Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2018-03

Ortsartiklar som är illustrerade med daterade bilder

Flyttat till Kategoridiskussion:Illustrationsbehov. --Allexim (diskussion) 26 maj 2018 kl. 15.22 (CEST)

Arkiv-länkar och levande länkar i artiklars källförteckning.

Efter en diskussion med @Kitayama: och @Larske:

Om jag förstått rätt så är nuvarande praxis att inte ange arkivlänk för nu levande länkar. När länken inte längre är levande så hämtas den sista versionen upp från lämpligt arkiv av Användare:InternetArchiveBot, varför arkivlänkning i källhänvisningar anses onödiga. Eftersom sidor ofta både flyttas, ändras och försvinner utan förvarning ser jag ett problem här, det finns inga garantier för att webbarkivet innehåller just den sidversion som användes som källa för artikeln. Själv löser jag det genom att manuellt skapa en arkivsida i samband med att jag gör en redigering, men jag vet inte hur utbredd denna vana är. Larske nämnde att roboten går att ställa in så att den automatiskt lägger till en arkivlänk, vore det en bra eller dålig förändring?

Vidare stör det mig att mallen {{webbref}} presenterar arkiv-länken först och sedan följer en anonym länk till originalet(t.ex. "'Pansarvärnspjäs 1110 Avvecklad'. .soldf.com. Arkiverad från originalet den 7 februari 2018. Läst 7 februari 2018.") oavsett om original-länken fungerar eller inte. För döda länkar spelar det ingen roll (och kan rent av vara att föredra), men för levande länkar betyder det minskad trafik till sidan med alla konsekvenser det kan föra med sig. Enligt min mening vore det bättre att ange originalkällan först, med en arkiv-länk om den inte skulle fungera. Från ovanstående exempel skulle den nya lydelsen vara ”'Pansarvärnspjäs 1110 Avvecklad'. .soldf.com. Arkivkopia från originalet den 7 februari 2018. Läst 7 februari 2018". Det bästa vore förstås om det i {{webbref}}-mallen fanns en växel typ "|död länk=ja/nej" som automatiskt kunde avgöra hur det presenteras, men jag vet inte om det är möjligt.

Så, vad tycker ni andra om saken? BP OMowe (diskussion) 13 februari 2018 kl. 23.26 (CET)

Det är en god rutin att lägga in arkivlänkar direkt, då det ofta är för sent när de väl dött. Det kan nog upplevas lite omständligt innan man gjort det några gånger, men det minskar underhållsarbetet totalt sett. Om man vill kan man också köra IABot själv med inställningen att arkivera alla tillgängliga länkar på valda sidor. Här är ett exempel där jag gjort så. I det fallet hamnade arkivlänkarna sist, vilket jag också tycker är att föredra vid fortfarande levande länkar. --JohanahoJ (diskussion) 14 februari 2018 kl. 08.50 (CET)

Håller med @JohanahoJ: om att det är jättebra att lägga in arkivlänkar direkt, och även om att originallänken då bör presenteras först. Och vill passa på att tacka för allt arbete ni gör med att underhålla länkreferenserna. Hej från Chandra Varena (diskussion) 14 februari 2018 kl. 10.55 (CET)

Det bästa vore om vi hade en bot som alltid gör arkivlänkar av nya länkar, helst såväl i notapparaten som i allmänna källor och externa länkar. När vi diskuterade detta förra gången fanns det stöd för en sådan lösning. /Ascilto (diskussion) 14 februari 2018 kl. 12.01 (CET)

• The Wayback Machine has an active crawler that monitors for additions of new links and archives. This is active on all 800+ WMF wikis.—CYBERPOWER (Diskussion) 14 februari 2018 kl. 23.36 (CET)

Lista (bibliografi) över självhjälpsböcker

Den svåraste konsten som finns på åtminstone SVWP, skapa relevanta listor. Jag gillar självhjälpsböcker av olika slag. Jag skulle vilja skapa en bibliografi(lista) över dessa utgivna på svenska. Inget annat wikiprojekt är lämpligast än Wikipedia (vi har bland annat verklistor av respektive bemärkta personer). Hur ljust ser det ut för mig att skapa ovannämnda lista (överlever den)? --Vannucci (diskussion) 17 februari 2018 kl. 00.11 (CET)

Listor är nog inte den variant jag skulle använda. Försök att istället skriva en artikel, likt den som finns om engelskspråkig litteratur. Självhjälpslitteratur är i dagsläget inte något att skylta med.//Hannibal (diskussion) 17 februari 2018 kl. 11.03 (CET)

Bibliografier är nog främst Wikisource avdelning, inte Wikipedia, men då vanligen efter författare, inte efter ämne. -- 109.228.149.82 17 februari 2018 kl. 11.29 (CET)

Veckans tävling - Film

Med start måndag den 19/2 pågår Veckans tävling på temat film, med anledning av att det i år är 100 år sedan Ingmar Bergman föddes. Det är ett brett ämne, där man kan skriva om såväl filmer (kort- eller långfilmer), regissörer, skådespelare, manusförfattare, böcker som filmatiserats, yrken inom filmbranschen, filmtermer och mycket annat. Välkommen att tävla och utöka Wikipedias artiklar om film!--Historiker (diskussion) 18 februari 2018 kl. 18.04 (CET)

SWEDPOPS - Svenska befolkningsdatabaser för forskning - att skapa enhetliga strukturer

För er som är intresserade av vad forskningsvärlden tänker/jobbar med då det gäller befolkningsdatabaser.

En uppstartskonferens Torsdag 15 mar 2018 kl:13:00 - 16:30 Marieberg Sthlm för projektet SwedPops länk anmälan om projektet se pdf

Jag kommer att vara där och höra hur forskarna ser på yrken/kategorisering/??? och vilka standarder som dom använder. Tror vi kan dra nytta av detta i Wikidata/Wikipedia. När det gäller just yrken har vi Wikipedia tyvärr inte satt ned foten och definierat en policy hur vi hanterar det hela. Jag har med "en dåres" envishet följt vad Riksarkivet och Svenskt biografiskt lexikon (SBL) gjort, vilket har sina fördelar och nackdelar länk

• + vi har en källa SBL
• + valet i Wikipedia/Wikidata blir transparent och kanske kan vi i framtiden "automatiskt stämma av/flagga fel" att Wikipedia/Wikidata = SBL
• - SBL är inte felfria och saker och ting har ändrats under de 100 år dom jobbat
• - SBL kommunicerar tyvärr inga visioner och känns som dom inte "hänger med" vad andra delar på Riksarkivet tänker då det gäller ex. projekt TORA och Swedpop
• - SBLs web saknar kopplingar som Wikipedia/Wikidata vilket gör den tungjobbad plus att dom även saknar kopplingar mot Libris etc....
• - SBLs har struktur etc. is sin text men deras web är inte datadriven dvs. hanterar på ett bra sätt att man kan som med Wikidata hämta ut relevant information på ett strukturerat sätt jmf hur Wikidata kopplar ihop SBL med LIBRIS....

Det finns dock hopp

• • FAIR principles
  • Wikidata och FAIR vid 8min 20s video från Wikidata i Berlin
  • Nya uppdrag till KB rörande öppen tillgång

- Salgo60 (diskussion) 19 februari 2018 kl. 16.37 (CET)

Borde man inte använda ISCO eller SSYK? Edaen (diskussion) 19 februari 2018 kl. 17.48 (CET)

Oro för våra utvalda artiklar

Just nu har vi fem artiklar som är uppe för omprövning på Wp:AN och en stor mängd artiklar i omprövningskön. Samtidigt har vi inte en enda artikel som är nominerad till utvald status. Detta är högst oroväckande. Hur ska vi få fler att engagera sig i utveckling av artiklar av högsta kvalitet, som når upp till våra högst ställda kriterier? Kan vi skapa någon form av projekt utifrån denna lista eller har någon en bättre idé? Källkritik och kvalitetsgranskning är otroligt viktigt, men nu upplever jag att kvalitetsarbetet enbart har fokus på kritisk granskning av utvalda artiklar, men väldigt lite på att utveckla för utvald status. Kan vi kraftsamla? Idunius 10 februari 2018 kl. 22.27 (CET)

Jag kan inte annat än hålla med. Det är i och för sig ofta lättare att se felaktigheter än att rätta till dem. Det vore ändå, som du skriver, viktigt att jobba med utvalda artiklar, så att de slipper tappa sin status. För drygt två år sedan var artikeln om planeten Merkurius uppe för omprövning. Problemen var så pass bra beskrivna av Kigsz vid omprövningen, att förbättringsarbetet kunde spjälkas upp i flera olika delar och i månadens uppdrag tog flera skribenter på sig arbetet, så att artikeln kunde behålla statusen "Utmärkt". Det kan vara något att tänka på för fler artiklar som är uppe till omprövning. Ofta är det ganska mycket som felas artiklarna som är uppe till omprövning, litet för mycket för att en skribent ska orka - men tillsammans är vi starka. Deryni (diskussion) 11 februari 2018 kl. 13.17 (CET)

Det som oftast felar i artiklarna har med källorna att göra, de är oftast för få och för glest förekommande eller direktimporterade från andra språkversioner utan att ha kontrollerats. De artiklar som är uppe för omprövning blev utvalda under en period då synen på källor var mer eftergiven än idag. Artiklarna är annars oftast välskrivna och läsvärda, det är ingen slump att de blivit utvalda, men för att kunna åtgärda dem så att de kan behålla sin status krävs oftast ett ganska omfattande arbete med att källbelägga dem tätare, så det som krävs är några turer till biblioteket för att beställa hem litteratur, när den inte är på svenska går den oftast att låna in från något akademiskt bibliotek. Importerade källor finns ofta inte att tillgå i Sverige, då måste man hitta nya källor. /Ascilto (diskussion) 11 februari 2018 kl. 13.35 (CET)

Apropå ovanstående problem. Jag ser ofta att omprövningar av Utvaldstatus leder till att en artikel helt förlorar sin stjärna. Det är relativt sällan som någon passar på att istället rekommendera en artikel som inte når upp till utvald-status men gott och väl kvalificerar in i kategorin Rekommenderade artiklar. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 11 februari 2018 kl. 15.42 (CET)

Det är absolut en hel del av de artiklar som förlorar sin utvalda status som istället förtjänar att bli rekommenderade. /Ascilto (diskussion) 12 februari 2018 kl. 18.16 (CET)

Jag kan inte annat än hålla med Idunius. Det finns en rad artiklar på Artikelgranskningar som inte har granskats på lång tid. Sen blev jag lite nedslagen vid hanteringen av Dante Alighieri (ett konkret exempel men något jag upplever med avnomineringarna i allmänhet). Målet var att hans artikel skulle bli av med sin stjärna så fort som möjligt. Problemet var källor, och jag har källor i mitt privata bibliotek om Dante så det räcker och blir över. Processen kunde tydligen dock inte vänta, utan stjärnan skulle bort trots snabbt trots att jag erbjöd mig att källbelägga. En vettigare arbetsordning enligt mig är att processen har som syfte att artikeln ska förbättras under processen för att kunna fortsätta behålla sin stjärna, men att i frånvaro av detta i värsta fall bli av med den. Utom processen ligger det nog ganska långt ner i min arbetsordning att källbelägga Dantes artikel. Tanzania (diskussion) 12 februari 2018 kl. 08.28 (CET)

@Tanzania: Jag förstår inte riktigt hur du resonerar. Om du gör det arbete du vill med att källbelägga Dante-artikeln så är det bara att nominera den igen och så vitt jag förstår skulle det vara en ganska smidig och förutsägbar process att få den utvald igen. Dock för att klassa den som utmärkt skulle den behöva bli mer uttömmande, den utmärkta italienska artikeln är nästan fem gånger så omfattande. /Ascilto (diskussion) 12 februari 2018 kl. 16.46 (CET)

@Ascilto: Ett rimligare tillvägagångssätt än dagens vore att problematiken i en artikel lyfts upp för att kunna åtgärdas, och om den inte åtgärdas förloras stjärnan. Idag är det konstant artiklar på avnominering, och stjärnorna försvinner genom snabba omröstningar. I min värld bidrar det varken till bättre artiklar eller en vettigare arbetsgång. Första steget menar jag måste vara att åtgärda bristerna, för att i ett andra steg ta bort stjärnan om det inte sker. Jag har inget egentligt intresse av att förbättra artikeln om Dante (jag är mer intresserad av litteratur än författare). Jag har dock ett antal standardverk om litteraturhistoria, och hade kunnat använda dem i den specifika artikeln för att åtgärda de problem som lyfts upp (och som är fullt rimliga). Däremot har jag en ganska lång lista över saker att göra och som alla andra lite tid, varför jag med liten sannolikhet kommer gå tillbaka till artikeln inom den närmsta framtiden. Nu är det ett konkret exempel men det är relevant i frågan, därför jag kan mycket väl tänka mig att också andra kan sporras till att försöka åtgärda problem om de lyfts upp i en utvald artikel, problem som man kanske annars inte hade ägnat sig åt. Nuvarande process ger inte utrymme åt det, och det tycker jag är djupt problematiskt. Jag tror som sagt både att kvaliteten på artiklarna och processen tappar på det. Tanzania (diskussion) 12 februari 2018 kl. 16.57 (CET)

Det stora flertalet omprövningar gäller artiklar som blev utvalda mellan 2006 och 2010. Jag brukar alltid pinga huvudförfattaren så att denne skall kunna ta del av diskussionen, men oftast är de inte längre aktiva och om de skulle råka vara det så avsäger de sig oftast möjligheten att ta upp arbetet med artikeln på nytt. Ditt erbjudande om Dante-artikeln var tyvärr ett unikum. Om svårigheterna med att rädda artiklar som är uppe till omprövning har jag skrivit lite högre upp, det är inte många som har samma tillgång till bra källor som du, Tanzania. - I anslutning till detta: Vi har förlorat många av de mer ambitiösa artikelskaparna under åren, det finns skäl att fundera över vad vi kan göra för att förebygga fortsatt flykt. Och det är som flera iakttagit också väldigt få nya nomineringar, vi verkar helt enkelt inte ha lika många ambitiösa artikelskapare som tidigare. Vad kan vi göra för att stimulera fler till mer ambitiöst artikelskapande? /Ascilto (diskussion) 12 februari 2018 kl. 18.16 (CET)

Utifrån Tanzanias kommentar så kanske arbetet med dessa artiklar skulle påbörjas redan när de sätts upp i omprövningskön. Att man tittar på dem där och börjar säga vad som behöver förbättras och kanske börja källbelägga dem. Då minskar stressen när de redan är uppe för omprövning. I detta specifika fall kanske man kan göra ett undantag och lägga tillbaks artikeln i omprövningskön, i slutet, så att Tanzania, som har ambitionen, kan få tid att utföra arbetet? Adville (diskussion) 12 februari 2018 kl. 08.42 (CET)

Jag är mycket tveksam till denna iver att avlägsna stjärnor. Att utmärkta artiklar som inte håller måttet måste degraderas snarast ser jag som en självklarhet, men bra borde kunna hanteras på ett annat sätt. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2018 kl. 11.48 (CET)

Eller så är det helt enkelt dags att pensionera systemet med utvalt innehåll i form av enstaka artiklar. Jag tycker mycket av kvaliteten på Wikipedia ligger i att vi har bra täckning av många ämnen. Ett exempel är strukturerna av artiklar om orter, församlingar, administrativa indelningar etc i Sverige. En handfull användare har gjort ett väldigt gediget arbete med sådana artiklar de senaste 5–10 åren. Kanske vore det dags att lyfta fram sådant som "utvalt innehåll" istället för de enstaka välskrivna utvalda artiklarna som ofta handlar om ganska kuriösa ämnen. /NH 12 februari 2018 kl. 15.44 (CET)

Att rekommendera artiklar förstår jag fortfarande inte poängen med, men att välja ut artiklar med utmärkt status har i mina ögon ett bestämt syfte, nämligen att de hamnar i vårt skyltfönster, huvudsidan, en gång om året. Därför är jag emot att avskaffa systemet. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2018 kl. 16.18 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det vore djupt olyckligt om systemet med utvalda artiklar avskaffades. Systemet används på nästan alla språkversioner, och är mycket praktiskt när man skall jämföra kvaliteten mellan artiklar på olika språkversioner. Min uppfattning är tvärtemot din, och jag ser en enda utmärkt artikel som betydligt mer värdefull än 100 medelmåttiga sådana (eller allt vad Lsjbot har åstadkommit). I ett uppslagsverk bör kvaliteten alltid prioriteras högre än kvantiteten. Att presentera en enskild utmärkt artikel i skyltfönstret på huvudsidan utgör därför betydligt bättre ”reklam” för uppslagsverket än att presentera ett helt ämnesområde, och det visar även bättre på det gedigna kvalitetsarbete vi ägnar oss åt. / Reddarn (diskussion) 12 februari 2018 kl. 16.21 (CET)

Jag har en litet annorlunda syn på det här med utvalda artiklar. En artikel som inte blir utvald försvinner inte, det är inte som om den raderades. Däremot har vi som grundprincip att artiklar bör ha källor. Det gäller för alla artiklar; då borde man väl kunna kräva det för utvalda artiklar. Skillnaden mellan "bra" och "utmärkta" artiklar borde i stället ligga i kompositionen, hur pass bra de täcker ämnet, språket, och inte minst den svåra balansen mellan lättförståelighet och informationsmängd. Då "utmärka" artiklar skall tjäna som ett skyltfönster för oss, bör de i det närmaste vara perfekta. Och ja: Jag är fullt medveten om att jag inte skrivit en enda artikel som blivit "utmärkt" – och det tycker jag är fullt korrekt. Jag skulle själv vara den första att rösta emot om någon kom på den lätt förryckta idén att nominera någon av mina korta artmonografier till "utmärkt". En del satsar på att skriva långa, utförliga artiklar baserade på en myckenhet av källforskning. Andra väljer att göra korta, men många, artiklar om några favoritämnen. Emm behöver vi båda sorterna, och vi bör inte försöka "locka" fram fler utvalda artiklar genom att sänka kraven för dem. / Ternarius_D 12 februari 2018 kl. 17.33 (CET)

Jag delar i stort Användare:Ternarius syn på skillnaden mellan bra och utmärkta artiklar, att det är omfånget och graden av fördjupning som skall avgöra, men är för min del något mer tillåtande gentemot allmänna källor. Om det är uppenbart att de allmänna källorna täcker innehållet, tycker jag att man inte behöver kräva lika heltäckande notbeläggning. Men det är sällan det är särskilt uppenbart, det gäller i princip bara artiklar med en eller ett par identifierbara upphovsmän och om artikeln sedan tillkomsten varit förhållandevis stabil. /Ascilto (diskussion) 12 februari 2018 kl. 18.22 (CET)

Det bör avskaffas. Anledningen är att några användare avgör vad som är bra och dåligt utifrån några påhittade krav som ofta fokuserar på fel saker. Vissa brister upptäcks inte av de engagerade när alla bara ser till punkterna och sedan är "nöjda". Det är inte troligt att alla ämnen har en chans att bli utvalda, vilket är ett stort problem. Det ger en missvisande bild och spär på fördomar om artiklar och ämnen. Vi behöver påvisa att en artikel om ett modeord eller varumärke är precis lika välkommen som en artikel om en historisk händelse eller känd person, och få fler att engagera sig och höja statusen på de mest bortglömda eller ratade artiklarna. Fel artiklar får uppmärksamhet, sådana som redan är populära. Och jämför med till exempel nyskapade artiklar, som det också ställs krav på. Skillnaden är att då har alla artiklar med relevans en chans att uppfylla kraven. Det i sin tur leder till variation. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 februari 2018 kl. 05.52 (CET)

Om det ska finnas något krav för att hamna på huvudsidan ska det vara grundläggande, som alla artiklar garanterat har en chans att uppfylla. Dessutom bör benämningar som innehåller värderingar avskaffas, eftersom åsikter är personliga. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 februari 2018 kl. 06.07 (CET)

Javisst avgör några användare vad som är bra och dåligt, men Wikipedia har ju en konsensuskultur. Samma gäller ju relevanskriterier, riktlinjer, artikelraderingar, de framkommer ju också genom diskussioner. Hur skulle det annars gå till? / Ternarius_D 13 februari 2018 kl. 09.35 (CET)

Jag ser gärna Ternarius' artiklar bland de utvalda. De är kanske inte långa, men de täcker det viktiga i ämnet, de är väl källbelagda och är välskrivna i övrigt. De utmärkta vi har, tenderar att kännetecknas av filibuster-sjukan. -- 109.228.149.82 13 februari 2018 kl. 09.51 (CET)

Att en neutral encyklopedi använder det i marknadsföringen är problemet. Om Wikipedia varit ett säljföretag hade det varit helt annorlunda. Jämför med NE:s huvudsida för uppslagsverket. Där finns inga värderingar eller märkbar artikelbojkott. Det är många som är väldigt noga med att ta bort reklam och termer som "bra" och "utmärkt" i Wikipedias artiklar, men man måste vara väldigt blåögd för att inte se att Wikipedias huvudsida är ledande (viktad). Att ha en neutral huvudsida med bredd tar inte bort den grundläggande kulturen på något sätt. Tvärtom speglar det Wikipedia bättre. Dessutom kan det ge positiva följdeffekter som att artiklar förbättras och fler vill engagera sig. För Wikipedia är inget uppslagsverk med färdiga och ofärdiga artiklar, utan snarare ett ständigt byggprojekt.

