Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2019-10

Kulturhistoria som gymnasiearbete på Nordiska museet

Idag startar Wikipedia:Projekt GLAM/Nordiska museet/Kulturhistoria som gymnasiearbete igen som kan vara bra att känna till framöver (pågår till och med mars 2020). Vill man vara med och har möjlighet att hjälpa eleverna kan man skriva in sig under "Fråga oss" på projektsidan. Hälsar Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 18 september 2019 kl. 10.15 (CEST)

Lycka till! Skulle det vara idé att uppdatera råden för användning av Wikipedia inom undervisningen med erfarenheterna från projektet? Wikipedia:Använda_Wikipedia_i_undervisningen På diskussionssidan skrev jag några idéer i samband med ett skolprojekt som spårade ur. Jag hoppas att någon med mer erfarenhet kan vidareutveckla dessa. Per W (diskussion) 18 september 2019 kl. 11.42 (CEST)

Uttalsangivelse gällande finländska orter

Det har uppstått en diskussion om huruvida och hur man skall ange uttalet för svenska ortnamn i Finland med ljudfil. Eftersom frågan har en del principiellt viktiga poänger är det säkert bäst att föra diskussionen här istället för på enskilda artiklars eller användares diskussionssidor.

En fråga är förstås om uttalsangivelse överhuvudtaget behövs för svenskspråkiga ortnamn. Uttalen Sv-Helsingfors.ogg och Helsingfors.ogg skiljer sig ändå så mycket att det kan vara intressant för rikssvenskar att känna till det normala uttalet, trots att skillnaden är systematisk och lätt att gissa för den som haft att göra med finlandssvenskar. En del ortnamn är betydligt svårare (liksom t.ex. Växjö i Sverige).

En andra fråga är hur uttalsangivelsen skall göras. Jag trodde att det fanns en standard, men jag vet inte var den i så fall finns. Den frågan upplever jag som en separat teknisk diskussion som hellre lämnas till ämnesguiderna.

Så har vi frågan om vilket uttal som skall anges. Jag uppfattar att vi har en väletablerad praxis att använda finlandssvensk terminologi om finländska företeelser, och antog att det finlandssvenska uttalet självklart skulle vara det som presenteras då det handlar om finländska orter. Vid sidan om högspråkligt uttal kan lokalt uttal vara intressant, men ifråga om Helsingfors sammanfaller de två (det finns förstås lokal slang och sociolekter, men dem behöver vi knappast blanda in).

Jag ser inte riktigt varför rikssvenskt uttal skulle vara relevant i sammanhanget. Rikssvenskar uttalar antagligen i regel namnen på annat sätt, men för den som är osäker på hur ett finländskt namn skall uttalas så är det väl det finländska uttalet som är det intressanta.

--Alpark (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.01 (CEST)

Jag ser egentligen inget starkt behov av uttalsanvisning för Helsingfors, vare sig på rikssvenska eller högsvenska, eller egentligen för de flesta svenska orter där det inte finns någon stark avvikelse i uttal från vad man skulle vänta sig. I det här fallet är skillnaden mellan olika varianter ganska liten (skulle man ens se skillnad i en IPA-transkription?), så jag ser heller ingen anledning att inte använda det högsvenska uttalet om man nu tycker det är nödvändigt med ett sådant.

Då tycker jag det är värre att som i Karlstad ha ett hyperkorrekt uttal med tydligt ljudat "d", som knappast motsvarar mångas faktiska språkbruk.

andejons (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.28 (CEST)

Lokalt uttal av ortnamn har absolut intresse, men jag anser att en ljudfil i ingressen skall vara vägledande för hur ett ortnamn uttalas på rikssvenska. Ljudfiler med lokalt uttal skulle gärna få vara en punkt i faktamallen. Ur den här aspekten är det ingen skillnad på hur finlandssvenskar uttalar Helsingfors och på hur skåningar uttalar Lund eller norrbottningar Luleå. Det finlandssvenska uttalet av Helsingfors skiljer sig såpass mycket från det rikssvenska att det inte passar som vägledning till hur ortnamnet skall uttalas. En ljudfil i ingressen fungerar som en uppmaning att uttala ett ortnamn på ett specifikt vis. Att uppmana läsare att uttala Helsingfors genom att separera r och s är som att uppmana svenskar att uttala Köpenhamn København. Det blir komiskt. /Ascilto (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.41 (CEST)

Å andra sidan blir det komiskt för finlandssvenskar, inte minst Helsingforsbor, att höra Helsingfors med rikssvensk uttal. Ska vi ha ljudfiler ska de när de beskriver finländska fenomen helst vara på högsvenska. bbx (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.59 (CEST)

Jag skulle nog föredra IPA-skrift framför ljudfiler, men de kanske är för svårbegripligt för gemene man? Just Helsingfors är ganska självklart oavsett om man uttalar det Helsingfosch eller Helsingforrs. I det fallet är uttalet av kortformen "Hesa" mer intressant (med långt e på nyländska och kort e på åboländska). Sedan finns det orter som Borgå och Kimito där det korrekta uttalet knappast går att gissa för en rikssvensk. /ℇsquilo 3 september 2019 kl. 10.00 (CEST)

Vi måste komma ihåg att vi har två standarduttal av svenskan: ett sverigesvenskt och ett finlandssvenskt, ibland kallade rikssvenska och högsvenska. Så uttalet med separat r och s av Helsingfors är ett standarduttal för Finland. Det finns inget som hindrar att ha både inspelningar och IPA. Per W (diskussion) 3 september 2019 kl. 16.22 (CEST)

Ser inte att det skulle behövas någon uttalsanvisning alls för Helsingfors. Man uttalar det rätt om man läser det som det står. Det finns en del ortsnamn (i Sverige, och svenska ortsnamn i Finland) som inte är självklara. Växjö har nämnts, Västerås (betoning) är kanske ett annat exempel där den som kan läsa svenska men inte är bekant med hur ortsnamnet brukar uttalas kan ta fel. Det är för sådana speciella fall Wikipedia har uttalsanvisningar. /NH 3 september 2019 kl. 17.55 (CEST)

Instämmer. Att det finns ljudfiler tillgängliga är främst för att de är efterfrågade på andra språkversioner, inte för att de är nödvändiga här. Ett annat exempel, där man är i stort sett chanslös att få uttalet rätt från läsning, är Vadstena.

andejons (diskussion) 3 september 2019 kl. 19.21 (CEST)

Bra exempel. /NH 3 september 2019 kl. 21.07 (CEST)

Utan fonetisk skrift att utgå ifrån så blir det mer eller mindre originalforskning. En idé till riktlinje är uttalsfiler utgår från källbelagd IPA. Men var finns källorna? bbx (diskussion) 3 september 2019 kl. 23.02 (CEST)

En bra start är Svenska ortnamn med uttalsuppgifter (1979). Jag började en gång skissa på en svensk motsvarighet till en:List of places in England with counterintuitive pronunciations: A–L med denna som källa. --Lundgren8 (d · b) 5 september 2019 kl. 10.54 (CEST)

Tack för tipset! Jag tror att det är bra att vi har uttalsbeskrivningar på svwiki, för de kanske sprider sig till andra. Självklart ska vi ha bra källor. Per W (diskussion) 5 september 2019 kl. 15.30 (CEST) Ett problem är att de inte har använt sig av IPA, men det borde vara möjligt att översätta. Per W (diskussion) 5 september 2019 kl. 18.12 (CEST)

Denna fråga är komplicerad, på ett intressant vis. En person som tydligen är språkvetare, Lundgren8, hade vänlighet hänvisa oss till Svenska ortnamn med uttalsuppgifter (1979), och till en:List of places in England with counterintuitive pronunciations: A–L. Det finns en skillnad mellan de två listorna. Svenska ortnamn tar uttryckligen bara med standardsvenska uttal, medan den engelska listan ibland tar med "traditionella" uttal som är utsatta för konkurrens av uttal som grundas på standardengelskt uttal av skriftbilden. Ett exempel: listan skriver att Daventry nu vanligen standardengelskt uttalas Däventri men traditionellt Dejntri (jag skippar originalets tecknen från Internationella fonetiska alfabetet).

Låt oss "översätta" problemet till svenskspråkiga förhållanden. Jag väljer sverigesvenska exempel i stället för finländska, eftersom de flesta som läser detta kanske inte är bekanta med våra uttal i Finland. Staden i Skåne heter "egentligen" Malme, inte Malmö. Om man skulle skriva en "svensk motsvarighet" till den engelska listan, enligt Lundgren8:s goda förslag skulle vi kanske skriva "uttalas ursprungligen Malme, nu ofta(st) Malmö".

Jag tror att det finns ett litet problem här. Moderna svensktalande människor blir nog förnärmade om man antyder att de inte känner till det ”riktiga” uttalet. Standardsvenskan är socialt stark, och en vanlig missuppfattning är att "dialekt"-uttal alltid är förvrängningar av det riktiga uttalet. Men det kan vara tvärtom ibland. Det finns inget hult och ingen fred i Hultsfred, så Hulsfre är ett ”riktigare” uttal snarare än ett "slarvigt". Men listan Svenska ortnamn anger uttalet Hultsfred, och begränsar sig till att påpeka att det ska vara akut accent i ordet.

Ett undantag är Vadstena. Det finns tydligen prestige i att veta att man ska säga Vass-stena. Är det för att staden är fin och historisk, och Vass-stena en bildningsmarkör?

En andejons skriver detta: "Då tycker jag det är värre att som i Karlstad ha ett hyperkorrekt uttal med tydligt ljudat 'd', som knappast motsvarar mångas faktiska språkbruk." Det kan man hålla med om, men frågan är vilken princip som ska tillämpas eftersom alla ortnamn troligen ligger utspridda på ett kontinuum. Vid ena änden av detta kontinuum har vi vi fall där det icke bokstavstrogna uttalet är socialt "rätt", som Vass-stena. Närmare mitten av spektrumet har vi fall där det bokstavstrogna uttalet inte är fullt så stigmatiserat; det är nog ingen fadäs att uttala d:et i Karlstad. Sedan har vi fall där det bokstavstrogna uttalet är lite mer accepterat (Halmstad), men ingen skulle anmärka på det ledigare uttalet (Halmsta). Sedan har vi fall där det bokstavstrogna uttalet (Malmö) tränger ut det historiska (Malme). Vid extrempolen har vi fall där ingen levande person, eller bara några pensionärer, känner till det ”riktiga” uttalet. IKEA ska egentligen inte uttydas "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd", utan ska uttalas "Ingvar Kamprad, Emtaryd [rättelse: rätt uttal är Emtary], Aggnat". Men att Agunnaryd "egentligen" ska uttalas Aggnat (Ågg-natt) visste kanske inte ens Ingvar Kamprad.

Det är en svår fråga vilka uttal som borde anges. Personligen tycker jag att artiklar borde ha en utförlig uttalsförklaring, som neutralt förklarar nuvarande standardsvenska uttal, och dessutom förklarar andra, historiskt riktiga uttal, samt hur levande de senare är i språkbruket. Ofta är det standardsvenska uttalet skriftbildsnära. (Men inte alltid! Vad-stena anses okunnigt, Karlstad med ”d” är nästan lika illa, och bokstavstrogna Kristianstad existerar inte som alternativ till Krischansta, som alla säger.)

Om vi ser på existerande artiklar, så har Karlstad en förklaring som säger att det heter Karlsta, punkt slut. Malmö har en ljudfil med uppsvensk ordmelodi och långt ö, som säkert låter främmande för många infödda (gissar jag från Nyland).

Alltså, fram för utförliga, neutrala beskrivningar av olika uttal. Den ursprungliga frågan handlade om finländska ortnamn. Artiklar om finländska namn kan beskriva:

• sverigesvenskt standardsvenskt uttal (så kallad rikssvenska),
• finländskt standardsvenskt uttal (så kallad högsvenska) och
• lokalt finländskt uttal.

I artiklar om sverigesvenska ortnamn kan artiklar ange två eller tre olika uttal; att ange finlandsvenska uttal vore väl att gå för långt.

En Ascilto föreslår att sätta information om lokalt uttal i ”faktamallen”. Kanske det; man skulle också kunna ha ett vanligt, kort textstycke i "brödtexten" med ljudfiler. Om man tydligt visar med ord att det är faktaredovisning, inte "uppmaning att uttala ett ortnamn på ett specifikt vis" kan denna information finnas i huvudtexten.

Ascilto skrev att det skulle bli komiskt att ”uppmana läsare att uttala Helsingfors genom att separera r och s. Men vad som är ”komiskt” skulle kunna bero på läsarens ursprung. Det standardsvenska uttalet är inte normerat på detaljnivå. I flere delar av språkområdet (som Finland och södra Sverige) finns många som talar standardsvenska som modersmål, men aldrig använder dessa så kallade retroflexa ljud, där R och S, R och T och så vidare smälts i hop till ett ljud. Det är normalt och standardsvenskt att tydligt uttala R och S åtskilda, likaväl som som det är standardsvenska att säga något som låter som Helsingfosch. Många skulle nog tycka att det uttalet som Ascilto vill ha som enda ljudfil i ingressen låter irriterande och komiskt, och har biton av centralsvensk dryghet, men personligen tycker jag inte att man ska ha åsikter om uttal; de är alla lika goda. Possessionaten (diskussion) 5 september 2019 kl. 20.56 (CEST)

@Possessionaten:, bra utredning av en inte så enkel fråga! Per W (diskussion) 6 september 2019 kl. 08.48 (CEST)

Jag tycker att Possessionaten allt för mycket blandar ihop vad en ort heter och hur den uttalas. Oftast anpassas stavningen efter hur namnet uttalas (se till exempel på hur stavningen av Gävle och Södertälje har förändrats över tid), men ibland lever en ålderdomligare stavning kvar som inte motsvarar uttalet särskilt väl. Ibland är det tvärt om (som beskrivs ovan) en modernare stavning som tas i bruk som raderar det etymologiska ursprunget (Herrljunga har exempelvis inget mer herrar att göra).

När det sedan gäller svenska ortnamn i Finland så finns det fall (som Helsingfors och Salo) där det går lika bra att uttala det med rikssvenskt uttal (Helsingfosch och Saalo) eller finlandsvenskt (Helsingforrs och Sallå) men att uttala Borgå som Borj-å blir inte rätt oavsett varifrån man kommer. /ℇsquilo 17 september 2019 kl. 15.18 (CEST)

Och det (Borgå) var ett bra exempel eftersom det ringar in var uttalsanvisning behövs och var den inte behövs. Helsingfors kan uttalas som det stavas av alla – jag uttalar det ”-forrs” med skorrande R, eftersom jag talar skånska, och det är ett helt korrekt uttal. Ingen uttalsanvisning behövs. Borgå ska uttalas med hårt G, vilket man nog lätt tar fel på om man är van att tala/läsa svenska men inte känner till uttalet. Där behövs alltså uttalsanvisning. /NH 17 september 2019 kl. 20.31 (CEST)

@Possessionaten: Vadstena uttalas normalt vass-stena i rikssvensk form. Det lite förnäma uttalet är istället vass-na, men det är nog bara använt lokalt bland infödingar i västra östergötland. Och vad-stena är helt enkelt bara fel. Fel är även al-seda. Det uttal som gäller är all-seda. Hur Repperda uttals vet jag, men jag saknar tillräcklig kunskap för att förmedla det i skrift. För en lokal förmåga som mig är det självklart. Men jag har aldrig hört någon som inte är från trakten uttala det rätt. Visst kan jag dra på smilbanden när jag hör folk försöka säga det. Men jag ser inte ner på dem bara för den skull. IP 62.20.170.74 (diskussion) 17 september 2019 kl. 21.23 (CEST)

Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Ne.se inleder faktiskt sin artikel såhär: ”Vadstena [vaʹste:na eller vɑ:ʹd-], centralort (stad) i Vadstena kommun.”. /NH 18 september 2019 kl. 17.58 (CEST)

Tja, jag bodde 15 år i Östergötland så jag skulle nog framhärda i att vad-stena är fel. IP 62.20.170.74 (diskussion) 18 september 2019 kl. 18.18 (CEST)

Fast på Wikipedia håller vi oss till källorna och inte till subjektiva uppfattningar. Lokalpatrioters uppfattning om ortnamn skiljer sig tämligen ofta från auktoritativa källor. Alltså ett återkommande trätoämne. /Ascilto (diskussion) 18 september 2019 kl. 18.36 (CEST)

Jag litar nog mer på Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra – och på andejons, som skrivit samma sak ovan – än på något uppslagsverk på nätet där vemsomhelst inte ens kan rätta texten. Var ändå tvungen att också kolla i en tryckt utgåva av NE. Tänkte att det kanske var något nytt, eller något som råkat bli fel i den digitala artikeln. Men samma i pappersutgåvan från 1996. /NH 18 september 2019 kl. 20.39 (CEST)

Om du inte håller med om att det är källor som gäller på Wikipedia utan enskilda användares subjektiva uppfattning så ställer du hela Wikipedia på ända. /Ascilto (diskussion) 18 september 2019 kl. 21.37 (CEST)

NE är inte ofelbart. På runeberg.org finns Svenska ortnamn med uttalsuppgifter inskannat, och den anger endast uttal utan d-ljud [1]. Tyvärr har inte Sveriges Ortsnamn utkommit med delarna som behandlar Dals och Aska härader (osäker på exakt var Vadstena hör hemma), men det är annars en fin källa till uttal även för mindre orter (och det som anges verkar vara just lokalt uttal). Stavningen "Vadstena" är för övrigt oegentlig, de äldsta beläggen hade inget d, och även om förledet är lite oklart så har det inget med något vad att göra [2].

andejons (diskussion) 18 september 2019 kl. 22.51 (CEST)

Vadstena tillhörde inte något härad eftersom Vadstena var en stad. - Vi kan inte upprätta någon hierarki mellan källor. Om två källor är motstridiga måste vi redovisa det. Lokalt uttal är inte något beständigt eftersom det lokala uttalet förändras med demografin. Där jag kommer ifrån uttalades t.ex. byarna Skönningared och Slittorp på det tidigare lokalmålet Skängere respektive Slitter, men detta lokalmål är nu undanträngt av göteborgskan. Majoriteten av de boende är inflyttade eller barn till inflyttade. Det är svårt att invända mot att dessa okunniga uttalar bynamnen som de stavas. Det gamla lokalmålet är dokumenterat i två små böcker av Gerhard Sager, men han har tyvärr inte dokumenterat uttal av ort- och platsnamn. /Ascilto (diskussion) 19 september 2019 kl. 12.07 (CEST)

Svenska Ortsnamn organiseras efter härad, men hoppar därför inte över städerna utan placerar in dem i lämplig volym. Därför är häradsindelningen relevant. Ale härad finns tillgänglig, där hittar man uttalsangivelser på Landsmålalfabet som verkar motsvara "sjängere" och "slitter" [3].

