kommer ifrån hjälper det ju inte att jag verifierar merparten av innehållet från en annan källa. /ℇsquilo 4 augusti 2015 kl. 14.20 (CEST)

(Att ickewiki inte var noll var för att sammanställningen gjorde just då, några timmar hit och dit så hade det nog varit noll.) Gällande källor så har vi en otrolig "back logg" att beta av. Det finns massor av äldre artiklar som saknar källor som borde haft det. Jag ser dock ett problem i att det ofta kommer även ny artiklar som saknar källor, finns det konsensus för att snabbradera nyskapade artiklar där ingen källa anges? Jag tror att det skulle få bort "framtida problemet" och då skulle det vara ett konstant antal artiklar som ligger bakåt i tiden utan källor, då skulle det i alla fall vara hanterbart (eftersom det är mätbart och konstant). /Hangsna (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 18.15 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Finns det ett verktyg som snabbt kan tagga artiklar med dessa mallar? På en.wp finns Twinkle, men jag skulle vilja ha ett verktyg som jag kan t.ex. snabbt klicka på för att sätta in en {{Källor}} med månadens datum på toppen av artikeln, finns ett sådant verktyg skapat för sv.wp ännu? Josve05a (nope) 4 augusti 2015 kl. 20.15 (CEST)

På Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets finns "Lägger in en knapp som låter dig lägga in en åtgärdsmall högst upp på en sida när du befinner dig i redigeringsläget. (Fungerar endast i Mozilla Firefox).", kan det vara något? /Hangsna (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 20.17 (CEST)

(Svar på tidigare inlägg av Hangsna)Jag har börjat mer bestämt rensa mycket korta alster, som saknar källor och inte har artikel på annan språkversion. I övrigt ser jag det som positivt det blir fler artiklar med källor behövs. Det är en varning till läsarna från oss och visar vi ser allvarligt på kravet på källor.Yger (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 20.34 (CEST)

Jag håller med om "varningsfaktorn" med att malla och det är bra att det mallas. Detta är ett återkommande argument och det är helt klart värt att ta med i beräkningen. Dock har jag (som tidigare) svårt att köpa det argumentet när det handlar om mallningar som ligger flera år tillbaka. Det känns mer som "vi varnar för att detta är dåligt, men vi gör inget åt det". Då ser jag hellre att dessa uppgifter som är så gamla tas bort och om någon känner att de måste vara med så får väl den personen lägga in källa när påståendet läggs tillbaka. (Givetvis med undantaget när uppgiften inte är speciellt kontroversiell eller när det är "okynnesmallat".) /Hangsna (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 20.41 (CEST)

Ja om du tänker på {{kb}} håller jag helt med.Yger (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 20.47 (CEST)

Jag har plockat bort källmallar varje månad det senaste kvartalet, men som någon skriver tror jag att det är fler som tillkommer av andra. Det är bra om man tänker sig för innan man mallar. Man bör fråga sig: 1. Finns det ett problem? 2. Kan jag själv åtgärda det utan att malla, eller är det bättre att ta upp det på diskussionssidan istället? 3. Är det så att man mallar för att man inte har lust eller tid att åtgärda det för stunden kan man försöka åtgärda det senare. Annars kan man avmalla andra artiklar. Nyskapade artiklar är ofta i större behov av åtgärder. Men har man möjlighet tror jag generellt sett att det är bättre att man själv försöker åtgärda det än att malla. Det sänder även ut signaler till andra användare att göra samma sak.

Något annat som är värt att upplysa om i sammanhanget är att man bör ta bort en åtgärdsmall när man åtgärdat problemet eller ser att det är åtgärdat av någon annan. Annars finns det risk att den blir liggande länge helt i onödan. Jag kan tycka att det borde stå i (de stora) åtgärdsmallarna att mallen kan raderas när problemet är åtgärdat, för en del tycks tro att mallen måste raderas av den som lagt in den, alternativt en administratör. När jag kontrollerar dokumentationen till källmallar tycks det inte heller där stå någonting om när eller hur mallen ska raderas. /Kyllo|diskutera?| 6 augusti 2015 kl. 13.44 (CEST)

Känner sig någon hugad att välja något för denna månad? Först till kvarn... :) /Hangsna (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 17.40 (CEST)

Kanske en insats mot Wikipedia:Projekt åtgärdsbehov 2009 igen? Det var längesedan vi hade det projektet som månadens kvalitetsprojekt. Det finns lite olika typer av kvalitetsproblem som man kan välja att försöka åtgärda. Det mesta verkar röra brist på källor, men även globalt perspektiv, historiskt perspektiv, vem-mallar och stubbavsnitt. Höstblomma (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 07.25 (CEST)

Förslag till ändring av handhavandet av Bybrunnen på svenska Wikibooks

Jag har just lagt in ett sådant förslag här: b:Wikibooksdiskussion:Bybrunnen#Förslag till åtgärder av problemet med de centrala meddelandenas totala dominans. och emotser eventuella kommentarer och eventuella invändningar där. Observera att samma slags uppdelning som jag föreslår kan ha relevans för andra smärre sidoprojekt, vars motsvarigheter till WP:BB också domineras av "rundskrivelserna". M. v. h., Jörgen B (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 13.39 (CEST)

Svarat där. -- Innocent bystander 3 augusti 2015 kl. 14.33 (CEST)

Protest mot "bortarkivering".

Kaffeburk kom nyligen med upprepade inlägg på Bybrunnen, med försök att på olika vis mer eller mindre väl lyfta frågor om redigeringsprinciperna för Kulturmarxism till bybrunnsnivå. Samtliga inlägg i samtliga trådar samlades vartefter ihop i en tråd, som sedan i sin helhet flyttades till diskussionssidan för Kulturmarxism, där detta sedan raskt arkiverades.

Jag skrev själv en del i en av trådarna. Jag undvek att diskutera Kulturmarxism, utan höll mig till de principiella frågor som Kaffeburk väckt om värdet av "akademiska källor". Jag fick sedan på min hemsida dels beröm, dels invändningar mot detta inlägg. Några föreslog att delar av inlägget kunde inarbetas i våra riktlinjesdokument. Edaen däremot ansåg att jag gåve en för positiv bild av akademikan. I så måtto låg Edaens ståndpunkter väl närmare Kaffeburks; men jag har fått intrycket att deras kritik kommit "från rätt motsatt håll". (Edaen verkar inte heller alls att vara inne på några tankar om att vissa politiska grupperingar avsiktligt och samplanerat skulle ha tagit över akademikan, vilket litet grovt sammanfattat var ungefär vad Kaffeburk hävdade.) Diskussionen har fortsatt på min diskussionssida (dock än så länge utan Kaffeburk); och i sitt senaste inlägg hänvisar Edaen till vad jag skrev på Bybrunnen.

Det jag skrev på BB hade alltså (nästan spårlöst) försvunnit härifrån. Materialet återfinns nu inte alls på Bybrunnen eller i dess arkiv. Det finns en arkiverad uppgift om material "flyttat högre upp" här: WP:Bybrunnen/Arkiv 2015-07#Inlägg med rubrikerna "Nya rubriker, finns riktlinjer?" och "Subkultur inom Wikipdia?" av Kaffeburk; men något material "högre upp" finns inte alls, varken där eller på andra BBarkivsidor. Den enda riktiga ledtråden är en kommentar från MagnusA som fortfarande ej arkiverats från Bybrunnen, här: WP:BB#Kaffeburks diskussionstrådar som är fortsättning på diskussion:Kulturmarxism, där det står att visst material flyttats till Diskussion:Kulturmarxism. Där snabbarkiverades det, bland annat med hänvisning till att mycket av det inte berörde kulturmarxism; se Diskussion:Kulturmarxism/Arkiv 2015#Snabbarkivering.