Det andra är kriterierna som ligger till grund. Dessa leder till missuppfattningar som att en lång artikel alltid är bättre en kort, att det finns exakta gränser mellan bra och dåligt och att alla skulle tävla på samma villkor. Vad som är välskrivet är också något som användare och inte minst besökare kan ha helt olika åsikter om. De enda artiklar som garanterat är dåliga är de som inte uppfyller de grundläggande kraven. De platsar helt enkelt inte här. Återstående artiklar på Wikipedia har förbättringspotential. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 februari 2018 kl. 15.07 (CET)

Med all respekt, Kyllo, men jämförelsen med NE haltar. Där är det inte allmänheten som lägger upp artiklarna, hos dem utförs det av en redaktionskommité. Givetvis inkluderar deras arbete också värderingar och motsvarigheten till vad du kallar artikelbojkott, det är bara det att det inte märks utåt.

Beträffande att värdera artiklar, så är det självklart att olika användare kan ha olika åsikter i frågan. Men det gäller ju allt som rör Wikipedia! Vår kultur är ju i väldigt hög grad en konsensuskultur, och, som jag tog upp redan i mitt förra inlägg gäller det allt som rör Wikipedia – inte minst våra policier och riktlinjer. Relevanskriterierna, t.ex., styrs ju i praktiken i hög grad av diskussionerna på SFFR. Jag berörde som sagt den frågan redan i mitt förra inlägg, och det vore intressant att läsa dina kommentarer. / Ternarius_D 13 februari 2018 kl. 19.14 (CET)

Självklart finns det bra internt arbete på Wikipedia. Exempelvis policy och riktlinjer är nog en viktig del för arbetet rent generellt. Men policy och riktlinjer har föga att göra med vad som visas på huvudsidan eller hur det visas. Om det bara var det som låg till grund för vad som faktiskt visades skulle jag förmodligen inte ha några större invändningar.

Med all respekt själv. Jag kan bara utgå ifrån det jag ser. Det är svårt att bevisa att NE lurar sina besökare. Wikipedia ska åtminstone inte ha någon redaktionskommitté eller liknande, utan artiklarna ska skapas av allmänheten och alla ska kunna känna sig delaktiga. Det är så fel när några enstaka personer på Wikipedia först sätter höga, strikta och missvisande kriterier (vilket utesluter många ämnen och artiklar, en indirekt bojkott), sedan väljer att sätta offentliga åsikter på artiklarna, bidrar till just dessa artiklar och att just dessa artiklar får synas på den bästa platsen. Det sänder ut helt fel signaler till besökare: "Här är det vi (en okänd grupp) som bestämmer vad som är bra och vad som får synas. Vi vill att du ska intressera dig för något av följande områden. Resten är dåligt och det skäms vi över.". Visserligen står det en liten text uppe till höger som ska vara inbjudande, men resten av huvudsidan ger helt ett annat intryck. Vad är det på huvudsidan som säger att Wikipedia välkomnar andra ämnen än i traditionella uppslagsverk? Vad är det som ska få dessa artiklar att skapas och förbättras...? Och alla luddiga vägledningar. "Från Wikipedias nyaste artiklar" står det slarvigt vid en liten textlänk, men visar sig också vara aktivt utvalda enligt samma missvisande princip.

Skulle exempelvis några på nyhetsredaktionen sitta och bara välja ut exempelvis en djurnyhet som förstanyhet i programmet skulle det också te sig märkligt, och alla motiveringar skulle framstå som bortförklaringar. Däremot är det inget konstigt i andra typer av program där redaktionen har ett intresse för djur. Att jag reagerar är just för att Wikipedia ska vara neutralt och fritt. Inte mycket på huvudsidan ger det intrycket, utan det känns uppstyrt och vilseledande. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 februari 2018 kl. 21.38 (CET)

Vem har påstått att NE skulle lura sina besökare? Jag har inte lagt in något moraliserande i mitt påpekande om att NE har en redaktionskommité, jag ville bara påpeka att vår struktur skiljer sig från ett traditionellt uppslagsverk, och att talet om att NE saknar "värderingar eller märkbar artikelbojkott" därför riskerar att bli en jämförelse mellan olika begrepp. För övrigt verkar du koncentrera din kritik mot vår huvudsida. Hade det i så fall inte varit mer motiverat att verka för att förändra den? Visst, jag har kallat våra utmärkta artiklar för ett "skyltfönster". Ett olyckligt ordval inser jag nu, med tanke på den riktning som debatten tagit. Men hur "visandet" än sker, tycker jag det är bra att visa hur gemenskapen tycker att en nästan perfekt artikel ska se ut.

Och nej: Jag har fortfarande inte förstått varför det är fult att ha värderingar när det rör utvalda artiklar, men ok när det gäller annat, som t.ex. relevanskriterier. / Ternarius_D 13 februari 2018 kl. 22.18 (CET)

Om förhållandet mellan nomineringar och avnomineringar fortsätter att se ut som idag kommer frågan om de utvalda artiklarnas vara eller icke vara att lösa sig själv. Idunius 13 februari 2018 kl. 23.20 (CET)

Jag tog upp NE som ett exempel i sammanhanget, eftersom jag tror att det är lättare att se det i praktiken än att försöka förstå i textform. Om en sajt exempelvis har en slumpgenerator förväntar jag mig att den ska slumpa fram artiklar (inte att en redaktion väljer ut bidrag), är det "nyaste" förväntar jag mig att det är nyaste (inte en liten redaktions urval). Jag menar att det är vilseledande om inte annat framgår. Vad jag kan se har NE inget finstilt på sidan.

Utan att veta säkert får jag känslan av att det mesta på Wikipedias huvudsida är utvalt enligt kriterier, oavsett om det är bilder eller textlänkar. Du uttrycker det som "våra utmärkta artiklar", säkert för att du på något sätt har varit delaktig i artiklarna och har en positiv relation till dem. Jag får inte alls samma känsla, utan för mig är det helt "redaktionens" åsikt. Jag besöker inte huvudsidan själv som det är nu, utan tänker mer på andra och effekterna.

Visst kan jag ge förslag. Först och främst tycker jag att neutraliteten, friheten och gemenskapen som bör framhävas. Man ska känna direkt att det är en encyklopedi och inget klotterplank eller länkbibliotek, och samtidigt att det inte är en traditionell encyklopedi. Så tycker jag att möjligheterna borde framgå, att man kostnadsfritt kan ta del av miljontals artiklar och frivilligt vara med och bidra till nya. Vidare att det inte är svårt, krångligt och bara för vissa. Att det är lätt att få hjälp. Att inte besökare tänker: "jag är så oteknisk", "jag gick aldrig ut skolan och skulle bara skämma ut mig" eller "jag vill inte vara till besvär". Det är vad jag tycker att den ska förmedla. Rent funktionsmässigt kan det diskuteras. Jag är inte insatt i hur det fungerar i praktiken, men det mesta borde i grunden automatiseras. Det viktiga är att synliggöra olika ämnen och artiklar. Nomineringarna sätter nog käppar i hjulen, eftersom det troligen är ett fåtal användare som nominerar. Ofta blir det väl egna bidrag då och mer av en tillfällighet om någon annans bidrag blir nominerat. En del kan göra ett hästjobb med artiklar i det osynliga, utan att få vare sig beröm eller chans att hamna i rampljuset. En slumpgenerator är ett förslag. Det går att kombinera med andra faktorer. En substub skulle exempelvis knappast göra sig bra på huvudsidan. Däremot finns det många korta artiklar inom vissa ämnen som inte nödvändigtvis behöver bli långa, men som ändå är värdefulla i encyklopedin. Och att lyfta fram artiklar i behov mer. Vi har åtgärdskategorierna, men nykomlingar och andra hittar väl sällan dit. De mer alldagliga artiklarna finns det säkert många som kan förbättra, oavsett intresse, utbildning osv. Men artiklarna behöver uppmärksammas i rampljuset i så fall. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 14 februari 2018 kl. 00.40 (CET)

Jag tycker faktiskt jag kan hävda att jag har försökt hålla en lugn och sansad ton i den här debatten, och tycker faktiskt jag har lyckats. Fram tills nu fick jag samma intryck av dig. Men att du uppenbarligen upplever att du har en sådan brist på argument att du måste ta till en sådan halmdocka som att hävda att min argumentation grundar sig på att jag vill framhålla mina egna utmärkta artiklar förtar helt det intrycket. Om du hade brytt dig om att läsa mina inlägg i något annat syfte än att hitta motargument hade du sett a) att ingen av mina artiklar har blivit "utmärkt" (och så långt jag vet inte ens "bra") och b) att jag inte heller ansåg det var rimligt, eftersom jag ansåg mina små artmonografier alldeles för korta för ett sådant omdöme. Nu har jag fått nog av att diskutera med dig, Kyllo. Att du för några dagar sedan skällde ut mig för att jag pingade dig (något som jag närmast ser som en artighet, åtminstone i sansade diskussioner) kan jag väl till nöds stå ut med, men att du dessutom är oförskämd nog att avfärda mina argument med att de bara grundar sig i något försök från min sida att framhäva mig själv var droppen. / Ternarius_D 14 februari 2018 kl. 01.06 (CET)

Om jag visste att du skulle ta illa upp hade jag inte formulerat mig som jag gjorde. Det var absolut inget ont menat eller kritik mot din argumentation, och jag har varit lugn hela tiden. I en diskussion skriver jag ned mina tankar rakt av, för jag glömmer snabbt vad jag tänker. Det syns kanske inte alltid i vilken sinnesstämning jag är i, men jag kan lova dig att jag ytterst sällan är arg. Sedan är det stor skillnad på att ha en åsikt i en sakfråga och att vara arg i verkligheten. Att jag skrev som jag gjorde kommer av att jag själv inte känner mig bekväm med att tala om "våra utmärkta artiklar" eller "vår huvudsida". Jag tänkte att det kunde finnas ett naturligt samband. Jag beklagar om jag fick helt fel uppfattning i stunden och jag litar förstås mer på dina ord.

Jag var inte arg den gången heller, utan tycker att jag på artigt talade om att jag inte tycker om att bli pingad om det inte är viktigt. Jag förtydligade det även genom att skriva att du inte kunde veta. Vad annat kunde jag göra? Jag kanske kunde ha skrivit "tack för tanken" eller något sådant. Folk pingade mig från höger och vänster och trots att jag egentligen inte hade tid kastade jag mig ut som en brandman, eftersom jag trodde att det brann i knutarna. Det var en olycklig situation, men egentligen en liten sak i jämförelse med annat i livet. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 14 februari 2018 kl. 03.02 (CET)

För övrigt har jag läst vad du har skrivit och åtminstone försökt besvara frågorna du ställde. Jag såg det inte som motargument, utan bara att jag med egna ord beskrev mina tankar och visioner. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 14 februari 2018 kl. 03.10 (CET)

Mycket av det som förs fram här ger mig starka déjà vu känslor. Nästan identiska diskussioner har förekommit tidigare och nästan precis samma synpunkter infallsvinklar och argument. Jag själv ser konceptet med utvalda artiklar som en inspiration att veta hur bra det går göra en artikel. Jag tycker också arbetat att läsa de (av)nominerade artiklarna och delta i diskussiorna på WP:An som intellektuellt mycket stimulerande och intressant, även om ibland något krävande orka plöja igneom all text. Och att ta upp äldre alster har visat sig mycket nyttigt. Flertalet har visad sig vara nämast skämmiga och en välgärning deras status tas bort. Sedan är jag som flera här lite undrande till den allt hårdare kravnivån på källor, men det driver jag per objekt i nomineringarna, vilket jag ser som rätt plats framföra denna min ståndpunkt. Yger (diskussion) 14 februari 2018 kl. 12.20 (CET)

Det skulle vara önskvärt att fler deltar i nominering av artiklar för Utvalt (Bra eller Utmärkt) och dessutom deltar i diskussionerna, så vi inte bara är ett litet fåtal som gör det. Alla som vill kan ju delta. Med ett större antal deltagare skulle WP:Artikelnomineringar bli mer mångsidigt. Sjunnesson (diskussion) 14 februari 2018 kl. 13.09 (CET)

 Gillar Kan inte annat än instämma med Användare:Sjunnesson. /Ascilto (diskussion) 14 februari 2018 kl. 13.13 (CET)

Yger: Ja, det kvarstår sedan tidigare. "Bra" är ju en värdering. Du om någon vet väl hur det känns när någon skriver "bra" eller "utmärkt" i exempelvis en företagsartikel. Instämmer i att kraven är orimliga. Fast rangordning för källor, att långa artiklar är bättre än korta, att fler källor alltid är bättre än få och annat påhitt på Wikipedia är idioti. Det har ingenting med kvalitet att göra, utan skadar Wikipedia. Det ska vara en encyklopedi för alla. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 14 februari 2018 kl. 19.22 (CET)

Ja jag känner väl din ståndpunkt i detta då du framfört detta flera gånger. Men vi som tycker detta är av värde vill ändå, trots din ståndpunkt, fortsätta med utvalda artiklar, men där det inom det konceptet ändå finns utrymme diskutera förbättringar och justeringar.Yger (diskussion) 14 februari 2018 kl. 19.32 (CET)

Då vet du väl också att jag är positiv till projekt rent generellt. Det är nyttigt att användare känner en gemenskap och ett värde. Mål och resultat är något annat. Det är lätt att bara säga att allt är bra bara för att man själv trivs med det, för att man aldrig har reflekterat över det eller inte vill göra det (är rädd att det ska föra något dåligt med sig). /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 14 februari 2018 kl. 20.04 (CET)

Jag instämmer helt med Sjunnesson, det vore helt klart önskvärt om flera användare deltog i processen på WP:AN. Jag skall som en början själv försöka öka mitt engagemang på den sidan. Min uppfattning i sakfrågan är dock rakt tvärtemot Kyllos! Du verkar försöka framställa de som försvarar det nuvarande systemet med utvalda artiklar som trångsynta, och använder ord som "påhitt" och "idioti" för att beskriva det, utan någon som helst vettig förklaring. Det visar inte bara att du helt avfärdar motargumenten, du framför även en närmast oseriös skildring med mycket låg förankring i verkligheten. Jag har också reflekterat över systemet med utvalda artiklar, och är helt övertygad om att fördelarna helt klart är övervägande. Jag skall härnedan förklara varför.

1) Du hävdar att kriterierna för utmärkta artiklar skulle vara baserade på en väldigt snäv kvalitetssyn. Detta stämmer såklart inte, grunddefinitionen för kvalitet på Wikipedia kan uttryckas i stil med att alla relevanta perspektiv skall redovisas på ett strukturerat sätt, väl underbyggda med trovärdiga källor, samtidigt som ett korrekt språk och en god encyklopedisk stil skall användas. Denna ungefärliga grunddefinition av vad kvalitet innebär utgår från våra viktigaste riktlinjer och policies, och har ett mycket starkt stöd i gemenskapen. En neutral encyklopedi skulle omöjligen kunna bibehålla sitt anseende om detta grundläggande kvalitetskrav inte uppfylldes, så jag ser absolut ingen anledning att ändra på den allmänna uppfattningen om encyklopedisk kvalitet. Kriterierna för utvalda artiklar utgår från vardera del av denna kvalitetsdefinition. Många läsare är omedvetna om våra användares gedigna kvalitetsarbete som helt sker på frivillig basis, och att då presentera det bästa från Wikipedia på huvudsidan ger läsarna en god inblick i det.

2) Du hävdar att varje utmärkt artikel måste vara lång och att det endast är källornas kvantitet som räknas. Nej, det finns inte alls något explicit krav om att en utmärkt artikel måste vara lång. Däremot är det oftast en smärre nödvändighet att en artikel är någorlunda lång, om det skall gå att beskriva ämnet uttömmande så att alla relevanta perspektiv vägs in. Det är dock absolut teoretiskt möjligt för en artikel under 20 000 bytes att bli utmärkt, i synnerhet om den behandlar ett smalare ämne. Det enda som har faktisk betydelse är vad som står i artikeln, inte dess längd. Vad gäller källorna är det alltid artikelns källäge i sin helhet som bedöms. Kvantiteten i sig har ingen betydelse. Att använda för få källor kan dock påverka artikelns helhet negativt, eftersom att risken då är större för att artikeln blir ensidig och inte återger alla relevanta perspektiv. Då är det oftast klart fördelaktigt att använda olika källor, men än viktigare är dock källornas trovärdighet.

3) Du hävdar att ämnesomfånget bland de utmärkta artiklarna skulle vara smalt. Här finns det visserligen några korn av sanning i det du säger, men jag menar ändå att ämnesomfånget är brett i stora drag. Dagens utmärkta artiklar omfattas av allt från mycket smala ämnen som kända träd i Stockholm till mycket breda ämnen som astronomi, som i detta fall är helt orelaterat till den förstnämnda artikeln. Bland de bra och rekommenderade artiklarna är ämnesomfånget ännu bredare. Detta visar på att den stora majoriteten av dagens artiklar har potential att uppnå utvald status. Det enda undantaget är ämnen som inte är särskilt tidlösa och där en naturlig instabilitet råder, t.ex. politiskt aktuella ämnen. Dessa artiklar ändras snabbt över tid och är mer utsatta för POV-pushing än någon annan typ av artiklar. De kan även snabbt bli inaktuella, vilket skulle innebära att inte längre alla relevanta perspektiv återges. Även om dessa artiklar ofta är mycket informativa och till stor hjälp för läsaren, tillhör de ändå Wikipedias sämre sida på grund av och med de nyligen nämnda skälen, och de aktuella ämnen som de behandlar tas också upp i mycket lägre utsträckning i traditionella uppslagsverk. Det vore därför både missvisande och riskabelt att låta sådana artiklar representera Wikipedias optimum.

4) Slutligen vill jag presentera ett annat argument för bibehållandet av utvalda artiklar, nämligen att utvald status inte endast är en utmärkelse för artiklarna i sig, utan även indirekt för de skribenter som har lagt ned allt hedervärt arbete och tid på dem. Utmärkelsen har de utan tvekan förtjänat, och vetskapen om att den kan tilldelas motiverar skribenter att förbättra våra artiklar. Detta är också ett av få "återgäldanden" som ges för artikelskribenternas insatser, eftersom allt arbete på Wikipedia är frivilligt och obetalt. Det ligger också ett symboliskt värde i att få sitt arbete uppvisat på huvudsidan.