Och självklart skall vi göra hierarki av källor; allt annat vore direkt kunskapsfientligt. NE är här en bättre källa än en anonym artikel i lokaltidningen, men sämre än en utredning av en ortsnamnsforskare. Läsuttal förekommer självklart, men att likställa de två uttalen vore som att likställa stavningen "dom" med "de/dem". Man kommer bli förstådd, men riskerar också att bli sedd som obildad.

andejons (diskussion) 19 september 2019 kl. 12.55 (CEST)

Tack för tipset om Svenska Ortsnamn och Ale härad. - Beträffande NE så är artiklarna författade av ämnesexperter och således inget vi skall värdera. /Ascilto (diskussion) 19 september 2019 kl. 15.58 (CEST)

@Esquilo, NH, Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Jag tror att denna diskussion har börjat blanda ihop två olika saker. Den ena saken är vad man behöver ge för praktiska råd till alla läsare för att de inte ska göra helt fel när de talar nutida standardspråksvarianter. Den andra saken är vetenskaplig information om namnets varierande uttal bland olika grupper nu och tidigare.

Det är riktigt att alla som vill säga namnet Borgå behöver upplysas om att deras uttal kommer att uppfattas som felaktigt om de uttalar det Bårjå. Men ingen praktisk uttalsangivelse behövs för Helsingfors eftersom alla från det svenska språkområdet som uttalar det från skriftbilden kommer att säga rätt – inom reglerna för den variant av standardsvenska som råder på deras hemort. Några säger Helsingfosch för de kommer från områden som Stockholm som i sin dialekt har retroflexa ljud. Andra har kanske ett tungrots-r och säger HelsingfoRRRs. Allt blir lika rätt.

Det jag skrev var att att artiklar utöver denna praktiska vägledning också, på lämpligt ställe, må ge vetenskaplig, fullständig information om uttal. I artiklar finns ofta information om orters historia tidigt i texten. Då kan artiklar även ha ordentlig information om namnets uttal. Svenskspråkiga Wikipedia brister ofta på den punkten, har jag sett. I artikeln Malmö kan man läsa detaljer som att spårvägstrafiken på linje 4 upphörde 1973, men inte att infödda vet att det "riktiga" uttalet är Malme som utträngs av ett modernt läsuttal Malmö. Upplysningen om Vass-na är ett exempel på information som behövs i artiklarna. Possessionaten (diskussion) 17 september 2019 kl. 22.21 (CEST)

Tillägg: Jag ser att jag avlägsnat mig från rubriken, som säger att ämnet är "finländska orter". Men åsikterna som framförts här är giltiga för hela det svenska språkområdet, Finland och Sverige (och Estland). Possessionaten (diskussion) 17 september 2019 kl. 22.31 (CEST)

Två svenska termer, men bara en i fet stil?

Inledning till artikel Aktieutdelning säger:

"En aktieutdelning (finlandssvenska dividend) är en utbetalning av tillgångar från …"

Östsvenska uttryck är så långt jag lärt mig lika svenska som de västsvenska. Borde det då inte "aktieutdelning" och "dividend" var mer jämlikt markerade? IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 september 2019 kl. 14.14 (CEST)

Håller med, tycker man kan jämföra med hur engelskspråkiga Wikipedia hanterar skillnader mellan amerikansk och brittisk engelska:

• A parking lot (American English) or car park (British English), also known as a car lot, is a cleared area that is intended for parking vehicles.
• The trunk (North American English), boot (British English), dickie (Indian English) (also spelled dickey or dicky) or compartment (South-East Asia) of a car is the vehicle's main storage or cargo compartment.

Alternativt inte specificera alls, t.ex.:

• A truck or lorry is a motor vehicle designed to transport cargo.
• Estrogen, or oestrogen, is the primary female sex hormone.

Så länge inte artikeln handlar ett specifikt brittiskt fenomen (eller i vårt fall ett sverigesvenskt fenomen) finns det ingen anledning att ge den ena språkvarianten högre status än den andra. Jag har inte kikat på hur det fungerar på franskspråkiga Wikipedia eller tyskspråkiga Wikipedia, men de borde ställas inför samma problem väldigt ofta som pluricentriska språk. --Lundgren8 (d · b) 10 september 2019 kl. 14.42 (CEST)

Om det östsvenska, som här, är en juridisk eller annan term, bör den vara fetmarkerad. Om det är mer av ett vardagligt ord bör det bedömas på liknande grunder som andra regionala variationer. Ren dialekt kan sättas kursivt, oavsett om den är svensk eller finländsk.

andejons (diskussion) 10 september 2019 kl. 14.58 (CEST)

Ett västgötskt begrepp räknas som en regional variant eftersom man i allmänhet förhåller sig till rikssvenskans ortografi och skriftnormer. I och med att svenskan i Finland har en egen standard, egen språkvård och så vidare vore det rimligare att se den som likvärdig med rikssvenskan, snarare än en regional variant på samma nivå som till exempel skånskan. /Julle (disk.) 10 september 2019 kl. 15.56 (CEST)

Då den östsvenska formen är identisk med den engelska, så tror jag det kan vara bra att markera det. Annars finns risken att det tolkas som en anglicism. (För vi använder ordet dividend i västsvenska sammanhang också, men då oftast just som en anglicism.) IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 september 2019 kl. 16.39 (CEST)

Varför skulle finlandssvenska anses eller behandlas som något annat än just en dialekt? --Sabelöga (diskussion) 10 september 2019 kl. 17.32 (CEST)

Av samma anledning som irländsk engelska inte behandlas som en dialekt i förhållande till amerikansk engelska, utan en variant av samma språk. Sedan finns det dialekter i östsvenskan. /Julle (disk.) 10 september 2019 kl. 18.34 (CEST)

Precis, svenskan har två standarder, en i Sverige och en i Finland. Sverigesvenskan och finlandssvenskan har sedan sina regional, lokala och vardagliga varianter. Per W (diskussion) 10 september 2019 kl. 20.19 (CEST)

Finlandssvenska är mer än en dialekt, den är officiellt språk i vårt östra grannland. /ℇsquilo 19 september 2019 kl. 16.15 (CEST)

För mig som bor i Skåne är finlandssvenskan en dialekt liksom skånskan är en dialekt. Hur uppfattar man saken i Finland?-Wvs (diskussion) 19 september 2019 kl. 16.39 (CEST)

För mig är rikssvenskan något som är bra att känna till i kontakt med rikssvenskar (och "akademiskt" intressant), men det är inte mitt språk (inte i tal och inte i skrift; då jag i finländsk press ser "badstrand" för simstrand eller "förskola" för dagis blir jag mycket irriterad). I den mån rikssvenskan påverkar mitt språkbruk i finlandssvensk kontext är det via de finländska språkvårdsmyndigheterna, som försöker undvika "onödiga" skillnader. Jag uppfattar att jag talar högsvenska, men de som talar dialekt byter i umgänge med stadsbor och i officiella sammanhang mer eller mindre till högsvenska (i Österbotten ser man mycket på svensk TV, men i skolan är det finlandssvenska man lär sig). En del av de österbottniska dialekterna skiljer sig betydligt från högsvenskan, så att en del varianter av norska kan vara lättare att förstå. --LPfi (diskussion) 20 september 2019 kl. 08.38 (CEST)

Förhandsgranska

Vi har fått en ny redigerings varning, att det vi ser endast är en förhandsgranskning. Har vi problem med att att ändringar inte sparas? Hur gör jag för att slippa se den?

Kom ihåg att detta bara är en förhandsvisning. Dina ändringar har ännu inte sparats! → Fortsätt redigera

Voyager85 (diskussion) 19 september 2019 kl. 21.44 (CEST)

Den har varit där länge. Däremot är utseendet nytt – det ser ut som om den nu använder CSS-klassen .warningbox, om jag inte misstar mig, liksom många andra varningsmeddelanden. /Julle (disk.) 20 september 2019 kl. 03.55 (CEST)

Det har hänt mig mer än en gång att jag av misstag tryckt på "förhandsgranska" istället för på vad som numera heter "publicera". Då är jag tacksam för varningsmeddelandet. Tostarpadius (diskussion) 20 september 2019 kl. 07.37 (CEST)

Kan man dölja detta meddelande på något liknande sätt som den inforuta som diskuteras i denna tråd? Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv_2018-09#Inforuta. OBS jag vill endast dölja det varningsmeddelande, jag inledde denna tråden med. Voyager85 (diskussion) 20 september 2019 kl. 08.02 (CEST)

Att inte alls visa "warningbox" är möjligt, men inget jag kan rekommendera. Varningsrutan kan innehålla värdefull information om brister i artikeln som bör åtgärdas innan man trycker på "Publicera ändringar". Klicka på Visa förhandsgranskning i den här tidigare versionen av artikeln om Amber Rudd för ett exempel på sådan varning.

Vad är det egentliga problemet som Voyager85 vill lösa genom att "inte se" meddelandet? Är det att varningsrutan är för stor/blaffig och tar värdefullt skärmutrymme? I så fall kan du "styla" den lite genom att i din Common.css-fil lägga in någon eller några av följande css-deklarationer för klassen .warningbox.

• font-size:x-small;
• line-height:1;
• padding-top:0em;
• padding-bottom:0em;

Detta gör att varningsrutan blir mindre eftersom texten, radhöjden och avstånden mellan texten och rutans överkant och underkant blir mindre.

--Larske (diskussion) 20 september 2019 kl. 09.46 (CEST)

Vad jag vill är att få möjligheten att välja bort enskilda varningsmeddelanden. Att få ett varning om att man redigerar i en gammal version av en artikel, ser jag som en bra varning. Men personligen upplever jag inte, att jag har problem med den normala förhandsgranskningen. Så jag vill därför blockera just den varningen. Det kräver säkert en del kodande i varje variant av meddelande, men jag tror det är till fördel att kunna skilja på alla meddelanden och inte bara skilja på typ av meddelande. Voyager85 (diskussion) 20 september 2019 kl. 10.05 (CEST)

Förr var det bara en röd mening. Nu blir det konstigt, om man redigerar på gamla sättet. I Visual editor kan det nog vara bra med den rutan, för så är det inte lika tydligt man redigerar. Går det att skilja på dessa två? Adville (diskussion) 20 september 2019 kl. 11.01 (CEST)

Jag skulle också vilja ha tillbaka den mindre, röda texten. Jag brukar sitta med en bärbar dator; ju mindre som tar upp plats på skärmen förutom texten man arbetar med desto bättre. I Visual Editor visas ingen sådan ruta. /NH 20 september 2019 kl. 16.12 (CEST)

Det går att lägga till

$( function() {
	'use strict';
	$( '.previewnote > .warningbox' ).has( 'p:only-child' ).css( 'display', 'none' );
} );

på Special:Min sida/common.js. Nirmos (diskussion) 20 september 2019 kl. 18.12 (CEST)

 Gillar Voyager85 (diskussion) 20 september 2019 kl. 18.39 (CEST)

Swedish Wikinews Soft Closure: Question

Hello, and apologies for writing in English.

I am clerk of the Wikimedia Language Committee, and am drafting a policy guidance on soft closures of Wikinews projects. I see the Swedish Wikinews case as probably the best example of a soft closure that was totally locally managed. Still, as I was looking at this, a couple of related questions occurred to me, and I wanted to understand the community's thinking on them.

Wikinews projects get soft-closed, rather than fully closed, when inactivity is really the only problem, and the only problematic consequence is an embarrassingly out-of-date main page. In theory, they are soft-closed, rather than fully closed, so that if people wish to revive them, the infrastructure is readily available, and people can easily dive back into them and work to revive them. In the case of Swedish Wikinews, however, there was a community consensus to close, too, and I presume a community consensus would be required to revive and reopen. So here are my questions:

1. Would community consensus in fact be required to reopen? What community?
2. Can a random potential contributor currently go in and start editing?
3. Where would a proposal (RfC, if you will) to reopen be discussed? This page?

Let me emphasize: I am not suggesting that there is remotely a problem with how anything happened here. I'm just trying to understand some details so that I adapt them accurately.

Thank you for responding. StevenJ81 (diskussion) 18 september 2019 kl. 17.04 (CEST)

NB! My opinion is: @StevenJ81, Ainali:

1 sv.Wikinews hasn't had any local Community of its own for many years. Every effort to revive the Project has been done from here at Wikipedia. A result of the closure of Wikinews, or rather the low activity there, is that we to some extent have expanded the Scope of sv.Wikipedia. (We can at least no longer say that a page here is out of scope just because of the presence of Wikinews.)

2 Nothing prevents users from adding content there and create a new Community. But the lack of readers, editors and the competition with Wikipedia makes it hard to maintain such an effort.

3 If you can summon a Community to discuss on the Wikinews "pressrum", that would be the best place for it. But "pressrummet" is today only a playground for spambots. And here on Wikipedia, we do not have a dedicated RfC-page, so here at Bybrunnen is probably where you can get the best attention to such a subject.

IP 62.20.170.74 (diskussion) 19 september 2019 kl. 08.32 (CEST)

I can't see how a Swedish Wikipedia consensus could close or re-open another wiki. Tellingly, the discussion to close it was held over at Swedish Wikinews, even though it had been inactive for quite some time by then. However, this being the hub of most Swedish Wikimedia-related activity, for any discussion to include more than one or two persons, also posting a short notice about it here would probably be the way to go. /Julle (disk.) 19 september 2019 kl. 13.49 (CEST)

I agree mostly with both previous answers. For the questions. 1. Yes, that is my view (although I find it unlikely it will happen). By a community showing up and arguing on Swedish Wikinews. 2. Yes, all pages except the main page. It would need a new community consensus to overturn the old consensus to blank it. 3. n:Wikinews:Pressrummet. A notice here would be nice, but not required. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 september 2019 kl. 23.22 (CEST)

Den här utvecklingen bör väcka frågan hur vi förvaltar exempelvis svenska Wikisource eller danska och norska Wiktionary som har väldigt låg aktivitet, kanske 3 aktiva skribenter, och ingen nyrekrytering. Det är som en glesbygd där butik och skola har stängt. När de nuvarande aktiva faller ifrån, så kan det bli soft close även där. Och den som spontant hittar projekten blir inte glad av att hitta ett halvdött projekt. Livskraftiga projekt kräver en ständig nyrekrytering (eftersom frånfall är naturligt) och vi kan inte lita på att de aktiva själva sköter detta. De kan vara intresserade av att skriva utan att vilja rekrytera. --LA2 (diskussion) 22 september 2019 kl. 02.03 (CEST)

En viktig skillnad är att Wikinews inte kan leva på gammalt material enbart. Det är inget stort problem på Wikisource och Wiktionary. 22 september 2019 kl. 08.04 (CEST)

Copyright för enklare vetenskapliga illustrationer?

Jag har hittat en bra utbredningskarta över blåkråkans historiska utbredning i Sverige i Sven Ekmans Djurvärldens utbredningshistoria på skandinaviska halvön, från 1922 (libris 273154). Jag undrar om en sådan utbredningskarta går att ladda upp på Commons för att användas på sw-wiki eller om det går att skapa en digital replik och sedan ladda upp? Om det senare är nödvändigt skulle jag vara intresserad av hjälp, eller tips om bästa sättet att göra det. --AHA (diskussion) 22 september 2019 kl. 12.12 (CEST)

Sven Ekman avled (enligt Libris) först 1964. Om bilden kan anses uppnå verkshöjd nog för att omfattas av upphovsrätt så blir den med andra ord inte fri att använda förrän år 2035. /FredrikT (diskussion) 22 september 2019 kl. 15.49 (CEST)

Faktauppgifterna omfattas inte av upphovsrätt, så det är fritt fram att rita en egen karta på basen av utbredningskartan. Jag vet inte hur mycket som behöver ändras, men om du använder en annan baskarta och markerar utbredning på andra sätt så kunde jag tänka mig att det räcker. Källan är bra att ange både av upphovsrättsliga skäl och för trovärdighet och verifierbarhet. --LPfi (diskussion) 22 september 2019 kl. 22.40 (CEST)

OABOT

Är det någon som har provat att köra en:Wikipedia:OABOT på sv.wikipedia? Vem kan hjälpa till med det? --LA2 (diskussion) 10 september 2019 kl. 17.28 (CEST)

Det har gått tio år sedan jag slutade vara mycket aktiv i svenska Wikipedia (2006–2009) och övergick till att lägga mer tid på Wikisource och Wiktionary. Fram till 2009 (i en tid före Wikidata) analyserade jag ofta databasdumparna och förekomsten av olika mallar. Min vanliga analys matade ut 455 megabyte med mallparametrar. Under tiden har hela Wikipedia vuxit, användningen av mallar har tilltagit och dessutom har de robotskapade artiklarna tillkommit. Nu gjorde jag på nytt en sådan analys och resultatet blev 24 gigabyte eller 52 gånger (!) större än sist. Det är 439 miljoner parametrar om man räknar samman alla mallanrop (samt rubriker och kategorier, vilka jag också räknar som mallar), vilket är 46 gånger fler än de 9,5 miljoner som fanns för tio år sedan. Mina gamla metoder för analys fungerar sämre nu, för datorerna har inte blivit 50 gånger snabbare.

När det gäller OABOT så är parametern doi= avgörande. Den används i källmallar som {{Bokref}}. Den anges totalt 868 931 gånger i 859 523 olika sidor. Väldigt många av dessa sidor är botskapade, som Umisk Bay från januari 2016.

Parametern doi= har i dessa anrop bara 9088 unika värden varav 849 782 förekomster har värdet 10.5194/hess-11-1633-2007 (som används i Umisk Bay). Näst vanligast är tomt värde med 8340 förekomster. Det tredje vanligaste värdet förekommer 67 gånger och sedan faller det snabbt. Det är bara 875 värden som förekommer mer än en gång. Några värden har formen av en hel URL, vilket troligen är ett fel som borde rättas från https://doi.org/10.1111/apa.14645 till enbart 10.1111/apa.14645. Hela problemet med doi-parametern tycks alltså kunna indelas i de 849 782 robotskapade värdena och därefter i en ganska hanterlig volym av färre än 10 000 fall.