Det är helt korrekt att mycket av det som stod i tråden inte egentligen hade med den artikelns redigering att göra. Detta gäller åtminstone mina och Edaens inlägg i tråden; men det beror på att vi inte diskuterade kulturmarxism, utan den mer principiella frågan om värdet av kollegialt granskade och andra "akademikaartiklar" som källor. Vi förde nämligen en diskussion på Bybrunnen, inte på Diskussion:Kulturmarxism; och det är klart att denna inte hade särskilt stor relevans för den enskilda artikeln.

Jag är av åsikten, att denna tråd visserligen (förstås) gärna kunde arkiveras i BB:s arkiv, men inte tas bort helt från BB med undersidor. Om ingen kommer med goda skäl emot, och ingen föregriper mig, så kommer jag att peta in den i BB-arkivet från juli. Jörgen B (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 16.10 (CEST)

Framförallt att ditt intressanta, relevanta och väldigt ”matiga” inlägg försvann från BB var något jag också tänkte på då och tyckte var ett problem med flytten av tråden/trådarna. flinga 3 augusti 2015 kl. 16.29 (CEST)

(Och apropå mitt inlägg i den arkiverade diskussionen där, så var det fel av mig att det saknades hänvisning från Bybrunnen, jag hade sett fel vilket jag upptäckte efter arkiveringen av den diskussionen.) flinga 3 augusti 2015 kl. 16.47 (CEST)

Jag tror det blir bättre att starta en ny diskussion, det har förmodligen större chans att leda till något positivt. /Hangsna (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 21.32 (CEST)

Så småningomen, ja, och då antagligen på lämplig riktlinjesdiskussionssida. Vi skall givetvis inte använda arkiven till aktiva diskussioner. Däremot behöver vi av många skäl kunna följa historiken via arkiven; och nyare inlägg skall kunna hänvisa till arkiverade diskussioner från BB, utan att behöva tillfoga en ursäkt om att "av någon orsak är den relevanta BB-diskussionen bara arkiverad i arkivet till diskussionssidan för Kulturmarxism'' - vilket ju skulle ge en rätt konstig biton och lätt göra att antingen BB:s arkivering eller själva diskussionsinläggens rimlighet (eller båda) ifrågasattes.

Det vi diskuterar just nu är en korrigering av en enligt min uppfattning klart olycklig och felaktigt genomförd "bortarkivering" av BB-material. Det går inte nu - annat än genom att gissa sig fram till att material finns på annat håll än vad som påstås. Framtida diskussionsinlägg kan inte ersätta en riktigare arkivering. Jörgen B (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 18.02 (CEST)

Så vad begärs med denna tråden? Att det "om-arkiveras" på ställe så att det kan hittas i "rätt" arkiv? Att vi kommer fram till att det är bra om vi arkiverar bättre? Om syftet inte är att vi ska diskutera innehållet i de inläggen så förstår jag inte riktigt meningen med denna rubrik mer än att det är bra om vi arkivera på ett sätt/ställe som gör alla nöjda. (Jag ser att mitt inlägg med så många frågor kan se lite drygt ut, det är inte min avsikt utan mer att försöka skapa tydlighet kring tanken och hur vi går vidare.) /Hangsna (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 18.08 (CEST)

Som rubriken säger, var syftet en protest mot bortarkiveringen, inte en diskussion av sakfrågorna. Kanske det konkreta syftet litet kan sägas vara att man bör tänka sig ännu bättre för, innan man arkiverar BB-inlägg på annat ställe än i BB-arkiven. Huvudsyftet är dock förstås att rätta det som gjorts i det här specifika fallet. Man bör dock EMRÅ inte utan vidare ge sig in i arkiv för att rätta dem. Därför skrev jag först denna avsiktsförklaring:

Om ingen kommer med goda skäl emot, och ingen föregriper mig, så kommer jag att peta in den i BB-arkivet från juli.

@Hangsna: har du någon invändning mot att jag gör det jag skrev att jag tänkte göra? Jörgen B (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 18.51 (CEST)

Då förstår jag. Att dubbelarkivera den för att den ska vara sökbar även här kan jag köpa. /Hangsna (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 19.21 (CEST)

 Utfört Jörgen B (diskussion) 9 augusti 2015 kl. 19.25 (CEST)

Får debattartiklar användas som källor?

Det är en enkel frågeställning som inlett en stor diskussion här.

Min åsikt framgår på diskussionssidan. Kortfattat är min åsikt att debattartiklar av för ämnet relevanta personer (det vill säga personer med relevant utbildning/kunskaper eller som på något avgörande sätt utmärker sig som relevanta) bör få användas som källa, speciellt till åsikter (såsom de som kan förekomma i ett avsnitt innehållande beröm eller kritk). Beroende på sammanhang är det möjligt att dessa även kan vara lämpliga som källor till fakta. Riktlinjen Wikipedia:Källhänvisningar innehåller vad jag kan se inget förbud mot användning av debatt artiklar, medan essän Wikipedia:Trovärdiga källor (som många ofta hänvisar till) innehåller lite motstridiga uppgifter. Först sägs det att "Debattartiklar, krönikor och ledarspalter är ofta vinklade, och bör undvikas som källor." sen anges under rubriken "Ledare, samt debattartiklar och krönikor skrivna av kända personer" att dessa källor "Kan användas som källa för skribentens åsikter och som exempel på åsiktsströmningar i samhället." och "Bör inte användas som källa för hårdfakta. Använd hellre den källa skribenten hänvisar till, om den går att identifiera." Jag håller med den senare delen (det som är skrivet bredvid "Ledare, samt debattartiklar och krönikor skrivna av kända personer").

Då jag är för användandet av dessa källor så låter jag andra förklara deras ställning mot dessa artiklar som källor. Dieselmotorvagnar (till stationen) 5 augusti 2015 kl. 07.31 (CEST)

Allt beror på sammanhanget. För mig är det självklart en debattartikel är OK som källa för ett påstående som beskriver just en debatt ("Slussenfrågan har varit kraftigt diskuterad"). Också i andra sammanhang måste det var helt OK. Om X-partiets hållning i Yfrågan presenterades i en debattartikel, eller för att skriva XX är positiv till YYY, som ges stöd av en debattartikel där XX just uttrycker sympati för YYY. Yger (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 07.52 (CEST)

Vill bara påminna om denna diskussion: Wikipediadiskussion:Att skriva om politik#Göra om till mer praktisk guide. Edaen (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 07.52 (CEST)

Instämmer med Yger. Debattartiklar är däremot oftast mindre lämpliga som källor till sakuppgifter.

andejons (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 08.10 (CEST)

Jag kommer att ta vid diskussionen Edaen länkar till (i eftermiddag när jag är hemma), men vill inflika att jag instämmer att debattartiklar kan användas för att beskriva en debatt, men att däremot ta enskilda individers åsikter som sakinlagor/fakta för omständigheter i kritikavsnitt vänder jag mig emot. Det skulle bara ge en mängd polemiska artiklar med avgrundsdjupa urvals- och POV-problem. dnm ^{(d | b)} 5 augusti 2015 kl. 08.19 (CEST)

Debattartiklar är alster där en person för fram sin åsikt. De är därför en utmärkt källa till vilken åsikt en person har i en viss fråga. Därutöver; kan en kritisk debattartikel användas som källa för att något är kritiserat? Formellt sett ja, eftersom kritiken faktiskt har framförts svart på vitt. Om kritiken sedan är relevant är en annan fråga. /ℇsquilo 5 augusti 2015 kl. 08.28 (CEST)

Jag vill nog problematisera frågan lite ytterligare, med ett aktuellt exempel. Den 3 juli 2015 skrev författaren Harald Norbelie en uppmärksammad artikel om dödshjälp. Den publicerades på den kanske mest typiska debattsidan som vi har i Sverige, DN Debatt.