/ Reddarn (diskussion) 14 februari 2018 kl. 23.06 (CET)

Jag håller i stort med om det mesta som Reddarn skriver ovan. Visst kan man ha kritik mot kriterierna för att en artikel ska bli utvald, men jag ser det som något som kan förbättras, och inte något som talar för att ta bort systemet. Själv tillhör jag gruppen som förespråkar höga krav på källor även för statusen "Bra". Jag stödjer att avnominera tidigare utvalda artiklar med betydande brister i verifierbarheten. Var det gäller ämnesspridning på förstasidan ser jag det som ett mycket litet problem. Jag anser inte att det finns någon problematisk snedvridning på de utvalda artiklarna, men naturligtvis är det välkommet att vi får fler utvalda artiklar inom fler områden. Jag tillhör även den gruppen där systemet med utvalda artiklar ibland får mig att anstränga mig lite extra med vissa artiklar. Det är en trevlig bekräftelse när något man jobbat länge med får en stjärna, och jag är ganska övertygad om att det är fler som har liknande upplevelser. Systemet med utvalda artiklar höjer därmed kvalitén på våra artiklar. Mvh --Bairuilong (diskussion) 15 februari 2018 kl. 07.36 (CET)

Med den senaste utvecklingen med snabbröster på löpande band utan rimlig tid till granskning är nomineringsverksamheten inte längre seriös. Min spontana reaktion är att jag inte vill delta längre, men det skulle ju inte göra saken bättre. /Ascilto (diskussion) 16 februari 2018 kl. 15.54 (CET)

Dina upprepade påståenden av det slaget har bemötts på flera ställen. Det är helt onödigt att försöka flytta det samtalet hit också. Oseriösa röster är ytterst sällsynta och brukar omedelbart strykas. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2018 kl. 16.02 (CET)

Reddarn: Jag kunde ha använt ett bättre ordval, men anledningen till varför jag är kritisk har jag framfört. Jag talar bara sak. Det skulle aldrig falla mig in att ge mig på användare, och för övrigt är det emot grundprinciperna. "De som bidrar till Wikipedia har många olika bakgrunder, och har i många fall vitt skilda synvinklar. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket." /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 16 februari 2018 kl. 20.47 (CET)

Syftet med tråden var att se om det i gemenskapen fanns ett intresse för att kraftsamla kring utveckling och kvalitetssäkring av artiklar av högsta kvalitet. Jag hoppades få fram konkreta idéer. Jag tolkar tråden som att sådant intresse inte finns. Idunius 20 februari 2018 kl. 14.45 (CET)

@Idunius: Jag har under drygt tre månader haft ganska lite tid för saker utanför jobbet, så jag är lite sen på bollen här, men jag 'är intresserad av att producera fler artiklar och att samarbeta för att få till fler utvalda artiklar. Just det där nomineringssystemet har jag just nu inga riktigt bra idéer om att fixa till, men jag funderar lite över om det inte finns andra språkversioner som har haft samma problem och hittat några lösningar.//Hannibal (diskussion) 20 februari 2018 kl. 14.55 (CET)

Tack för uppslaget, jag kollar om jag hittar bra upplägg på annan språkversion! Idunius 20 februari 2018 kl. 15.36 (CET)

Något jag saknar från för några år sedan är projekt som WP:VS, där vi lyckades (om jag minns rätt) fixa artiklar som Anton Tjechov, Mario Vargas Llosa och tänkande till att bli ganska bra. Den typen av samarbetslust tycker jag vi har tappat digitalt (även om folket i Göteborg är bra på att göra det fysiskt). Tanzania (diskussion) 20 februari 2018 kl. 16.04 (CET)

Bloggar och verifierbarhet

Tiderna förändras, vilket innebär att riktlinjer och policy då och då behöver uppdateras och putsas för att upplevas som sakliga och återspegla verkligheten. Bloggar är ett exempel som inte alltid funnits, och där det skett en tydlig utveckling med åren. Det finns flera olika typer av bloggar, såsom forskningsbloggar, historiebloggar och tidningsbloggar. De kan författas av exempelvis yrkesskribenter och forskare. Många har helt ersatt den officiella webbplatsen med en blogg. I Wikipedia:Verifierbarhet nämns bloggar som första exempel på olämpliga källor, och därefter hörsägen och diskussionsforum. Jag gick in i artikelhistoriken och försökte leta rätt på när exemplet först dök upp i artikeln. Det verkar som att det var 2005, alltså 12–13 år sedan. Då hade artikeln ännu inte blivit policy. Innan artikeln blev policy gick det även att finna: "Den som vill läsa senaste skvallret hänvisas till Se & Hör, Expressen eller Aftonbladet.". Hur som helst... Två användare på diskussionssidan till artikeln hävdar att "bloggar" ska stå kvar bland exempel på olämpliga källor, alltså tillsammans med hörsägen och diskussionsforum.

Bloggar används som källor i vissa artiklar sedan flera år tillbaka och vid korrekt användning har jag inte uppmärksammat några problem alls ur verifieringssynpunkt. Källdiskussioner brukar tendera att bli långa och inte leda någon vart, men observera att det inte är någon generell diskussion om källor (sådana diskussioner bör föras någon annanstans). Men kan vi komma fram till att åtminstone ta bort bloggar som ett utpekat exempel bland olämpliga källor i policyn om verifierbarhet? Diskutera på Wikipediadiskussion:Verifierbarhet. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 17 februari 2018 kl. 00.18 (CET)

Vad är då en blogg? Blir en webbsajt en blogg om den använder ett CMS? Nej, en webbsajt byggd i WordPress är inte nödvändigtvis en blogg. Med det sagt tycker jag att "bloggar" av typen webbdagböcker även fortsättningsvis kan betraktas med en hälsosam skepsis, i synnerhet med tanke på hur ofta bloggplattformen används för opinionsbildning. /ℇsquilo 17 februari 2018 kl. 10.41 (CET)

Det är en viktig synpunkt. Det vore dock bra om diskussionen hölles samlad, som Kyllo skriver i sin blänkare. Tostarpadius (diskussion) 17 februari 2018 kl. 11.59 (CET)

"Sunt förnuft" kan vara användbart här. Forskningsbloggar av t ex typen "historiebloggar" (t ex Dick Harrison) bör kunna användas. /Nesse (diskussion) 17 februari 2018 kl. 12.21 (CET)

Att kalla historiebloggen för forskningsblogg är att ta i. Det som utmärker den är att den är en del av SvD:s redaktionella material. Dock är det i form av krönikor där Harrison gör egna avvägningar om vad som är sant och går att belägga historiskt, så ifråga om viss subjektivitet är det bloggar. Företagsbloggar vill jag minnas har nämnts tidigare i diskussionen som exempel på bloggar som skulle kunna användas som källor. Företags hemsidor skall vi vara försiktiga med. När det gäller artiklar om företag bör vi använda oberoende källor. /Ascilto (diskussion) 17 februari 2018 kl. 13.34 (CET)

Bloggar är sedan lång tid tillbaka accepterade som källor för ämnet i sig enligt riktlinjen för källor. Om bloggar inte kunnat vara verifierbara skulle de inte vara accepterade, eftersom verifierbarhet är ett krav för att en källa ska kunna användas. Det här handlar enbart om att policyn kring verifiering ska följa riktlinjen och att vi ska kunna radera just bloggar som exempel på olämplig källa i artikeln, där bloggar jämställs med hörsägen. Källkritisk ska man vara när man använder olika typer av godtagbara källor, men det är inte synonymt med att dessa källor är olämpliga. Jag vill påminna om att diskussionen enbart rör exemplet i policyn om verifierbarhet och motiveringar. Inga andra diskussioner om källor eller bloggar, tack. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 17 februari 2018 kl. 14.57 (CET)

Bloggar kan givetvis användas som källor, men det är inte detsamma som att allt som står på bloggar duger att omnämnas i Wikipedias artiklar, men särskilt när man hänvisar till samhällsdebatt är de bra. Harrisons blogg är också en bra källa, men det är klart att han ibland är kontroversiell eller personlig i det han skriver - men ärligt talat hur ofta utgår vi från hans vetenskapliga produktion när vi skriver artiklar? Ibland kan det säkert vara behövligt att uppge "Enligt bloggen xxx..." för att ange att det är ett debattinlägg och då är det förstås också bra om man verkligen vet att någon bryt sig om det inlägget genom att t.ex. svara på det eller kommentera det. Generellt förbud att citera bloggar kan vi däremot inte ha, det är för långtgående. /Machatjkala (diskussion) 17 februari 2018 kl. 18.49 (CET)

Bloggpost från Riksantikvrieämbetet och en av de ledande runologerna, som emm nog kunde användas som källa för nyansering och utökning av Ölands runinskrifter 44. Taxelson (diskussion) 17 februari 2018 kl. 19.23 (CET)

Bloggar är källor - ibland bra, ibland dåliga. Liksom Ugglan. Ibland topp, ibland dåligt. Jfr vetenskapliga reviewed publikationer om stup-operationer (Karolinska). Jag skriver nu (mkt lite) om Melodifestivalen, kommentaren från SVT press-ansvarige om ändringar i röstningen var typ "vi har inte skickat ut någon pressrelease, men du hittar några kommentarer på Tobbes blogg". Tack för det, SVT. Så bloggar är ok, ibland. Och Inte, ibland. Kommentaren "skvaller" gällde kanske för en 20 år sedan, men WP måste nog hänga med bättre i utvecklingen. Svaret är nog dåligt: En bra blogg är en bra källa, en dålig blogg är en falsk källa. Liksom en vettig vetenskaplig publikation är bra, medan en betald eller kompis-antagen vetenskaplig publikation är katastrof. Hur man skiljer dem åt? Hrm, fråga Donald, han nosar ofta upp vad som är fake. Dvs svårt att veta. Men allt som statsminiters säger, är inte korrekt, så man kan inte lösa problemet med att föreskriva en viss källa. --Janwikifoto (diskussion) 17 februari 2018 kl. 22.01 (CET)

@Tostarpadius: Jag tycker att diskussionen ska föras här och inte på Wikipediadiskussion:Verifierbarhet eftersom svagheten med bloggar inte är verifierbarheten utan trovärdigheten. /ℇsquilo 18 februari 2018 kl. 20.27 (CET)

Det kan man naturligtvis hävda, men då blir det en betydligt vidare diskussion än den som initierades på annan plats. En sådan är jag inte intresserad av. Det som rör den ursprungliga frågan bör dock diskuteras på samma plats. Där gäller det en formulering som en användare vill plocka bort. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2018 kl. 00.07 (CET)

Esquilo: Diskussionen handlar om att ta bort bloggar som exempel på olämpliga källor, vad gäller verifiering. Dels används bloggar och kan användas som källa i vissa fall med stöd av riktlinjen om källor. Dels är den inte jämförbar med hörsägen, som aldrig ska användas. Det ställs sedan tidigare krav på bloggar i riktlinjen om källor, exempelvis att de inte kan användas för att källbelägga något annat ämne. En vanlig privatperson kan alltså inte belägga vetenskapliga uppgifter med sin blogg eller personliga webbplats, och Dick Harrisons blogg kan alltså inte användas för att belägga någonting utanför hans expertområde. Oavsett vilken typ av källa det är ställs det krav på att man kontrollerar källan. Det finns tidningar med bluffnyheter, det finns böcker som speglar författarens åsikter eller innehåller inaktuella uppgifter, det finns forskning som inte blivit accepterad, så källkritisk ska man alltid vara. Det är upp till den som lägger in en källa att använda källan på rätt sätt. En diskussion om att vissa källtyper ska förbjudas vill jag inte se här. Det skulle innebära att många artiklar med källbrist blir utan källor. Anledningen till att vi inte kan begränsa typer av källor är ämnesbredden (vi accepterar ämnen som inte finns i traditionella encyklopedier) och bidragsgivarna. Annars blir resultatet källösa artiklar och att vi får artiklar baserade på rykten eller brorsans kompis och liknande, för utan källor blir verifieringsmöjligheten sämre. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 20 februari 2018 kl. 18.24 (CET)

Ersätt BibliotekMitt på Special:Bokkällor med Mikromarc

För nästan 3,5 år sedan bad jag om att lägga till bokkatalogen BibliotekMitt i Special:Bokkällor. Nu är tjänsten nedlagd (ingen aning varför eftersom den fungerade klockrent för mig när jag skulle reservera, förnya och söka efter böcker) så vi härjedalingar får förlita oss på tjänsten Mikromarc som någon munter själ omsorgsfullt designade med Times New Roman och färgtemat "deprimerad grå". Kan någon med administrativ behörighet ersätta den döda länken och specificera att den gäller biblioteken i Härjedalen? // WikiPhoenix ^[disk] 16 februari 2018 kl. 00.02 (CET)

Bibliotekmitt täckte väl ett ganska stort antal kommuner, om jag förstår rätt? Jag har tagit bort den, men är lite tveksam att ersätta den med en funktion som bara täcker Härjedalen (dvs kommunen). Går det att utvidga tjänsten du länkar till på något vis? Magin uppstår på Wikipedia:Bokkällor, som inte är skrivskyddad. /NH 16 februari 2018 kl. 12.08 (CET)

@NH: Inte som jag känner till, men jag tvivlar starkt på det. Jaså, och här jag hela tiden trott att den var skrivskyddad utan att ens kasta ett getöga på redigeringsfliken. Hur som helst har jag nu lagt till flera bibliotek i Norrland för att kompensera för BibliotekMitts bortgång, såväl som några bibliotek i Svealand för att täcka alla tre landsdelar. Dessvärre finns inte alla norrländska bibliotek listade i skrivande stund, men det är en början i alla fall. Tack ändå! // WikiPhoenix ^[disk] 22 februari 2018 kl. 00.57 (CET)

Ödlor och ormar

Plestiodon elegans

Naultinus elegans, Plestiodon elegans, Sphaerodactylus elegans och många fler ödlor vill gärna ha en elegantare artikel om sig själv. Därför har vi nästa vecka en tävling där vi städar robotskapade ödleartiklar. Deltagare som samlar lika eller fler poäng än tävlingsledaren (som städar ormartiklar) får dessutom ett extra pris. Välkomna till tävlingen! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 22 februari 2018 kl. 10.49 (CET)

Regeringen kommenterar Wikipedia

Ändrar rubriken "Regeringen tillsätter Wikipediaskrivare" till den mer sanningsenliga rubriken "Regeringen kommenterar Wikipedia". --Allexim (diskussion) 15 februari 2018 kl. 06.23 (CET)

Tydligen har Margot och regeringen bestämt att över 50 pers ska skriva nya artiklar om kvinnor om jag läste rätt i dagens tidning. Den 8 mars på Internationella kvinnodagen ska de jobba hela dagen. --BabbaQ (diskussion) 14 februari 2018 kl. 11.21 (CET)

Nja, i vilken tidning beskrevs det så? Här är pressreleasen. Där talas det om "parallella events i nära 50 länder" --I99pema (diskussion) 14 februari 2018 kl. 12.47 (CET)

På vilka grunder är Margot Wallström "Margot" med svwp - här och på Wikipedia:Wikipedia i media? /Ascilto (diskussion) 14 februari 2018 kl. 12.47 (CET)

Det hela handlar alltså om skrivstugan WikiGap som det skrivs om ett par rubriker upp. /Ariam (diskussion) 14 februari 2018 kl. 12.59 (CET)

Instämmer med Ascilto. Det är ett respektlöst sätt att referera till (framför allt kända) personer, något som jag stött på i många artiklar. Jag ändrar det alltid när jag kommer på det i artikelnamnrymden.

Beträffande "Regeringen tillsätter Wikipediaskrivare" så är det fråga om skrivstugor för kvinnor som Wikimedia genomfört flera gånger tidigare. Den här gången sker det i sammarbete med UD. Margot Wallström står visserligen som värd för arrangemanget #WikiGapSthlm, men jag vet inte riktigt om det är så lyckat att påstå att "Margot [Wallström] och regeringen bestämt att över 50 pers ska skriva nya artiklar om kvinnor" – ministerstyre är ingenting som uppmuntras till i svensk politik, och någonting som oppositionen definitivt skulle slå ner på om det förekom. / Ternarius_D 14 februari 2018 kl. 13.06 (CET)

Uttalandet som gissningsvis ligger bakom siffran 50 är följande: "På internationella kvinnodagen ordnar UD och ett femtiotal ambassader skrivarstugor för att öka antalet artiklar om kvinnor, säger Margot Wallström, (S), utrikesminister.", se (och hör) här. Så 50 personer har inte nämnts i sammanhanget, men om man antar att det är minst en person per ambassad/land så blir det nog "över 50 pers". --Larske (diskussion) 14 februari 2018 kl. 13.17 (CET)

Är det respektlöst att kalla Margot för Margot. I Sverige har vi lämnat Herr, Fru, formalitet samhället sedan länge. Men vad vet jag, jag är endast del av pöbeln. Aka vanlig arbetare. Tror inte Margot misstycker. BabbaQ (diskussion) 14 februari 2018 kl. 14.28 (CET)

Nej. Det var underförstått vem du menade nör du skrev regeringen... Adville (diskussion) 14 februari 2018 kl. 15.03 (CET)

Även om jag delar Advilles åsikt att mycket av det du skrev var mellan raderna (ett sätt att argumentera som jag tycker är förkastligt – vill man inleda en seriös diskussion skriver man vad man tycker, man kommer inte med antydningar och underförstådda formuleringar) så väljer jag att svara på din fråga: Vi använder fortfarande tilltal med förnamn enbart i informella konversationer mellan personer som på något sätt är bekanta. Det har väldigt litet med någon du-reform, och ingen har begärt att du skulle titulera Margot Wallström. Däremot att du ska skriva ut hela hennes namn – en fullständigt självklar begäran, om du tänker efter. Du hittar ingen, absolut ingen, encyklopedi som bara skulle kalla henne "Margot". Men allt det där vet du förstås redan. Det framgår tydligt, om inte annat så av ditt senaste svar ("Tror inte Margot misstycker") att du inte är seriös. Har du någonting seriöst att skriva om Wikimedias satsning – annat än att i förvrängd form upprepa vad som tidigare meddelats på den här sidan – så gör det. Men antydningar och ironi bidrar sällan till en debatts seriositet. / Ternarius_D 14 februari 2018 kl. 15.35 (CET)

Dagens storm i ett vattenglas. Hur skulle det vara om man höll sig till ämnet istället för centimeter mätning av vem som har lä... Rätt. I övrigt så har argumentet att jag skriver fel i encyklopedin ingen bäring då detta är en diskussionssida. Kollar man mina artiklar så finns det inget spår av liknande. --BabbaQ (diskussion) 14 februari 2018 kl. 17.25 (CET)

@BabbaQ: Din debattteknik lämnar mycket mer att önska. Som du själv så korrekt skriver "Hur skulle det vara om man höll sig till ämnet...". Tycker du skall ta dig till dina egna ord. Titeln på denna diskussion som du har angett är mycket tendensiös och provokerande och borde ändras till ett mer neutral rubrik som "Regeringens syn på Wikipedia." --Allexim (diskussion) 15 februari 2018 kl. 05.54 (CET)

Småpåvar göres sig icke besvär utanför Vatikanstaten.--BabbaQ (diskussion) 15 februari 2018 kl. 10.25 (CET)

(utdrag) I samband med det här samarbetsprojektet… Nyhetssajten Nyheter Idag ringde upp svwp:s presskontakt för en stund sedan, och jag gav min och förhoppningsvis svwp-gemenskapens allmänna åsikt om vad som är vad. Mer noteras i PK:s dagbok. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 14 februari 2018 kl. 16.09 (CET)

Strax efter telefonsamtalet publicerades den här artikeln hos Nyheter Idag. Kanske är det mer på gång, eftersom inget nämns om Wikimedia Sveriges eller Wikipedias/PK:s kommentarer till det hela.--Paracel63 (diskussion) 14 februari 2018 kl. 17.44 (CET)

Aftonbladets artikel om regeringens agerande kan läsas här. --Allexim (diskussion) 15 februari 2018 kl. 06.23 (CET)