De mallar som används är {{Tidskriftsref}} (med 854 653 anrop), {{Webbref}} (6729), {{Cite_journal}} (3984), {{Tidningsref}} (1648), {{Citation}} (937), {{Bokref}} (824), {{Cite_book}} (70), {{Cite_encyclopedia}} (27), {{Cite_web}} (13), {{Cite_news}} (10), {{Cite_conference}} (10) samt ett fåtal med färre anrop. --LA2 (diskussion) 14 september 2019 kl. 15.57 (CEST)

Tack så mycket, LA2. https://oadoi.org är jättebra i Module:Citation: [4]. Nemo bis (diskussion) 16 september 2019 kl. 17.47 (CEST)

OABOT hade varit mycket användbar på svwp. Jag vet inte om det i nuläget skulle fungera på svwp med tanke på om det krävs någon specifik CS1-citation-modul? Treetear (diskussion) 25 september 2019 kl. 00.52 (CEST)

Förslag till ändringar av behörigheter kring patrullering

Bakgrund

Patrullering har sedan länge inneburit att fixa till nya artiklar med avseende på kategorier, formalia (som referenstag), "iw-länkar och allmän bedömning av substansen-om fixning, inlägg av åtgärdsmallar eller tom radering behöver göras. Som stöd i detta arbete ges "vissa" nya artiklar en speciell markering opatrullerad som sedan släcks när artikeln bedöms som OK och eventuella åtgärder enligt ovan gjorts. Som det är nu undantas alster av en grupp användare från att markeras som opatrullerade. Det är administratörer, tillbakarullare och användare som getts en behörighet som autopatroller. Det har fungerat OK då artiklar från i stort sett alla erfarna uppfyller det vi idag kollar på i patrulleringen.

Dock nu kommer Wikidata mer och mer och det börjar bli aktuellt kolla upp även dessa kopplingar under patrulleringen, dels att i artiklarna använda mallar som {{faktamall biografi WD}} och {{auktoritetsdata}} men även att se till att basdata finns i Wikidata. Och detta är inte lika hemtamt för alla erfarna och om (när?) det ses som önskvärt att generellt fixa till detta i patrulleringen, behöver dagens automatiska tilldelning av autopatrollerbehörighet ändras, så saker kan fixas utan att betunga skribenterna i onödan. Detta har diskuterats på KAW där det verkar vara en bred uppslutning att övergå till att autopatrollerbehörighet skall anges explicit istället för att ges automatiskt (att vara bra på att hantera klotter och troll behöver inte innebära en är insatt i allt som gäller artikelskrivning).

Förslag på ändringar

• Autopatrollerbehörighet tas bort från de behörigheter som automatiskt följer på att få behörighet som administratör och tillbakarullare. Dessa får dock inledningsmässigt manuellt åsatt denna behörighet, så ingen faktisk ändring för de som berörs. Som ett andra steg i detta ligger dock att denna behörighet kan tas bort dels om användare själv gärna ser att deras alster patrulleras (granskas) eller på förslag till användaren från en patrullerare för att fånga fler alster som har brister (obs inga nya krav på artikelskapare bara ge möjlighet för andra frivilliga att fixa till)
• En ny behörighet Patrullerare skapas som innebär att förutom adminstratörer, bara de med den behörigheten kan markera en artikel patrullerad. Den behörigheten kan sedan tilldelas brett. Här är syftet att få bort det som nu sker, att helt nya som i sin entusiasm markerar artikel som patrullerade fast de har stora brister. När detta sker innebär det att de ej längre syns för våra patrullerare, och bristerna då aldrig kommer åtgärdas. Förslag om behörigheten Patrullerare är i viss mån oberoende av det första men är bra om vi skall kunna höja vår ambition när det gäller kvaliteten på våra artiklar.

Synpunkter på detta

Kan framföras här eller på KAW.Yger (diskussion) 25 september 2019 kl. 14.06 (CEST)

Ett annat förslag som är uppe samtidigt

är att möjligheten att flytta andras huvudsakliga användarsida begränsas till administratörer. (Undersidor påverkas inte.) IP 62.20.170.74 (diskussion) 25 september 2019 kl. 15.05 (CEST)

Historisk kontext och Wikipedias brister

Jag försöker begripa lite mer om Rysk-turkiska kriget (1877–1878) och dess sammanhang. Artiklarna Ryssland och Turkiet har varsitt avsnitt för historia, som hänvisar till artiklarna Rysslands historia och Turkiets historia, där detta sammanhang borde finnas. Dessa båda artiklar är indelade i epoker, i det här fallet Kejsardömet Ryssland respektive Osmanska riket och Osmanska rikets historia. Men båda dessa är ganska korta och ingen av dem länkar till den befintliga artikeln Rysk-turkiska kriget (1877–1878).

Det känns som att vår kunskapspyramid består av grundstenar för individuella kejsare, generaler, krig, slag och orter och en topp med artiklar som Rysslands historia, men däremellan är mellanskiktet väldigt tunt. Detta stämmer kanske för alla ämnen, inte bara Ryssland-Turkiet och inte bara historia utan generellt? Finns det någon som försökt skapa sig en överblick över var bristerna är som störst? Har vi till exempel större brister inom japansk eller sydamerikansk historia än inom rysk och turkisk? Vilka analyser eller hjälpmedel finns för att skapa överblicken? Har man någon som helst nytta av Wikidata i detta? --LA2 (diskussion) 14 september 2019 kl. 13.25 (CEST)

Wikidata har en property för att beskriva kopplingen mellan "X" och "X's historia", men hur denna implementerats när det finns en hel rad av historikartiklar som "X's historia (A-B)" och "X's historia (B-C)" är nog inte helt klarlagt. Det är också inte helt ovanligt med spagetti-kopplingar mellan sådana artiklar. Tex så beskrivs "Sverige under stormaktstiden" snarare som ett historiskt land, än som en historik över landet Sverige mellan åren A och B. Så det är tveksamt om du kan få någon "bra" hjälp av Wikidata här. IP 62.20.170.74 (diskussion) 14 september 2019 kl. 13.38 (CEST)

Det är ju ett generellt problem att breda ämnen ofta har ganska dåliga och intetsägande artiklar, medan artiklar på detaljnivå ofta innehåller en detaljerad information som ofta är mycket mer utförlig. En svårighet handlar ju om att det ofta är svårare att skapa övergripande artiklar som kräver att man sållar bland informationsmängden. En annan del handlar om att en del av de här övergripande artiklarna förutom att vara mycket korta och sakna källor skapades tidigt i wikipedias barndom och därför inte heller länkar till andra artiklar som i många fall beskriver detaljer mycket mer utförligt. Det skulle nog behövas lite av redaktionella projekt som tog tag i ämnesområden för att förbättra dem. Vet dock inte hur lätt det är att hitta skribenter som är intresserade och har tid.FBQ (diskussion) 14 september 2019 kl. 14.14 (CEST)

Ingen användare har plikter, men det vore bra om fler lade sig till med vanan att alltid se till att det skapades länkar till nya artiklar på relevanta ställen. Det löser inte de problem som redan finns, men botar brister i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 22 september 2019 kl. 19.18 (CEST)

Nu fyllde jag på lite i artikeln om Rysk-turkiska kriget. Jag har ju funderat på om det inte är lämpligt att införa ett kvalitetsprojekt för att alla fall få upp de mest basala artiklarna på basal nivå. En förutsättning är ju dock att det finns tillräckligt intresse, själv har jag ganska dåligt med tid. Tidigare fanns ju en rad projekt i den inriktningen men de är ju alla numera inaktiva. Jag tyckte nog också att de ofta hade ett väl snävt fokus.FBQ (diskussion) 29 september 2019 kl. 11.17 (CEST)

Fira 1904 års tidningar

Den 1 januari varje år firas "Public Domain Day", för att upphovsrätten då löper ut för verk av en ny årskull av författare som varit döda i mer än 70 kalenderår (1949 dog bland andra Elin Wägner och Sigrid Undset).

Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar görs (enligt ett internt beslut) fria 115 år efter utgivningsåret, vilket betyder att om man idag söker så är 1903 års tidningar fria (träffarna visas i färg), men 1904 års tidningar hålls fortfarande skyddade (träffarna visas i svartvitt) — fram till årsskiftet. Finns det någon som följer detta och just nu går och väntar på att 1904 års tidningar ska göras fria? Var det något viktigt som hände 1904 och som är värt att gräva fram i januari 2020? Kommer vår Kategori:1904 att växa på grund av detta? Kommer artikeln om Rysk-japanska kriget att utökas med stöd av vad svenska dagstidningar skrev om det medan det pågick? --LA2 (diskussion) 16 september 2019 kl. 13.51 (CEST)

Mest flitig på att lägga in länkar till tidningar.kb.se tycks användare @Knallhatten: ha varit 2015 i artiklar om skådespelare som Anna Sofia Rustan. Då var tidningar fram till 1899 fria och det återspeglas i statistiken som jag kunnat dra ut ur databasdumpen. Av 578 URL:er med angivna årtal finns 1894 (4 länkar), 1895 (13), 1896 (14), 1897 (18), 1898 (83), 1899 (58), 1900 (6), 1901 (1), 1902 (5), 1903 (1), 1904 (1), 1905 (2), 1913 (2). Men det handlar alltså inte om någon folkrörelse med årligen upprepade trender, utan om vad en användare gjorde en gång för fyra år sedan. --LA2 (diskussion) 16 september 2019 kl. 14.28 (CEST)

Vad grundar sig 115 år på? (såg det stod internt) Är det något som vi skulle kunna påverka (eller wikimedia) så att det följer upphovsrättsåren istället?

Skulle inte detta kunna vara en typ av utmärkt "veckans tävling"? "Källbelägg artiklar från tidningar från 1890-talet"? (Jag antar att det kan finnas mycket nyttigt där för biografier. Adville (diskussion) 16 september 2019 kl. 15.39 (CEST)

KB är en statlig myndighet och de har gjort misstaget att fråga sin verksjurist, som förhandlat och funderat och till slut har de nöjt sig med 115 år efter utgivningsåret. Jag vet inte exakt hur resonemanget gick. Projekt Runeberg, som inte har någon verksjurist, scannar tidningar och tidskrifter 70 år efter utgivningsåret, och ingen har klagat på det. Men om ingen använder KB:s tidningar, så spelar det ju ingen roll vilket år de frisläpper. Om det funnes en stor samling användare som länkar till 1903 års tidningar men inte 1904, då hade vi kunnat berätta det för KB och uppmanat dem att flytta gränsen. Men Knallhatten har ganska få efterföljare. --LA2 (diskussion) 16 september 2019 kl. 16.10 (CEST)

En annan användbar samling finns på Nationalbiblioteket i Finlands webbplats. Där finns dagstidningar till och med 1929 publicerade. bbx (diskussion) 16 september 2019 kl. 16.47 (CEST)

Även om det såklart är bra med fritt tillgängligt material, så innebär det ju främst en praktisk förenkling, inte en principiell skillnad, att de nu gjorts tillgängliga av KB. Vi kommer ju knappast klistra in hela artiklar därifrån, så citaträtten bör täcka våra behov i den riktningen. Det är nog också så man får störst nytta av det. Vill man skildra saker som skedde för över hundra år sedan bör man nog börja med litteraturen, och i försiktig mån komplettera med samtida källor.

andejons (diskussion) 16 september 2019 kl. 18.54 (CEST)

Jag har använt KB:s tidningar som källa i ett antal artiklar, dock utan att länka dit, utan endast angivit exempelvis "Söderhamns Tidning 1894-04-18, sid. 2" som källa, så dessa hittas inte vid sökning av ovannämnt slag. Varför jag gjort på detta sätt kan jag inte svara på, men det har blivit en vana. /Annika (diskussion) 16 september 2019 kl. 22.17 (CEST)

En annan analys är att ta mallarna Tidningsref och Tidskriftsref och deras parameter datum. Då får årtalet 1874 (5 förekomster), 1875 (160), 1876 (246), 1877 (21), 1878 (6) så det varierar väldigt inom några få år. Höga siffror har året 1912 (311), 1926 (361), 1961 (285) men däremellan har 1947 (96). Den stora volymen börjar under Wikipedias livstid: år 2002 (894), 2003 (980), 2004 (1188), 2005 (1429), 2006 (2077), 2007 (2589), 2008 (2939), 2009 (2812), 2010 (2678), 2011 (2832), etc. Jag ser alltså ingen puckel omkring 1903. --LA2 (diskussion) 17 september 2019 kl. 14.25 (CEST)

Det finns runt 500 länkar som leder till SvD:s arkiv och 900 till DN:s arkiv. DN-arkivet sträcker sig bara fram till 1992, och min gissning är att länkningarna till SvD också berör äldre material som inte publicerats på vanlig webb. En del av dessa länkar bör kunna länkas om till de fria versionerna på KB. I99pema (diskussion) 17 september 2019 kl. 14.58 (CEST)

Finns det något relativt enkelt sätt att hålla sig uppdaterad om vilka titlar i KB:s tidningsdatabas som även finns tillgängliga hemifrån genom kommersiella tjänster? I dagsläget känner jag till de ovan nämnda DN (1864–1992) och SvD (1884–) samt DI (1976–). --N0WIS (diskussion) 18 september 2019 kl. 17.30 (CEST)

Vad jag vet är DN, SvD och DI de enda tidningsarkiven med hemåtkomst som bygger på KB:s scanningar. Det finns dock några ytterligare tidningsarkiv som man kan läsa hemifrån (med som inte finns tillgängliga på bibliotek via KB:s tjänst):

• Både Hallandsposten och UNT erbjuder 1900-talsarkiv för prenumeranter. De verkar bygga på inscannad mikrofilm.
• En hembygdsförening håller på att skanna in den avsomnade Östhammars Tidning. Det ligger lite huller-om-buller och verkar inte sökbart, men är fritt tillgängligt.[5]
• Jag har för mig att föreningen Gamla Laholm erbjuder/har erbjudit ett digitalt tidningsarkiv för medlemmar, men jag hittar det inte just nu.

Jag har haft en idé om att man skulle ha en Veckans tävling om ett visst år i Svenska dagstidningar ända sedan tjänsten lanserades, men det har inte blivit av. Väsk ✎ 29 september 2019 kl. 18.08 (CEST)

Malcolm X, Margaret Thatcher och Martin Melin

Vad har Malcolm X, Margaret Thatcher och Martin Melin gemensamt?

Jo, de är alla med i veckans tävling denna vecka! Vi koncentrerar oss på alla artiklar som åtgärdsmallades för nästan 10 år sedan. Det finns inget krav på att din redigering i artikeln ska ta bort några åtgärdsmallar. Det viktiga i mina ögon är att dessa artiklar får luftas lite. Det i sig gör att artiklarna får uppmärksamhet. Exakt vad du gör i artiklarna lägger jag mig inte i. Tycker du att det blev en förbättring, så får du poäng. IP 62.20.170.74 (diskussion) 23 september 2019 kl. 08.10 (CEST)

• 
  Malcolm X
• 
  Margaret Thatcher
• 
  Martin Melin

Tävlingen har nått halvtid. Antalet poängsatta bidrag är 58 och antalet mallade artiklar har minskat från 2 003 till 1 946. Hela fyra åtgärdskategorier har tömts och raderats. Det finns fortfarande mycket att göra. IP 62.20.170.74 (diskussion) 26 september 2019 kl. 08.06 (CEST)

• 
  Primtalsfaktorisering
• 
  Militär grundutbildning
• 
  Tobleroneaffären

Det finns tre kategorier som fortfarande är orörda nu när det är dryga dygnet kvar på tävlingen: Kategori:Artiklar som behöver fler källor 2009-10, Kategori:Artiklar som behöver fler källor 2009-11 och Kategori:Artiklar som behöver fotnoter 2009-10. Kan vi få dessa att minska med åtminstone en artikel innan söndag kl 24:00? IP 62.20.170.74 (diskussion) 28 september 2019 kl. 19.45 (CEST)

• 
  Gavleån
• 
  Planekonomi
• 
  Sensornätverk

Din rosett!	Källor 2009
	Vinnare av tävlingen blev Deryni som fixade 100 artiklar jämt. Tackar även övriga deltagare. Tillsammans fick vi bort över 120 gamla sura mallar. Den största nyttan av det här fick därmed Wikipedia som jag därför också utser till pristagare med denna röda rosett. IP 62.20.170.74 (diskussion) 30 september 2019 kl. 07.21 (CEST)

Inlandsklimat råder

I många av de botskapade artiklarna om öar i Finland kan man läsa att Inlandsklimat råder i trakten. Ett av många exempel på detta är Bastuklobben. Detta är skrattretande, med tanke på att dessa öar ligger ute i skärgården. Är det jag som inte fattar vad inlandsklimat är för något, eller var det boten som fick fnatt när artiklarna skapades? Jag vet inte om detta problem finns även utanför Finland. Kan man låta en bot städa bort denna tokiga uppgift? Stigfinnare (diskussion) 26 september 2019 kl. 10.00 (CEST)

Jag tror att det handlar om att boten utgått från en väldskarta över olika klimatområden. Som den inte kan tänka själv inser den inte att det inte verkar sannolikt för den här kobben. Tror att kartan som användes var rejält grovmaskig. Det fanns ju ett problem med att man använt atmosfärdata från Nasa snarare än markdata för väderangivelserna, men tror inte det är problemet här. FBQ (diskussion) 26 september 2019 kl. 10.27 (CEST)

Det felet är ändå milt jämfört med vad Lsjbot tyckte om klimatet på Jersey!

andejons (diskussion) 26 september 2019 kl. 10.59 (CEST)

Detta är inte nödvändigtvis fel. Kustklimat uppstår, tror jag, endast om vattenmassan i ett hav verkligen lagrar nog energi för att utjämna temperaturskillnaderna mellan vinter och vår och dag och natt. Jag vill minnas från klimatkartor jag sett att Östersjön inte mäktar med detta. Därför har områden vid havet i Sverige och Finland inlandsklimat, vill jag minnas. Possessionaten (diskussion) 26 september 2019 kl. 11.31 (CEST)

Den där boten gick bärsärkagång. Att gå igenom och försöka normalisera dessa artiklar känns som i det närmaste ogörligt. Det verkar finns tiotusentals sådana, som handlar om mer eller mindre okända platser som inte ens omnämns på respektive lands eget språk. Det verkar som om svenska och cebuano (!) drabbats av detta. --Andhanq (diskussion) 26 september 2019 kl. 11.56 (CEST)

Köppens klimatklassifikation som Lsjbot använt som källa.