"På nittiotalet gjordes en utredning om vård i livets slutskede. Den lade fram sina direktiv 1997 och då slogs också fast att dödshjälp inte var aktuellt. Den frågan var för känslig. Där duckade politikerna."

Detta lilla citat från en typisk debattartikel rymmer några olika delar. En passus bör kunna uppfattas som helt trovärdig och saklig information: På nittiotalet gjordes en utredning om vård i livets slutskede. Den lade fram sina direktiv 1997... Dessa uppgifter är lätta att kontrollera och i sig okontroversiella. Sen kommer en del som kräver lite mer eftertanke: ...och då slogs också fast att dödshjälp inte var aktuellt. Formuleringen "inte var aktuellt" är en konklusion som säkert rymmer en hel del nyanser som möjligen skulle kunna vara relevanta i sammanhanget, men som inte redovisas i hans formulering. Sedan skriver han: Den frågan var för känslig. Där duckade politikerna. Det är en helt subjektiv beskrivning som inte kan stå som fakta i sig. Men informationen kan mycket väl vara relevant om den framförs som ett uttryck för författarens egen uppfattning.

Jag vill med detta lilla exempel påvisa att det i vissa sammanhang mycket väl kan finnas enskilda, specifika och verifierbara uppgifter som kan behandlas som ren fakta, medan andra delar av samma artikel antingen kan fungera som verifiering av ett uttalande, eller helt underkännas eftersom de är åsikter som inte är relevanta i ett WP-sammanhang. Så ser det ut i mängder med publicistiska sammanhang. Jag tror därför att vi förenklar för mycket om vi säger att gränsen ska gå vid något som vi definitionsmässigt pekar ut som debattartiklar. Den här typen av olika nyanser (och därmed trovärdighet i uttalandena) finns även i en massa andra texter, med annan prägel. Gränsen går istället mellan vad som är en åsikt och vad som är en sakuppgift. Det avgörs ofta med hjälp av en god källkritik och -analys. Lindansaren (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 08.44 (CEST)

Jag håller i sak med Lindansaren om att sakuppgifter kan källhänvisas till debattartiklar. Emellertid önskar jag beträffande det givna exemplet, "På nittiotalet gjordes en utredning om vård i livets slutskede. Den lade fram sina direktiv 1997 ..." att källhänvisningarna ges till utredningen och till det framtagna direktivet istället för till en debattartikel. Deryni (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 10.43 (CEST)

När det gäller att påvisa att en debatt har ägt rum, kritik har framförts eller en åsikt hävdats är det förstås, som flera redan påpekat, helt okontroversiellt att använda debattartiklar och opinionstexter som källor. Avseende sakuppgifter för Lindansaren ett nyanserat och vettigt resonemang i inlägget ovan. Bredman (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 11.54 (CEST)

Jag ser inte behovet. Kan man bekräfta med andra källor kan man lika gärna använda dem, kan man inte det tycker jag det finns skäl nog att undvika att skriva det.

andejons (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 13.52 (CEST)

Kan inte annat än instämma i det andejons skriver. Det ger också större trovärdighet åt artiklarna och mindre konflikter om innehåll och form. Bara vinster. dnm ^{(d | b)} 5 augusti 2015 kl. 14.02 (CEST)

Självklart har du rätt, Andejons. Det är det jag menat hela tiden. Adville (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 14.07 (CEST)

Citatet av Norbelie innehåller varken några åsikter eller kritik. Det innehåller, som Lindansaren påpekade, dels fakta som bättre källbeläggs med den utredning som den hänvisar till, dels spekulationer om vad som föranledde utfallet av utredningen. Inget av detta kan användas som källa. Däremot kan artikeln som helhet användas som källa på att Harald Norbelie förespråkar dödshjälp. /ℇsquilo 5 augusti 2015 kl. 14.14 (CEST)

Den informationen känns om möjligt endast intressant i artikeln om subjektet själv för att informera om personens åsikter och ställningstaganden, inte i artikeln dödshjälp. Det är kanske vad du också menade Esquilo? dnm ^{(d | b)} 5 augusti 2015 kl. 14.30 (CEST)

Japp! /ℇsquilo 5 augusti 2015 kl. 17.20 (CEST)

RFSL

Jag skulle vilja fler bedömde om det är korrekt radera denna information som jag tycker togs bort för lättvindigt. Diskussion etc på artikelns diskussionssida.Yger (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 10.52 (CEST)

Kontroversiella påståenden utan källhänvisning anser jag kan bör tas bort utan diskussion. -- [ jiˈesˌdeːo ] 5 augusti 2015 kl. 11.41 (CEST)

Om uppgifterna kan källbeläggas är de relevanta att ta upp i artikeln. Den statliga utredning som nämns (SOU 1982:61) kanske kan fungera som källa, men då bör det finnas en sidangivelse så att påståendet går att kontrollera. Så jag tycker det var rätt att ta bort stycket. Bredman (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 12.06 (CEST)

Så här står det i betänkandet:

RFSL anförde att det kunde ifrågasättas om det inte mer skadade än gagnade unga människor att inte få sexuella erfarenheter i takt med sin övriga personliga utveckling, att det var otillfredsställande att utredningen uttalat sig så negativt om sexuellt umgänge mellan barn och vuxna även i de fall initiativet kom från den yngre samt att de olika omständigheterna vid barns sexuella upplevelser inte granskats särskilt ingående och att barnpsykiatrisk eller barnpsykologisk expertis inte tillkallats. (SOU 1982: 61, s. 45

Edaen (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 12.24 (CEST)

Själva diskussionen och argumenteringen kanske är bättre att föra på artikelns diskussionssida? --MagnusA 5 augusti 2015 kl. 12.30 (CEST)

Ett påpekande angående beskrivningen i inlägget som startade tråden: Påståendet togs inte bort. Det fanns (och finns) redan i artikeln. Det som togs bort var ett dubblerat inlägg med egen rubrik, där påståendet alltså upprepades. / Ternarius_D 5 augusti 2015 kl. 14.11 (CEST)

Ja jag missade det och missuppfattade därför det hela. Jag får tacka för ert tålamod att jag startat en tråd på lite felaktiga premisser.Yger (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 16.39 (CEST)

Googledoodle

Har gjort en notering om det tidigare, så jag tänkte passa på att påpeka att dagens google doodle en:Adoniran Barbosa saknar artikel på svenskspråkiga wikipedia för den som känner sig manad. Mvh FBQ (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 22.31 (CEST)

 Gillar Och för den som vill göra sådant här systematiskt finns Wikipedia:Projekt aktuellt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 6 augusti 2015 kl. 23.35 (CEST)

 Gillar ... och Månadens uppdrag. Deryni (diskussion) 7 augusti 2015 kl. 20.34 (CEST)