Om jag har förstått saken rätt så har Wikimedia Foundation jobbat ganska länge med att planera Wikigap och "som vanligt" ganska ouppmärksammat utanför kretsen med engagerade. Därför tycker jag att det är lite billigt av regeringen och UD att slå sig för bröstet för att de gör vad? Lånar ut lokaler? Fast uppmärksamheten är säkert välkommen. /ℇsquilo 15 februari 2018 kl. 11.07 (CET)

Nja. Wikimedia Foundation, olika chapters och wikipedianer har visserligen jobbat med liknande frågor men just namnet Wikigap är ett nytt namn på just denna serie skrivstrugor. De lånar inte bara ut lokaler, här i Bryssel deltar de aktivt i planeringen och samarbetar med Wikimedia Belgien. Utöver lokal kommer ambassadören att inleda och deltar på evenemanget gör Linnéa Claeson. Men visst, vi får ju hoppas att de inte stannar med att "bara" arrangera 50 skrivstugor utan att arbetet fortsätter efteråt också. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 februari 2018 kl. 08.15 (CET)

Att de organiserar 50 skrivstugor tycker jag är beundransvärt! Det är i alla fall mycket mer än föregående svenska regeringar som mig veterligen har arrangerat noll (!) skrivstugor. --Allexim (diskussion) 23 februari 2018 kl. 14.27 (CET)

Drottens kyrkoruin, Visby

Jag funderar på att flytta Heliga Trefaldighets kyrkoruin, Visby till Drottens kyrkoruin, Visby. Ruinen har varit flyttad en gång tidigare (från "Drotten") och även bytt kategori på Commons vad jag kan se. Anledningen är att ruinen kallas för Drotten, även officiellt – Statens fastighetsverk och skylten utanför Drotten (på engelska tycker jag "Drotten church ruin" är bättre än "Drotten church"). Synpunkter på eventuell flytt? Commons behöver ju också ändras i sådana fall. Tore Danielsson (diskussion) 19 februari 2018 kl. 10.48 (CET)

På mig verkar förslaget okontroversiellt. Men jag vet ingenting om Gotland. Roufu (diskussion) 22 februari 2018 kl. 03.53 (CET)

Tycker att det låter utmärkt att flytta. Fastighetsverkets skylt + Drottengatan pekar på att "Drotten" är WP:POMMF. mvh Aron Ambrosiani 22 februari 2018 kl. 20.56 (CET)

Nej, förlåt, jag var på väg att svara för ett tag sedan men det blev aldrig tid - Heliga Trefaldighet förekommer väl i en hel del äldre källor så det är väl bra om det nämns och är omdirigering men du får gärna flytta uppslagsordet till Drotten, det är nog det vanligaste namnet idag.FBQ (diskussion) 22 februari 2018 kl. 21.52 (CET)

Tack för bra input och feedback Roufu, Aron Ambrosiani och FBQ! Jag börjar kolla på en omdirigering (har inte gjort det tidigare) och vad som eventuellt påverkas. Kyrkoruinerna i Visby är ännu inte översatta till andra språk. Så man behöver kolla upp att allt blir rätt här enligt praxis. På Commons, Ruins of churches in Visby finns kategorier både på engelska och på svenska – men kanske är mindre viktigt där, så det får vänta.--Tore Danielsson (diskussion) 23 februari 2018 kl. 16.15 (CET)

Autoblock vid försök att skapa artikel - tekniska förutsättningar?

En del klotter följer väldigt lättidentifierade mönster. Finns det tekniska förutsättningar att automatiskt blockera IP-adresser som försöker skapa en artikel som triggar vissa tekniska filter? - Tournesol (diskussion) 23 februari 2018 kl. 07.44 (CET)

Eller åtminstone slå av publicera-knappen, kanske med en länk till Wikipediafrågor?--LittleGun (diskussion) 23 februari 2018 kl. 08.11 (CET)

I redigeringsfiltrets mjukvara finns det blockeringsmöjligheter som kan aktiveras genom förfrågan hos Phabricator. Då ska man kunna hänvisa till ett stöd för meningsbilden i frågan på svwp, t.ex. uppnådd konsensus vid en diskussion här på Bybrunnen. Vi ska då också ha bestämt hur lång denna blockering ska vara. Det går att specificera blockeringstid separat för ip-adresser och registrerade användare. Jag tycker det vore intressant att prova. --JohanahoJ (diskussion) 23 februari 2018 kl. 09.00 (CET)

Närliggande område: Finns det möjlighet att skrivskydda skapande av artiklar vars namn har ett visst mönster, t ex alla artiklar som börjar på Apelsinsaft? Vi har ett återkommande klotter av detta slag som det vore mycket önskvärt att stoppa. Kitayama (diskussion) 23 februari 2018 kl. 09.22 (CET)

@Kitayama: Jag tror vi tänker på samma problem. Användaren har dock av raderingsloggen att döma insett att "apelsin" är lätt att känna igen, och sannolikt kommer offentligt publicerade filterregler bara leda till att vederbörande får lättare att kringgå dem. - Tournesol (diskussion) 23 februari 2018 kl. 09.35 (CET)

@Kitayama: Det är troligen inte effektivt att försöka "spärra" skapande av artiklar baserat på något "mönster" eftersom det då kommer att dyka upp artiklar som heter "A pelsinsaft", "Ap elsinsaft", "Apelsins@ft", "Ape1sinsaft", "Apelsin-saft", "Apelsin_saft", "Apels!nsaft", "Appelsinsaft", Apelsiinsaft" och liknande. Ingen av dessa skulle spärras av ett filter för artiklar som "börjar med" Apelsinsaft. Om man vill ha en heltäckande spärr måste man helt förbjuda artikelskapande för oinloggade, men det ligger inte i linje med gällande policy. Så det blir nog till att fortsätta blockera de individuella IP-klottrarna tills de tröttnar. --Larske (diskussion) 23 februari 2018 kl. 11.12 (CET)

Vi har haft diskussioner med sikte på att försvåra artikelskapande för enskilda användare tidigare och jag tror inte att det är rätt väg att gå, av det skäl som Larske anger. Däremot tror jag att det är en bra idé att lägga till ett filter för vissa sorters artikelnamn med den funktion som Tournesol efterlyser. Ifall det då uppstår ett behov av att skapa en artikel med ett namn som faller inom det filtret bör vi också ha en metod för sådana situationer (låt säga för att en relevant musikgrupp har en symbol i namnet).//Hannibal (diskussion) 23 februari 2018 kl. 12.30 (CET)

Det är på gång en ny uppsättning funktioner vid blockering: den följande är den som nog blir gjord och som skulle hjälpa oss.Block by combination of hashed identifiable information (e.g. user agent, screen resolution, etc.) in addition to IP. With this project, we would create a browser fingerprint with some specific identifiable pieces of data about the user's computer and store it as a hash. Admins could then set an IP range block that also includes a match for this fingerprint, but would not be able to see the hashed information.Yger (diskussion) 23 februari 2018 kl. 12.38 (CET)

Jag håller helt med Hannibal om att vi inte ska försvåra att skapa artiklar för enskilda användare, så det måste göras oerhört restriktivt. Här handlar det om att automatiskt försvåra för återkommande klottrare av grovt klotter och för att automatiskt försvåra skapande av enskilda artiklar där syftet bara är att få synas i SÄ med olämpliga ord. Råkar det vara ett punkband eller något som har ett såpass olämpligt namn, då är det lite svårare för just dom. Vilket inte lär förvåna, de lär ha märkt problemen vid bokningar etc. Men, jag hoppas vi kan vara väldigt restriktiva med vad automatiken ska reagera på.--LittleGun (diskussion) 23 februari 2018 kl. 16.15 (CET)

Vad göra om en admin på Wikimedia Commons börjar hämnd-radera?

I samband med diskussionen på Diskussion:Kristina Pimenova verkar det som om en admin på Wikimedia Commons som något slags straff för att han inte omedelbart fått sin vilja igenom börjat söka upp och snabbradera eller raderingsnominera bidrag från personer som "varit uppstudsiga", först mig, sedan Yger. Jag påstår inte att det inte kan röra sig om filer vars status kan ifrågasättas, men att det skulle röra sig om en slump att han börjat hitta våra filer just idag efter att ha fått mothugg är ju helt uteslutet.

Hur hanterar man ett sådant beteende, om det fortsätter? - Tournesol (diskussion) 6 februari 2018 kl. 13.29 (CET)

Jag skrev till honom innan jag såg denna tråd eftersom jag anser han missbrukar sina rättigheter (på den länkade diskussionen.) Dina filer kan jag ej kolla på commons eftersom han raderade dem, men Yger bild där yger gått in och visat den måste vara äldre än 1969 (genom att visa en bild på personen från 1968 där det tydligt syns han är äldre än på ygers bild. Då kallas det "originalforskning" och han godkänner det inte. En ryss som är van att bestämma verkar det som om man kollar hans diskussion på commons. Adville (diskussion) 6 februari 2018 kl. 13.33 (CET)

Jag kan inte heller se dem eftersom han snabbraderade dem, men i något fall tror jag att jag hade utgått från en mindre bra Commons-bild med bra innehåll och beskurit och kanske justerat färgbalansen något. Om originalbilden inte var fri är naturligtvis inte heller mitt derivat det, så då är raderingen i sig inte märklig. I det andra fallet känns det som om han plockade ett gränsfall, en rätt suddig bild av ett mörkt tidningsomslag som hade legat uppe ett år utan att någon reagerat, men han fick chansen att visa sin makt. - Tournesol (diskussion) 6 februari 2018 kl. 13.38 (CET)

Haha - ursäkta - men jag har haft hur många strider som helst på Commons. Det är som ett dårhus. Det enda ni kan göra, är att samla ihop en stor stöd-trupp, och begära rösträkning. Jag skulle gärna gå från Commons, till lokal uppladdning, just på grund av "Alice i Underlandet"-känslan. --Janwikifoto (diskussion) 6 februari 2018 kl. 22.18 (CET)

Vi kan ju börja med att rösta "behåll" ({{vk}}) på c:Commons:Deletion requests/File:Ragnar Holte.jpg. /ℇsquilo 7 februari 2018 kl. 08.56 (CET)

Hm. Det är ju inte en omröstning. Men hur reageras det på c:Commons:Undeletion requests om man tar upp frågan om de raderade filerna där. Åtminstone borde man kunna kontrollera att det bakomliggande verket också raderats, och eftersom upphovsrättsfrågan torde ha varit oklar borde de inte ha snabbraderats (eller skapade administratören en diskussion?). --LPfi (diskussion) 7 februari 2018 kl. 11.59 (CET)

Den där Sealle verkar inte vara helt balanserad. Han kallar de inblandade för en "flash mob". Disembodied Soul (diskussion) 8 februari 2018 kl. 00.21 (CET)

...och, Disembodied Soul, han blir sur jag vågar svara och beskeiva vad det handlar om. Jag bad honom be andra admins läsa mina inlägg. Adville (diskussion) 8 februari 2018 kl. 00.27 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Flash-Mob, det är följare som stöder den som klagar (troll). Sealle är mer balanserad än de admins jag har kämpat med. Man måste ju tydligen radera och klubba användare i skallen, för att bli admin. Då får man väl sådana som Sealle. Men vem är Lyrda? Det finns _ingen_ talk-sida. Hur/varför döljer man sin diskussions-sida? --Janwikifoto (diskussion) 8 februari 2018 kl. 14.24 (CET)

Jag antar att Lyrda är antingen en marionett eller en användare från Wikipedia. Inga bidrag på Commons annat än vad gäller den här konflikten. Knappast något konstigt i att en sådan dyker upp. --LPfi (diskussion) 12 februari 2018 kl. 18.17 (CET)

(Men jag har inga problem att se diskussionssidan, skapad 2016. --LPfi (diskussion) 12 februari 2018 kl. 18.19 (CET))

Lyrda diskussionsida - jo jag ser den också, men en så _aktiv_ användare borde ha några diskussioner... sidan är blank, tom. Och arkiv länk saknas. Men min gissning var också typ marionett eller utvald kompis. Beklagar att jag måste säga att det finns mycket sådana på commons. --Janwikifoto (diskussion) 16 februari 2018 kl. 14.26 (CET)

Diskussionen på commons har nu avslutats med "behåll". Det var en något absurd begäran och skönt ärendet nu är över. Tack till alla för det stöd (till förnuftet) ni gett.Yger (diskussion) 17 februari 2018 kl. 15.48 (CET)

Skönt. Den där Sealle ville aldrig be en annan admin kolla diskussionen. Kag försölte provocera fram ddt på hans diskussion utan resultat. Sedan funderar jag på om inte den där Lyrda och den andre borde blockeras hör på svwp eftersom de inte skriver på svenska (eller googleöversatt) samtidigt som de gör pov i en enda artikel. Den andre är ju redan blockerad på enwp pga detta och har skapat en egen wiki där han skryter här att han är admin. Adville (diskussion) 17 februari 2018 kl. 16.33 (CET)

Ja, jag stöder en permanent blockering enligt det du skriver. / Reddarn (diskussion) 17 februari 2018 kl. 18.38 (CET)

Nej. Ingen block. Då leker "vi" samma öga-för-öga hämnd-lekstuga. Jag tänkte först "ok", men det skulle leda till exakt den hämnd-lystenhet som vi Absolut Inte vill ha. Rätt väg är däremot att fundera på: vem ska få bli admin (verifierbar reell person?)? Hur ska man ha någon väg att protestera mot en admin? Varför är det bara användare som klubbat tusen bidrags-givande användare i skallen som får bli admin? Varför låter man anonyma användare bli admin? (Anonymitet öppnar för troll, trakasserier... etc.). Så ingen blockering alls, varken kort eller permanent. Speciellt med tanke på att de utvalda tydligen inte är speciellt aktiva (i handling) här. Det är nog snarare hämnd-diskriminering, att säga att de måste skriva svenska. Alltså ett synnerligen obalanserat krav. Svenska WP SKA vara glatt att ta emot kommentarer på andra språk, SPECIELLT engelska som verkligen är lingua franca i sverige. Jfr Tyskland, Frankrike, Itailen. Men även DE, IT, FR (och andra språk) ska vara välkommet - förutsatt att de har ett någorlunda vettigt uppsåt. Inga "fabricerade" diskrimineringar, det blir bara åt hållet "fake ordning". --Janwikifoto (diskussion) 17 februari 2018 kl. 21.43 (CET)

Nu raderades den ändå. Det verkar dock vara konsensus bilden ÄR från 1966 (som den är) men nu är det att vår regel om före 1969 inte gäller. Suck.Yger (diskussion) 23 februari 2018 kl. 19.26 (CET)

Ja mycket suck. Med den regeln är väl inga bilder av okänd fotograf från hela 1900-talet användbara. Det gör väl att väldigt mycket bilder som institutioner etc tillgängliggör inte kan användas trots att de är fria? Taxelson (diskussion) 23 februari 2018 kl. 21.16 (CET)

Jag tolkar fortfarande den här meningen "The only mention of such a rule was added in 1994 with the URAA in 17 USC 104A, which automatically restored copyrights on many foreign works, unless these works had already fallen in the public domain in their country of origin on the URAA date, which is January 1, 1996 for most foreign countries" i det här stycket [[1]] som att fotografiska bilder tagna innan 1969 och således blev "Public domain" i Sverige 1994 inte ska ha någon upphovsrätt i USA. Det är också den regeln (URAA date) som finns med i mallen [PD 1996] som kan läggas till [PD Sweden Photo] – eftersom som den frågar efter tag för "allmän egendom i USA". "Published" tolkar jag här, för "fotografiska bilder" som "framkallad" när det gäller bilder, den delen är underordnad i Sverige. Jag är intresserad av den här frågan och skulle gärna dra den vidare på något sätt. Klarhet i att veta vad som gäller, i just det svenska "1969-fallet" är ju bättre än den "godtycklighet" som gäller nu. Viktig fråga, eftersom det handlar om mycket material till artiklar. Tore Danielsson (diskussion) 23 februari 2018 kl. 23.18 (CET)

Sjukt envis admin. Och trugar på svar för att öppna det... men mig svarade han aldrig. Ignlrera och arkivera... så jag tog upp det igen "Archived"_without_answering här att han bör svara och be annan admin kolla om han agerat rätt. Hans uppförande retar mig. Adville (diskussion) 23 februari 2018 kl. 23.50 (CET)

Jag lade till den externa diskussionen som Sealle förde för att få den raderad i raderingsdiskusionen. Hoppas det får vara kvar. Adville (diskussion) 24 februari 2018 kl. 00.10 (CET)

Varför engelska namn på platser?

På huvudsidan finns en utvald bild med texten "Eduardo Avaroa Andean Fauna National Reserve är ett naturreservat i Bolivia." Varför använda engelska namn på platser? I Bolivia talar man spanska, här är den spanska artikeln om reservatet: https://es.wikipedia.org/wiki/Reserva_nacional_de_fauna_andina_Eduardo_Abaroa 217.214.151.227 22 februari 2018 kl. 01.59 (CET)

Sidan är helt enkelt robotskapad. Mvh – GeMet [diskussion] 22 februari 2018 kl. 02.02 (CET)

Jag jämför med den enegelska artikeln och ser omedelbart två fel med den svenska: (1) På kartan är detta bolivianska reservat placerat utanför landets gränser, i varje fall på min skärm (2) ytan uppges till 7,1 kvadratkilometer där den engelska versionen har 714745 hektar, vilket är 1000 gånger större. Det första felet beror sannolikt på dåliga ingångsdata, men det andra måste vara LSjbot-projektets direkta ansvar. Man har glömt att man vid talangivelser på engelska använder komma och punkt omvänt mot hur man gör på svenska.

Det finns ingen möjlighet att manuellt kontrollera och rätta fel av detta slag. Artikeln är en av 192000 som producerades i december 2015. Vi kan rätta fel i mindre områden som Belgien och Lettland, men för geografiska upplysningar från världen i stort förefaller svenska Wikippedia vara räddningslöst förlorat. Roufu (diskussion) 22 februari 2018 kl. 03.24 (CET)

Jag har bytt tillbaka till den föregående utvalda bilden, så att vi inte länkar till en ogranskad robotskapad artikel på huvudsidan. Svensson1 (diskussion) 22 februari 2018 kl. 05.42 (CET)

I Geonames riktlinjer står ”the main name for the toponym should be a widely accepted international or English name. Local languages are entered as alternate names.”. Därför har vi så många botskapade artiklar med engelska namn där vi borde ha lokslt namn. Kitayama (diskussion) 22 februari 2018 kl. 06.14 (CET)

Kartan är nu riktig. Det verkar ha varit ett tillfälligt fel, när jag klickade mig till den svenska versionen via den spanska och engelska. Roufu (diskussion) 22 februari 2018 kl. 08.46 (CET)

@Roufu: Anledningen till att kartpricken hamnade fel på Boliviakartan var att den reliefkarta som användes i mallen {{Kartposition Bolivia}} inte hade rätt proportioner (rätt=samma proportioner som grundkartan och som anges med parametern ratio). Det drabbade samtliga artiklar med denna karta, oavsett om de är robotskapade eller ej, men felet syntes mest för platser i södra Bolivia. Jag har nu ersatt kartan med en som är 5 procent högre och därmed bör kartprickarna hamna där de ska under förutsättning att koordinaterna är rätta, vilket de är i det exempel du pekade på.

--Larske (diskussion) 22 februari 2018 kl. 09.06 (CET)

Jag tackar för upplysningen och ser att reiefkartan nu är tillbaka med pricken på riktig plats. Genom att bot-artiklarna normat är okontrollerbara på grund av sitt stora antal, är det endast slumpen som avgör om sådana här fel upptäcks eller inte. Artikeln har trots allt funnits i mer än två år.

Jag harnu jämfört de klimatiska uppgifterna med den engelska artikeln. Enligt den svenska artikeln är årsmedeltemperaturen +8 C och årsnederbörden 348 mm. Med så mycket regn, är det förvånande att klimatet beskrivs som ökenartat och området närmast obebott. Den engelska artikeln uppger emellertid årsnederbörden till 76 mm och årsmedeltemperaturen till +3 C. Att området är höglänt, 4660 möh, går fram av den svenska artikeln och betvivlas inte, men att det innehåller fjälltoppar upp till nästan 6000 meters höjd måste man läsa om på engelska. Men med den påstått begränsade storleken på området, ca 2 x 3 km, är det klart att detta inte kan vara med i den svenska artikeln.