Klimatklassifikationen är en av de bättre bland källorna som Lsjbot använde. I källan förklaras hur kartan tagits fram och en del om svagheter som finns i resultatet. I Lsjbots artiklar är problemet i första hand om vi tycker Köppens klimatklassifikationer en bra modell för att beskriva klimat i våra artiklar. Sedan kanske Lsjs matchning av Köppens klimatklasser till klimatartiklar på svenska Wikipedia kunde gjorts på ett bättre sätt.
Bastuklobbens klimat är i källan (helt riktigt) klassificerat som Dfb. Lsj valde att länka den klimattypen till inlandsklimat. Engelska Wikipedia kallar klimtattypen en:Humid continental climate. Innehållet i de artiklar skiljer sig ganska mycket. /F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 26 september 2019 kl. 18.11 (CEST)

Ok, då är det klimattypsnamnet som är problemet den här gången. Jag är inte särskilt hemma på meteorologi, men Östersjön klarar av att ganska bra på att förlänga höstarna och försena våren jämfört med inlandet. Sedan är kanske inte skillnaden mot Mellansveriges inland jättestor, men så påverkar ju å andra sidan Atlanten och Golfströmmen större delen av Skandinavien och jämnar ut temperaturen ganska rejält. Men, om vi tittar på Köppens definition av av Dfb ser vi ju att det räcker att den kallaste månaden är kallare än -3 grader Celsius (alternativt 0 grader) och att minst fyra månader har temperaturer över 10 grader, och som synes så gäller det en hel del kustområden, svenska västkusten, delar av norska kusten, delar av norra USA:s östkust och Kanadas kust samt stora delar av Japans kust.FBQ (diskussion) 26 september 2019 kl. 22.00 (CEST)

Mall:Köppens_klimatklassifikation (en) visar att det saknas en artikel för gruppen med Dfb. Det är möjligt att den (i analogi med kustklimat skulle länkas till inlandsklimat, men den har interwiki till som är definitionen av hela gruppen D. Eftersom klassificeringen är hierarkisk är det i så fall inte fel att använda någotdera, men Dfb är en något mer precis typ (Warm-summer humid continental climate). Att en bot väljer att vara lite på säkra sidan och inte ge sig in i den exakta typen är inte orimligt. För intressanta platser är det väl fritt fram att gå in och förbättra.

Kom ihåg att Köppers klasser ska åtskilja globalt och inte specifikt göra skillnader inom länder tydliga. Det är klimatet, inte huruvida det finns kust eller ej, som avgör klass. Källor utan datum bör inte betraktas som definitiva och beroende på vilka mätningar som ligger bakom klassificeringen så är det säkert svårt att sätta en säker etikett på en specifik plats. Kartan på SMHI och Kustklimat lägger en bit av Sverige i Cf-klasser, men jag skulle trott att det är kallare vintrar där. nämner "transitional areas" som annorlunda. Denna karta säger Df och det låter rimligt för mig.

På Tempererat klimat talas om barrskogsklimat, lövskogsklimat, m.fl. och det är väl en annan klassificering än Köpper, men troligen överlappas en hel del. För inhemska intressen talar man om Odlingszon, t.ex. File:Suomen kasvuvyöhykkeet.svg och File:Sweden Vegetation Zones.jpg.

@F.d. 82.212.68.183: Vet du vilken källa Lsjbot använt? Var hittade du information om svagheter? Artikeln anger källa [6] och det är lite vagt var man ska börja läsa där. JAGulin (diskussion) 28 september 2019 kl. 08.45 (CEST)

Nu ser jag att jag läste Bastuklobben slarvigt, där finns ingen källa för klimatet. Jag antog att den hänvisade till Updated world map of the Köppen-Geiger climate classification som är källa i många andra av Lsjbots artiklar (t.ex. Björkholmen, Helsingfors, Puce River eller Cookley (parish)). /F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 28 september 2019 kl. 23.16 (CEST)

Just Bastuklobben kan nog faktiskt ha inlandsklimat eftersom den ligger ganska långt in i skärgården nära fastlandets landmassa. Däremot är det mer skrattretande att Storharun, Houtskär anses ha inlandsklimat. /ℇsquilo 29 september 2019 kl. 18.38 (CEST)

För övrigt beskriver enwp klimattypen Dfb som hemiboreal vilket nog är den bästa beskrivningen som står till buds. /ℇsquilo 30 september 2019 kl. 08.12 (CEST)

Uttrycket klimatförnekare, (högerextremister)

I liket med uttrycken högerextrem och vänsterextrem ovan, anser jag termer som klimatförnekare och liknande bör ses över eftersom de används för att nedvärdera politiska motståndare. Därmed bör vi inte använda dem utan i stället hitta andra ord för att beskriva olika former av ståndpunkter angående klimat, och de påståenden att klimatet skulle vara skapat av människan, och om man motsätter sig en sådan ide, skall vederbörande häcklas, förolämpas, samt förses med diverse förklenande termer avsedda att skrämma andra att inta liknande åsikter. Dan Koehl (diskussion) 15 september 2019 kl. 06.40 (CEST)

Jag är inte emot att använda "konpiratorisk" när det är källbelagt, det är för mig en beskrivande och inte relativ term. Och amma med klimatförnekare, det är en beskrivande term.Yger (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.13 (CEST)

Klimatskeptiker är ett alternativt ord till klimatförnekare som kanske uppfattas som lite mildare. Idag behövs ett ord som sammanfattar ståndpunkten att någon inte tror på att människan påverkar klimatet. Det är inte automatiskt förolämpning, det är också ett sätt ha detta sagt på ett effektivt sätt. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.52 (CEST)

Det kan vara bra om orden man använder i ett uppslagsverk kan källbeläggas i en ordbok. Till exempel Svenska akademiens ordböcker

Dan Koehl, du har säkert inte glömt diskussionen vi hade i artikeln Klimatskepticism för mindre än en månad sedan. Är det inte bättre bara peka andra dit så de kan se vad du och jag skrev än att ta samma visa igen? Adville (diskussion) 15 september 2019 kl. 13.06 (CEST)

Att kalla klimatförnekare för klimatskeptiker eller kalla främlingsfientliga för invandringskritiska är lika förskönande som att kalla kalhyggen för föryngringsytor. Jag är en vän av att man skall kalla saker och ting för sina rätta namn. Men det måste förstås finnas oberoende källor. /Ascilto (diskussion) 15 september 2019 kl. 14.24 (CEST)

Jag tycker det är en lika dålig idé att använda förskönande omskrivningar av pejorativa uttryck som att använda själva uttrycken. Det är bättre att skriva vad de olika grupperna tycker och tänker. T.ex. att det inte tror uppgifterna om den globala uppvärmningen stämmer eller att de anser att vissa invandrare ska utvisas. Det är det sakliga sätet att hantera problemet. Möjligen kan man säga att klimatskeptiker inte är pejorativt utanför vissa kretsar, men det är trots allt ganska oprecist. Det är ju inte klimat i allmänhet de är skeptiska till utan den globala uppvärmningen. Tyvärr finns inte begreppet uppvärmningsskeptiker ;) eller motsvarande bättre uttryck. /Machatjkala (diskussion) 15 september 2019 kl. 14.57 (CEST)

De som brukar betraktas som "klimatskeptiker" är ju ofta forskare, som är väl insatt i att det blivit lite varmare efter den Lilla Istiden. Vad de rent generellt representerar, är 1. något som helst vetenskapligt bevis för Bert Bohlins C02-teori, 2.att de antropogena 4% C02 skulle ha mätbar inverkan, samt 3. att man fäljer den den vetenskapliga metodiken, vilken framför allt innebär skepsis, rent generellt, tills något bevisats (och det räcker då för dem inte att All Gore, eller Petter Nicklas påstår att det bevisats). "klimatskeptiker" är en politiskt manipulerande term, som objektivt sett innefattar alla människor fram till att Bohlin grundade IPCC, och Al Gore försökte sätta en käpp i hjulet för Asiens industri. Sedan dess har dessa frågor drivits politiskt av FN, och smutskastningen av icke troende, som efterfrågar bevis, och påpekar att samtliga IPCC spådomar baserade på datormodeller har visat sig felaktiga. Att det blir något varmare efter en köldperiod, är väl alla som gått i skolan någorlunda medvetna om, att vi befinner oss i den kallaste perioden under de sista 7 000 åren, däremot kräver ju att man ägnar diskussionen en halvtimme eller så, något som de flesta inte anser sig ha tid med. Oavsett allt detta, så finns det sannolikt neutralare och sannare termer att beskriva personer som använder sund förnuft, och framför allt försvarar den vetenskapliga metodiken, än att kalla dem för någonting ö.h.t. Förnekare ger ju en direkt association till medeltiden, när de som förnekade Gud och hans namn, ansågs som kättare. Wikipedian som fri, och neutral databas av fakta, bör inte användas för diverse propaganda, genom att kalla personer för ditten och datten. Dan Koehl (diskussion) 15 september 2019 kl. 16.23 (CEST)

Som sagt Dan. Det du framför nu är samma som förra diskussionen. Är det inte bättre ta det där? Slippa skriva samma argument igen och wikifiera dina inlägg på svenska "klimatforskare". Adville (diskussion) 15 september 2019 kl. 16.46 (CEST)

@Dan Koehl: Jag upplever att du har en alltför stark agenda - därtill konspiratorisk - för att det skall vara intressant att diskutera frågan med dig. Jag har respekt för att du kan tycka detsamma om mig. /Ascilto (diskussion) 15 september 2019 kl. 18.06 (CEST)

Det här är väl en icke-diskussion? Termen klimatförnekare används i två artiklar på hela svensksråkiga Wikipedia. Ingen gång för att peka ut en person. I den ena artikeln för att det är i titeln på en källa som använts, alltså inte ens i artikeltexten. I den andra artikeln används begreppet två gånger. En gång för att förklara att begreppet används ibland (med tre källor), en gång för hänvisa till forskning där begreppet används (med en källa). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 september 2019 kl. 23.27 (CEST)

Flyttar felpostat inlägg. /Ascilto (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 00.39 (CEST)

Ascilto, skrev du under rätt rubrik? Detta är en underrubrik om klimatskeptiker och du nämner inget om det. Mvh Adville (diskussion) 30 september 2019 kl. 23.26 (CEST)

Kvalitetsmätningen oktober för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % 2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 % 2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 % 2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 % 2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 % 2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 % 2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 % 2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 % 2018-10-01 1 1 3 5 1 527 0,33 % 2018-11-01 0 0 0 0 1 520 0,00 % 2018-12-01 0 0 2 2 1 515 0,13 % 2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 % 2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 % 2019-03-01 0 0 0 0 1 518 0,00 % 2019-04-01 0 0 2 2 1 520 0,13 % 2019-06-02 0 1 0 1 1 522 0,07 % 2019-07-01 0 0 0 0 1 527 0,00 % 2019-08-01 0 0 1 1 1 529 0,07 % 2019-09-01 0 0 2 2 1 529 0,13 % 2019-10-01 0 0 3 3 1 528 0,20 % Nu A + B C + D E + F 1 790

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Vid månadsskiftet fanns tre avvikelser, samtliga gäller artiklar som under månaden förlorat sin status som Rekommenderad artikel i svwp men som fortfarande är flaggade som Rekommenderad i Wikidata, alltså feltyp E:

• Gamlegård, Helsingborg
• Jacob Hansens hus
• Henckelska gården

--Larske (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 01.22 (CEST)

 Fixat Alla tre artiklarna är avrekommenderade av Jsdo1980, som en gång i tiden var den som både skrev och rekommenderade artiklarna. Måhända var avrekommendationen ett utslag av att vi (numera) inte brukar rekommendera egna alster. Flera av artiklarna kanske fortfarande håller måttet.--Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 05.22 (CEST)

Kvalitetsmätning

Jag kanske har missat att den skulle upphöra, men annars skulle jag gärna se även den andra listan på vad som ökat och minskat vid månadens slut. Till exempel om Veckans Tävling om käll-letande har påverkat något. Är det alltid @Yger: som haft (har) hand om denna lista? // Zquid (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 17.44 (CEST)

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Jag la hit den, den var redan uppdaterad siffermässigt. det enda som behövdes var ett mallanrop.Yger (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 17.47 (CEST)

@Yger: Tack! :-) // 1 oktober 2019 kl. 17.51 (CEST)Zquid (diskussion)

Det tillkommer nya mallar hela tiden. En intressantare uppgift är därför hur lång tid det tar för befintliga mallar att försvinna. 1 oktober 2009 fanns 7953 källmallade artiklar. Idag finns 1881 av dessa kvar. Efter lite uppfriskande av mina kunskaper i logaritmräkning kommer jag därför fram till att dessa mallar har en halveringstid på 4,8 år. Om tio år kommer vi därför att fortfarande ha 900 mallar som härstammar från 2009. Eller kanske inte. Lite riktade insatser gör nog att de försvinner fortare! IP 62.20.170.74 (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 20.53 (CEST)

Jag får det till 445 (inte 900). --Larske (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 21.07 (CEST)

Ja, och det var inte det enda felet. IP 62.20.170.74 (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 07.44 (CEST)

De här 1881 som är kvar nu, är ju det som är kvar av de 9025 som fanns 1 januari 2010. Så jag får räkna på den siffran och 9,75 år istället. Det ger en halveringstid på 4,3 år. IP 62.20.170.74 (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 07.56 (CEST)

Om du tillåter dig att förenkla problemet till att förutspå hur många mallar som finns kvar om ytterligare 9,75 år behöver du inte krångla till det med några logaritmer, det räcker med enkel pluttifikation:

$1881\cdot {\frac {1881}{9025}}\approx$ 392 mallar kvar om 9,75 år.

--Larske (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 08.10 (CEST)

Jag är nog mer intresserad av vad halveringstiden är. 4.3095311546897 Det skulle vara spännande att se om den siffran är möjlig att projicera till andra årskullar av mallar. IP 62.20.170.74 (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 08.51 (CEST)

Hur göra tillägg i Wikipedia?

Upptäckte att Jessica Folckers musik inte är korrekt i wikipedia...

https://www.youtube.com/watch?v=MSqDIWI__Ew

Denna medverkan finns inte upptagen i hennes BIO så hur gör man för att få med detta?

Lysande sång dessutom!

)

Vad jag kan se så finns låten angiven längst ned i artikeln under avsnittet Jessica Folcker#Som gästartist. Annars kan du ta upp saken på Diskussion:Jessica Folcker. /Mvh Vostok (disk.) 1 oktober 2019 kl. 22.56 (CEST)

Uttrycket högerextrem, (vänsterextrem)

Jag har tidigare, utan framgång, fört fram att jag är obekväm med hur vi använder detta uttryck. Även med en artikel högerextrem som ger nyanser så anser jag begreppet andas relativism, att vara extrem indikerar (enligt mig) att tillhöra en liten minoritet (<5%?). Och medan jag inte alls har problem med begrepp som högerpopulistisk, högerorienterad eller invandrarkritisk (och kanske även konspiratorisk) så skulle jag vilja vi omarbetar flera fall där vi nu använder begreppet högerextrem. Det tunga insatserna kring dessa artiklar gjordes före valet 2010 då verkligheten såg annorlunda ut än nu. Men det som då var extrema ståndpunkter och omfattades av färre än omkring 5% av befolkning omfattas nu av över 20%. Och utan att själv vara glad över den ändrade inställningen i samhället så uppfattar jag som ett problem att vi inte anpassar os till verkligheten. Det jag tänker på är främst SD men även de fyra webbplatserna som är associerade (nya tider, fria tider och vad de nu heter). För nordiska motståndsrörelsen har jag mindre problem bibehålla begreppet och hur göra med alternativ för Sverige vet jag inte, men noterar vi inte använt Högerextrem om Medborgerlig samling. Synpunkter?Yger (diskussion) 14 september 2019 kl. 14.52 (CEST)

För mig är ordet mycket starkt och kan inte representera mer än högst 1%. Sedan räcker det inte med andel av en befolkning utan också ett tidsperspektiv och internationell jämförelse eftersom ett land som helhet kan vara extremt under en tid. Men i princip håller jag med dig. Ordet är pejorativt och bör användas ytterst försiktigt både åt höger och vänster./Machatjkala (diskussion) 14 september 2019 kl. 15.17 (CEST)

Jag tycker att termen högerextrem används passande i artikeln om SD. Den används inte för att beskriva partiets nuvarande ställning, utan partiets historia då det definitivt mötte definitionen för extrem. I andra fall är det andra källor som beskriver partiet som högerextremt. -- [ jiˈesˌdeːo ] 14 september 2019 kl. 15.24 (CEST)

"Högerextrem" betyder inte "står längst till höger" (och sannerligen inte "tillhör en liten grupp"), utan betyder snarare att man har en viss uppsättning åsikter, i Sverige snarast om invandring och invandrare. Partier som är extremt ekonomiskt och socialt liberala kallas vanligen inte högerextrema. Huruvida SD skall kallas högerextrema har inget att göra med deras röstetal. Nazisterna upphörde inte att vara ett högerextremt parti när de blev största parti i Tyskland.

andejons (diskussion) 14 september 2019 kl. 19.59 (CEST)

Den rimliga frågan för beskrivningen av ett parti är väl "är detta ett vanligt sätt att beskriva partiet i trovärdiga källor?", inte våra funderingar om procentantal? Försöker vi komma fram till vad som är rimligt misstänker jag att vi fastnar i ett träsk av åsikter. /Julle (disk.) 15 september 2019 kl. 02.43 (CEST)

Både högerextrem och vänsterextrem används, som jag förstår det, enbart med negativ klang. Ingen hävdar "jag är en stolt höger- (eller vänster-)extremist" utan båda beteckningarna används för att nedvärdera politiska motståndare. Därmed bör vi inte använda dem utan i stället hitta andra ord för att beskriva olika politiska partier, grupper och idéer. --Chandra Varena (diskussion) 15 september 2019 kl. 06.12 (CEST)

Vi bör inte försöka hitta andra ord. Detta är ord som används inom sociologisk forskning för att beskriva vissa grupper eller miljöer, inte alls bara av meningsmotståndare. Men ja, dessa ord kan också användas nedvärderande. Det är därför det hela tiden är viktigt att kontrollera genom källor att det är befogat att använda dem. Sympatisörer som inte är ute efter neutralitet ska inte kunna tvätta bort dem från artiklar där det är tydligt och korrekt att använda just dessa ord. Samtidigt ska dessa ord inte överanvändas, dvs inte läggas i artiklar där det inte genom källor går att visa att gruppen bedömts som höger- eller vänsterextrem av relevanta källor. Att "hitta andra ord" är att gå runt problemet och ingen lösning. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 06.56 (CEST)

Ja källor är centralt, men inte så enkelt i dessa fall. Vi gör oftast ett snävt urval av källor till detta epitet och det är också så det ofta är lite äldre. Om vi följer vad större medier skriver så har det ändrats över tiden. Runt 2010 var det vanligt för dessa partier/webbplatser men media har de sista åren för samma ämnen undvikit denna bestämning. Men när flera etablerade källor använder epitet i nutid så skall vi inte avveckla detYger (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.10 (CEST)