Expo Fler ögon behövs

I förgår försökte jag styra upp diskussionen föra att få en mer lösningsinriktad diskussion på problematiken med artikeln expo. Diskussionen har blivit ohållbart stor. Tyvärr så har det fortsatt med allmänna diskussioner istället för att konkret gå in på de saker som står i ett färdigt förslag, och därför ber jag om nya friska ögon. Ni behöver inte läsa igenom hela den långa diskussionen, det orkar ni antagligen inte, utan utgå ifrån förslaget och skriv synpunkter under de olika rubrikerna. Är något oklart kan ni fråga varför det står som det gör. Här är en direktlänk till "uppstyrningen". Adville (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 09.42 (CEST)

Förhoppningsvis blir då de "nya ögonen" inte dränkta av många och långa inlägg från de redan inblandade. Det kan förstås vara en medveten taktik och då är det illa för eventuella "nya ögon"... --MagnusA 19 augusti 2015 kl. 09.56 (CEST)

MagnusA berör något väsentligt. Det är extremt otacksamt ge sig in i denna artikel och dess diskussion, oberoende hur bra man är på att styra upp diskussioner eller förstår grundfrågan - hur få till en balanserad textversion. Jag har funderat att själv ge mig in, men känner det bara är slöseri med min tid och energi. Och även om jag skulle lyckas så spenderar jag hellre den på andra aktiviteter på Wikipedia, jag tycker nämligen inte artikeln är så värst viktig. Jag rekommenderar att åsätta den en POV mall och låta det hela vara. Vi har ändå betydligt mer POViga artiklar, makedoniska namnfrågan (vår kanske värsta artikel), Israel-Palestina konflikten etc. Och min lärdom är att de som är ivriga att få till "sin text" är sina egna värsta fiender. I vissa ögonblick skulle jag vilja se et scenario där ingen av dessa tilläts engagera sig i artikeln, utan lät 3-4 erfarna, utan personligt engagemang i frågan, i lugn och ro arbeta igenom texten. Ett alternativ vore att tillämpa Wikipedia:Diskussioner för att nå samförstånd strikt och klippa de inlägg som strider mot den. Men så fungerar inte Wikipedia och då får vi lov att acceptera att ivrigheten ibland tar överhand och medför går det åt h-e med denna typ av artiklar.Yger (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 10.15 (CEST)

Jag förstår både Yger och MagnusA, men det positiva är att det nu finns ett konkret förslag att diskutera och ta ställning till (eller förändra i). Förutsättningarna är därför bättre än tidigare för en konstruktiv diskussion. Med fler ögon kan nya infallsvinklar komma fram och resultatet bli bättre. Nya ögon är mer än önskvärda.

Förslaget som nu ligger på bordet går att läsa här (förslaget omfattar samtliga tre delar i historieavsnittet) och är tänkt att ersätta detta avsnitt (specifikt underrubriken "Bakgrund").

Jag kan inte tala för de andra, men för egen del har jag tänkte lämna utrymme – genom att dra ner på antalet inlägg – för nya användare att reflektera och diskutera. Jag hoppas även de andra mycket aktiva i diskussionen kan tänka sig att följa samma exempel. Vi behöver komma bort från låsningen. Har någon en direkt fråga till mig rörande förslaget eller vill veta större helheter (sammanhangen) av citaten i förslaget så svarar jag givetvis. dnm ^{(d | b)} 19 augusti 2015 kl. 14.58 (CEST)

Jag kan förstå MagnusA:s och Ygers synpunkter, diskussionen hade länge karaktären av att båda sidor försökte dränka varann med synpunkter, men mitt intryck är att diskussionen nu så sakteliga börjar gå mot att de inblandade diskuterar faktafrågor. Samtidigt kastar jag en smula sten i glashus; jag undviker av princip att editera i uttalat politiska artiklar, eftersom jag tycker att min tydliga politiska ståndpunkt kan göra det svårt för mig att se frågor från "den andra sidan" så bra som det kan behövas i sådana fall. Jag ser dock inte samma svårighet att debattera om politiska artiklar. Emellertid, just för att jag tycker att diskussionen nu blivit mer konstruktiv, ser jag det som att ett eget deltagande i den närmar sig att verkligen skriva i själva artikeln, och det anser jag alltså att jag, av princip, inte bör göra. Detta hindrar mig givetvis inte att uppmana andra att delta i debatten; tvärtom, jag tror att ett deltagande av personer utan de nuvarande deltagarnas tydliga och starka, politiska ståndpunkter kan vara nyttigt för att hindra diskussionen att på nytt glida ner i ett bollande av färdiga åsikter fram och tillbaka. / Ternarius_D 19 augusti 2015 kl. 15.28 (CEST)

Jag har hoppat in då och då i debatten, men har börjat misströsta, inte minst för att jag inte bara måste läsa in nya källor varje gång, utan också ge mig in i en exegetisk diskussion om sagda källor. Nu måste varje nytillkommen användare sätta sig in i textmassor som vida överstiger artikeln själv, vilket strider mot själva idén om en encyklopedi som alla kan redigera. Och själva diskussionen om artikeln har nu långt fler läsare än artikeln har. Det är bara en liten grupp användare som ägnar i princip all sin wiki-tid åt Expo som verkar begripa hur källorna ska uttolkas.--ボスニア (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 16.00 (CEST)

Alla ni som kämpar med att förbättra artikeln om Expo ska ha beröm för det. Uppenbarligen är det ingen lätt uppgift att enas. Men kanske vore det bästa om en mall sattes dit, artikeln hellåstes på obestämd framtid och samtliga inblandade lämnade den ifred för gott. Annars spår jag att antalet byte som lagts till i diskussionssidan denna månad kommer att överstiga 500 000. Tänk så många andra artiklar som hade kunnat förbättras. Utopiantos (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 20.01 (CEST)

Om artikeln låses mer eller mindre permanent är verkligen den mannakraft som lagts ned förspilld. Häromdagen gjordes en konstruktiv redigering, men den fick inte stå kvar. Jag förstår inte varför. Själv har jag tagit min hand från diskussionen på grund av polariseringen. Varje försök att balansera uppfattas som ett ställningstagande för den ena eller andra sidan. Jag hoppas att Ternarius har rätt, men jag vågar knappt tro det. Tostarpadius (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 20.58 (CEST)

Det vore ett oerhört allvarligt nederlag för WP och våra arbetsmetoder om vi skulle ge upp våra normala arbetssätt - utformningen ska vara balanserad, påståenden ska bekräftas med trovärdiga källor, oenighet löses genom diskussioner som leder fram till konsensus. WP är ett uppslagsverk i ständig publicering. Alla publicerade artiklar måste i varje ögonblick hålla måttet som informationskälla för den som vänder sig hit. Det är inget speciellt med denna artikel, så länge som man inte väljer att frångå dessa huvudprinciper i just detta fall. Lindansaren (diskussion) 20 augusti 2015 kl. 08.29 (CEST)

Vi har tydliga förbehåll mot att artiklarna ibland inte håller måttet.--ボスニア (diskussion) 20 augusti 2015 kl. 14.53 (CEST)

@Bothnia: Jaha, vi ska alltså kunna bortförklara medvetna brister med uppmaningen "skyll dig själv läsare, för vi har ju varnat att det inte går att ta oss på allvar"? Förbehåll är till för att förklara och beklaga att det tyvärr kan förekomma brister, men kan knappast vara en legitimering av medvetet undermåliga artiklar. Lindansaren (diskussion) 20 augusti 2015 kl. 19.20 (CEST)