Slutfågan blir då vad det var i den svenska artikeln som var riktigt: Inte namnet, inte läget, inte storleken, inte topografin, inte klimatuppgifterna men däremot interwikilänken till den engelska versionen. Behöver vi ett uppslagsverk med artiklar på denna nivå? Roufu (diskussion) 22 februari 2018 kl. 12.44 (CET)

Engelskspråkiga namn för platser i arabvärlden förekommer ofta i manuellt skapade artiklar, antagligen ibland också för platser i Sydamerika. Jag antar att skillnaden i area inte beror på decimalpunkt (det gäller så många artiklar att det hade upptäckts), utan på felformatering i källan. Felet i kartan var tydligen inte botens fel, motsvarande förekommer i många manuellt skapade artiklar. Och jag antar att boten missade de högre topparna då den undersökte topografin för att de var för långt från de angivna koordinaterna. Om det sistnämnda blir systematiskt fel ifråga om stora områden behöver det botåtgärdas. Det är beklagligt att artikeln var åt skogen, men frågan kvarstår om sådana fel är väsentligt mer frekventa i botskapade artiklar. Vi har absurt dålig kvalitet också på människoskapade artiklar om platser långt borta (och t.o.m. om ofta lästa artiklar som kan påverka folks hälsa, se t.ex. Low Carb High Fat, som nyligen var utan {{kvalitetskontroll}}) --LPfi (diskussion) 22 februari 2018 kl. 14.55 (CET)

Fjälltopparna på "nästan 6000 m" är över 6000 enligt den ansvariga (?) myndigheten. Det verkar som om en-wp också missat någon topp. Dessutom uppger artikeln att bergen varierar i höjd mellan ("mountains rise to heights varying from") 3500–5000 meter, trots att listan på toppar listar högre berg. En miss på 1000 meter är rätt allvarlig då det verkar som att man uttryckligen anger bergstopparnas höjd. --LPfi (diskussion) 22 februari 2018 kl. 14.58 (CET)

Det här är ett återkommande problem även när det gäller manuellt skapade artiklar, bland annat eftersom lite sämre svenska källor (som dagspress) gärna använder sig av engelska namn – man har ingen vidare kunskap om ämnet utan utgår från en artikel i en brittisk eller amerikansk tidning, och använder då samma namn som där. Engelska namn på ickeengelska platser har inte mycket i ett svenskt uppslagsverk att göra. Rimligtvis använder vi antingen ett existerande svenskt namn, eller så kör vi på det namnet på originalspråk (transkriberat om nödvändigt). /Julle (disk.) 22 februari 2018 kl. 15.20 (CET)

Felen både i botartiklar och manuellt skapade artiklar går säkert att förklara, och förklaringarna kan var mer komplicerade än vad jag har antagit.

En manuellt skapad artikel har en författare, som normalt läser igenom vad han eller hon har skrivit. Skriver man om ett vattenfall, utelämnar man inte vilken flod som bildar fallet, har man en bild med en milsvid slätt som illustrerar ett reservat som är 7 kvadratkilometer stort, tänker man efter om detta kan vara riktigt. Fnner man att det bor 43 personer per kvadratkilometer vid Everest North Summit , undrar man hur de klarar sig i den tunna luften 7600 meter över havet. Placerar kartan en företeelse i en annan nation än vad texten anger, undrar man vad som är fel. Några av felen i Bolviaartikeln slog mig omedelbart i ögonen, när jag skumläste den.

Men ingen orkar läsa alla botartiklar, som prodcerades till ett antal av 6000 om dagen, när projektet gick som bäst. Där är felen orättade och kommer att förbli det i överskådlig framtid. Och är artiklarna inte fel, så är de ofta meningslösa. De ger fel sorts upplysningar om de beskrivna platserna. Uppgifter som saknar intresse men var lätta att samla in.

Geografiska artiklar från konfliktområden kan vara kontroversiella, men detta handlar inte om sådana områden. Detta skiljer dem från manuellt skapade hälsoartiklar som Användare:LPfi nämner till botartiklarnas försvar. Bägge problemen finns, men de måste behandlas på olika sätt. Roufu (diskussion) 22 februari 2018 kl. 18.09 (CET)

 Bra beskrivning, Roufu! Sjunnesson (diskussion) 23 februari 2018 kl. 12.44 (CET)

Bra med internationellt vitt accepterat namn, ofta är de engelska namnen det man letar på. Alltså engelska namn på icke-engelska platser är oftast helt korrekt. WP är till för info, inte för att Politiskt Korrekt tvinga fram sällan-använda svenska varianter. Men givetvis ska det lokala namnet finnas med också, står man vid skylten för en park i Bolivia bör man kunna finna det lokala namnet. Svenska namn är egentligen självklart att använda, men inte på bekostnad av klarhet genom att ta bort vitt accepterade namn. Arabiska namn, kan inte läsas av vanliga svenskar, så de accepterade engelska namnet är oftast det man ser. Här måste man säga att info ska kunna hittas på flera språk, multi-linugual. --Janwikifoto (diskussion) 23 februari 2018 kl. 12.58 (CET)

De flesta namnformer på latinska alfabet ska leda till korrekt artikel via omdirigeringar eller möjligen grensidor. Namnet på arikeln ska dock vara det svenska namnet eller i avsaknad av ett sådant, namnet på det lokala språket, om nödvändigt transkriberat till latinska alfabetet. /ℇsquilo 23 februari 2018 kl. 14.06 (CET)

Jag tycker som de flesta i den här diskussionen att engelska namn inte bör finnas i svwp för länder som inte har engelska som officiellt språk. Själv brukar jag använda svenskt namn eller också det språk som är officiellt för varje land ifråga, när inte engelska är officiellt språk. En del personer vill nog gärna överdriva engelskans betydelse. När det gäller det namn som den här diskussionen började med, Eduardo Avaroa Andean Fauna National Reserve, har jag nu ändrat namnet till den spanska versionen. Tyskspråkiga Wikipedia har också det namnet. De andra språkversioner som har med det här reservatet har skrivit på sina egna språk, franska, italienska osv. Som Kitayama skriver använder Geonames i stor utsträckning engelska namn. Det finns också exempel på hur Geonames helt har översatt olika inhemska namn till engelska, till exempel hela namnet på ett isländskt vattenfall, Black Waterfall för Svartifoss, som vi till yttermera visso hade med i en manuell artikel med sitt isländska namn. Sådant ska vi inte ha i Wikipedia. Att använda enbart engelska namn gäller inte vad som är Politiskt Korrekt, utan Språkligt korrekt. Alla länder har inte engelska som officiellt språk. Sjunnesson (diskussion) 23 februari 2018 kl. 16.09 (CET)

För flerordsegennamn av det slaget borde det vara okontroversiellt att göra en ordagrann översättning och inkludera det officiella namnet inom parentes. Typ: Eduardo Avaroa naturreservat för andinsk fauna. Det vore förresten bra om någon gick in i artiklarna och gjorde skillnad på Reserva Nacional de Fauna Andina Eduardo Avaroa och Eduardo Avaroa nationalpark. (Vad är skillnaden? Omfattas den ena av den andra eller är de två skilda områden?) /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 25 februari 2018 kl. 13.16 (CET)

Jag har nu tagit upp den här namnfrågan på Wikipediadiskussion:Projekt alla platser-städning. Fortsätt gärna diskussionen där. Sjunnesson (diskussion) 25 februari 2018 kl. 17.23 (CET)

@Genomlysning: Det visade sig att det är naturreservat och inte nationalpark. Jag har omdirigerat Eduardo Avaroa nationalpark till Reserva Nacional de Fauna Andina Eduardo Avaroa. Sjunnesson (diskussion) 25 februari 2018 kl. 20.12 (CET)

Turneringsmallar med olika namn men samma funktioner?

Innan det börjar bli alldeles för jobbigt, så tänkte jag ta upp det här. Jag har märkt en dubblett, men mallarna har helt olika parametrar. Mall:Slutspel-8lag är densamma som Mall:8TeamBracket-Compact-NoSeeds-Byes, men den sistnämnda har parametrar för bronsmatch - men bronsmatchen är inte synlig förrän någon parameter för bronsmatch blir ifylld, med andra ord så har mallen 8TeamBracket-Compact-NoSeeds-Byes samma funktion som Slutspel-8lag och lite till, det finns säkert fler mallar som har precis samma funktioner men olika namn. Mall:Slutspel-8lag används dessutom bara av två artiklar. Jag tar upp detta här på grund av att just dessa två mallarna har en del år på nacken och för att det troligtvis finns fler dubbletter. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 25 februari 2018 kl. 15.35 (CET)

Nu har jag inte analyserat just dessa mallar, men två mallar med samma funktion fast som tar parametrarna i olika ordning kan ha sin funktion. T.ex. om man använder olika källor och inte vill möblera om i ingångparametrarna för att spara tid. Om det inte är det som det handlar om utan en ren dublett är jag däremot inte alls emot att en av dem raderas./ Machatjkala (diskussion) 25 februari 2018 kl. 19.40 (CET)

Gemenskapens tekniska önskelista

Som några av er vet så började Wikimedia Sverige att samla in förslag till Wikipedia:Gemenskapens tekniska önskelista förra året. På grund av externa omständigheter var vi tvungna att skjuta på arbetet med dessa önskningar till 2018. Nu har vi kommit igång med att arbeta på dessa!

Klottersaneringsstöd/ORES - Syftet är att använda maskininlärning för att i senaste ändringar ge en indikation om vilka redigeringar som är verklig vandalism och vilka som är välmenta men kan behöva lite hjälp. Tack vare en insats från Ainali har detta nu gått i mål och vi inväntar bara att Wikimedia Foundation trycker på knappen för att aktivera det! Detta borde ske senare idag varpå det även kommer mer information här.

Citoid-bibliotek för svwp - Syftet här är förbättrat stöd för hur Visual Editor utifrån en URL fyller i referensmallar korrekt. Fokus är på källor som används ofta på svenskspråkiga Wikipedia och där hanteringen i Visual Editor idag lämnar mycket att önska. Vi arbetar med dessa just nu. Först ut är sverigesradio.se som kan komma att aktiveras nästa vecka ifall allt rullar på som det ska. Efter sverigesradio kommer vi att titta på svt.se, dn.se samt svd.se.

Vi håller er uppdaterade om hur arbetet fortskrider och välkomnar självfallet återkoppling när dessa aktiveras.

Vänliga hälsningar / André Costa (WMSE) (diskussion) 26 februari 2018 kl. 14.06 (CET)

Insamlingen, bannern, med mera

Den pågående insamlingen verkar i år vålla mer oro och frågor än tidigare år, i varje fall att döma av de frågor som kommer till Wikimedia Information Team. Dels är man förbaskad på att det tydligen går ut tiggar-/påminnelsemail fast man nyligen donerat pengar, dels gillar man inte bannerns tillrop "Hej där användare i Sverige, du verkar använda Wikipedia en hel del, det uppskattas!", eftersom det ger intryck av att man personligen spåras utifrån sina sökningar, donationer eller vad det nu är. Jag vet inte vilka som svarar för banneröversättningen, men den är inte lyckad. Inte heller är de där påminnelsemailen lyckade. Hur kan detta eskaleras till ansvariga, och kan vi formulera om den där bannern som säkert fler än våra donatorer stör sig på? Riggwelter (diskussion) 15 februari 2018 kl. 22.28 (CET)

Det som stör mig med e-postmeddelandena är att de ger intrycket att Wikipedia är akut hotat om den som får det inte skänker pengar. När man då vet hur mycket medel som används till alla möjliga projekt inom Wikimedia blir man något betänksam. Bör inte att bevara uppslagsverket komma först i prioriteringsordningen? Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2018 kl. 13.57 (CET)

Ursäkta sent svar, Riggwelter. Jag vidarebefordrar din kommentar här till dem som sysslar med insamlingsarbetet. /Johan (WMF) (diskussion) 21 februari 2018 kl. 04.59 (CET)

Hej, tack Johan (WMF) för att du gjorde mig uppmärksam på dessa kommentarer. Tack Riggwelter för din feedback och för att du delar med dig av dina och andras åsikter. Vi är jätte tacksamma denna typ av konstruktiva feedback då den hjälper oss att förbättra våra kampanjer och insamlingsmeddelanden. Vad det gäller givare som får påminnelsemail även om de nyligen gett pengar är detta något vi arbetar aktivt med att förebygga. Problem uppstår ofta när givare använder en annan email address än den vi har i våra register. Om givare har specifika frågor kring detta kan ni alltid hänvisa till donate@wikimedia.org. Vad det gäller de svenska meddelanden feedback angående översättningarna vore det till mycket hjälp om ni har specifika exempel på vad som kan förbättras. Jag länkar här till de de olika banners vi använder på svenska och är tacksam för förslag till förbättringar. MVH JRobell (WMF) (diskussion) 21 februari 2018 kl. 10.06 (CET)

Desktop large

Desktop small

Mobile large

Mobile small

Det största problemet (vid sidan av storebror-effekten i mobile-small) är att ni ber läsaren "skydda Wikipedias självständighet". Wikipedias självständighet är vad jag förstår på inget sätt hotad. Däremot behöver WMF pengar för en allt snabbare teknisk utveckling och för likaså allt snabbare växande projekt för att nå folk utanför de bäst lottade samhällena. Argumentera för det som pengarna på riktigt går till! Jag antar att problemet inte handlar om översättningen.

Desktop small är hemsk (jag är glad att jag bor i Finland). Vid sidan av det visuella tycker jag inte om sättet man närmar sig mig på. Det tydligaste problemet är ändå användningen av "vi" – jag upplever mig inte som del av det kollektivet (vilket jag gör i desktop large), och undrar vem dessa "vi" är.

För några år sedan var vi flera från wp-sv som engagerade oss i banner-utformningen. Framförallt kritiserade vi då nödropet (med Wales' ansikte), då WMF inte hade ekonomiska problem. Vi fick höra att bannern ifråga visat sig effektivast, men att nya förslag beaktas om de visar sig effektivare. Jag kan inte acceptera att man ropar "Varg!" i onödan. Därför och för att jag upplevde att vi inte fick något gehör för våra argument har jag tvått mina händer från insamlingen.

Jag är glad att du verkar lyssna.

--LPfi (diskussion) 22 februari 2018 kl. 13.14 (CET)

Jag tror ändå att det i mångt och mycket handlar om översättningen. Eller snarare just det att texterna är översatta och inte formulerade specifikt för svenskspråkiga mottagare. Jag har sporadiskt på olika sätt pysslat litegrann med texterna i WMF:s insamlingsbannrar de senaste 10 åren eller så, och det verkar som att det helt enkelt är svårt att översätta sådana texter så att de både ligger nära originalet och använder en naturlig svenska. För det är så översättningen förväntas gå till i det här fallet; det lite större utrymmet för tolkning som egentligen skulle behövas finns inte riktigt, eller så tar de som översätter texterna sig inte det. En idé till kommande nationella kampanjer kanske skulle vara att i god tid be wikigemenskapen – experter på språket svenska – om några lämpliga förslag på texter och utgå från dem. /NH 22 februari 2018 kl. 13.37 (CET)

En bekant till mig tog kontakt och var orolig över att han fått adware eller något lur, eftersom bannern både på desktop och mobil inte bara är en diskret annons, utan följer med sidan och är ohemult stor. Det sista jag vill är att folk blir rädda för Wikipedia och tror att de ska få skadlig programvara eller bli blåsta på pengar. Vivo (diskussion) 22 februari 2018 kl. 18.03 (CET)

Jag upplevde det också som ett problem att bannern även ligger kvar när en skriver ut texten i formatet Utskriftsvänlig version. Detta då jag i mitt yrke som bibliotekarie på begäran skrivit ut några artiklar till en låntagare. I pappersformat känns en tillfällig reklambanner (ännu mer) malplacerad. Mvh BiblioteKarin (diskussion) 22 februari 2018 kl. 18.23 (CET)

@JRobell (WMF): Kan dessa banners förses med class="noprint" så man slipper dem i utskrifter? JohanahoJ (diskussion) 25 februari 2018 kl. 12.13 (CET)

@JRobell (WMF): Pingar igen; tror inte min första pingning lyckades. --JohanahoJ (diskussion) 25 februari 2018 kl. 12.18 (CET) Hej BiblioteKarin! Ett kort inlägg för att konfirmera att detta nu är fixat.

Toppen, tack! BiblioteKarin (diskussion) 27 februari 2018 kl. 16.15 (CET)

@JRobell (WMF): Det tar onödig tid för oss som arbetar med Wikimedia Information Team att svara på en massa frågor som beror på ren oro eller irritation och som kan förebyggas med lite eftertanke. Att det skulle vara någon form av e-postproblematik har jag svårt att se, eftersom de ju får ett (påminnelse-)mail till den e-postadress de uppgav då de donerade pengar. Jag har ganska liten förståelse för att vi inte kan påverka översättningen i mallarna till större del; reklam är ofta starkt riktad till den specifika målgruppen (till exempel nationalitet). Reklam som vänder sig till svenskar som växt upp i Sverige i en svensk kontext upplevs förmodligen ganska negativt i till exempel USA (och tvärtom), vilket borde kunna kanaliseras till de ansvariga. Vilka vänder du dig till med våra synpunkter?

I övrigt tror jag vi skulle kunna ta fram en sida (till exempel Wikipedia:Donera) i Wikipedianamnrymden, här på svwp, som lägger ut texten och förklarar ur ett svenskt perspektiv. En banner (och vi som jobbar med WIT) skulle då kunna hänvisa till den sidan. Riggwelter (diskussion) 24 februari 2018 kl. 10.39 (CET)

@Tostarpadius: @Johan (WMF): @JRobell (WMF): @LPfi: @NH: @Vivo: @BiblioteKarin: för den/de av er som så önskar finns en diskussionsstart på Wikipediadiskussion:Donera. Riggwelter (diskussion) 24 februari 2018 kl. 10.52 (CET)

Hej och tack för ert engagemang. Som många av er säkert vet, så A/B testar vi olika varianter av texter under våra kampanjer på svenska Wikipedia, och på många andra språk. Genom dessa tester kan vi se vilka texter som konverterar bäst, men detta är långt ifrån den enda feedbacken vi tar hänsyn till. Vi organiserar fokusgrupper i olika länder (jag har själv arrangerat flera i Sverige), gör användartester online där vi ber olika användare om feedback (på olika språk), samt samarbetar med lokala organisationer is olika länder, tex Wikimedia Sverige. När vi utformar meddelanden på olika språk, utgår vi från det vi lärt oss från andra kampanjer och försöker sedan skapa meddelanden som är kulturellt relevanta och riktade till den specifika målgruppen den är menad att nå. Som ni säkert förstår är detta en svår balansgång, men vi försöker förbättra våra insamlingsmeddelanden och processer hela tiden och tar tacksamt emot förslag. Vad det gäller utskriftsproblematiken ska vi försöka fixa detta så snart som möjligt. MVH JRobell (WMF) (diskussion) 26 februari 2018 kl. 11.30 (CET)

Jag har för mig att A/B-testningen är ett av problemen. Då A/B-testningen ger så tydliga siffror är det svårt att argumentera för något annat än den banner som ger mest avkastning – om det inte finns en stark vilja att vara lyhörd för andra argument och vara beredd att pruta på insamlingsresultatet. Jag tror den viljan måste finnas innan man börjar diskutera utformningen av insamlingen. --LPfi (diskussion) 26 februari 2018 kl. 23.17 (CET)

Detta är helt klart en utmaning vi är medvetna om och jag kan konfirmera att viljan finns där, LPfi . Tanken är att våra insamlingsmeddelanden ska vara både effektiva med även informativa. Som uttryckt tidigare är detta en svår balansgång. En av initiativen vi arbetade med under vår engelskspråkiga kampanj i december var att föra fram röster från olika skribenter och volontärer från Wikimedia rörelsen. Vi vill gärna utveckla detta på andra språk och uppmuntrar de av er som vill delta i den svenska insamlingen att fylla i denna enkät med några frågor. Tack! JRobell (WMF) (diskussion) 27 februari 2018 kl. 17.04 (CET)

Wikimedia Fundraising - Sweden

Dear all,

Wanted to inform you that Wikimedia Fundraising will be launching its annual fundraising campaign today on the Swedish Wikipedia and our banner and email campaign will progress over the coming weeks. Our main banner campaign will end at the beginning of March.