Jag som inte är bevandrade i "sociologisk forskning" säger de här uttrycken inte särskilt mycket alls. Artikeln i ämnet säger "Högerextremism syftar på ståndpunkter och värderingar som ligger långt till höger på det ideologiska spektrumet. Det innebär att högerextremism är ett relativt begrepp som skiljer sig åt mellan olika länder och förändras över tiden." Men, hallå! Vi skriver inte i artikeln om Stefan Holm att han är "lika lång som ett gummiband". IP 62.20.170.74 (diskussion) 15 september 2019 kl. 08.13 (CEST)

När jag tittar på vår artikel Högerextremism så inleds den med en 8 år gammal efterlysning av fler eller bättre källor. Vänsterextremism säger sig bygga på engelska wikipedia och ger den tyska säkerhetspolisen definition, samt talar om att den svenska säkerhetspolisen "använder begreppet vänsterextremism för att beskriva politiska rörelser på den yttersta vänsterkanten". Alltså en ren cirkeldefinition. Samtidigt säger vi i dessa artiklar "Begreppet vänsterextremism har förändrats över tiden och benämningen har också olika betydelse på olika platser" och "högerextremism är ett relativt begrepp som skiljer sig åt mellan olika länder och förändras över tiden". Vi har alltså inte på ett tydligt och verifierbart sätt gjort klart för oss själva och våra läsare vad termerna betyder. Det är, som jag ser det, ännu ett argument för att inte använda dem. --Chandra Varena (diskussion) 15 september 2019 kl. 09.48 (CEST)

Så våra artiklar behöver förbättras. Andra uppslagsverk försöker beskriva och därmed definiera detta så gott det går. Varför inte vi? Att tro att vi inte ska kunna göra detta och därför inte heller kunna använda begrepp när de är relevanta är bara räddhågat, skriv ut det självklara är en riktlinje och att inte göra det eller lämna det osagt är inte encyklopediskt. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 16.40 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Vi är ju inte överens själva om vad extremism innebär och våra artiklar är inte heller särskilt tydliga om vad det innebär. I bästa fall är vi alltså oprecisa. Jag tror det är bättre att vi skriver ut vad vi menar bakom beteckningarna. T.ex. att en rörelse inte är främmande för att ta till våld, vill förstatliga privat egendom eller utvisa alla som inte är västerlänningar. Då respekterar vi läsaren som själv får göra sitt ställningstagande samtidigt som vi är tydliga och inte undanhåller något. Trenden i samhället är en tydlig irritation hos allmänheten att få berättat för sig vad de ska tycka och vad som är gott eller ont. Poängen med en encyklopedi är inte heller avståndstaganden – inte ens från Hitler och Stalin. Om encyklopedin däremot beskriver Hitler och Stalin noggrant och sakligt förstår folk själva utan att någon skriver dem på näsan. Den lilla grupp som inte tar avstånd blir ändå inte omvända av att vi kallar något extremism, utan bara irriterade. /Machatjkala (diskussion) 15 september 2019 kl. 10.21 (CEST)

Wikipedia ska även vara tydlig och inte utgå från att alla kan "läsa mellan raderna", dvs skriv ut det självklara. Även om vad som är norm må vara något föränderlig kan det vara relevant beskriva något som extremt utifrån normen, för att skapa bred och lätt förståelse. Finns ingen norm, är ju inget extremt. Det är inte avståndstagande att skriva att en ideologi är extrem när den är det, bara konstaterande. Om nu en liten gruppen blir irriterad av detta, tycker du verkligen att vi ska anpassa oss efter det? Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 17.09 (CEST)

Kräver inte det att vi måste definiera "normen" varje gång ordet "extrem" används? IP 62.20.170.74 (diskussion) 15 september 2019 kl. 19.30 (CEST)

Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Jo och att vi måste uppdatera efterhand som normen ändras. Och vems norm? Dessutom kan jag inte förstå påståendet att extremt inte är ett avståndstagande. Det är det absolut./Machatjkala (diskussion) 15 september 2019 kl. 19.49 (CEST)

Jag menar samhällsnormer såklart. Dessa utvecklas, men sällan så fort att uppdatering krävs varje gång ett ord används.. definiera en gång i sitt sammanhang räcker och håller en tid. Inte avståndstagande var kanske inte det bästa ordvalet, men jag menar att i uppslagsverket är höger- eller vänsterextrem bara en upplysning, inte en värdering, och vi bör inte ta avstånd från att använda dessa begrepp där de faktiskt är relevanta bara för att de inte är helt lätta begrepp. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 21.25 (CEST)

Jag anser att begreppet behövs för att beskriva politiska sammanhang, och att det knappast handlar om någon betydande betydelseförskjutning i samhället som gör att begreppet skulle ha förlorat sin betydelse. Jag menar att extremism handlar om politiska åsikter som ligger utanför normala politiska referensramar. Det kan betyda att man är våldsbejakande, att man ifrågasätter parlamentarisk demokrati eller flerpartisystem, att man ifrågasätter alla människor lika värde eller liknande. Sedan kan det givetvis finnas politiska partier eller organ som ligger på gränsen där det är svårt att exakt placera dem. Det går då att ta diskutera hur man bör göra. Det är ju trots allt sällsynt att begrepp är så solklara att de aldrig behöver diskuteras. Många organisationer i de här spektrat vill ju gärna framställa sig som normalare än vad de är. Sedan finns ju andra gränsdragningar som nya tider och fria tider som Yger nämnde i inledningen, som publicerat texter som helt klart är högerextrema, men som de menar inte representerar webbtidningens hållning utan som de publicerat med hänvisning till det fria ordet. Att det behövs kan ju visas av att jag hade en diskussion med Tostarpadius för ganska många år sedan i fråga om Nordisk Ungdom (2000-talet), som han då tyckte knappast tyckte kunde klassas nazistiska då de ju på sin hemsida sade sig stötta Sverigedemokraterna. På samma sida framgick ju dock tydligt att de var motståndare till dagens demokratiska system, och förespråkade en "bättre demokrati" som skulle bygga på enpartistystem, respekt för ledaren och lokala beslutorgan organiserade uppifrån. Alltså ungefär samma sorts demokrati som i hitlertyskland eller i Stalins sovjetunionen, där för övrigt snarlika argument om arbetarråden som en "bättre demokrati" ju också framfördes, även om de troligen tänkt sig fascistiska kamporganisationer som förebild och i någon slags fornnordisk klädnad. Jag tycker därför att det är viktigt att vara tydlig med vad vi beskriver. Andejons talade ovan om att nazisterna inte upphörde med att vara ett högerextremt parti när de blev största parti i Tyskland. Nej, om vi skall vara kinkiga så användes ordet inte då. Men fascistiskt parti var det då och förblev. Idag är högerextrem (om vi nu utelämnar vänsterextrem) ett vanligare begrepp, eftersom det fångar upp ett bredare spektrum av organisationer som inte knyter an till fascismen men ändå går utanför de grundvärderingar som varit genomgående för västerländska demokratier efter andra världskriget.FBQ (diskussion) 15 september 2019 kl. 23.07 (CEST)

Varför då inte istället skriva att "Partiet står utanför samhällets normalvärderingar om demokrati och människors lika värde"? Det upplever jag som en mycket bättre beskrivning än "extrem". IP 62.20.170.74 (diskussion) 16 september 2019 kl. 10.24 (CEST)

Visst kan man göra det, jag tror nog dock att det då blir bökigare att hitta källor. Dessutom tycker att jag att det är neutralare att skriva fascistisk, nazisktisk eller högerexrem. Det är ju också oftast de begrepp som används i källor som beskriver organisationerna. Vill man utveckla hur och varför de klassas som de gör och på vilket sätt de tar avstånd från normalvärderingar om demokrati och mänskliga rättigheter kan man ju göra det. Det här är annars inte mitt område och jag är inte insatt i källäget.FBQ (diskussion) 16 september 2019 kl. 12.40 (CEST)

Mina fem öre: I detta får vi gå till vad rimliga och trovärdiga källor säger. Där, inom statsvetenskaplig och sociologisk forskning, används begreppet rent deskriptivt och det ska vi också kunna göra på Wikipedia. Denna diskussion riskera att hamna i ett politiserat åsiktsträsk snarare än att leda fram till något NPOV-resultat. Detta är helt enkelt inte vår sak att bedöma eller avgöra. Ett uppslagsverk som gör anspråk på att eftersträva saklig neutralitet får aldrig låta sig påverkas av extern politisk debatt eller styras av intern politisk splittring mellan användare. dnm ^{(d | b)} 16 september 2019 kl. 13.01 (CEST)

Skriver vi att "X är högerextrem" och följer länken kommer vi till en artikel vars ingress inte säger något av värde. Vi skulle behöva artiklar som "Högerextremism i Sverige under 2010-talet" istället. Då går det att hitta substans. Som det är nu skrivs det bara till de som redan insatta. IP 62.20.170.74 (diskussion) 16 september 2019 kl. 13.14 (CEST)

Jag håller helt med i det som Dnm och FBQ skriver. Det är bra som det är nu. Adville (diskussion) 16 september 2019 kl. 15.41 (CEST)

Vår artikel om högerextremism är inte helt toppen, men tycker samtidigt att den inte skulle bli helt värdelös om den strukturerades om. Min definition ungefärligen finns ju citerad från NE mitt i artikeln. Den borde finnas i toppen. Många högerexrema omfattar tradtionella värderingar kring bland annat familj och religion men det gör även andra och det är ju inte det som gör dem högerextrema (eller ja, möjligen då "höger" extremister). Tycker inte annars att vi slutar använda begrepp för att wikipedias artikel i ämnet är usel.FBQ (diskussion) 16 september 2019 kl. 15.58 (CEST)

Några saker, som möjligen tillför något till diskussionen. Först och främst: Jag håller med Yger och bara det faktum att frågan diskuteras visar att begreppen höger- respektive vänsterextremism inte uppfattas på samma sätt av alla betraktare. Det kan bero på att det inte finns någon entydig definition, i alla fall ingen som är allmänt spridd och accepterad.

Vidare: Ordet extrem måste ställas i relation till något som kan betraktas som norm, eller i alla fall icke-extremt. Även här saknas tydliga och allmängiltiga definitioner, och det ligger i betraktaren öga (t ex personlig acceptans för det som uppfattas som avvikande från norm) att bedöma vad som är extremt.

Sist, men inte minst: De referenser till extrembegreppen som vi använder i artiklarna gäller ofta omnämnanden i mediesammanhang. Det innebär att de i en mening är korrekt använda, eftersom det går att verifiera att de används. Men i en annan mening kan de mycket väl kan vara osäkra, t o m fel, eftersom det inte alls är säkert (snarare osannolikt) att medierna/källorna har använt dessa svårdefinierade uttryck på ett strikt korrekt sätt.

Därför: Jag anser att vi så långt som möjligt bör undvika att använda dessa begrepp som WP:s egen definition av en gruppering, ett parti, en tidning o dyl. Däremot kan det naturligtvis ofta vara relevant att nämna att olika källor använder den klassificeringen. Janders (diskussion) 17 september 2019 kl. 10.29 (CEST)

Jag instämmer till fullu. Dessutom är det min uppfattning att ordet Högerextrem har gått från att vara ett ord med betydelse till ett signalord, Det innebär att det från höger tolkas, "nu är en vänstermännika framme och kräks sina subjektiva ord" och från vänster "detta är ett bra ord att använda för att dödskallemärka vissa högerfenomen", och att dagtidningar av detta skäl numer undviker ordet. Denna betydelseförskjutnin uppfattar jag inte inträffat med de mer beskrivande: högerpoplistiskt konspiratiorisk. Jag önskar ändra så begreppen bara finns med tillsammans med en källa. Dvs "AAA är en högerorienterad/högerpopulstisk (konspriatiorisk) webbplats, av Expo klassad som högerextrem" istället för nu "AAA är en högerextrem webbplats".Yger (diskussion) 17 september 2019 kl. 11.08 (CEST)

Instämmer med Janders och Yger. /FredrikT (diskussion) 17 september 2019 kl. 11.25 (CEST)

Jag kan väl hålla med Janders om att det är vettigt att vi inte själva skall definiera vilka som skall klassas som högerextrema. Sedan vet jag inte om jag håller med Yger om att "högerpopulistisk" är ett entydigare begrepp tvärtom är det ju betydligt luddigare. Det är bredare och kanske därför lättare att använda men då blir det ju också otydligare. Visst finns det fall då omnämnanden av organisationer som högerextema kan vara tveksamma, men jag tycker nog det tas från fall till fall.FBQ (diskussion) 17 september 2019 kl. 21.43 (CEST)

OBS! Detta är allmänna reflektioner och inte ett inlägg riktat mot någon annans inlägg: Jag förstår inte varför vi ska ställa något i relation till något annat. Säger trovärdiga källor en viss sak ska vi inte omdefiniera det genom en egen wikipediansk vetenskap, vilket ofta är vad diskussionerna tenderar att försöka göra. Vi kommer förmodligen aldrig bli överens om begreppens betydelse och det är därför som vi inte heller ska avgöra sådant på Wikipedia. Begreppen högerextremism och vänsterextremism är definierade och avgränsade i kvalitativ vetenskaplig litteratur. Låt sådant bygga de två artiklarna. Vad medierna använder som utgångspunkt för sina definitioner eller med vilken kunskap de bygger sin begreppsanvändning på är svårt att avgöra. Frågan blir därför rent spekulativ, även om ett (kvalificerat) antagande kan göras. Jag håller därför med om att Wikipedia inte ska ha någon egen definition av begreppet. Låt källorna göra dem åt oss. dnm ^{(d | b)} 18 september 2019 kl. 22.00 (CEST)

Problemet är att forskningen inte har EN definition utan kan presentera ett antal kriterier för vad som i ett speciellt sammanhang (och i just detta vetenskapliga verk)innebär att en företeelse eller ett parti är att beteckna som höger(eller vänster-)extremt. I vår artikel Högerextremism hänvisas till exempel till Heléne Löövs definition av högerextremism under 1900-talets första hälft (förmodligen i Sverige, att döma av titeln på verket). Långt ifrån alla dessa kriterier är giltiga för att beskriva de partier som idag hänvisas till som högerextrema. Så hur gärna vi än vill så kan vi inte luta oss mot "forskningens" definition av begreppen. --Chandra Varena (diskussion) 18 september 2019 kl. 22.38 (CEST)

Det är ett påstående som omfattar det mesta, om inte allt i varierande grad. Hade det inte varit så skulle det inte varit forskning. Vi kan bara luta oss mot forskningens definitioner. Något annat alternativ finns inte, Chandra Verena. Börjar vi med egna definitioner är det direkt egen forskning och helt klart öppet fällt för POV. Däremot måste artiklar uppdateras när forskningsområdet nått nya rön. Ett sätt att också gardera sig mot att gamla källor ges för stor auktoritet är att vara tydlig med att ange referenserna redan i texten "Enligt Helene Löövs definiton i NN från 1990 anges följande kriterier..." eller liknande. Där kan man även ta upp fler verk och presentera dem jämsides med varandra och låta läsaren själv se likheter och skillnader. dnm ^{(d | b)} 18 september 2019 kl. 23.45 (CEST)

Håller helt med dig @Dnm:att det är ett bra sätt att hantera frågan i den artikel som specifikt rör begreppet. Och samtidigt, just genom att det kan definieras på olika sätt så kan vi inte luta oss mot "forskningens definition" i artiklar där vi beskriver partier eller andra andra företeelser. Vi kan säga t.ex. "Expo beteckningar partiet som högerextremt" men vi kan inte själva säga att det ÄR högerextremt - för då återkommer frågan, enligt vilken definition? --Chandra Varena (diskussion) 19 september 2019 kl. 06.57 (CEST)

@Chandra Varena: Bra skrivet! Vetenskapliga begrepp definieras i de texter där de används och det finns alltid variation. Att tala om "den vetenskapliga definitionen" av begrepp i singular kommer man oftast inte särskilt långt med. Min erfarenhet av känsliga ämnen är att om man höjder detaljnivån lite över vad människor förväntar sig så kan helt plötsligt de flesta människor instämma i det man säger. Ofta är det generaliseringarna som ställer till problemen./Machatjkala (diskussion) 19 september 2019 kl. 07.32 (CEST)

Som jag ser det behöver forskares definition egentligen inte nödvändigtvis ha större relevans för vad som kan anses vara NPOV för begreppet. Som redan nämnts kan forskare och andra definiera begreppet olika i olika sammanhang. Hur begreppet används i tidningsartiklar och litteratur är ju minst lika intressant. Sedan är det ju vettigt med en definition som har viss stringens, i tidningsartiklar kan man ju garanterat se begreppet användas ganska motsägelsefullt. Jag reagerade direkt på Heléne Lööws definition i artikeln högerextremism. Jag tycker inte alls det liknar en definition, utan snarare en beskrivning. På samma sätt som man kan säga att en katt är ett djur som jamar, jagar möss och inte gillar hundar och vatten. Även om det stämmer på de flesta katter är det en helt värdelös definition och en hund som jamar är inte en katt. Det oavsett om den är skriven på 1990-talet. Men det är ju mycket möjligt att definitionen är gjord snarare med utgångspunkt att beskriva samtidiga högerextremism snarare än att avgränsa den.