Det där var en ganska cynisk missuppfattning av det jag menade. Du vet bättre än så.--ボスニア (diskussion) 20 augusti 2015 kl. 20.27 (CEST)

OK Bothnia, jag kan hålla med. Sorry. Men faktum kvarstår. Vi ska aldrig se mellan fingrarna med brister som vi känner till, bara för att vi inte kan lösa våra interna redigeringstvister. Lindansaren (diskussion) 20 augusti 2015 kl. 20.32 (CEST)

Punkt 1 i det förlaget som Dnm hade skrivit har nu, med smärre justeringar gått igenom nålsögat på diskussionssidan. Det går om viljan finns. Dock så är det några punkter kvar, och därför behövs det fortfarande fler ögon. Det som Lindansaren påpekar är väldigt viktigt. Vi får inte kringgå källkraven på artiklarna bara för att nå en slags "konsensus". Vi skall heller inte tolka källorna och lägga ihop två-tre källor för att försöka få fram vad vi själva anser, utan det måste finnas källor för de påståenden som läggs till (eller skall vara kvar). (Eftersignering Adville (diskussion) 20 augusti 2015 kl. 20.12 (CEST))

Nu har ännu en återställning gjorts. Behovet av nya röster i samtalet är större än någonsin. Tostarpadius (diskussion) 21 augusti 2015 kl. 10.19 (CEST)

Gjorde allvar av hotet på BOÅ för ett par dagar sedan och blockerade återställaren. Med påföljd att jag själv hamnat i korseld med krav (från sympatisörerna?) på avblockering. Vilket bekräftar mina och Ygers farhågor i början av den här tråden. --MagnusA 21 augusti 2015 kl. 10.59 (CEST)

Användaren har gjort konstruktiva ansatser, men samarbetsviljan har alltför ofta brustit. Jag har därför stor förståelse för åtgärden. Tostarpadius (diskussion) 21 augusti 2015 kl. 11.56 (CEST)

MagnusAs åtgärd får i denna situation ses som något som för det hela framåt, men nog är behovet att blockera i redigeringskrig ett symtom på diskussionen. Och frågan är om det har varit ögon som efterfrågats, om det inte varit just en lejondomptör. Men då bör rubriken och frågan återspeglat detta kalla en spade en spade och inget annat.Yger (diskussion) 21 augusti 2015 kl. 12.13 (CEST)

Både på grund av blockeringen, det som förelöpte den, och det som kommit efter gör att även jag börjar att bli alltmer pessimistisk rörande artikelns framtid. Diskussionen är så snårig att det är hart när omöjligt att sätta sig in i den, och utan full insikt blir åtgärder som blockeringar gärna trubbiga verktyg. Kanske är ändå en låsning den enda vägen att få lugn och ro? / Ternarius_D 22 augusti 2015 kl. 00.47 (CEST)

Jag tror vi måste bita i det sura äpplet och hellåsa artikeln på mycket lång tid framöver om vi ska kunna bryta dessa destruktiva diskussions- och redigeringskrig som påverkar klimatet här. Obelix (diskussion) 22 augusti 2015 kl. 00.55 (CEST)

Den ensidiga blockeringen av Bredman går inte att försvara, jag har inte sett något liknande på ganska länge. Och en hellåsning på lång tid skulle vara en seger för dem som försvårat konsensus genom hålla en regelrätt filibuster.--ボスニア (diskussion) 22 augusti 2015 kl. 01.07 (CEST)

Botnias och Bredmans reaktion på MagnusA korrekta och konstruktiva agerande (han hade redan tre gånger låst artikeln för redigeringskrig, och att låsa, då en lång tid, hade varit ojust mot de som inte tagit till redigeringskrig som diskussionsteknik) gör att jag nu är extremt pessimistisk över denna artikel. Det verkar som varje försök av utomstående att få diskussionen på spåret leder till utskåpning av den som försöker. Hellre än att fler drabbas av att bli uthängda för att försöka hindra ett evigt redigeringskrig, så föreslår jag nu seriöst någon form av Alexanderhugg mot artikeln om tjafset återigen sprider sig utanför diskussionssidan (som jag vägrar läsa, det är som en ogenomtränglig djungel, och det blir omöjligt bidra med en konstruktivt inlägg, då det krävs en doktorskompetens i diskussionssidan innehåll för att klara av göra det). Jag avser om detta "bråk" inte lägger sig att vid nästa incident göra om artikeln till en kortstubbe. Yger (diskussion) 22 augusti 2015 kl. 03.25 (CEST)

Som jag uttryckt på andra håll anser jag att MagnusA i stort agerat korrekt i konflikten, men när en administratör befarar att ett redigeringskrig håller på att bryta ut, så blockerar man båda parterna och/eller låser artikeln. Att ensidigt blockera en part, som här var fallet, är vare sig konstruktivt eller korrekt. I synnerhet som den berörda användaren inte har blockerats tidigare för tydliga övertramp, det borde vi kunna enas om. Låt diskussionen ha sin gång, vart den än leder, och jag är precis lika frustrerad som alla andra över hur den svällt över alla breddar, men vi kan inte låta det bästa bli det godas fiende. Adminverktygen ska enligt min ringa mening endast användas för att avkyla konflikten när den når artikelnamnrymden.--ボスニア (diskussion) 22 augusti 2015 kl. 04.17 (CEST)

Såväl en långvarig låsning som en förvandling till stubbartikel vore ett allvarligt nederlag för allt vad vi står för. Jag har själv dragit mig ur, då jag anser att båda sidor (ett uttryckssätt jag avskyr i Wikipediasammanhang) har poänger, men riskerar att göra mig till ovän med alla genom att försöka medla. Det borde dock finnas personer här med större diplomatisk talang än den jag besitter. Tostarpadius (diskussion) 22 augusti 2015 kl. 06.07 (CEST)

Mot bakgrund av en del av det som sagts ovan vill jag påminna om ett par av Wikipedias grundprinciper. Vi är ett öppet uppslagsverk. Det innebär att artiklar går att redigera. Permanentlåsning kan därför inte komma på tal. Ingen användare har heller rätten att självsvåldigt gå in och slakta artiklar bara för att man vill ha lugn och ro. Artikeln är full av källbelagd och relevant information som många användare har lagt ner mycket tid på att tillföra. Den har dessutom blivit klart bättre sedan diskussionerna startade. När det gäller min blockering har jag redan sagt vad jag tycker om den på min diskussionssida. Om någon har mer att säga om den saken sker det lämpligen där. Bredman (diskussion) 22 augusti 2015 kl. 08.44 (CEST)

Jag tycker inte att diskussionen som är nu reflekteras rätt. Det pågår flera goda försök att föra diskussionen framåt och det har börjat ge resultat. Mitt förslag diskuteras och tycks hittills ha vunnit acceptans i två av fyra punkter (två punkter återstår att resonera kring). Exempelvis: AlphaZeta försöker hitta kompromisser, Lindansaren resonerar närmast överwikipedianskt sakligt, Adville, Averater och jag har dragit ner på antalet inlägg men gör även vi inlägg som leder diskussionen framåt. Diskussionen är mer konstruktiv nu och den ger konkreta resultat i artikeln (exempelvis ett nytt historieavsnitt och förbättrad infobox). Jag var väldigt dyster ända tills för drygt en vecka sedan, men det känns som att det går att komma framåt. Men om diskussionen kommer till låsning igen och redigeringskrig uppstår förstår jag att känslan är att artikeln ska låsas till en stubb. Dock anser jag att det är bättre att blockera den part som redigeringskrigar. Alla andras goda ansträngningar bör inte bli lidande. Det räcker med att titta på rubriken Adville initialt länkade till för att se att det att det verkligen går framåt. dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2015 kl. 13.46 (CEST)