We are always looking for ways to improve our campaigns and appreciate your feedback regarding banner messages and design.

• If you have specific ideas to share, please feel invited to add them to our fundraising ideas page.
• If you need to report a bug or technical issue, please create a phabricator ticket.
• If you see a donor on a talk page, OTRS or social media having difficulties in donating, please refer them to donate@wikimedia.org.

You can also send feedback regarding the fundraising campaign directly on my talk page.

Thank you in advance for your support. Seddon (WMF) (diskussion) (6 februari 2018, kl. 12.09)

Har lagt till en hänvisning till epostadressen ovan bland de vanliga frågorna på WP:FEL, eftersom två frågor om varför man inte kan använda Swish har dykt upp de senaste dagarna. Om sådana frågor når fram till WMF så har de chans att utveckla till nästa omgång. /NH 11 februari 2018 kl. 12.26 (CET)

Seddon (WMF): There has been at least three readers from Sweden asking about the possibility to pay with "Swish" (a cell phone application for small payments common in Sweden) or by bank transfer within Sweden, none of which is possible. Some users have suggested these readers instead donate to the local chapter Wikimedia Sverige (WMSE), which can receive payments by "Swish" and bank transfers within Sweden. What is your advice here: Should we suggest these readers contribute to WMSE instead of WMF, or should we suggest they contact WMF? /NH 16 februari 2018 kl. 13.44 (CET)

(Redigeringskonflikt) @Seddon (WMF): Thanks for the addition, NH. However, I don't think the apparent incompability with several well known Swedish payment methods and the lack of availability of those in regard to the WMF donation campaigns is a completely new issue. I welcome any solution for giving people not willing to pay online via credit card (w/w-o PayPal) the possibility to do so, as I annually (in my roles as svwp mentor and press contact) see more than a trickle of e-mails regarding just that issue. diskussionstråd som kunde ge svar, radering av svar på vanliga frågor, request for solution. All best! --Paracel63 (diskussion) 16 februari 2018 kl. 13.49 (CET)

Wikipedia is run by WMF. The WMSE organizes activities, some of which are directly related to Wikipedia, some of which are not, in Sweden. I for one think this distinction should be clear, and the fundraising campaign is about Wikipedia as a whole (global, multilingual). Now, this is just my opinion, so advice from the WMF would be appreciated. /NH 16 februari 2018 kl. 14.05 (CET)

Jag hoppas och tror att det går att upprätthålla distinktionen mellan WMF, Wikipedia, WMSE och WMFI (vilka båda får stora mängder årliga medel från WMF), samtidigt som man kan informera om olika möjligheter på bland annat den här sidan. Då skulle om inte annat vår tid som faddrar och presskontakter kunna ägnas åt andra frågor. Förhoppningsvis får vi snart klargörande svar från WMF.--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2018 kl. 14.18 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Enligt vad Seddon (WMF) skriver på meta ser WMF inget problem med att personer som vill skänka pengar med Swish eller svensk banköverföring istället hänvisas till att skänka pengar till WMSE. Så då är det väl fritt fram. /NH 23 februari 2018 kl. 18.41 (CET)

Jag tolkar den rekommendationen ungefär på samma sätt. På min egen diskussionssida påpekas att en av WM chapters utgångspunkter var att kunna ta hand om det här problemet. Min tanke är att vi skulle kunna återinfoga informationen om WMSE och WMSE plus mejladress till WMF. Då får de som vill skicka pengar specifikt till Wikipedia/WMF lättare kontakt med folk som kan svara på varför WMF inte kan ta emot pengar i alla format.--Paracel63 (diskussion) 23 februari 2018 kl. 20.46 (CET)

Nu har jag gjort enligt ovan. Förhoppningsvis blir alla nöjda med den lösningen, tills vidare. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 1 mars 2018 kl. 01.17 (CET)

Kvalitetsmätningen mars

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

En bra nedgång i {{kk}} i övrigt oförändrat eller lite upp.Yger (diskussion) 1 mars 2018 kl. 06.45 (CET)

Kvalitetsmätningen mars för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 % 2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 % 2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 % 2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 % 2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 % 2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 % 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % 2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 % Nu A + B C + D E + F 1 785

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Endast en artikel, Vesslemakier, har en flaggning i Wikidata som inte stämmer med kategoriseringen som Rekommenderad artikel i svwp. --Larske (diskussion) 1 mars 2018 kl. 09.27 (CET)

 Fixat / Reddarn (diskussion) 1 mars 2018 kl. 16.06 (CET)

Månadens artiklar

"Avståndsspråk, utbyggnadsspråk och takspråk" och "Operation Entebbe".

En lingvistisk artikel och en artikel med koppling till afrikansk historia blev premierade i tävlingen om bästa nya artikel respektive utökning under januari månad. Avståndsspråk, utbyggnadsspråk och takspråk utsågs till bästa nya artikel och Operation Entebbe till den bästa utökningen. Dessutom utdelades pris för de flesta nya artiklarna (142 stycken) och utökningarna (11 stycken) under februari månad.

Nu är det mars, och vi kan rösta på februari månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 25 nya och 13 utökade artiklar att välja bland. Du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 mars 2018 kl. 18.11 (CET)

Skrivstuga på Jordbruksverket imorgon

Hej,

Imorgon, den 26 februari, är det skrivstuga under min ledning på Jordbruksverket mellan kl 13 och 16. Jag ska försöka se till så att det inte sker några konstigheter från de konton som är involverade, men för säkerhets skull kommer jag att gå igenom alla deras redigeringar i efterhand och ge feedback. Vi kommer använda hashtaggen #SJV, men det kan förstås hända att några av dem missar att tagga sina redigeringar. Om ni upplever mycket störningar får ni gärna kontakta mig. Tanken är att det här kommer att bli ett led i ett längre samarbete med dem.//Hannibal (diskussion) 25 februari 2018 kl. 19.25 (CET)

@Hannibal:  Gillar Hoppas det gick bra och att det blir ett långt samarbete. :-) // Zquid (diskussion) 28 februari 2018 kl. 17.47 (CET)

Ja, det tycker jag nog att det gjorde. Kika gärna på hashtaggen ovan. Vad gäller fortsättningen arbetar jag på det.//Hannibal (diskussion) 28 februari 2018 kl. 18.10 (CET)

@Hannibal:  Gillar // Zquid (diskussion) 3 mars 2018 kl. 11.35 (CET)

Basartiklar

Jag håller på att förbereda VT "Vetenskaper" (vecka 11) och undrar om det finns nån uppdaterad lista över Wikipedias basartiklar? Den jag hittade känns inte särskilt aktuell. // Zquid (diskussion) 28 februari 2018 kl. 19.34 (CET)

Är det inte Wikipedia:Basartiklar du söker? Mvh --Bairuilong (diskussion) 28 februari 2018 kl. 19.54 (CET)

@Bairuilong: Det är just där jag har tittat, och listorna är senast uppdaterade 2013, 2009, 2011, 2010... Det finns alltså ingen aktuell sida? // Zquid (diskussion) 28 februari 2018 kl. 20.54 (CET)

Det finns en på meta] också.Yger (diskussion) 28 februari 2018 kl. 21.54 (CET)

I samband med wp:Veckans tävling/Basartiklar december 2016 var vi några som var inne på wp:Basartiklar och tittade runt. Jag vet inte om vi hann med någon uppdatering av listan den veckan, men i alla fall undertecknad greps av tanken att hela sidan var för komplicerat gjord. Det var långa listningar på artiklar, som alla skulle klassas enligt ett antal parametrar. En bantning där skulle kunna göra sidan möjlig att börja uppdatera mer löpande igen, var/är min tanke. Har någon en annan idé som kan underlätta?--Paracel63 (diskussion) 1 mars 2018 kl. 01.49 (CET)

Jag brukade köra ett skript för att utifrån meta-listan skapa Wikipedia:Projekt basartiklar/lista. Den gjordes senast i april 2016. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 1 mars 2018 kl. 08.00 (CET)

Det är nog Wikipedia:Basartiklar som jag tänkte mig, fast mer uppdaterade listor vad de är nu. Alltså listor där man ser vilka artiklar som behöver kvalitetskontrolleras, eller utökas, eller få (fler) källor, etc. Men jag får fixa till veckotävlingen ändå... Tack alla för hjälp och tips! // Zquid (diskussion) 3 mars 2018 kl. 11.46 (CET)

Digitaliserade riksdagsdokument

Riksdagens dokument mellan 1521 och 1970 har digitaliserats och finns sökbart på https://riksdagstryck.kb.se/. Det finns mycket underlag till våra artiklar, en start kan ju vara att fixa röda länkar i riksdagsmallen. Thoasp (diskussion) 2 mars 2018 kl. 20.02 (CET)

Häftigt. Skulle tipsa samhällsvetare så kanske de har intresse att fixa med artiklar och länka mm. Adville (diskussion) 2 mars 2018 kl. 22.03 (CET)

Har någon tid och lust att titta på artikeln om...

Bärnsten (färg), framförallt denna redigering [2]. Jag skulle nog ta bort redigeringen, men vad tycker ni? // Zquid (diskussion) 5 mars 2018 kl. 18.15 (CET)

Var djärv och ta bort det om du tycker det, Zquid. DIEXEL (diskussion) 5 mars 2018 kl. 18.17 (CET)

Redan gjort. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 5 mars 2018 kl. 18.19 (CET)

@Le Lapin Vert, DIEXEL: Är det bara att "göra ogjord" när man gör sånt, alltså? I så fall ska jag försöka lägga det till listan på lärdomar. Tack! // Zquid (diskussion) 5 mars 2018 kl. 18.24 (CET)

Den redigeringen faller inom ramarna för vad det bara är att göra ogjort utan vidare diskussion, ja. /Julle (disk.) 5 mars 2018 kl. 18.31 (CET)

Tröttsamt med tiggeri

Det blir ganska jobbigt, att varje gång man går in på Wikipedia mötas av stora rödkantade texter om att Wikipedia tigger pengar. Om Wikipedia aldrig får ihop de där pengarna som man behöver, kanske man borde se över sin verksamhet i stället och skära ner på kostnaderna. Folk skriver gratis åt Wikipedia, Wikipedia borde skämmas över att dessutom hela tiden fråga om bidrag. Normalt borde det ju vara Wikipedia som skulle ge pengar till dem som skriver här! 2A00:801:293:9FCE:D1AD:E751:554C:7783 18 februari 2018 kl. 19:51 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av DenSportgladeSkåningen.)

Det är kanske inte tänkt att vi som arbetar gratis med att redigera också ska betala för att få jobba. Snarare då de som "konsumerar" innehållet. Det är kanske därför som de stora "blafforna" inte syns om man är inloggad. --Andhanq (diskussion) 18 februari 2018 kl. 19.57 (CET)

Jag har fått upp sådana rutor när jag har varit inloggad. Skrinnare (diskussion) 4 mars 2018 kl. 01.43 (CET)

Jag får också upp tiggeri rutor när jag loggar in--GO (diskussion) 4 mars 2018 kl. 04.40 (CET)

Konstigt att det är olika. Kan inte så mycket om den tekniken. Men som sagt när jag är inloggad så kommer de inte upp för min del. Då tycker jag det är OK. Bidrar man med arbete ska man inte behöva bidra ned pengar också. Däremot kan "läsarna" gärna bidra med pengar, om det inte finns ngt annat sätt.--Andhanq (diskussion) 4 mars 2018 kl. 12.26 (CET)

Som Andhanq. Men var oinloggad en gång på mobilen. Det var för mycket text på tiggeriet. 2 skärmar. Korta ner lite. Adville (diskussion) 4 mars 2018 kl. 12.28 (CET)

"If wiki needs money so badly they should shut down for a couple days and scare everyone into donating."^[3] /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 6 mars 2018 kl. 20.54 (CET)

Några uppdateringar till Senaste ändringar

Hej! För ett tag sedan lanserade WMF:s Collaboration team en ny betafunktion "⧼eri-rcfilters-beta-label⧽". Du kan aktivera denna under dina Beta-inställningar.

Vad innebär denna funktion nu igen? Denna funktion förbättrar Special:Senaste ändringar och Special:Senaste relaterade ändringar genom att lägga till ny funktionalitet för att underlätta vandalismbekämpning samt nybörjarstöd:

• Filtrering - filtrerar senaste ändringar med lättanvända och kraftfulla filterkombinationer.
• Färgmarkering - lägg en färgad bakgrund till olika ändringar du bevakar. Detta hjälper dig att snabbt identifiera ändringar som är relevanta för dig.

Vad är nytt? Vi har nu aktiverat en ny typ av filter!

• Kvalitets- och intensionsfilter - dessa filter använder ORES förutsägelser om vilken typ av redigering en ändring är. De identifierar både verklig vandalism och redigeringar som är välmenta men kan behöva lite hjälp.

/ André Costa (WMSE) (diskussion) 27 februari 2018 kl. 08.34 (CET)

Jag har kryssat i "Nya filter för redigeringsgranskning" men ser inge skillnad? är det något mer jag behöver göra för att se "nya" färger?Yger (diskussion) 27 februari 2018 kl. 09.43 (CET)

mw:Help:New_filters_for_edit_review/Quality_and_Intent_Filters är nog en bra första ingång. mw:Help:New_filters_for_edit_review/Highlighting_function beskriver mer i detalj hur du kan kombinera de nya filtren med färgmarkeringar för att göra dem enklare att se. mw:Help:New_filters_for_edit_review/Bookmarking beskriver hur du kan bokmärka filteruppsättningar för att lätt växla mellan olika uppsättningar. Jag vet inte om @Johan (WMF) kanske har några andra bra tips? /André Costa (WMSE) (diskussion) 27 februari 2018 kl. 10.11 (CET)

Alldeles för krångligt för mig. Jag trodde jag skulle se ORES färgerna på olika nivåer av dålig redigeringar.Yger (diskussion) 27 februari 2018 kl. 10.27 (CET)

Efter att ha upphävt att använda den gamla SÄ layouten så har jag fått igång det. Det ger proces den färgkodnoing jag hoppats på. Men hur får jag in så logghändelser syns i SÄ (blockeringar, nya konton skapade, raderingar etc)Yger (diskussion) 27 februari 2018 kl. 11.47 (CET)

Bland aktiva filter (den blå rutan) måste "loggade åtgärder" vara aktiverat. /Johan (WMF) (diskussion) 28 februari 2018 kl. 07.01 (CET)

Kort not om att flera av gränssnittssträngarna saknar översättning. Den som känner sig manad får gärna hjälpa till på translatewiki.net. /André Costa (WMSE) (diskussion) 27 februari 2018 kl. 18.09 (CET)

Jag gjorde en snabb översättning, men andra får gärna kontrollera så att det inte smugit sig in några problem eller missförstånd.//Hannibal (diskussion) 27 februari 2018 kl. 18.35 (CET)

Många tack! /André Costa (WMSE) (diskussion) 7 mars 2018 kl. 12.00 (CET)

Synpunkter på användargränssnittet

• Det går bra att spara filterinställningarna och ge dem ett namn. Men om man vill ändra inställningarna för ett sparat filter (som är aktivt) verkar det som om man måste skapa ett helt nytt filter. Mycket osnyggt! Var är "Spara-knappen" för det aktiva filtret? Antagligen jag som missuppfattat, kanske inställningarna sparas "kontinuerligt".
• Man kan inte välja markeringsfärgerna för mer än en typ av ändring åt gången. Varje gång man klickar på en färg hoppar man ut ur dialogrutan "Filter" och måste ta sig in i den igen och skrolla dit man var för att fortsätta. Inte särskilt användarvänligt!
• Vid skapandet av ett filter kan man ange att detta filter ska vara "standard", men hur gör man om man har flera sparade filter och vill ändra vilket av dem som är "standard" utan att behöva skapa ett nytt filter? Tillägg: Nu hittade jag den lilla menyn som kommer fram om man klickar på "..." i filterlistan.

Är det bara i Firefox som användargränssnittet fungerar så uselt? --Larske (diskussion) 27 februari 2018 kl. 19.46 (CET)|

Det är extremt segt att göra inställningarna på min iPad (Safari). Jag trillar också ur dialogrutan (oftast) efter en inställning. När jag ställt in en markering i färg av en filterkategori så får samtliga ändringar på SÄ den färgen; vid en inställning markerades alla som högst sannolikt illasinnade redigeringar. Färgen försvinner lyckligtvis när jag väljer bort inställningen (i två omgångar), men funktionerna fanns faktiskt redan tillgängliga innan aktivering i inställningar och verkar inte gå att få bort. --JohanahoJ (diskussion) 27 februari 2018 kl. 20.11 (CET)

Det här med att spara inställningarna verkar vara en happening. Det verkar omöjligt att få bort en färg som man en gång har valt för en typ av redigering. Och ett filtersom man har aktiverat med sedan kryssklickar bort dyker upp igen som gubben i lådan om man klickar på länken till Senaste ändringar i vänsterkolumnen. Men å andra sidan så verkar inställningarna vara helt lokala för den webbläsarflik där de är gjorda. Om jag öppnar en ny flik eller ett nytt fönster är all information om lagrade filter borta. Kanske de sparas när man avslutar webbläsaren helt.

Ja, det är en betafunktion, men den verkar inte vara funktionsprovad i någon större utsträckning. --Larske (diskussion) 27 februari 2018 kl. 20.27 (CET)

Jag som har tummen mitt i handen lyckades relativt snabbt. Jag är bara intresserad av en inställning med gul, orange och röd färg för olika grader av dåliga redigeringar och det har gått bra, även att spara den inställningen och använda den med annan webbläsare. Om jag bara kan få logg ändringar att visas så är den perfekt för mig.Yger (diskussion) 27 februari 2018 kl. 20.33 (CET)

Ok, nu har jag iallafall fått lite mer ordning på det, så pass att jag ser olika graderingar av sannolikhet för illasinnade redigeringar, och jag kan konstatera att de allra flesta illasinnade redigeringar, enligt min skärm, tydligen görs av oss administratörer... :-) --JohanahoJ (diskussion) 27 februari 2018 kl. 20.55 (CET)

ja den delen verkar inte ha lärt sig något ännu, tegel är enligt den vår största "bov". I övrigt har jag nu fått allt fungerande som jag vill, och det kan väl ta en tid vänja sig men det verkar superbra!Yger (diskussion) 27 februari 2018 kl. 21.13 (CET)

Kanske är det helt enkelt ordningen som blivit fel i inställningarna för "User intent predictions"? De som nu anges som "Mycket troligt goda avsikter" är sådana som borde märkts som "Mycket troligt dålig tro" och vice versa. --JohanahoJ (diskussion) 28 februari 2018 kl. 10.36 (CET)

Njaä, det råkade kanske bara falla sig så ett tag. Nu ser jag inget mönster... --JohanahoJ (diskussion) 28 februari 2018 kl. 10.40 (CET)

Jag har rapporterat att filtermenyn stängs när man väljer en färg till de som utvecklar tillägget för ORES. Buggrapporten går att följa här: T188903.

Vad det gäller att det går långsamt på Ipad så kan jag tyvärr inte testa detta (eftersom jag inte har tillgång till en Ipad). Rapportera gärna detta på återkopplingssidan länkad nedan. Beskriv så utförligt som möjligt vad som går långsamt, om det är mycket långsammare jämfört med andra funktioner på WP samt vilken webbläsare och apparat det gäller.