För att ta dem:

• Antikonservatism endast i en mycket begränsad omfattning. - Ja, höger är ju normalt konservativ. Inom fascism och nazism finns ju en del antikonservativa drag. Men de flesta betonar ju i någon form traditionella värderingar, eller återupprättande av något som kan kallas tradtionella värderingar. Men det är ju å andra sidan inget som är exklusivt högerextremt
• Antidemokratisk inställning syftande till att återupprätta monarkin - nazister och fascister brukar inte vara särskilt intresserade av att återupprätta demokratin. Jag vet inte om det på 1990-talet fanns andra högerextrema grupper som inte var intresserad av att återupprätta monarkin. Som sådana tankar idag knappast skulle få stöd av kungahuset tror jag det är betydligt färre som för fram sådana tankar idag, i varje fall ser jag det betydligt mer sällan.
• Ideologin är grundad på rationalism och religion och avvisar all form av irrationalitet och känslosamhet - upplever jag inte alls stämmer. Tvärtom upplever jag att ganska många grupper hänvisar till mycket känsloladdad nationalism och patriotism. Möjligen kanske man hävdar att det är en mer "rationell" form av känslosamhet än exempelvis en dröm om världsfred och global rättvisa, men jag hävdar nog att den likafullt inte är det.
• Maktbasen består av den traditionella samhällseliten - upplever jag inte heller stämmer - nazism och fascism grundade sig ju under mellankrigstiden inte på den traditionella makteliten, och nynazism har ju inte heller gjort det. De flesta grupper som inte är traditionella nynazister baserar ju inte heller sin maktbas på den traditionella samhällseliten. Tvärtom ser man ju dagens politik och media som kontrollerade av en pk-elit som man tar avstånd ifrån.
• Det strategiska målet är inte att skapa en politisk massmobilisering Det här är åter kanske en karaktäristik för hur det såg ut på 1990-talet då de här tankarna hade ganska litet allmänt stöd och möjligheterna till någon massmobilisering var mycket små. Idag är det nog tvärtom. Men jag tror inte Heléne Lööw någonsin menade att om en organisation hade för avsikt att skapa en politisk massmobilisering var den inte högerextremistisk
• Social revolution eftersträvas inte - återigen vill jag mena att det helt beror på
• Man förlitar sig på armén och är villiga att acceptera ett militärt styre - ja generellt sett har ju högern varit mer försvarsvänlig än vänstern och högerextremister är ju i högre grad än vänsterextremister beredda på att acceptera ett militärstyre. De räknar ju för övrigt med att militärledningen är mer högerorienterad än vänsterorienterad. Likafullt har det ju ganska lite med en entydig defintion att göra. De flesta kommunistdiktaturer har ju förlitat sig på ett militärt styre utan att det för den sakens skull gjort dem till högerextremister.
• Alla tankar på en folk- eller partiarmé avvisas - det stämmer ju inte in på fascister eller nazister, och tvärtom går det ju att se hos många nynazister liknade att de omfattar tanken på en folkarmé.FBQ (diskussion) 19 september 2019 kl. 16.38 (CEST)

Spontant känns det som en definition som försöker ringa in en extremhöger som inte omfattar nazister och fascister, utan snarare rörelser som Francos falangister.

andejons (diskussion) 19 september 2019 kl. 18.37 (CEST)

Ja, och visst, det finns ju visst fog för att mena att nazism och mussolinis fascism snarast är en slags mittextremism. Men det har ju med problemen med höger- och vänsterskalan generellt att göra. Normalt ses ju liberalism som en åskådning mellan socialism och konservatism och någon extremliberalism handlar det ju inte om, snarast ideologier med element både från höger- och vänsterrörelser. Samtidigt är det ju ingen åtskillnad som görs i dagligt tal och som snarare riskerar att förvirra än förtydliga. FBQ (diskussion) 19 september 2019 kl. 19.48 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Visst finns det liberalism som kan kallas extrem. Nyliberalismen måste betecknas som en högerextrem ideologisk riktning, bitvis besläktad med socialdarwinismen. /Ascilto (diskussion) 19 september 2019 kl. 19.55 (CEST)

(Redigeringskonflikt) @Ascilto - absolut - men som du säger, den kallas då också högerextrem trots att den i grunden inte är konservativ, och om den skulle kallas mittextrem skulle ha väldigt lite gemensamt med nazism som ju då också kunde kallas mittextrem. Jag upplever ju att det blivit vanligare med organisationer som nordisk ungdom som i sin ideologi mycket liknar nazismen, men som tar avstånd från antisemitismen och all koppling till nazism. Det gör ju i så fall att man behöver ett separat begrepp för dessa rörelser. Fascism skulle det ju kunna kallas, men vanligen inkluderas det ju i begreppet högerextrema. Även Francos falangister som befann sig längre till höger brukar ju kallas fascister. Vad jag förstått så var ju dock falangisterna från början ett mer klassiskt fascistiskt parti som sedan Franco tagit över ledningen fick en tydlig högerprofil. FBQ (diskussion) 19 september 2019 kl. 20.07 (CEST)

Nyliberalismen, liksom socialdarwinismen, är besläktad med fascismen genom tron på den starkares rätt - dock med den skillnaden att nyliberalismen har en teori om att de de ökade klyftorna skall leda till att överskottet sipprar ner till de fattiga. /Ascilto (diskussion) 19 september 2019 kl. 20.13 (CEST)

Socialdarwinismen är ju intressant då den kunnat appliceras på lite olika ideologier med helt olika konsekvens. I början av 1900-talet var den ju vanlig bland socialister som menade att arbetaren var den nya människan som skulle ta över samhället till skillnad från inavlade kungahus och förklemad bourgeoisie. Samtidigt har den ju använts som försvar av rådande ordning och att existerande klassamhälle är resultatet av en lång evolution som lett till att varje klass anpassats för de sysslor de satts att utföra.FBQ (diskussion) 19 september 2019 kl. 23.40 (CEST)

Politisk höger och vänster är relativa begrepp. De är hämtade från den franska riksdagen. Vad som är höger i en tid kan vara center eller vänster i nästa. Enligt Nordisk familjebok är vänster beteckningen på de liberala eller radikala.[7] Högerextremism är en översättning från franskan och betyder egentligen bara längst ut på högerkanten, se inlägg av mig på artikelns disk. med citat från 1819. Sedan kan det mycket väl finnas likheter mellan yttersta högern vid olika tidpunkter. Edaen (diskussion) 30 september 2019 kl. 17.48 (CEST)

Inlägg av slutsatsen av diskussionen i våra riktlinjer

Essäavsnittet Wikipedia:Kritik#Pejorativa epitet tar upp om och när vi bör använda "pejorativa epitet" såsom högerextremism. Går det att föra in slutsatsen av denna diskussion där? Där föreslås att vi bör ge konkreta exempel på vad som gör något högerextremt och inte bara stämpla med hänvisning till någon auktoritet. Skulle vara roligt om den essän en dag kunde uppgraderas Tomastvivlaren (diskussion) 30 september 2019 kl. 08.52 (CEST)

Bra förslag! Jag anser själv det finns en slutsats i denna diskussion, men skulle göran vilja se någon annan göra en första verion av slutsats som jag sedan kunnde putsa på/lägga synpunkter på. Yger (diskussion) 30 september 2019 kl. 09.01 (CEST)

Jag gjorde ett försök i Wikipedia:Kritik och även kort i Wikipedia:Trovärdiga källor. För övrigt vore det roligt om någon ville återuppta diskussionen på dessa båda essäers diskussionssidor vad som saknas för att de ska få status som riktlinjer.Tomastvivlaren (diskussion) 30 september 2019 kl. 17.04 (CEST)

Ändringen i trovärdiga källor bara bra. Den i Kritik gillar jag mindre. Vad som gör en term Pejorativa tycker jag behöver problematiseras mer. Islamofob gör att ge kvantitativa krav när det uppfylls och jag anser det även gäller populism (överförenkla en komplex verklighet, med en speciell slagsida) Extremism har inte den kvantitativa förklaring givne av namnet extremism i termen. Däremot är det bra det står om att term som i en viss tid kan sägas vara OK, i en annan tid är icke ok, tänk på Idiot, imbecill.Yger (diskussion) 30 september 2019 kl. 17.30 (CEST)

Du kanske kan omformulera texten själv? Jag tolkar dig som att du vill dela upp listan med exempel på kritiska epitet i två grupper: Kritiska ideologiska stämplar såsom "extrem" som ibland är ok trots att knappast någon organisation kallar sig extrem, och mer uppenbara pejorativ såsom "Islamofobi" som är mindre ok? Jag tror det blir svårt att komma överens om en gränslinje mellan dem. "Islamofobi" används för kritik av artikelämnet i Lars Vilks, Sam Harris (borde man namnge kritikerna här?), Jihad Watch, Polly Toynbee, Bürger Union für Südtirol. "Vänsterextremism" används i Antifascistisk aktion i Sverige, Röda armé-fraktionen, Revolutionära fronten och Djurens befrielsefront. I ingen av dessa artiklar namnges den som gett epitetet annat än i fotnoten, och artiklarna ger få konrketa exempel på varför de får epitetet. Borde det läggas in i fallet islamofobi, men inte vänsterextremism? Eller borde islamofobi inte nämnas i de första fallen utan bytas ut mot ord som islamhat, islamrädsla, eller konspirationsteorier om islam? Tomastvivlaren (diskussion) 30 september 2019 kl. 20.04 (CEST)

Det här är en rävsax som är svår att ta sig ur så länge vi bara bollar med begrepp eller epitet. Det är lika illa att skriva att en organisation är främlingsfientlig som att skriva att den är invandringskritisk. Främlingsfientlig är illa eftersom det är pejorativt och invandringskritisk är illa eftersom det är förskönande. Det enda vi kan göra för att komma ur den här rävsaxen är att skriva vad källor säger; den här källan har gjort denna analys medan denna källa gjort en annan. Jag tror inte vi kommer någon vart med att göra listor över begrepp och epitet som skall undvikas eller hanteras med försiktighet. Källor är vårt allt. /Ascilto (diskussion) 30 september 2019 kl. 22.19 (CEST)

Jag tycker inte rävsaxen är så svår att ta sig ur. Istället för att använda epitet beskriver man vad det handlar om. T.ex. "Organisationen anser att Sverige inte kan ta emot fler invandrare." Det är korrekt beskrivet, ingen kan anklaga Wikipedia för att vara partisk och läsare kan själv välja epitet för saken. Inte särskilt svårt. "Organisationen anser inte att temperaturen i jordens atmosfär ökar" – nästan lika lätt att skriva som klimatförnekare. /Machatjkala (diskussion) 30 september 2019 kl. 23.02 (CEST)

Jag hävdar att rävsaxen alltid är svår att ta sig ur. Till exempel, vad betyder egentligen Organisationen anser att Sverige inte kan ta emot fler invandrare? Betyder det att man vill minska flyktingkvoten? Införa hårdare krav vid asylansökan, eller stoppa anhöriginvandring? Eller vill man stoppa all invandring, och från alla länder och kasta ut alla inklusive svenska medborgare som invandrat de senaste 40 åren? Sedan är det ju så att alla ord och begrepp till sin natur används olika i olika tider och av olika människor, trots det försöker vi att kommunicera ändå, det måste wikipedia också. Att höger och vänster när begreppen skapades inte betyder samma sak som idag betyder ju inte att vi inte bör använda dem. Sedan kan det ju vara bra om våra artiklar är pedagogiska och utförliga så att läsare på wikipedia kan förstå varför internationalen har texten "under skatter vi digna ned" eller varför det var högern som inledde förstatligandet av det svenska telefonnätet, den svenska järnvägen och den svenska radion. Jag menar att i grunden har ganska litet skett i Sverige med de värderingar som föddes i kölvattnet av andra världskriget. Visst har det skett en förskjutning till höger på senare år, liksom vi tidigare haft vänstervågor i samhället. Och visst, vi kan aldrig veta vad framtiden kommer att innebära. Men jag påstår att det inte skett något som gjort begreppet "extremism" obsolet. Det går garanterat att hitta mängder exempel där de använts lättvindigt utan tydlig analys och styrt av ett politiskt klimat som delvis har ändrats. Men det ändrar som sagt enligt min mening ingenting i grunden.FBQ (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 11.59 (CEST)

Månadens artiklar

"Stockholms historiska krogar, värdshus och restauranger" och "Variabel stjärna".

Det blev restauranger och stjärnor (dock utan Michelanknytning) när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under augusti månad. Stockholms historiska krogar, värdshus och restauranger (av Holger.Ellgaard) utsågs till bästa nya artikel, medan Variabel stjärna (av Deryni) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (101 stycken) respektive utökningar (11 stycken) under september. Deryni och Hans Frörum delade här på gracerna. Totalt listades under förra månaden 298 nya och 51 utökade artiklar i projektet.

Nu är det oktober, och vi kan rösta på september månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 18 nya och 193 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina egna eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 17.34 (CEST)

Mall:Bildlänk

Den används i Mia Edwall Insulander, det är första gången jag ser mallen användas. Är denna mall verkligen något vi skall börja använda?Yger (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 12.52 (CEST)

Det är ju en typ av externlänk och sådana skall vi bara ha under rubrikerna Referenser och Externa länkar i artiklarna. En lösning kan naturligtvis vara att formatera länken så att målsidan öppnas i ett nytt fönster. /Ascilto (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 12.56 (CEST)

Ang att öppna i nytt fönster: Det här går inte att göra med enbart wikitext. Det kräver JavaScript som det ser ut i nuläget. Mer specifikt kräver det att attributet target med värdet _blank läggs till på ett a-element. Eftersom vi inte kan skapa egna a-element i wikitext så måste det göras med JavaScript om vi vill ha sådan funktionalitet. Nirmos (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 15.51 (CEST)

Som generell ersättning för bilder tycker jag absolut inte mallen ska användas. Exemplen i malldokumentationen visar att avsikten med mallen är upphovsrättsskyddade konstverk. Så tycker jag inte mallen är orimlig. Men då bara sparsamt för viktiga konstverk som nämns i en artikel om en konstnär eller i andra konstartiklar. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 13.27 (CEST)

Observera att mallen är raderad i artikeln. Se istället https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mia_Edwall_Insulander&oldid=46406974. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 5 oktober 2019 kl. 16.01 (CEST)

Bort med eländet! Vill man se hur artikelsubjektet ser ut så är det väl bara använda valfri sökmotor för det ändamålet... DIEXEL (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 16.07 (CEST)

Jag är inte heller helt förtjust, men jag förstår syftet. Jag skulle gärna se att den gjordes om så att det blev en mall för just konstverk att användas under externa länkar för just konstverket och inget annat..--5 oktober 2019 kl. 16.26 (CEST)

Peik

På förstasidan står det i dag att namnsdagen i Finland är Peik. När man klickade på det namnet hamnade man på en artikel om en ort i Iran som hette något annat. Jag försökte ta bort omdirigeringen, men det gick inte utan att skriva något annat istället. Därför har jag nu skrivit en mycket kort artikel om namnet Peik utan att wikifiera artikeln eller vad det nu heter när man lägger till kategorier och vad allt det andra man nu skall göra för nya artiklar är. Jag är osäker på hur man gör allt det och skriver därför här istället för att uppmärksamma detta, så hoppas jag att någon som vet hur man gör fixar det. Artikeln behöver också utökas. En söknig på Peik hittade några skådespelare och en norsk alpin skidåkare tror jag. Mvh en flitig läsare 88.129.234.251 8 oktober 2019 kl. 11.56 (CEST)

Stort tack! Jag har wikifierat lite-.--LittleGun (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 13.39 (CEST)

Tack till bägge! --Per W (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 15.20 (CEST)

Tack för hjälp och uppskattning. Tack även till Vostok för inbjudan till att registrera mig på användarsidan för mitt IP-nummer. Jag tror att jag fått några sådana rutor förut också på andra IP-nummer. Jag vet att jag kan registrera mig, men är tveksam till att göra det av flera skäl. Vissa av dem kanske kan ha allmänt intresse för wikipedia-gemenskapen. Därför tar jag tillfället i akt att skriva om det här.

- Jag ser mig först och främst som en läsare av Wikipedia, inte skribent. Jag är nyfiken och intresserad av att lära mig saker och gillar därför att klicka runt och läsa, både artiklar, diskussioner, användarsidor och annat. Jag tror inte att jag hittar hela sanningen på Wikipedia, särskilt inte i kontroversiella ämnen, men det är en god opinionsbarometer där man får en uppfattning om hur svenska folket uppfattar något. Med tiden har jag fått lite koll på Wikipedia så att jag kan lägga in nya fakta när jag läser nyheter (ofta text-TV) eller rätta till uppenbara fel när jag stöter på dem. Det vanligaste är att jag klickar på en länk och hamnar någon helt annanstans än det länken såg ut att länka till. Då rättar jag det, pajpar tror jag visst att det heter på wikipediska.

- Efter att ha läst ett antal diskussionssidor har jag blivit skrämd och avskräckt från att engagera mig djupare i wikipediagemenskapen. Det finns en hel del otrevligheter om användare nedskrivet och bevarat för all framtid, där man får intrycket av en intern gemenskap som känner varandra trots att kontona är anonyma. Man kan få intrycket att vissa går runt och bevakar varandras ändringar i alla artiklar och ägnar mer tid åt ändlös pajkastning än att vara konstruktiva. Jag vet att det jag skriver här om stämningen bland inloggade användare förmodligen är sådant som skedde för ca 10 år sedan och att det troligtvis blivit bättre sedan dess. Men motivationen att registrera sig är ändå skadad.

- Man måste inte göra som alla andra. Ju mer jag läser om att IP-nummer inte är trovärdiga etc, desto mer intresserad blir jag av att ändå försöka bidra oinloggad. Någon måste väl kunna lyckas visa att oinloggade kan vara seriösa, om än bara som undantaget som bevisar regeln att alla IP-nummer klottrar. Att de flesta av mina ändringar flaggas som "senaste" (även efter flera år ibland) borde väl visa att jag är en seriös bidragsgivare.

- Någon behöver läsa och se hur Wikipedia ser ut för vanliga svenskspråkiga personer som inte är wikipedianer. För några år sedan var jag inblandad i ett samtal på förstasidans diskussionssida om att det ofta var fel datum på den. Det verkade inte som att någon brydde sig om det. Alla gav mig tips på hur jag och just jag skulle lösa problemet för mig och bara mig, ofta genom att skaffa konto och vara inloggad, för då ser det alltid bra ut. (Till sist lades en s k purge-länk in på förstasidan som rensar cachen. Jag klickar på den ganska ofta när det hinner gå över midnatt innan jag lämnar datorn.) Jag fick då en känsla av att Wikipedia var som en butik som bara brydde sig om att personalrummet var städat och fint, men att det inte gjorde något att skyltfönstret hade mögliga matvaror liggande och en lapp med felaktiga öppettider. Hur många kunder får en sådan butik? Jag vill fortsätta att vara en "kund", om än en vänlig och hjälpsam kund som rättar till saker ibland när jag upptäcker att något är fel.

- Tiden. Jag har ganska mycket annat att hinna med i livet också. Jag är rädd att ett användarkonto skulle leda till att Wikipedia tar ännu mer tid för mig än vad det gör i dag. Jag är alltså rädd att fastna i Wiki-holism.

Mvh en flitig läsare 88.129.234.251 8 oktober 2019 kl. 23.50 (CEST)

Tack för intressant, viktig och till vissa delar förvånande (och just därför extra intressant och viktig) input!--LittleGun (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 07.44 (CEST)

Instämmer med LittleGun! Och eftersom IP-adresser ofta förnyas lär du dock få sådana välkomstmeddelanden även i fortsättningen. Aktiviteten spelar knappast någon roll; finns en hel del oinloggade användare som bidrar lika mycket som personer bakom aktiva konton, och inloggade som bidrar väldigt sporadiskt. Ta gärna en titt på essän Wikipedia:Wikitomte. :-) /Mvh Vostok (disk.) 9 oktober 2019 kl. 13.31 (CEST)

Mall:infobox lagstiftning/politiska beslut?