Bredman har redan förklarat på sin användardiskussion att administratörer måste sätta sig in i diskussionen, och nu får vi alltså reda på att vi inte reflekterar den riktigt. Kan det möjligtvis bero på att den är så snårig att det är hart när omöjligt att sätta sig in i den? Jag trodde länge att jag hade hyfsad koll på den, men nu, efter bråk om återställningar har även jag kapitulerat. Och nu ser vi hur pajkastningen har satt igång igen. Jag hoppades länge att det skulle komma någonting gott ur artikeln om Expo och den tillhörande diskussionen, och försökte i någon liten mån också hävda så i diskussionen, men nu tar jag min hand från den. Lås eländet, eller följ Ygers förslag och gör om den till en ofarlig subartikel. Ja, det innebär att lång tids möda går förlorad, men när det inte leder till något mer än ett ständigt bråkande? / Ternarius_D 22 augusti 2015 kl. 14.47 (CEST)

@Ternarius: Vad Bredman kräver av er som är administratörer får stå för honom. Jag anser att beskrivningar som att "inget bra kommer ur diskussionen", "inte leder någonstans" och så vidare, inte ser de goda insatser som görs. Jag har givit två konkreta exempel på vad dessa goda insatser åstadkommit sedan diskussionen fick en ny och mer konkret inriktning. Dessa framsteg har gått snabbt att uppnå, men dessa framsteg finns inte med i beskrivningen som görs här och jag tycker att det är olyckligt. Artikeln har blivit bättre genom konstruktiv och konkret diskussion. Jag tycker sådant är värt att ta fasta på, istället för att ta utgångspunkten i de dåliga inslagen. Just nu känns det som att det räcker med att någon i diskussionen gör något dumt så faller en kollektivt skuld över alla i diskussionen. Det är detta jag menar visar att diskussionen inte reflekteras rättvist här. Jag kräver inte att ni ska sätta er in i diskussionen, men jag ber er att inte (allt hårdare) fördöma något som just nu ljusnar.

Jag noterat att Adville också uppmärksammar diskussionen på det ni sagt här. I övrigt anser jag att man ska handla på individnivå; uppstår "pajkastning" blockeras den eller de som ägnar sig åt denna handling så att de som inte gör detta kan fortsätta och lösa knutarna tillsammans. dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2015 kl. 17.00 (CEST)

Rätta mig om jag har fel, men jag får intrycket av att Bredmans budskap misstolkas lite. Bredman skrev att om man som administratör ska agera så måste man först ta sig tid att läsa på. Så kravet på administratören gäller bara om administratören väljer att agera. Detta håller jag med om. Givetvis behöver administratören inte läsa på om en användare i ett inlägg mordhotar någon annan eller byter ut all text till ord som är grova svordomar, men i många situationer finns det inte ens för administratörer någon enkel och kvick lösning som samtidigt är bra. Utopiantos (diskussion) 22 augusti 2015 kl. 19.10 (CEST)

Jag börjar förstå vad Tostarpadius menade mad att man riskerar att göra sig till ovän med alla om man yttrar sig om den här konflikten. Jag avsåg att kritisera alla i den här konflikten i mitt föregående inlägg, och på mer personlig bas både Bredmans och dnm:s inlägg. Men det tolkas tydligen som ett ensidigt angrepp på Bredman. OK, jag tar väl om det igen, även om jag redan redogjort för det en gång på Bredmans användardiskussion: Nej, jag har inte missförstått Bredman. Han hävdade på sin användardiskussion i samband med MagnusA:s blockering, att skulle man vidta en sådan åtgärd så måste man sätta sig in i diskussionen. Jag hävdade, och hävdar fortfarande, att administratörer inte är några avlönade tjänstemän som man kan utkräva ett yrkesansvar av, vi är alla frivilliga som gör det vi gör på vår fritid. Jag vidhåller att det till stor del var deras eget fel, alltså alla de olika falanger som inte bara lagt in så oerhört många inlägg på diskussionen, utan också gjort det i så många olika trådar. Som debattsidan nu ser ut är den ett sammelsurium av åsikter, som är omöjliga för en utomstående att sätta sig in i. Den som har deltagit i debatten har givetvis att du har en rimlig förståelse för vad som sagts där, och vem som sagt vad. Men en utomstående har inte den insikten; det skulle ta flera timmar för en sådan att sätta sig in i den labyrint som diskussionssidan nu är. Det kan du inte kräva av en administratör.

Och det är också därför som jag alltmer sällat mig till de som anser att artikeln borde låsas, alternativt göras om till en neutral stubartikel, nästa gång det sker någon oförmodad återställning eller någon ny pajkastning. De som har skapat den här bedrövliga diskussionen har gjort så med vett och vilja; då duger det inte att efteråt komma och begära att man ska behandlas med silkesvantar för att administratörerna har svårt att sätta sig in i vad som egentligen sker där. / Ternarius_D 22 augusti 2015 kl. 22.24 (CEST)

Ternarius, eftersom det känns som att du till del adresserar mig eller dnm så vill jag säga att jag absolut inte är din ovän. Från min sida så har jag som väl är ännu inga ovänner här. Jag tolkade inte alls ditt inlägg som ett ensidigt angrepp på Bredman. Du skrev: Bredman har redan förklarat på sin användardiskussion att administratörer måste sätta sig in i diskussionen. Enligt mig låter det som att de måste göra det oavsett om de väljer att agera eller inte. Det var en liten sak och inte meningen att riva upp något. Vi släpper det. Utopiantos (diskussion) 22 augusti 2015 kl. 23.16 (CEST)

Eftersom jag nämns i ett par inlägg ovan kanske ett klargörande kan vara på sin plats. Ternarius har sammanfattat min inställning när det gäller administrativa åtgärder helt korrekt. Jag känner mig inte på något vis "angripen". Att man tycker annorlunda i en fråga och framför saklig kritik är, åtminstone i min värld, inte ett "angrepp". I övrigt kan jag bara instämma i vad dnm skriver: diskussionen är just nu mer sansad än någonsin tidigare och verkar leda till konkreta framsteg. Tempot i diskussionen har också sjunkit, vilket är bra. Det är faktiskt ganska märkligt att det förespråkas låsning och slakt av artikeln på Bybrunnen samtidigt som det ser bättre ut än någonsin tidigare i artikeln. Bredman (diskussion) 23 augusti 2015 kl. 00.41 (CEST)