Återkoppling för tillägget kan även lämnas direkt på mw:Talk:Edit_Review_Improvements/New_filters_for_edit_review. Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 5 mars 2018 kl. 14.31 (CET)

Hur Ores lär sig?

Jag ser verktyget som en klar förbättring och börjar nu undra hur/om det går lära ORES att vissa ändingar som ger svagaste nivån av varning (tex att länka datum) att dessa är OK och inte borde ge någon varning. Går det av bara farten eller behöver "vi" tala om för ORES vad som är OK och vad som är fel?@Ainali:Yger (diskussion) 28 februari 2018 kl. 19.39 (CET)

Bra fråga! Jag frågade utvecklarna bakom ORES om detta. I dagsläget rekommenderar de att man loggar de problem man upptäcker. När man börjar se trender kan man sedan säga till ORES-utvecklarna som kan se om logiken kan putsas. Liknande rapporteringssidor finns idag på it:Progetto:Patrolling/ORES och d:Wikidata:ORES/Report_mistakes. Jag vet inte om en motsvarande sida bäst skulle bo under Wikipedia:Projekt klottersanering kanske?

På längre sikt finns planer på att bygga ut ORES så att det ska vara lättare för användare att ge direkt feedback när den gjort något konstigt. Det projektet ligger fortfarande i startgropen men den som är intresserad kan läsa mer på mw:JADE. /André Costa (WMSE) (diskussion) 7 mars 2018 kl. 12.00 (CET)

Som det fungerar nu handlar det tyvärr inte bara om puts och enstaka felaktigheter. Jag ser inte att bedömningen av avsikter ens verkar vara i närheten av användbarhet. Om det inte finns något automatiskt feedback-system inbyggt så är jag tveksam till att över huvud taget ha det här, åtminstone innan en ordentlig omarbetning gjorts. --JohanahoJ (diskussion) 7 mars 2018 kl. 12.33 (CET)

Det är bra med mer specifik feedback, så att det finns en chans att göra något åt det. För min del tror jag att en del av problemet på svenskspråkiga Wikipedia beror på att när ORES tränades in (av bland andra mig), så var ganska många av redigeringarna gjorda av Lsjbot. Det kan ha gjort att urvalet mänskliga redigeringar blev mindre. Skulle det finnas något sätt att öka på exaktheten genom att låta ORES fortsätta träna mer?//Hannibal (diskussion) 7 mars 2018 kl. 12.43 (CET)

Jag kan ställa upp på en ytterligare träningsrunda om det kan hjälpa. Kanske kan man helt skippa avsiktsbedömningen för bottredigeringar? Om det blir av så skulle jag gärna se att man den här gången kan följa hur arbetet framskrider, såsom totalt antal genomgångna fall i relation till målet. --JohanahoJ (diskussion) 7 mars 2018 kl. 16.30 (CET)

Dentalspam från Vietnam

Ett litet tips till klottersanerarna...mycket spam om tandimplantat nu, på diverse ställen. Länkar göms lite varstans, bland annat på användarsidor. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 6 mars 2018 kl. 23.18 (CET)

På tal om spam/klotter/nonsens på användarsidor: Ett gäng sidor av typen Användare:Mitch9238503382, Användare:JuliusG686960, Användare:WendiCoury09 har också dykt upp inatt. /Bengtsson96 (diskussion) 7 mars 2018 kl. 05.19 (CET)

Tydliga spambotar IMO. Jag har raderat tre användarsidor och blockerat kontona, eftersom de lagt in spam. Sjö (diskussion) 7 mars 2018 kl. 05.29 (CET)

Tack, jag tror det var alla som finns just nu. Ett av kontona (Julius) skapades nästan ett dygn innan sidan skapades och en drös andra konton med namn på samma form har skapats det sista dygnet, så det finns risk för mer. /Bengtsson96 (diskussion) 7 mars 2018 kl. 05.44 (CET)

Ni får gärna lista alla spam-konton av denna typ på sidan Användare:Tegel/Spambot. Det är vanligt att de skapar ett stort antal konton samtidigt, ofta på olika wikis. Ovanligt är att de dyker upp här. De brukar hålla sig på mindre wikis. -- Tegel _(disk) 7 mars 2018 kl. 13.04 (CET)

@Tegel: Sagt och gjort! Disembodied Soul (diskussion) 7 mars 2018 kl. 14.16 (CET)

Tveksamma redigeringar i Interneringsläger i Sverige under andra världskriget och Koncentrationsläger

Kan någon med rätt kunskap avgöra om Rexchecks redigeringar den gångna natten är OK eller inte? Artiklar:

• Interneringsläger i Sverige under andra världskriget
• Koncentrationsläger

/Kitayama (diskussion) 7 mars 2018 kl. 15.12 (CET)

Nationalencyklopedin använder termen "arbetskompani" om de svenska lägrerna, vilken möjligtvis var den dåvarande officiella termen. Jag tycker interneringsläger är en bättre term eftersom det bättre förklarar vad det handlar om. Koncentrationsläger tycker jag genast borde återställas. Att den används i en bok som det refereras till kan nog förklaras med en förhoppning om ökad försäljning./Gotogo (diskussion) 7 mars 2018 kl. 15.31 (CET)

Jag tycker att flera av användarens redigeringar ligger på gränsen... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 7 mars 2018 kl. 20.54 (CET)

Det gör de, så kolla gärna upp dem. Jag hinner ej pga irl arbetsbelastning. Adville (diskussion) 7 mars 2018 kl. 21.54 (CET)

Kvinnor då och nu IV

I veckans tävling vill vi ha artiklar om Sibyl Hathaway – och många andra.

Nu vid midnatt startar Kvinnor då och nu IV, en tävling som sätter fokus på kvinnor och kvinnliga ämnen. Alla är välkomna att bygga ut eller skapa artiklar om kvinnor och sådant som främst rör kvinnor. Vem tror du exempelvis att kvinnan på bilden till höger är? Hjälp Wikipedia att sprida kunskap om viktiga kvinnor och spännande kvinnoöden från när och fjärran, då och nu. Välkommen! --Paracel63 (diskussion) 4 mars 2018 kl. 23.37 (CET)

Jag kan säga att kvinnan på bilden (som jag för övrigt visste namnet på utan att tjuvkika :-) ) levde ett mycket dramatiskt och innehållsrikt liv. Det finns mycket att skriva om henne. Och det finns en hel del att skriva även om andra kvinnor, kvinnoorganisationer och kvinnorelaterade saker. Hoppas många vill delta i skrivandet! :-) // Zquid (diskussion) 5 mars 2018 kl. 12.41 (CET)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 8 mars 2018 kl. 22.44 (CET)

Become a Tech Ambassador today

Hej. Hjälp till att översätta till ditt språk. Tack! Some of you may have seen this message before. I am looking for community members with a passion for technology and who enjoy supporting this community in things like figuring out software changes and communicating with the developers.

The Community Liaisons team at the Wikimedia Foundation is looking for active tech ambassadors in this community. We would like to help make this volunteer role an attractive and low-barrier contribution path in our movement, and we're only a few communities short from our kickstarting goal. You can add your name to the table on Meta, or you can let me know about someone else who should really, really be in that list.

Please, do not assume that you are not "fit", that you lack the skills, or the experience etc. If you have doubts, questions, etc., if you would maybe consider doing it, but you don't know where to start, just contact me. I also understand that some may think that somebody else in particular should be stepping up instead and are worried about stepping on others' toes. FWIW, I think this call has been around for so long that this should no longer be the case. Thanks a lot for your attention. :) --Elitre (WMF) (diskussion) 9 mars 2018 kl. 12.27 (CET)

Storuman nysatsar på fotoarkiv

Denna nyhet kanske är intressant? Fotoarkivet ska finnas tillgängligt för allmänheten på webben. Jag vet inte om det är bilder som går att använda på WP, men kanske går det att söka info till artiklar bland bilderna? Och eventuellt kan det bli ett samarbete... Länk till SVT nyheter här: [4] // Zquid (diskussion) 10 mars 2018 kl. 12.54 (CET)

Det står inget om att de kommer vara fria. Arkiv tillgängliga men ej fria, är av mycket begränsat värde för oss. Bäst är som RAÄ som laddat upp material i Commons, då hittar man dem när man är inne på objekten som det handlar om. Exempel Orsa kyrka.Yger (diskussion) 11 mars 2018 kl. 13.57 (CET)

De bilder som är tagna före 1969 borde falla under {{PD-Sweden-photo}}, således fria. /ℇsquilo 12 mars 2018 kl. 10.25 (CET)

Skriv om vetenskap i Veckans Tävling 12 - 18 mars

Vecka 11 handlar tävlingen om vetenskap. Från Arkeologi till Zoologer - och mycket däremellan.

I skrivande stund (söndag kväll) jobbar nästa veckas tävlingsledare för fullt inför kommande Veckans Tävling Vetenskaper Vetenskap. Den startar när klockan slagit över till måndagsdygnet. Alla är välkomna att tävla och / eller lämna förslag på artiklar som behöver utökas, förbättras eller skrivas! // Zquid (diskussion) 11 mars 2018 kl. 19.25 (CET)

Obs! ovanstående redigerat pga sen namnändring på tävlingen! // Zquid (diskussion) 11 mars 2018 kl. 20.35 (CET)

Galicia 15 - 15 Challenge

Wikipedia:Galicia 15 - 15 Challenge is a public writing competition which will improve improve and translate this list of 15 really important articles into as many languages as possible. Everybody can help in any language to collaborate on writing and/or translating articles related to Galicia. To participate you just need to sign up here. Thank you very much.--Breogan2008 (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.37 (CET)

Förbättra Wikipedias artiklar om internet – "Team Internet"

Internetmuseum

Internetmuseum är i startgroparna med ett projekt för att förbättra Wikipedias artiklar relaterade till internet. Jag har sedan i höstas varit Wikipedian in Residence på museet och nu vill vi ta ett nytt grepp på ämnet och letar därför efter wikipedianer som är intresserade av att ingå i en grupp som några gånger per år kommer att ses både IRL och på distans för att skriva, umgås och diskutera hur Wikipedias täckning av ämnet kan förbättras. Vi söker personer som är intresserade av internethistoria, oavsett om det gäller ARPANET eller dagens Youtubers, och som tilltalas av arbetssättet där vi förhoppningsvis kan sporra varandra.

De som har visat intresse hittills är främst personer utan tidigare erfarenhet av Wikipedia och jag tror att gruppen skulle må bra av en blandning av människor, både vad gäller Wiki-erfarenhet såväl som intresse och bakgrund. Skrivandet utförs ideellt. Är du intresserad? Kontakta mig, kommentera nedan eller maila internetmuseum@iis.se. Allt gott, Emma (WIR) (diskussion) 6 mars 2018 kl. 14.59 (CET)

Jag föreslår att en delaktivitet i projekt kan vara en Wikipedia:Veckans tävling på temat internet. I tävlingen kan t ex förbättring av några utvalda och speciellt eftersatta sidor ge dubbla poäng. Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 mars 2018 kl. 03.52 (CET)

Tack för förslag! Jag anordnade en tävling på tema internet i oktober förra året, men det kan vi absolut göra om. /Emma (WIR) (diskussion) 7 mars 2018 kl. 11.05 (CET)

Jag är gärna med i det projektet. Ibland får jag ont om tid, men jag kan komma med inpass och kortare engagemang åtminstone.//Hannibal (diskussion) 8 mars 2018 kl. 13.09 (CET)

Vad roligt Hannibal! Jag kontaktar dig inom kort. /Emma (WIR) (diskussion) 8 mars 2018 kl. 22.41 (CET)

@Emma (WIR): Jag skriver också gärna omkring Internet när andan faller på (exempel: Yahoo, Camino och smartmobil) – exempelvis i samband med veckotävlingar. Just nu saknar veckorna 12, 13 och 15 tävling, så den som känner sig manad… --Paracel63 (diskussion) 13 mars 2018 kl. 00.41 (CET)

Vad kul, Paracel63! Är du intresserad av att vara med i gruppen/projektet? När vi har kommit igång lite mer så ska jag försöka dra ihop till en ny tävling. Det blev ju många fina bidrag senast. /Emma (WIR) (diskussion) 13 mars 2018 kl. 11.22 (CET)

Nja, jag föredrar helst att skriva obundet och när andan faller på. Jag är redan medlem i ett antal grupper som jag inte hinner skriva så mycket i. Men jag bidrar gärna i ämnet i samband med en veckans tävling. --Paracel63 (diskussion) 13 mars 2018 kl. 18.08 (CET)

Vad göra vid mindre uppmärksammade namnbyten

I en artikel om en nu levande person förekommer det redigeringar om att hen skall ha bytt efternamn. Inget direkt konstigt i normalfallet, men här handlar det troligen om ett sätt för personen att göra sig lite mer anonym. Den enda källa som finns angiven är Nyheter Idag (jag har kollat de stora dagstidningarna, och de verkar inte ha skrivit om namnbytet). Det är inte direkt frågan om en pseudonym, och det går troligen att kolla upp via Skattemyndigheten, så det är inte klart om det här är något som bör censureras, om det bara bör raderas, eller om det kan stå kvar i artikeln. Jag skulle vilja höra vad resten av gemenskapen tycker innan jag agerar. Jag är alltså intresserad av vad man skall göra med uppgifter som troligen medföra vistt obehag för personen, som bara finns angivna i en källa som inte uppfyller de strängaste kraven på spridning och kvalitet, men som samtidigt är sådana att vi självklart skulle skriva ut dem om de var allmänt kända.

Eftersom jag inte tycker det är självklart om artikeln bör censureras så har jag inte skrivit ut namnet; närmare detaljer kan dessutom eventuellt påverka vad som är lämpligt utfall men riskerar å andra sidan att göra att diskussionen fokuserar mer på det enskilda fallet än vad man generellt bör göra med den här typen av händelser.

andejons (diskussion) 8 mars 2018 kl. 15.31 (CET)

Det var väl under det tidigare namnet personen gjorde saker som motiverat en wikipediaartikel. Då blir namnbytet mindre relevant, och jag tycker det alls inte behöver stå med. Jag tänker också på Stig Bergling, Thomas Quick och Clark Olofsson de bytte väl namn flera gånger, och inte följde vi i artiklarna upp alla namnändringar.Yger (diskussion)¨

Frågan är grannlaga. Jag är benägen att instämma med Yger. Detta får nog bedömas från fall till fall, så det är svårt att uttala sig principiellt. Samtidigt har jag full förståelse för att Andejons inte vill avslöja vilken artikel det rör sig om. Då vore den eventuella skadan redan skedd. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2018 kl. 16.30 (CET)

Så länge den ”nya” personen inte uppfyller våra relevanskriterier genom sina gärningar, så ser jag ingen anledning att nämna det nya namnet. Detta gäller personer som byter namn för att börja ett nytt liv. Vardagliga namnbyten pga giftermål etc. ska vi ta med när vi får vetskap om dem. Kitayama (diskussion) 8 mars 2018 kl. 16.55 (CET)

Om det handlar om en person, som är känd för allvarlig kriminalitet, men som efter dom inte utmärkts sig med ny mindre smickrande publicitet, menar jag att det nya namnet absolut inte skall publiceras. Man kan gärna skriva att vederbörande lever under annat namn, men inte mer.

Ett exempel är Mattias Flink, som enligt Wikipedia-artikeln fått skyddad identitet, och då är det extra viktigt att denna inte blir känd genom Wikipedia. Roufu (diskussion) 8 mars 2018 kl. 17.14 (CET)

Wikipedia ska naturligtvis inte offentliggöra om inte andra göra det. Ett enstaka offentliggörande räcker inte heller, men Svartenbrant som bytte till Frem offentliggjordes av de flesta medier och då kan Wikipedia också göra det om det är relevant för våra artiklar. Men vi ska inte vara frontlinjen för att störa folks privatliv. / Machatjkala (diskussion) 8 mars 2018 kl. 19.11 (CET)

Håller med, är det nya namnet inte omnämnt flera gånger i pålitliga källor ska vi inte nämna det i artikeln. Om det verkar lämpligt går det att lägga in dold text med uppmaning att inte lägga till det nya namnet. Sjö (diskussion) 8 mars 2018 kl. 19.28 (CET)

Håller med och eftersom det verkar råda konsensus så borde det läggas in i wp:BLP. Då kan det åberopas i framtiden i sådana fall. Fem5 (diskussion) 8 mars 2018 kl. 20.32 (CET)

 Fixat [5]--Paracel63 (diskussion) 8 mars 2018 kl. 22.56 (CET)

Håller med om ovanstående, men ändrade skrivningen i riktlinjen lite så att den ligger mer i linje med vad jag uppfattar faktiskt diskuterats ovan. /NH 10 mars 2018 kl. 15.03 (CET)

Om frågan är aktualiserad av den person/artikel som jag tror mig ha räknat ut, så verkar den i just det fallet ha blivit något passé eftersom namnbytet, enligt en av de senaste redigeringarna, nu även bekräftats av public service-media (Sveriges radio). /FredrikT (diskussion) 14 mars 2018 kl. 14.15 (CET)

Vi har också fall där personen är känd under sitt senare namn och där vi publicerat det tidigare namnet i ingressen om vi haft källor på det. Någon gång har personen protesterat, men då blivit överkörd med hänvisning till att det är en källbelagd uppgift. Jag kan inte påminna mig att vi haft någon diskussion om detta, därför skulle det vara intressant med synpunkter. /Ascilto (diskussion) 9 mars 2018 kl. 19.43 (CET)

Ascilto: Här och här finns diskussioner från 2012/13 som åtminstone är närliggande.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 15.34 (CET)

Redovisning av och externa källor för partiers partiprogram

Då konflikter uppstått ett antal gånger rörande artiklar om politiska partier måste vi reda ut vad som gäller för dessa. En eller ett par användare anser att redovisning i artiklarna av innehåll i partiprogram o dyl ej behöver göras och i så fall dessa återgivningar ska beläggas med externa källor (exempel Enhet och Kristna Värdepartiet). För det första är det orimligt att tänka sig att några externa källor skulle återge ett (mindre) partis partiprogramtexter – vem/varför skulle någon göra det? – och varför skulle dessa andrahandskällor i så fall anses vara mer trovärdiga än det som partiet själv skriver noggrant på sin webbplats (och som anges som samlad huvudkälla vid Källor)? För det andra är det, enligt min mening, av väsentlig betydelse att i beskrivningen av ett parti också ange vad partiet står för i olika frågor och detta sker ju – till och med ofta med en hel separat artikel! – alltid i artiklar om större, äldre partier. Varför ska då väsentlig information raderas ur artiklar om mindre/yngre partier och inte om de större/äldre? Det måste rimligen vara konsekvent och vi måste fråga oss varför läsare vill läsa om ett parti? Vill de bara ha basfakta om namn, startdatum och ett par allmänna meningar, eller vill de få mer översiktligt samlad kunskap om något som faktiskt också är en basal del i vårt demokratiska system? Jag kan inte se dessa raderingar som annat än subjektivt färgade trakasserier och en fråga om NPOV. Alla partier måste behandlas lika.--Bemland (diskussion) 12 mars 2018 kl. 14.58 (CET)

Jag instämmer med de raderingar som skett. Egna källor för partiprogram (för mindre partier) innebär vi blir en marknadsföringskanal för dem. I dagen värld måste man bli än mer källkritisk till aktörerna egna budskap, annars blir vi en del av de faknews värld som krafter vill skapa. Yger (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.07 (CET)

Jag tycker absolut att partiets egensyn/egenvinkling ska redovisas och dess program utifrån deras egna uppgifter. Men det ska tydligt redovisas att det är deras egna. Har inga externa källor redovisat sin syn eller kritiserat/problematiserat/kommenterat partiets program är partiet helt enkelt inte relevant. Typiskt när de är så små att man inte ens kan beesvara "vem/varför skulle någon göra det?". Detr betyder inte att det räcker att någon enstaka trovärdig källa gör det för att visa relevans, men en sån uppmärksamhet är ett minimikrav. Gällande de båda exemplen menar jag att Enhet ska raderas, medan kristna värdepartiet åtminstone har kritiserats/problematiserats/kommenterats i åtminstone Dagen och Världen idag.--LittleGun (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.15 (CET)