Hej, hittar inget bra ställe att ställa denna fråga, så får bli här. Jag har letat och letat på svwp efter en infobox som behandlar riksdagsbeslut. Hittade två mallar på enwp, som jag undrar om det finns någon som skulle kunna tänka sig översätta till svenska, gäller Template:Infobox legislation samt Template:Infobox EU legislation. Att jag inte översätter dom själv, beror på att jag inte har känner mig säker på den svenska respektive engelska terminologin. //Joshua (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 22.00 (CEST)

Okända makar och makor till marginellt kända personer

Att makar och makor (tidigare och nuvarande) nämns i artiklar om personer vars familjeförhållanden är omskrivna är självklart. Jag menar då artiklar om diverse former av kändisar och celebriteter, och artiklar om personer som är såpass kända att uppgifterna om makar och makar etc går att hitta i publicerade biografier och sådant. Att makar och makor nämns om de själva är relevanta för artiklar är också självklart.

Men är det verkligen praxis att rabbla upp en serie helt okända personer (makarna) i en artikel som den här (perm.länk)? Såvitt jag förstår är de enda källorna befolkningsdata – man har inte visat att de tidigare familjeförhållandena är beskrivna någonannanstans.

Jag är inte ute efter en diskussion om hur det ”borde” vara; jag vill veta vad som är praxis och riktlinjer.

/NH 27 september 2019 kl. 22.03 (CEST)

Jag tror inte att det finns någon särskilt fast etablerad praxis eller riktlinje. Så, i avsaknad av sådana får du vad jag tycker: det borde vara relevant att nämna makar/or, föräldrar och barn. Edaen (diskussion) 27 september 2019 kl. 23.37 (CEST)

@Edaen: Lite vid sidan, men kan du förtydliga vad du tyckte: "nämn när det är relevant" eller "normalt är familj relevant"? Eller annat? Jagulin (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.58‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag har redigerat ganska länge i biografiska artiklar som andra skapat och jag har iakttagit en bestämd praxis att i möjligaste mån nämna makar och makor. I fråga om barn nämner man däremot bara namn om vederbörande är en känd person. Att det var praxis upplyste jag dig, NH, om i mina redigeringskommentarer men du svarade med att lägga ut en varningsmall om oseriösa redigeringar. 90.236.9.120 28 september 2019 kl. 00.31 (CEST)

@90.236.9.120 Det är allas ansvar att undvika redigeringskrig och hetsiga redigeringskommentarer, ingen av er hade rätt på så sätt. Tag inte med de känslorna till denna diskussion. Kan du i stället ge några exempel på artiklar du tycker är relevanta för att visa praxis, ev. diskussioner som stöd och vad "i möjligaste mån" betyder i sammanhanget? Jagulin (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.58‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Variant är att bara Wikidata innehåller sådana personer/relationer. Personligen tycker jag de är intressant att se hur olika släkter gifter ihop sig och kopplar man in en källa som Uppsala Universitets databas Alvin T225522 så håller dom reda på många personer i nära relation och kopplar dom till brev och bilder - Salgo60 (diskussion) 28 september 2019 kl. 04.22 (CEST)

Jag brukar alltid utelämna denna typ av uppgifter även om de finns i källan jag använder. Undantaget är om de ger en god bild av en persons nätverk. Det kan då exempelvis handla om kopplingar mellan adelsätter i tidigmodern tid. I riktigt långa biografier är de också på sin plats. Tostarpadius (diskussion) 28 september 2019 kl. 04.48 (CEST)

WD-mallen vill jag minnas listar bara sådana om de har egna artiklar. (Eller omdirigeringar, mallen ser inte skillnad.)= IP 62.20.170.74 (diskussion) 28 september 2019 kl. 08.58 (CEST)

Den skrivna riktlinjen är mycket tydlig och följer NH uppfattning, WP:NLP:

Då Wikipedia inte är en släktforskningsdatabas och alla uppgifter i artiklarna måste uppnå minimikrav på encyklopedisk relevans bör namn på föräldrar, syskon och barn endast nämnas om uppgifter om dessa personer är tillräckligt viktiga i sammanhanget samt om uppgifterna går att styrka med källor av typen biografiska lexika: Vem är det, släkt- och adelskalendrar med flera. För personer under myndighetsålder skall man särskilt överväga om de är tillräckligt relevanta för att omnämnas med namn.

I första hand menar jag att praxis gäller och att skriven riktlinje då ska uppdateras. Och då måste man ändå ställa frågan som NH ville undvika: Hur tycker vi att det borde vara? Har praxis verkligen ändrat sig så att den avviker från riktlinjen? I så fall hur borde riktlinjen skrivas om? Personligen tycker jag riktlinjen idag är rimlig och borde följas. Den senaste diskussionen om det jag hittat är från 2011.--LittleGun (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.24 (CEST)

Ser nu att makar inte nämns... Jag tog, och tar, för givet att det inte är någon skillnad mot syskon eller förälder eller (vuxna) barn.--LittleGun (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.40 (CEST)

Jag uppfattar vår utgångspunkt är att värna integriteten om de som inte är offentliga personer (=kan ha en egen wikipediasida). Det är skälet till den entydiga regeln att inte ange namn på barn (som ännu lever) som inte har egen Wikipediaartikel. För föräldrar anger vi dock namn, men oftast är de över 50/55 så inte så känsligt längre. För makar/sambos tycker jag det hela är mindre självklart. Förr blev man officiell när man gifte sig med en potentat (konsulilla, menar inte en kvinnlig konsul utan make). Men numera är de flesta sambos och det är då långt ifrån officiell. Så jag anser att tiderna förändras och medan riktlinjen var rimlig 2011 så är det numer tveksamt ange sambos (och makar?) Jag tycker NH ifrågasättande är bra och ger svagt stöd att de inte skall anges.Yger (diskussion) 28 september 2019 kl. 11.42 (CEST)

@Yger: Med risk för att bara märka ord när vi egentligen är överens vill jag kommentera ditt inlägg. Du skrev om namn men jag tar ändå ett större grepp. 1) Allas integritet bör värnas om, oavsett ålder. När Wp skriver är det inte på grund av ålder utan för att informationen anses viktig i sammanhanget och redan spridd av betrodda källor. (Även okända personer är då offentliga i någon mån.) Som exempel tror jag inte att Breiviks föräldrar var okänsliga trots hög ålder. Deras roll är som bifigurer i artikeln och bör hållas så, info om dem ska inte läggas där bara för att de inte har egna artiklar. 2) Minderåriga ska visas extra hänsyn, sådan är lagen, men det ska inte tolkas som att en ålder är ett skydd som fungerar. 3) Gift eller sambo borde inte spela någon roll, tycker jag. Finns infon allmänt spridd kan den användas, men att leta upp det själv i register för att "göra artikeln komplett" bör inte vara aktuellt i något fall. Oavsett bör det anses viktigt för att komma med. JAGulin (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 19.53 (CEST)

Existerande vägledning

@NH:Det finns mycket vägledning på svWp, såväl riktlinjer som policy. Värdering och balansering av dem är inte alltid uppenbar och därför är diskussioner bra. Det kan också innebära att vägledning ändras. Här är i alla fall vad jag har bedömt som aktuellt i frågan (kommentarer är mina).

Familj

• Wikipedia:Artiklar_om_nu_levande_personer#Familj,_barn,_föräldrar_och_privata_relationer
• Wikipedia:Vad_Wikipedia_inte_är#Ingen_databas_för_meritförteckningar_eller_släktforskning
• Guide: Wikipedia:Biografiska artiklar - "Inledningen beskriver ofta personens bakgrund, uppväxt och närmsta släkt. En mer utförlig familjebeskrivning placeras under egen rubrik i slutet av artikeln."

Ytterligare rubriker har dolts Originalutseende

Generellt Wikipedia:Strunta i reglerna och Wikipedia:Konsensus#Beslut_är_inte_bindande Wikipedia:Relevans (vad som är aktuellt för egen artikel, inte vad som får stå i den) Wikipedia:Egen_forskning (huruvida sammanställning av befolkningsdata är egen forskning tycks vara öppet) Wikipedia:Kuriosaavsnitt (kuriosa som platsar under andra avsnitt kan vara kvar) Wikipedia:Neutral_synvinkel#Otillbörlig_vikt (tycks eg. handla om att ge plats åt motsättningar i fakta, inte att stryka oviktiga saker) Konflikt Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter Wikipedia:Konflikthantering#Prata_om_saken (Sammanfattningsfältet ska följa etikett och samtal i redigeringskommentar fungerar inte) Wikipedia:Redigeringskrig#Kontroversiella_uppgifter_om_levande_personer (det som kan vara till skada tas bort utan tvekan)

Har jag missat något intressant? Utöver skriven vägledning finns som sagt diskussioner och mer eller mindre tydlig praxis, men att ha överblick på allt det är ännu svårare. JAGulin (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.10 (CEST)

Jag tycker du både missat och överinformerat. De tre första punkterna under familj räcker för en sån här diskussion, så jag tar mig friheten att ta bort resten. Du är såklart fri att återställa detta, jag är bara djärv. Däremot är länkar till tidigare diskussioner värdefulla, men såklart svårare att hitta. Här är de stora jag har hittat:

• 2010
• 2011

--LittleGun (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.37 (CEST)

Jag har uppfattat att det är ok/praxis att skriva in uppgifter om såväl makar/makor som föräldrar. Det är standard som jag har förstått det i biografiska uppslagsverk. Jag tycker den artikel som det länkas till ovan är ett bra exempel på när det ger värdefull information; det är annars mycket svårt att förstå alla hennes namnbyten.--Gotogo (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.41 (CEST)

Namnbyten kan vara ett skäl att redovisa makar. Har personen inte vara känd under alla namn anser jag det dock inte vara nödvändigt att de redovisas. Tostarpadius (diskussion) 28 september 2019 kl. 11.29 (CEST)

Om vi utgår från att det är biografiska artiklar vi skriver (och inget annat) kanske det underlättar i övervägandet vad som faktiskt skall vara med. I en tryckt biografi, i bokform, brukar vanligen (också om den biograferade är tämligen okänd...) anges i varje fall makes/makas och föräldrarnas namn. Jag ser inte det som orimligt i ett uppslagsverk. Däremot skall vi ju inte bre ut oss i all oändlighet, vilket är precis det formuleringen om "genealogisk databas" vill förhindra. Om artikelsubjektet däremot bara är marginellt känd skulle jag snarare ifrågasätta om vi i så fall skall ha en biografisk artikel om NN över huvud taget? Riggwelter (diskussion) 28 september 2019 kl. 13.16 (CEST)

Jag anser att vi skriver en encyklopedi, alltså ett allmänt uppslagsverk som också innehåller biografier, inte ett biografiskt uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 28 september 2019 kl. 16.21 (CEST)

Wikipedia:Artiklar_om_nu_levande_personer (som också är en policy, inte bara en riktlinje) är ju i det närmaste glasklar. Att folk har kommit undan med att bryta mot en policy så länge att de anser sig ha etablerat en praxis är allvarligt, men inte på det sättet att policyn behöver ändras utan för att det finns mycket att städa upp nu. Argumenten som har angetts är inga argument i sak, utan bara av typen "andra gör så" och för att förändra en policy behöver vi något starkare än så anser jag. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 3 oktober 2019 kl. 20.52 (CEST)

Svenskt biografiskt lexikon har med de biograferades föräldrar, make/maka och svärföräldrar. detsamma har Vem är det och liknande referensverk som även har med barn. I de tryckta personalmatriklar som Lunds universitet regelbundet gav ut mellan sent 1800-tal och 1960-talet hade man med allt detta och därtill uppgifter om barnens eventuella makar/makor. Dansk biografisk leksikon har om jag minns rätt med än mer detaljerade uppgifter om de biograferades släkt. Vill vi verkligen aktivt arbeta för att göra svwp till en sämre faktakälla än dessa - och otaliga andra - personhistoriska referensverk? Jag begriper inte en så kunskaps- och faktanegativa tankegång. /FredrikT (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 13.34 (CEST)

Ja absolut. Synen på personlig integritet ser numera olika ut även i lagar, och vi måste följa med i detta.Yger (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 13.45 (CEST)

Svenskt biografiskt lexikon kommer fortfarande ut (i statlig regi dessutom) och har alltjämt med dessa uppgifter så det argumentet håller inte. /FredrikT (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 13.54 (CEST)

Det är lite ironiskt att efterlysa sakliga argument utöver "andra gör så" och få fler "andra gör så" till svar. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 4 oktober 2019 kl. 23.45 (CEST)

Det är "Vem är vem" som har med barn (och hobbies), men "Vem är det" har inte med barn utan enbart "gift med" (Gm). --LA2 (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 23.59 (CEST)

FredrikT Jag tänkte mer på hur massmedia gör.Yger (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 05.21 (CEST)

Jag är inte emot att uppgifterna finns med i längre biografier om historiska personer. I mer kortfattade följer jag dock den tradition som etablerats i allmänna uppslagsverk som Nordisk familjebok och Svensk uppslagsverk. Vad gäller nu levande finns det andra hänsyn som måste tas. Barn finns med i Vem är vem men inte i Vem är det. I Svenskt porträttgalleri finns inga familjeuppgifter. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 09.41 (CEST)

Ainali: Du får gärna tycka att det är ironiskt, men huvudpoängen i mitt inlägg är inte själva faktumet att "andra gör så" utan den -~som jag ser den - principiellt viktiga frågan: varför skulle vi aktivt vilja arbeta på att vara en sämre källa än så många andra encyklopedier och uppslagsverk? För mig går det helt emot allt vad Wikipedia står för och framstår som ett, ur ett kunskapsperspektiv, rent destruktivt förhållningsätt. /FredrikT (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 19.04 (CEST)

Jag kan inte låta bli att tycka att det är lite vulgärt att hävda att vi blir en sämre källa för att vi inte uppehåller oss vid ovidkommande uppgifter. Vi är som sagt inte ett biografiskt uppslagsverk eller någon databas över släktförhållanden. Vi skall skriva om relevanta personer. /Ascilto (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 19.08 (CEST)

Det är inte kunskapsfientligt utan både önskvärt och nödvändigt att presentera ett urval av fakta i våra artiklar. Hur det skall göras finns det inget självklart svar på. Det enda uppgifter om okända föräldrar bidrar med, bortsett från det rent genealogiska, är att de visar vilken social miljö någon kommer ifrån. Detta kan dock uttryckas på andra sätt, som "NN var bondson" eller "Fadern var grosshandlare". Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 19.14 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Och jag vidhåller - med en dåres envishet - att familjeförhållanden är en relevant del av varje levande människas liv och biografi. Det vore (som jag redan tidigare sagt i en diskussion i denna fråga) sakligt lättare att argumentera för att en persons exakta födelsedatum är av mindre relevans för en människas liv och utveckling än vilka som är vederbörandes föräldrar och vem vederbörande är gift med och har satt till världen, men ändå ser jag inga engagerade kampanjer för att ta bort födelsedatum ur våra artiklar, däremot en massa, på något slags kombination av integritetshysteri och jag-vet-inte-vad-antipati fotade argument för att utelämna källbelagd och historiskt sett vedertagen grundinformation om något om det mest grundläggande i en persons liv: vederbörandes familj. /FredrikT (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 19.22 (CEST)

Exakta födelse- och dödsdatum liksom fullständigt namn må ha liten betydelse för förståelsen av en persons gärning och liv, men de är helt avgörande för att avgöra att det handlar om rätt person. Konstig infallsvinkel att ta upp till diskussion. Att inte skriva om personer som inte är relevanta för egna artiklar har väldigt lite med integritet att göra, det handlar enbart om att hålla oss till det väsentliga, det läsarna efterfrågar när de slår upp en person. /Ascilto (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 20.04 (CEST)

Att det de facto finns gott om läsare som definitivt efterfrågar just denna information har många gånger om klarlagts genom just de återkommande diskussionerna i detta ämne, liksom genom att så många andra verk har med den (den som trycker ett kommersiellt pappersverk lägger inte onödig sidyta på sådant man är övertygad om att ingen vill läsa). Det är möjligt att det finns personer som är så märkliga att aktivt vill slippa att få sig sådan information till livs, men dessa torde i så fall ändå besväras mindre av att informationen trots allt finns där och att de kan hoppa över den, än den frustration som avsaknaden av samma information innebär för dem (och jag tror att vi är många!) som faktiskt vill ha den. /FredrikT (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 21.31 (CEST)

Denna debatt dyker upp gång på gång, och varenda gång häpnar jag över de argument som framförs. Kraven enligt WP:BLP är enligt mig lågt satta: föräldrar får namnges när det finns någon typ av källa mer kvalificerad än folkbokföringen. Lägre går knappast att gå. Att någons mor hette Andersson, Petterson eller Lundström kan rimligen inte säga någonting särskilt alls om personen ifråga, ändå låter det som att denna information skall ses som så viktig att vi skall strunta i allt vad WP:Verifierbarhet heter bara för att kunna ha med den.

Vad gäller födelsedatum ber jag att få hänvisa till Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer med arkiv (troligen finns det en del även här i Bybrunnens). Jag tycker dessa uppgifter är än mer ointressanta än de om föräldrar, men risken att någon blir upprörd av att man råkar säga att den är född i juni istället för juli är troligen lägre; födelsedatumen är främst ett problem i att de drygar ut artikelinledningarna.

andejons (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 22.09 (CEST)

Det är väl ingen här som har förordat avkall på verifierbarhet? Problemet med nuvarande formulering på BLP är ju att den kräver mer än så (eller i vart fall kan tolkas på det viset) då den är formulerad med ett "samt", inte ett "eller" alternativt "och/eller" när den säger att släktingar "[...] endast [skall] nämnas om uppgifter om dessa personer är tillräckligt viktiga i sammanhanget samt om uppgifterna går att styrka med källor av typen biografiska lexika [min fetning]". /FredrikT (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 22.29 (CEST)

Poängen med kravet är att man inte skall hålla på och ta upp detaljer som att någon var avkomling i elfte led till Gustav Vasas kusin, inte att man inte skall få skriva ut att någon är gift. Är delarna som handlar om mer privata förehavanden bara någorlunda proportionerliga mot delarna av artikeln som behandlar vad som gör personen relevant, så ser jag inte vad problemet är. Jag instämmer med vad Tostarpadius skrivit ovan: familjeinformation är inte nödvändig information, men det är inte fel att ha med den så länge den inte dominerar framställningen. Namnen är i sig sällan speciellt intressanta jämfört med att ge en allmän bild av bakgrunden, men finns det bara källor så kan de enkelt föras in naturligt. Det som är fel är att ha med namn utan källor, och att hålla på att spekulera i familjesituationer. Vinsten i de fall vi gör rätt är inte jättestor, övertrampen vi kan göra om vi gör fel är ganska grova.

andejons (diskussion) 7 oktober 2019 kl. 11.01 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det verkar inte som någon av de två ursprungligen inblandade är kvar, så frågan kanske aldrig var riktigt avsedd för debatt. Min sammanfattning så långt är att det finns vägledning i skriven form och att ingen direkt har föreslagit ändring på det. Det är något att påminna sig om i debatten: Det finns ganska mycket som vi är över-ens om och en del detaljer där ingen tycks helt fel ute. Var djärv uppmuntrar att utifrån det jobba med artiklar i stället för att diskutera i oändlighet. Beslut är inte bindande så låt inte en privat regeltolkning bli ett slagträ.