Jag har - delvis pga utmattning efter att ha försökt att både följa debatten och delta i den, men även av respekt för den trots allt ganska positiva artikelutvecklingen - hållit mig ganska passiv i frågan under de senaste tiden. Men jag vill nu instämma i Bredmans avslutande meningar i inlägget här ovan. Denna synnerligen komplicerande artikelrevision kommer att framstå som ett mycket intressant exempel när man skriver den svenska WP-historien. Men det kommer trots allt att sluta med att artikeln har balanserats, förbättrats, kompletterats och blivit betydligt mer innehållsrik än den tidigare versionen. Jag vill, utan att på något sätt kritisera Ternarius, även fundera lite kring användarens formulering ett par steg upp i denna tråd. Där står: "De som har skapat den här bedrövliga diskussionen har gjort så med vett och vilja". Själv tror jag, att eftersom vi bara styr våra egna bidrag - inte opponenternas - bör vi nog ändå se de flesta inläggen som seriösa försök att bidra till en samsyn. Och om man inte tycker att man får andra att förstå vad man menar, ja då gör man ett nytt försök. Igen. Igen. Och igen. Jag ser inte att någon av debattörerna medvetet har försökt att sabotera debatten genom att förvirra eller försvåra samförståndet, eller arbeta med utmattningstekniker (ordet "filibustra" har nämnts i andra delar av diskussionen). Men vi har, och har haft, olika grundläggande uppfattningar om vad som är relevant, vad som bör berättas och hur det bör berättas. Jag är optimist: Vi kommer nog att komma i mål även med det här. Vi kanske ha som mål att den ska kunna bli utvald som "utmärkt" någon gång i framtiden....? Lindansaren (diskussion) 23 augusti 2015 kl. 10.37 (CEST)

Det vore naturligtvis glädjande om artikeln kunde bli av efter allt detta bråk och återställningar, även om jag tvivlar, men jag är fortfarande upprörd över att ni har mage att kräva att administratörerna skall vara skyldiga att sätta sig in i en diskussion som har 27 trådar och undertrådar, alla aktiva under någon period av den här månaden, och med en total storlek på 360 kB – 13 gånger artikeln(!).

Jag är medveten om att uttrycket "med vett och vilja" var väl luddigt, och jag menade inte att någon av er skulle ha för avsikt att sabotera diskussionen. Men ni har skrivit alla dessa bidrag, under mycket lång tid av diskussionens existens dessutom fulla av personkritik, trots att ni tidigt fått kritik för den långa och snåriga diskussionen. Får man sådan kritik bör man ställa sig frågan om ens inlägg verkligen är nödvändigt; det kan jag inte se att ni har gjort, utom under den allra senaste tiden.

Dessutom: Det som fick mig att slutligt överge min tidigare positiva syn på hur diskussionen numera fördes, var det senaste bråket, som föranledde MagnusA:s ingripande, och som avslutades för inte mer än ett dygn sedan.

Och nej, jag ser det inte som en framgång om ni lyckas skapa en färdig artikel utan mer bråk: Jag tror det är många fler än jag som tycker den här artikeln har genererat alldeles för mycket osämja redan.

Men nu slutar i alla fall jag den här diskussionen – det vore verkligen ironiskt om den skulle bli lika lång som Expo-debatten. / Ternarius_D 23 augusti 2015 kl. 14.26 (CEST)

Ternarius - bara ett klargörande: Jag räknar inte in mig i gruppen "ni som har mage", som du nämner när det gäller att ha krav på administratörer. Jag har överhuvudtaget inte redovisat någon åsikt i den frågan. Nej, jag tyckertvärt om att det är bra med handlingskraftiga administratörer. Om det går för fort rättas felet alltid till i nästa sekund. Och MagnusA är i det ett föredöme. Lindansaren (diskussion) 23 augusti 2015 kl. 15.36 (CEST)

Jag är nog en av de största försvararen av möjligheten att komma framåt i diskussionen, men efter nattens redigeringar i artikeln, vilka innebar att den stora kompromissen i direkt handling, utan stöd på diskussionssidan, förkastades av den som lagt fram kompromissen i första rummet – och tre nya rubriker tillkommit på grund av problemen det medfört – har jag ganska mycket förlorat hoppet. Artikeln har blivit grötig, ologisk och motsägelsefull, och saknar återigen ett historieavsnitt. Det sämsta med utvecklingen är ändå att vi inte lyckas hålla de överenskomnelser vi slutit, vilket är en grundförutsättning för allt.

Diskussionen är nu långt ifrån den goda och strukturerade ansats Adville så förtjänstfullt försökte starta – och som jag betraktade som hoppfulla då det kunde bli överblickbart för fler. Nu hänger jag knappt själv med i svängarna. De förändringar som gjordes i natt har – är jag rädd för – fört oss tillbaka på ruta ett (därav har gamla frågor väckts till liv igen för nya rundor). Kort och gott: Jag är inte längre emot att artikeln görs om till en okontroversiell stubb med endast grundläggande basdata och att artikeln sedan helåses en tid. Ett annat alternativ är att den återställs till den version som gällde från januari fram till Mörkermans återställning i slutet av juli. dnm ^{(d | b)} 23 augusti 2015 kl. 14.29 (CEST)

Jag delar Lindansarens förhoppningar, men menar alltjämt bestämt att långvarig låsning strider mot allt vad Wikipedia står för. Våra artiklar skall vara öppna för redigering, så enkelt är det. Däremot är det inte en mänsklig rättighet att vara medarbetare här. Långtidsblockering av de mest aktiva är därför en långt bättre lösning, rent principiellt. Jag hoppas dock att en så drastisk åtgärd inte kommer att behövas. Tostarpadius (diskussion) 23 augusti 2015 kl. 15.01 (CEST)

Artikeln är redan i bättre skick än många andra på Wikipedia, även om det fördunklas av att det är så mycket tjafs kring den. Det finns en del problematiska bitar, men inget särskilt farligt. Arbetet kan skötas bättre, lindrigt sagt, men det är en process som bäst sköts via diskussionssidan och med redigeringar man kan vara överens om. Ifall alla från och med ungefär nu avhåller sig från att redigera sidan innan någon sorts konsensus uppnåtts, och i alla fall försöker låta bli att dra in halva gemenskapen genom att flytta diskussionerna till ställen där de inte hör hemma, så kan processen ha sin gilla gång. Användare som inte klarar det här får helt enkelt blockeras, mig själv inkluderad om jag inte skulle sköta mig. Frezno77 (diskussion) 23 augusti 2015 kl. 17.35 (CEST)

Att man ber om fler ögon, vilket jag gjorde, när en konflikt uppstår är kutym på svwp. Att mitt medlingsförsök skulle slås i spillror när jag var borta en dag var inte tanken. Att låsa artikeln ser jag inte som något bra, men att gå tillbaks till Averaters version (som följde diskussionsprincipen, vilket inte senaste dygnets redigeringar har gjort) skulle lösa mycket genom att vi kan fortsätta utifrån de punkter som jag satte upp för några dagar sedan som löste två stora knutar på bara två dagar... Kan vi då fortsätta därifrån så är vi snart i mål, men inte om allt omkullkastas utan diskussion. (detta inlägg vill jag inte ha svar på här, eftersom svaret bättre platsar i artikeldiskussionen) Adville (diskussion) 23 augusti 2015 kl. 17.46 (CEST)

Nu räcker det. Ni flyttar inte över Expodebatten till Bybrunnen! Frezno77:s kritik var onödig; att svara vederbörande inte bättre. Jag är fullt beredd att blockera vem som helst som fortsätter med Exporelaterad kritik här, admin eller icke-admin. / Ternarius_D 23 augusti 2015 kl. 17.53 (CEST)