Det är inte så att ingen har skrivit om/gjort intervjuer etc angående dessa partier (många tidigare tidningskällor finns ju heller, som bekant, inte på nätet), men att det skulle krävas kritik av dem för att göra dem relevanta låter för mig mycket märkligt.--Bemland (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.24 (CET)

Hellre en konsekventare radering av dessa partier än att vi blir en megafon åt små egenintressen.Yger (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.29 (CET)

Jag håller i och för sig med Yger i hans inlägg ovan, men när det gäller frågan om att referera partiprogram så är det ju bättre att ta den informationen från hästens mun, än från en tidningsartikel som i bästa fall har gjort en korrekt citering, men som lika gärna kan har gjort ett vinklat referat eller till och med skapat fake news som Yger oroar sig för längre upp. Kravet på andrahandskällor får inte drivas in absurdum. Stigfinnare (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.34 (CET)

Med full respekt för synpunkterna, men när vi nu talar om demokrati (i ett valår), vad är det för skillnad på "små egenintressen" och stora egenintressen? Är inte alla politiska partier i grunden egenintressen (vilket ordet parti=del också antyder)? Ska vi tillämpa någon "4%-spärr" här också?--Bemland (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.59 (CET)

Ett litet parti kan skriva de både vill att all medborgare skall få medborgarlön och att all skatter skall avskaffas. För ett större parti kan de inte klara sig med sådan motsägelser. Större partier har också tagit ställning till olika frågor i politiska sammanslutningar då man då kan stämma av vad de gjort i handling. Med skriver sig att gröna frågor är en profilfråga för dem men samtidigt i deras priolista finns grönaspekten inte med. Är det vi som skall gå ingenom och påpeka deras inkonsekvens (men då blir det egen forskning).Yger (diskussion) 12 mars 2018 kl. 16.06 (CET)

Yger har helt rätt, liksom LittleGun. För att ta ett konkret exempel så kallade sig MED för ett miljöparti när de var på något ställe och pratade (och skrev själva att de var det i en bloggartikel om det). Detta skrevs snabbt in av MEDarbetare här, dock nämns inte miljö som någon profilfråga för öartiet och det finns inga belägg för att det är npgot miljöparti för så skulle alla partier kallas det rftersom de skriver om miljö i sina partiprogram... så det måste finnas externa källor som kritiskt granskar dessa småpartier med för att sålla ut valfläsk ur vad de egwntligen står för. @Lotharingen:, du kanske är intresserad av denna diskussion. Adville (diskussion) 12 mars 2018 kl. 16.05 (CET)

Och, ja vi tillämpar en "spärr", inte 4%-spärr men vi kräver relevans. Partiet måste inte nödvändigtvis ha kritiserats, om man med det menar endast negativ kritik, men det måste åtminstone antingen kritiserats, problematiserats och/eller kommenterats i trovärdiga tredjepartskällor.. Att bara existera duger inte, och enstaka artiklar ens i nationell press räcker inte. Som allt annat. Relevans skapas normalt av uppmärksamhet, uppmärksamhet kan till exempel skapas av att få in "kändisar" i partiet. Som Gudrun Schyman i FI eller Bert Karlsson i Ny Demokrati. Och jag menar att vi ska tillämpa samma relevanskriterier oavsett om det är valår i Sverige eller inte.--LittleGun (diskussion) 12 mars 2018 kl. 16.38 (CET)

Som både Användare:Yger och Användare:Adville är inne på måste partiets program vägas mot den politik partiet för i praktiken. Denna avvägning måste luta mot oberoende källor. Avvägningen är lättare för riksdagspartier än för partier som står utanför riksdagen, ändå kan vi inte ha andra principer för småpartier som utan att behöva ta ansvar kan lova guld och gröna skogar. Exemplet med miljöpolitik i program och praktik är bra, det sätter huvudet på spiken. Vi kan ta ett annat exempel. Socialdemokraterna förespråkar i sitt partiprogram republik, men i verkligheten har de aldrig i regeringsställning arbetat aktivt för att införa republik. Där finns ett stort glapp mellan program och praktisk politik. /Ascilto (diskussion) 12 mars 2018 kl. 17.22 (CET)

Man kan givetvis redovisa partiets eget program, men samtidigt ställer jag mig tveksamt till att redovisa det utan kommentarer, särskilt i specifika fall. Ett skräckexempel är Nordisk Ungdom (2000-talet). Där står bland annat Demokrati, för mer demokrati och någon typ av närhetsprincip. På deras hemsida framgick tydligt att man ville avskaffa partisystemet, att det var viktigt att respektera ledaren, samtidigt som man vill införa en "nära" demokrati. Det är ungefär samma typ argument som bland annat användes om arbetarråd i Stalins Sovjetunionen eller partimöten i Nazityskland eller Mussolinis Italien (som man troligen båda tittat mer på) för att hänvisa det egna systemet som mer "folkstyren" än traditionella demokratier. Att lämna det okommenterat känns ytterst tveksamt. Meningen Folkgemenskap, vilket innebär att man vill skapa en homogen vit nation. Troligen med arbete att minska klyftorna och likforma kulturen. känns också som bedrövlig propaganda. Vad menas med att "likforma kulturen" om det är tänkt att leda till en "homogen vit nation"?FBQ (diskussion) 12 mars 2018 kl. 17.36 (CET)

Absolut så. Finns vettiga källor är det inget problem. Då har de hanterat det.--LittleGun (diskussion) 12 mars 2018 kl. 20.16 (CET)a

Så ett konkret exempel kan vara Vänsterpartiets artikel där dess partiprogram redogörs enbart med dem själva som källa, som jag kan se. Det finns ingen utomstående analys eller kritik. Ska vi radera den informationen för att inte bli megafon åt deras egenintresse? Eller ska vi ha två måttstockar beroende på partistorlek? Fem5 (diskussion) 12 mars 2018 kl. 20.56 (CET)

Fem5, jag gissar att jag är apostroferad: Nej och ja. Ingen har påstått att det inte går att förbättra befintliga artiklar. Det finns externa trovärdiga källor som analyserar dess partiprogram, dess historiska kontext etc. Därför att relevansen för Vänsterpartiet finns, även om det finns för lite i vår artikel. Bara att förbättra. Det är bara inte lika hett nu med vänsterns kopplingar till Sovjet till exempel, så det speglar den recentism som ständigt drabbar Wikipedia. Men stora partier, och gamla partier som fått uppmärksamhet under lång tid, har naturligtvis en visad relevans bara på grund av sin storlek och inte minst om de är riksdagspartier till exempel, och att leta eller prompt redovisa enstaka skelett urartar snabbt till en sorts cherrypicking.--LittleGun (diskussion) 13 mars 2018 kl. 06.31 (CET)

Jag tycker egentligen att man kan skriva om alla partier som är registrerade, liksom alla "kända" oregistrerade partier (typ Kalle-Anka), och att artikeln kan innehålla programpunkterna. Även för ett skoj-parti som vill ha medborgarlön och avskaffa skatterna. Det jag tänker på är en nykter redovisning, inte reklam. Småpartier får ändå inte så stor uppmärksamhet av vanligt folk. För att det ska fungera, vettigt, måste man nog egentligen låsa artikeln. Det stora problemet uppstår då när vissa s.k. rasistiska partier ska med, kan man ha med klart kränkande uttyck? Även om partiet är registrerat? Så jag instämmer inte i radera, men jag ser problemen, och kommer inte att engagera mig speciellt i vilka som "får vara med" eller inte.

Varför jag tycker alla partier kan vara med? Jo, för att folk söker info på WP, gärna pålitlig info. Därför bör även småpartier finnas med. Men kanske i en tydligt redovisande artikel, som inte "om-redigeras" av anhängare eller motsåndare. --Janwikifoto (diskussion) 12 mars 2018 kl. 21.02 (CET)

Jag tycker att det finns två tillfällen att särskilt ta ställning till då partiprogrammet inte bör redovisas utan kritik: 1. Partiet har en agenda som strider mot grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. Det kan redovisas inlindat i partiprogrammet, men jag tycker då att det är viktigt att om detta skall redovisas att det även klart redovisas vad som menas. 2. Partiprogrammet stämmer inte med den politik partiet verkligen står för. I båda fallen borde det gå att hitta pålitliga källor på att så är fallet om det är någorlunda stora partier. Men visst, där kommer det ju att bli problem med de allra minsta eller alltför nystartade. Kanske bör man då skippa att redovisa partiprogram alls. Sedan tycker jag väl att partiprogrammet över huvud taget kanske inte bör få alltför framskjuten plats i artiklarna, det finns ju annat som på ett bättre sätt för en oinsatt kan beskriva vad det handlar om för parti.FBQ (diskussion) 12 mars 2018 kl. 22.53 (CET)

Visst kan ett partis praktiska politik strida mot programmet, men det förutsätter ju att man fått chansen att genomföra det. Vad kan bättre beskriva vad det handlar om för organisation än det man skriver där? Då är problemet med Vänsterpartiet, så som det skildras ovan, betydligt större. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 01.43 (CET)

Nej, det kan å andra sidan fortfarande framgå att ledande politiker inom partiet är ointresserade av att driva de punkter som står i partiprogrammet och i tal och skrift uttalat sig på ett sätt som står i direkt strid med det. Nu har jag som sagt inte tittat särskilt mycket på partiartiklar och vet inte vad som föranledde att frågan kom upp - förutom att det är valår. Sedan noterade jag ju artikeln om Nordisk ungdom för ett antal år sedan och har konstaterat att den fått ligga kvar i sitt bedrövliga tillstånd år efter år. Sedan är det möjligt att det alla fall bara är redan frälsta som intresserar sig för deras ståndpunkter men tycker ändå att det är under all kritik att artikeln fått ligga kvar oförändrad.FBQ (diskussion) 13 mars 2018 kl. 23.53 (CET)

Att "stämma av vad de gjort i handling", som Yger skriver, är ju inte alltid helt enkelt. Som bekant är det ju sällan ett parti har full majoritet i en församling, utan för det mesta handlar det om kompromissförhandlingar o dyl (se bara på kritiken av MP i regeringsställning) och ett litet parti kan väl i första hand få något mandat i kommunfullmäktige. Att kartlägga vad de där har gjort/sagt i olika sammanhang är sannerligen ett drygt och osäkert (eget) forskningsarbete. På vilket sätt skulle det kunna styrka/avstyrka huruvida deras primära partiprogramspunkter ska kunna redovisas här eller inte? Och vem här är befullmäktigad att bedöma vad som ska vara med eller inte i en så subjektivt känslig neutralitetsfråga som denna, om politiska partier och ideologier? Är det då inte ärligast att ha en standardmodell för alla och skriva "Enligt partiets eget partiprogram står de för...", så får var läsare själv bilda sig sin egen uppfattning. Är det kontroversiella eller sakligt ifrågasatta/orealistiska uppgifter kan man då efteråt kommentera det. Det måste dock vara lika för alla, ickediskriminerande.

Att vissa partier spelar ut opportunistiska/populistiska kort utan egentlig seriös täckning för dem (t ex miljö) är ju inte samma sak som att ifrågasätta partiers verkliga kärnämnen och hjärtefrågor och kräva att dessa måste ha "problematiserats" och refererats av godkända media. Vad tillför sådana referatkällor för värde? Vi som encyklopedi behöver ju inte behandla dessa rörelser på samma avvisande sätt som sensationsnyhetssökande media. Att bara beskriva ett parti med minimala basfakta är tämligen meningslöst. Det vore som att beskriva t ex kristendom med några basala årtal och huvudpersoner och i övrigt bara hänvisa till att de har sitt program i en bok som kallas Bibeln. Det är först när man neutralt återgivet lyfter fram partiernas centrala punkter och ställningstaganden som man som läsare kan få en uppfattning om vad det rör sig om och jämföra med andra partiers dito, dvs varför existerar partiet över huvud taget, vad är syftet?--Bemland (diskussion) 13 mars 2018 kl. 01.56 (CET)

Ett litet tillägg bara för att göra frågeställningen mer konkret: uppfattar församlingen denna senaste version av artikeln om partiet Enhet mer upplysande om vad det är för slags parti än denna tidigare version? Det är i grunden det hela diskussionen går ut på: vilket är lämpligast?--Bemland (diskussion) 13 mars 2018 kl. 02.17 (CET)

Den senare versionen är mer upplysande. Dock borde det ha stått exempelvis att partiet "säger sig bygga" eller något liknande. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 02.31 (CET)

Även jag anser den senare (nuvarande) är klart bättre. Den ger läsaren basfakta lättåtkomligt, medan den tidigare kändes som "religiöst" svammel där man inte såg det som är viktigt bland alla fina ord.Yger (diskussion) 13 mars 2018 kl. 07.17 (CET)

Jag avsåg med "senare" den som nämns sist i Bemlands inlägg. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 07.47 (CET)

Jag tycker denna debatten både är mer binär och uppförstorad än vad som är nödvändigt. Det finns ingen motsättning i att både skriva "partiet beskriver sig själv som XXXX" och att även lägga till externa analyser i de fall de finns tillgängliga. Var det gäller externa analyser av politik bör vi vara extra källkritiska då det fins många mediala publikationer som har egen politisk agenda.
Jag upplever även att många är oproportionerligt rädda för att vi ger någon organisation reklam för att de får en artikel i Wikipedia. Visst är det en statushöjare att få en artikel, men artiklarna är huvudsakligen till för våra läsare, och det är läsarens intresse som måste vara det primära. Dock måste vi naturligtvis vara noga med att artiklar inte ska skrivas med införsäljande text, utan självklart ska vi arbeta mot neutrala beskrivningar. Det kan även vara på plats att poängtera att en artikel inte på något vis blir mindre relevant bara för att skribenter med intressekonflikt bidrar med text till artikeln. Däremot finns det stor anledning att extra noga övervaka det som användare med misstänkt intressekonflikt skriver. Mvh --Bairuilong (diskussion) 13 mars 2018 kl. 08.06 (CET)

Bara för att undvika missförstånd vill jag förtydliga att jag själv inte är aktiv i något parti eller skriver för att försköna (eller försvaga) något sådant heller, men jag vill att en artikel ska ge en tydlig och ärlig bild av vad ämnet handlar om, oavsett vilket ämne eller parti som avses. Att ha eventuella svårigheter att ta till sig/sympatisera med vad en artikel faktiskt handlar om kan ju lätt leda till lika mycket (omvänd) "intressekonflikt". Det är denna subjektivitet jag vill undvika i artiklarna. Ska man hederligt beskriva ett andligt inriktat parti/ämne kan det naturligtvis ohjälpligt av vissa uppfattas som "religiöst svammel", men det är ju just det som är hela kärnan och syftet med ämnet i fråga, dvs det är just det "som är viktigt". Tar man bort all denna bakgrund och beskrivning, såsom skett senast med Enhet, blir ju hela bilden totalt förvanskad och obegriplig.--Bemland (diskussion) 13 mars 2018 kl. 10.19 (CET)

Bemland, jag kommer inte ihåg att du har varit med i politiska diskussioner innan, så därför välkomnade jag att du startade denna tråden nu så att vi kan diskutera igenom dessa frågor ganska neutralt innan det kommer en ny attack typ MED i somras/höstas. Vi behlver förbereda oss och se över vpra tankebsnor. Mvh Adville (diskussion) 13 mars 2018 kl. 10.46 (CET)

En viss uppstramning av Bemlands text i exemplet ovan motsätter jag mig inte, men att stryka väsentliga delar ser jag som en klar försämring. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 23.53 (CET)

Jag har, som angivet på annan plats, gripit mig an att redigera, källbelägga och utveckla texter om de "småpartier" (dvs främst partier utan riksdagsmandat)som aspirerar till, tidigare har ställt upp i, har möjlighet att komma in, eller kan tänkas bli aktuella i övrigt, i årets riksdagsval. Jag har, som bland annat @Bemland: uppmärksammat, redigerat tämligen hårt vid källor som är partiets egna program. Men jag vill inskärpa att jag i sak inte har några problem att programmen används som källor, det jag däremot har problem med är när programmen används som källor för en allmän, och förment neutral, beskrivning av partiets politik, eller slarviga sammanfattningar av partiprogram, som t.e.x "partiet vill lösa alla människors livspussel", alternativt "partiet är för att bekämpa fascism" och sen anger källa partiprogrammet på 50+ sidor. De fall där det är OK att referera till partiprogram är, anser jag, när alla följande punkter är uppfyllda: 1: tydlig källbeläggning med sidhänvisning i programmet, 2:inga egna korta sammanfattningar av stora delar av programmets politik, 3:tydlig referens och citering av t.e.x skrivningar, punktlistor, partiets egna sammanfattning av politiken (från/i partiprogrammet). Anledningen till min hårda redigering är ofta att källorna är för slarviga och ibland att källmaterialet är borta online. Att slarvigt, i löpande text, skriva "enligt partiets program tycker de följande" ger absolut inte tillräcklig tyngd. Nu arbetar jag nu med att försöka hitta information om politik och tillföra de redigerade artiklarna. Exv Kommunistiska Partiet och Kristna Värdepartiet, problemet där är att det finns väldigt få källor som inte är partiets egna, och oprecisa eller allmänt hållna partiprogram. Däremot tycker jag att tröskeln för att få ett uppslagsord bör vara enligt "hellre fria än fälla", och baseras på hur mycket tredjepartskällor det finns, och därmed potentiellt sett hur mycket oberoende intresse partiet genererat. Sedan kompletteras detta med partiprogram. Exv skulle, enligt mig, Kristna värdepartiet, med ca 2-3 artiklar i oberoende media, få svårt att nå målsnöret, emedan exv Medborgerlig Samling, i mitt tycke, nått kraven med en mängd (låt vara mindre) artiklar. (Nu är jag fortfarande tveksam om jag kommer ge mig in och redigera Medborgerlig mht all turbulens runt redigeringarna).Lotharingen (diskussion) 15 mars 2018 kl. 10.52 (CET)Lotharingen (diskussion) 15 mars 2018 kl. 10.51 (CET)

Tack för utläggning, men att det uppstår turbulens när man ger sig in på att ta bort i princip allt andra användare lagt ner mycket tid och möda på att skriva för att uppfylla önskemål om avsaknade källor och information, det får man nog vara väl förberedd på. Det är inte så märkligt, tycker jag. Som så ofta på svenska Wikipedia kan jag bara konstatera att det råder helt olika syn på vad som är bra resp dåligt och att olika läger gärna kämpar mot varandra på sätt som inte sällan lätt kan upplevas som arrogant och obändligt och som skrämt bort åtskilliga nyare och äldre användare genom åren. Det kan dock vara särskilt problematiskt vad gäller artiklar om sådant som politiska partier, eftersom det bakom strävan efter "neutralitet" lätt kan uppstå misstankar om subjektivt färgade åtgärder för att missgynna eller gynna något parti i samhällspolitiken, liksom det finns tydliga läger och olika måttstockar rörande andra "känsliga" ämnen här, det är alls ingen ny debatt. Det är därför det behöver finnas en klar och tydlig mall för hur denna typ av artiklar ska utformas enligt en standard. Det är inte rimligt att så enorma skillnader ska råda mellan olika partiers artiklar bara utgående ifrån subjektivt "godkända externa källor". Antingen tar vi bort alla partier som inte tillhör de största, väletablerade, eller också måste en hederlig, meningsfull presentation kunna göras av alla seriöst syftande partier och dess bakgrund, syfte, verksamheter och partiprogrampunkter. Att då inte kunna hänvisa till partiernas eller likasinnades skrifters källor blir för mig – och fler i diskussionen ovan – absurt och ogörligt. Som sagt, inte mycket väsen uppstår omkring småpartier med riksambitioner om de inte hotar andra partiers positioner på allvar eller ställer till skandaler och sålunda hamnar ovanstående resonemang i ett moment 22.--Bemland (diskussion) 17 mars 2018 kl. 01.55 (CET)