Statistik-Q2

Siffror för svwp tom juni är nu framme. De visar en god tillväxt på nya artiklar (98/dag) och i antalet redigeringar, oförändrat eller lite upp från 2014-Q2. Antalet som gör minst 100 redigeringar på en månad är upp 5%, medan antalet som gör minst 1 och minst 5 är ner omkring 5%. Vi har haft den ojämna trenden i aktiviteter de senaste 12 månaderna att 14-Q3 var upp något mot ett år tidigare, 14-Q4 ner en hel del, 15-Q1 uipp en del och detta kvartal oförändrat eller något ner. Kvalitetsarbetet har gått fungerat bra under kvartalet liksom artikelnomineringsprocessen, och de destruktiva diskussionerna (KAW) snarast färre än normalt. Siffrorna på antalet accesser mot svwp var oförändrat i april och maj mot ett år tidigare men ner i juni (-22%), dock har mätningarna ändrats, så värdena är inte fullt jämförbara. Summa:OK men vi skulle gärna se fler nya.Yger (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 20.48 (CEST)

Intressant! Jag kan också tisa om den nya statistiken som bryter ned det på dagsnivå vilket kan göra det möjligt att spåra enskilda insatser och händelser i statistiken. I det länkade exemplet kan man tydligt se när Lsjbot testkör . ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 augusti 2015 kl. 21.45 (CEST)

Och då har jag ändå inte börjat köra skarpt ännu . Lsj (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 21.52 (CEST)

@Lsj: När det sker får du gärna säga till tydligt här (och gärna innan). Vi är några som helst vill vara förberedda när tvåmiljonersvallen sprängs… --Paracel63 (diskussion) 13 augusti 2015 kl. 05.03 (CEST)

Noterat. Det dröjer nog inte alltför länge. Lsj (diskussion) 13 augusti 2015 kl. 10.40 (CEST)

Karl XII:s norska fälttåg

Jag vill gärna fler titta till artiklarna Karl XII:s norska fälttåg och Karl XII:s andra norska fälttågnu fixad, båda mycket mastiga, källösa och lite egendomliga (varför anges stuben Karl XII:s norska fälttåg 1716 som huvudartikel när texten här är 100 ggr större tex?). Och varför har vi inte de "vanliga" infoboxarna, och finns inte detta beskrivet i tidigre skapade artiklar (och tex Stora nordiska kriget tycker jag är helt OK och har en mer koncis text om detta).Yger (diskussion) 11 augusti 2015 kl. 17.58 (CEST)

I mina ögon ser det ut som att et IP-nummer lade in en stor klump text i samlingsartikeln istället för i huvudartikeln. I slutet på textmassan står dessutem "Ur Kungl. Västmanlands Regements Historia II, Holm & Sparre 1935". //Vätte (diskussion) 11 augusti 2015 kl. 19.18 (CEST)

Det hela har säkert historiska förklaringar (det vill säga sådana i Wikipedias förflutna). Jag skall se närmare på det imorgon, när jag sitter vid datorn. Tostarpadius (diskussion) 11 augusti 2015 kl. 19.36 (CEST)

PS: Tyvärr hanns det inte med idag, men jag har inte glömt bort det. Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2015 kl. 21.34 (CEST)

Företag som redigerar sina egna artiklar

Nu har Norrmejerier drabbats av den här trenden. Ska man tro Norrmejerier så är det det största mejeriföretaget i Sverige (Arla, vad är det för litet företag?) och varje® produkt® har® märkts® tydligt®. /Portunes (disk) 6 augusti 2015 kl. 15.35 (CEST)

Åtgärdat. Tack! Edaen (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 16.00 (CEST)

En tolkning kan vara att Arla är från Danmark -- Innocent bystander 7 augusti 2015 kl. 20.43 (CEST)

Arla är idag ett danskt företag, dock får man kompromissa att skriva dansk-svenskt eftersom det är hela tiden användare som anser att det är fortfarande svenskt. Arla själva skriver såhär i den senaste årsredovisningen: "Arla är ett företag som är registrerat i Danmark och vi har därför rapporterat i danska kronor." Källa: http://www.arla.com/globalassets/global/investors/pdf/annual-report/se/konsoliderad-aarsredovisning-2014.pdf (längst ner på sidan tre). Det Arla som är svenskt är bara ett dotterbolag (Arla Foods AB) till huvudkoncernen. DIEXEL (diskussion) 9 augusti 2015 kl. 16.00 (CEST)

Ja, det där med nationalitet hos företag är knepigt. Vad är det tex som idag är svenskt med Ikea? -- Innocent bystander 9 augusti 2015 kl. 16.05 (CEST)

Det som är svenskt är dotterbolagen Ikea AB och Ikea Fastigheter AB med deras dotterbolag. Huvudkoncernen är ej svenskt. DIEXEL (diskussion) 9 augusti 2015 kl. 16.27 (CEST)

Fast nu har vi ju ingen artikel om moderbolaget Arla (företag), bara om Arla Foods som ju är svenskt (registrerat i Sverige) även om det är danskägt. /ℇsquilo 12 augusti 2015 kl. 08.12 (CEST)

Om man ska spåna vidare lite så behöver ju inte, menar jag, att ett företag ”är svenskt” eller ”är japanskt” eller vad som betyda att det är svenskägt eller japanskägt. Det kan också syfta på, tänker jag, att det är grundat i Japan/Sverige, kulturellt associerat till J/S, eller kanske är inriktat på den japanska eller svenska marknaden. Man behöver inte enbart ha ett juridiskt förhållande i åtanke. flinga 14 augusti 2015 kl. 23.30 (CEST)

Mall:Akademisk tidskrift

Hej allihopa. Jag snubblade över {{Akademisk tidskrift}} häromveckan och den verkar bara användas i 29 artiklar. Tacksam för all hjälp med att ersätta mallen med den mer välanvända {{Publikation}} istället! mvh Aron Ambrosiani 10 augusti 2015 kl. 15.24 (CEST)

Jag har svarat på malldiskussionssidan --Larske (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 19.29 (CEST)

Tack Larske som bytt ut mallen med hjälp av sin bot! mvh Aron Ambrosiani 10 augusti 2015 kl. 20.48 (CEST)

På tal om ingenting: Jag letade förgäves efter en Jstor-mall (se t.ex. detta och detta). Har dåliga erfarenheter av att översätta mallar från andra språkversioner, men det kanske finns någon annan som känner sig mindre inkompetent? Marfuas (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 21.45 (CEST)

En annan sak jag undrar över är om Mall:Tidningsref skall användas bara för nyheter? I så fall kan den heta Mall:Nyhetsref som på engelska. Tidningsref kan tolkas som om den bara vore för papperstidningar (vilket förstås inte stämmer). J 1982 (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 22.21 (CEST)

Jag använder {{tidningsref}} för alla tidningar, oavsett om de är på webben eller på papper. Det är bara om jag behöver ange årgång och nummer som jag byter till {{tidskriftsref}}. /ℇsquilo 12 augusti 2015 kl. 08.07 (CEST)

För nyheter i radio och tv använder jag {{webbref}} om jag kan hitta en URL. /ℇsquilo 15 augusti 2015 kl. 09.45 (CEST)

Veckans tävling

Nu är väl semestrarna slut för de flesta så då tänker jag att vi kör på med mer tävlingar. Veckans tema är saknade artiklar. Det handlar alltså om att skapa artiklar som saknas på just svenska men som finns på andra språk. Lycka till! --افيراتير (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 09.26 (CEST)

Hurray! Utopiantos (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 15.17 (CEST)

 Gillar Ναγ Μαγ Χρωμέ; ^ΣΒΠ 17 augusti 2015 kl. 09.49 (CEST)