Information, oavsett typ, platsar i en artikel ok faktan är tillräckligt viktig i sammanhanget och från en lämplig källa. Vad som klarar dessa krav får var och en bedöma och när det blir oenighet är det bara att diskutera det specifika fallet på artikelns diskussionssida. Fungerar inte det finns det sätt att hantera det också. Sen finns det lagkrav för BLP som vi inte bör ignorera, men jag tror inte att det var det frågan gällde.

Jag är av åsikten att namn i familjen förmodligen inte är intressant i det allmänna fallet. Att gammel-biografier listar det måste inte betyda att det per automatik är intressant, men om någon har lagt in det (med källa) på svWp så får man förmoda att det finns en grupp som finner just dessa namn värdefulla i sammanhanget. Vad gäller källa så skulle jag säga att "finns med i tryckt biografilexika" är ett ganska högt krav som utesluter nutidskända eftersom tryckerier är långsamma. (Har Greta Thunberg en tryckt biografi i större verk?) Om familjeförhållande ändå är viktigt är jag säker på att andra källor redan idag används utan problem, så kravtexten behöver inte anses vara fel som vägledning. JAGulin (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 18.17 (CEST)

Ishockeyarenor för topplagen saknar bilder

Flera SHL-arenor saknar bilder på framsidan av byggnaden i sina artiklar eller har sådana bilder som är utdaterade. Detta inkluderar Be-Ge Hockey Center, Catena Arena, Saab Arena, Monitor ERP Arena och Vida Arena. Möjligtvis är Behrn Arena utdaterad också (renoverades t.o.m. 2012). Ni som bor i närheten av dessa arenor skulle om ni har möjligheten kunna hjälpa till med att fotografera framsidan av dessa byggnader. Som en bonus skulle ni också kunna hjälpa med att fotografera arenorna i Hockeyallsvenskan också. 37KZ (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 15.51 (CEST)

Bilderna som finns är dessutom i olika storlek vilket gör tabeller rörig och ful. Kanske är det orealistiskt att få till foton i samma format, men då tror jag vi ska försöka hitta ett format på tabellen som inte är lika beroende av det./Machatjkala (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 07.04 (CEST)

InternetArchiveBot – problem med döda länkar

InternetArchiveBot har igår och idag markerat ovanligt många länkar som döda, trots att de inte är det. Flera av dem kommer från Discover Life, som har en lång historia av skakig tillgänglighet, och hade det bara varit de hade jag inte varit särskilt bekymrad. Tyvärr är det inte bara de sajterna som är drabbade, utan flera andra. Naturligtvis kan internetaccessen alltid gå ner, men att det sker under så lång tid bekymrar mig. Är det någon som vet om det har varit några speciella problem på sistone, som kan förklara problematiken?

Det skedda innebär ju en hel del merarbete: Det går inte att förutsätta att alla de länkar som dödmarkerats vid ett givet tillfällke är falskmarkerade – i t.ex. artikeln Antisemitism är 7 länkar dödmarkerade, och hittills har jag funnit i alla fall en som verkligen är död. Just vid den artikeln har jag givit upp – jag har tvättdag just idag, och hinner inte sitta vid PC:n hela tiden. Tacksam för åsikter, förklaringar och bistånd! / Ternarius_D 3 oktober 2019 kl. 12.53 (CEST)

InternetArchiveBot håller även på i de österrikiska kommunartiklarna och arkiverar länkar som fortfarande är levande, se till exempel Bocksdorf. Jag tycker att det verkar som att boten just nu gör mer skada än nytta faktiskt. YesDi (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 13.55 (CEST)

@Ternarius: Vilka 7 länkar är dödmarkerade i Antisemitism? Jag kan bara se en länk som är markerad med "död länk". Däremot har IAB igår "räddat" 7 länkar, och mer än 10 länkar tidigare, i den artikeln, vilket jag tolkar som att IAB har ersatt kompletterat en länk som inte fungerar (vid det tillfälle boten testat) med en fungerande länk till arkiv. Det är väl en förbättring eftersom arkivlänken, så länge arkivet fungerar, alltid kommer att fungera även om den ursprungliga länken då och då inte fungerar. Arkiverade länkar har också den fördelen att innehållet inte ändras med tiden. Ingen kan veta om en länk till en källa på webben idag visar samma information som den gjorde den dag den användes som källa. Därför vore det bra om alla länkar som användes som källa arkiverades i samband med att den används som källa och därmed har det innehåll som stöder artikelinnehållet.

@YesDi: I det fall du tar upp med kommunstatistik i Österrike beror problemet på att den URL som angivits i länken pekar på en toppsida och inte på just den sida som innehåller data för den aktuella kommunen. Det är omöjligt för IAB att veta att det i själva verket är en "undersida" till den angivna sidan som utgör källan för informationen.

I och med att IAB lämnar kvar länken till "originalet" så kan man hitta data för den aktuella kommunen, åtminstone när statistik.at-servern inte är nere.

--Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 14.10 (CEST)

@Larske: Det är sant – i min jakt på döda länkar råkade jag få med en del "räddade". Jag ber om ursäkt för min alarmism – av ovan angivna skäl var jag rätt stressad. (Nu har jag äntligen nått "torkskåpsfasen" :-) ) Däremot tycker jag det är konstigt att IAB hittat så många "falska fel" just nu – det brukar aldrig bli så många annars. Att arkivservern skulle vara så mycket säkrare än alla andra servrar undrar jag också litet över – varför är det så? Och menar du att vi alltid bör ersätta länkar till källor med de arkiverade länkarna? / Ternarius_D 3 oktober 2019 kl. 14.36 (CEST)

I exemplet Bocksdorf har IABot lagt in en sida som arkiverades 12 år före referensens hämtdatum. I normalfallet där länken går hela vägen fram till källan skulle det kunna bli rejält fel, speciellt som arkivlänken visas först. För övrigt har jag också sett att IAbot på sistone felmärkt levande länkar som döda. Plumbum208 (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 14.54 (CEST)

Apropå boten, varför måste boten lägga till en länk till originalet när den gör om källan till arkiverad version? Referensen blir ju så onödig lång efter att boten har varit framme och arkiverat den. DIEXEL (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 15.12 (CEST)

@Plumbum208: Jag håller med om din kritik. En skillnad på 12 år, speciellt när det gäller lättflyktig information som kommunal- och befolkningsstatistik, gör i praktiken källan helt oanvändbar. Att IAB inte klarar av den typen av referenser (toppsidor) tycker jag nog är en dålig ursäkt – källan blir ju oanvändbar i vilket fall som. Apropå försvaret att arkiverade länkar är tidsinvarianta, så är väl de flesta källor datummärkta, så redan där ser man när källan härstammar från. (OK, det gäller inte för Discover Life, som jag även allmänt tycker är en opålitlig källa, åtminstone när det gäller utbredningskartorna.) För att ta ett annat exempel, så lyckades IAB dödförklara (alltså inte arkivera) inte mindre än 3 fullt livaktiga källor i Blåklockshumla. Det tycker jag inte heller är ett acceptabelt resultat. / Ternarius_D 3 oktober 2019 kl. 15.21 (CEST)

Här är några kommentarer till gjorda inlägg:

1. Antalet svwp-artiklar som har redigerats av IAB har legat mellan 95 och 367, i medeltal 164, sidor per dag, under perioden 4 september–2 oktober och jag kan inte se någon ökande trend i detta månadsperspektiv. Se diagram här.
2. Att en källa är "fullt livaktig" när någon klickar på länken betyder inte nödvändigtvis att den fungerade när IAB testade länken? Tvärtom var den troligen, åtminstone tillfälligt, död då, annars skulle IAB inte ha försökt "rädda" den även om jag personligen tycker att det vore bra att arkivera alla länkar medan de finns kvar. När den är borta kan det vara för sent och ren tur om den skulle råka vara arkiverad. Se även punkt 3 om en webbsidas föränderliga innehåll.
3. Att en webbsida är försedd med datum som, i bästa fall, uppdateras när sidan ändras hjälper inte mycket om sidans innehåll har ändrats och därmed inte längre kan användas för att verifiera ett påstående i artikeln. Därför är det bättre med fryst information som är identisk med den information som fanns i källan. Ingen skulle komma på idén att referera till en biblioteksbok som "den bok som står som bok nummer 5 på hylla nummer 3" i något bibliotek, men lite så är det med URL:er, vad som döljer sig bakom en webbadress är på intet sätt ristat i runor, det är föränderligt.
4. Att strängen "Arkiverad från originalet" gör att "referensen blir så onödigt lång" är en kosmetisk fråga. Om vi vill kan den strängen ersättas med något kortare som till exempel "AFO", men det kanske skulle uppfattas som onödigt kryptiskt och är inget jag skulle rekommendera.

--Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 16.05 (CEST)

Att antalet svwp-artiklar som har redigerats av IAB inte har förändrats över tiden är av mycket litet intresse för diskussionen; jag har inte heller hävdat motsatsen. Vad jag förmodade var att källor som har redigerats av IAB utan att originalsidan hade försvunnit skulle ha ökat. / Ternarius_D 3 oktober 2019 kl. 16.13 (CEST)

Ett par tillägg:

Kommentar 2 upplever jag nog som rätt onödig, självfallet begriper jag det. Jag skrev ju i mitt första inlägg: "Discover Life, som har en lång historia av skakig tillgänglighet" och "Naturligtvis kan internetaccessen alltid gå ner, men att det sker under så lång tid bekymrar mig". Är det då verkligen nödvändigt att upprepa det jag redan konstaterat?

Dessutom förstår jag inte riktigt formuleringen i punkt 3: "Att en webbsida är försedd med datum som, i bästa fall, uppdateras": "I bästa fall" – skulle det vara någon nackdel i sammanhanget om sidan verkade vara äldre än den är? Det du framhöll som en risk var ju att en källa skulle framstå som yngre än den i själva verket var. / Ternarius_D 3 oktober 2019 kl. 16.42 (CEST)

Eftersom de redigeringar som du pratar om, såna där IAB dödförklarar länkar som bara tillfälligt är oåtkomliga, är en del av alla de redigeringar som IAB gör, skulle det antagligen synas i staplarna jag ritade om det hade varit någon dramatisk ökning av antalet "falskeligen dödförklarade" länkar.

En möjlig anledning till många sådana redigeringar vid något tillfälle är om någon länk som användes av många artiklar som IAB granskar efter varandra, IAB verkar arbeta i bokstavsordning, leder till en server som är nere, även om bara under en kortare tid. Ett exempel på där detta skulle kunna vara anledningen är de 29 artiklar, från Sportåret 1922 till Sportåret 2001 som IAB granskade mellan 23:15 och 23:19 den 27 september. Om nu servern vskforum.com (Västerås SK Forum) under dessa 4 minuter var otillgänglig, kanske på grund av något planerat underhåll, det var ju mitt i natten, uppfattade IAB alla länkar till den servern som finns i de granskade sportårsartiklarna som "döda" och hämtade en arkivkopia eftersom en sådan fanns att tillgå. Där blev det i ett slag 29 redigeringar av den typ som du har reagerat på och det är nog vare sig första eller sista gången som detta kommer att inträffa. Jag ser inte det som ett stort problem att det finns länkar till både "originalet" och till "arkivkopian" i dessa sportartiklar.

--Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 16.57 (CEST)

Ska försöka förtydliga vad jag menar med "i bästa fall" i punkt 3 ovan. Det jag menar är att det är värdefullt för en läsare av en webbsida att veta när den är uppdaterad, speciellt när den innehåller information som uppdateras då och då. Till exempel en sida om vilka som har olika politiska poster i en kommun. Om det står att sidan uppdaterades senast 2014 kan man vara ganska säker på att på att den inte är aktuell. Om det står att den uppdaterades 2019 är det större chans att den är aktuell. Att jag skrev "i bästa fall" är bara ett uttryck för min erfarenhet att det ofta slarvas med att ange datum på olika webbsidor. Men om det gäller en sida som används som en referens i Wikipedia är det förstås bäst om den inte alls ändras. Hoppas att det gick att förstå vad jag menade.

--Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 17.09 (CEST)

@Larske: När IABot "räddar" en källa genom en att lägga in en äldre arkiverad version gör den ingen koll att den arkiverade versionen innehåller "fryst information som är identisk med den information som fanns i källan". Titta på exemplet SI-enhet. Källan hämtades 27 juni 2019 och IABot har lagt in en version som arkiverades 23 december 2018. Källan användes för att stödja ett påstående som gäller för den nuvarande versionen av SI-systemet som infördes den 20 maj 2019. Den arkiverade versionen från 2018 stödjer inte det påståendet. Eftersom {{webbref}} lyfter fram den arkiverade länken som första alternativ är det troligt att en läsare kommer att dels titta på föråldrad information, dels hamna i en (långsam) återvändsgränd hos web.archive.org. I det här fallet finns det dessutom ett flertal senare arkiverade versioner i närheten av hämtdatum som innehåller korrekt information. Plumbum208 (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 17.14 (CEST)

@Plumbum208: Det du tar upp är ett problem och det stärker min uppfattning att webbsidor som används som källor alltid bör arkiveras i samband med att länken till källan läggs in i artikeln och att det är den versionen av arkivkopia som ska länkas i artikeln. Om detta gjordes genomgående skulle IAB bli arbetslös. --Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 17.21 (CEST)

@Plumbum208: Att IAB väljer en version från 23 december 2018 när det finns många arkiverade versioner mellan det datumet och 27 juni verkar vara ett fel som borde felrapporteras. Ska du eller jag öppna en felrapport i Phabricator om detta?

--Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 17.34 (CEST)

Att saker eventuellt borde göras på ett annat sätt betyder inte att vi ska låta bli att påpeka om IABot gör ett dåligt jobb, vilket denna tråd handlar om. Det finns också fall, bipm.org är ett, där jag har större förtroende för att originalkällan är stabil än att web.archive.org är det.

@Larske: Du får gärna felrapportera. Jag har ännu inte skaffat Phabricator-konto. Plumbum208 (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 17.59 (CEST)

Spårad i Phabricator (?)
Task T234546 Open

En felrapport på det märkliga valet av arkivkopia i artikeln SI-enhet är nu skapad i Phabricator.

--Larske (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 18.30 (CEST)

Larske: ...eller så tar man bort "Arkiverad från originalet" när läsaren ändå kan se vart den arkiverade källan kommer från. Just nu är det kaka på kaka i de referenser som blir arkiverade av boten. DIEXEL (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 23.25 (CEST)

Just i fallet SI-enhet tror jag att botten inte kände igen parametern |publdatum= utan kollar efter |datum=. I fallet Bocksdorf fanns den parametern över huvud taget inte med i anropet till {{webbref}}. Om jag har förstått rätt hur botten jobbar så försöker den hitta en arkivkopia som är arkiverad mellan datumen |datum= och |hämtdatum=. /ℇsquilo 4 oktober 2019 kl. 13.57 (CEST)

Det är mycket möjligt att boten inte tolkade publdatum som datum, men det förklarar inte varför den valde versionen från 23 december 2018 när det finns flera yngre version fram till och med "hämtdatum", alltså 27 juni 2019, för artikeln SI-enhet. Vi får se vad svaret på felrapporten blir. --Larske (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 14.15 (CEST)

Larskes förslag om att låta arkivera alla nya länkar är mycket bra. Det har dock framförts av olika användare - bl.a. av mig - varje gång IAB har diskuterats utan att någon av alla våra botägare valt att skapa en sådan bot. Finns det några konkreta förslag på hur idén skulle kunna förverkligas? /Ascilto (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 15.57 (CEST)

Eller någon sorts skript. Så att man bara klickar på en knapp :"addera till Wayback Machine", när källan lagts till eller nåt. IA-bot är väl en sådan bot som Ascilto frågar efter?--LittleGun (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 16.19 (CEST)

IABot är konfigurerbar för varje instans, så svWp har stora möjligheter att ändra vad den ska göra. En stor ändring bör följa på stor konsensus, så antagligen är det därför inget hänt. Att skapa en ny bot ger inte nödvändigtvis mindre problem.

"arkivera alla nya länkar" är en trestegsprocess, jag kunde inte utläsa om det är steg 1 eller steg 3 ni vill nå.

1. Arkivet (t.ex. Wayback Marchine) gör en kopia av befintlig sida och tillgänglig. Begäran läggs i kö. Jag tror att nya svWp-källor automatisk begärs för arkivering, men har inte exakt koll på var jag fått den uppfattningen.
2. Arkivlänken läggs in i artikeln. IABot gör det enligt sina regler, kan också göras manuellt. Original-länken bör också finnas kvar som referens.
3. Arkivlänken visas som "den rätta" länken. Käll-mallar gör normalt det så fort det finns en arkivlänk. Kan finnas flaggor för att ändra det.

Jag tycker att det är mest intressant att titta på den källa som refereras, inte en godtyckligt god kopia. Arkivlänk föredrar jag bara om originalet är död. Källor som inte är beständiga är inte de högst ansedda, men just när det gäller webtidningar eller databaser så tycker jag att det är högst relevant att vid en källgranskning kunna hitta rättelser och uppdaterade data. JAGulin (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 08.55 (CEST)

Problemet med källor som förändras är att det inte går att fastställa vad som faktiskt stod när de användes. Det minskar trovärdigheten och transparensen. Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 23.15 (CEST)

@Jagulin: Ingen har, såvitt jag kan se, föreslagit att det ska vara en godtyckligt god kopia. Det bör givetvis vara en kopia som innehållsmässigt motsvarar det som står i källan när den refereras i artikeln.

Det problem som Tostarpadius pekar på kallas "content drift" och är värt att ta på allvar eftersom det äventyrar möjligheten att uppfylla kravet på verifierbarhet. Vi är stränga när det gäller att uppgifter i artiklarna ska vara källbelagda när de publiceras, men struntar oftast i att säkerställa att innehållet i en källa (webbsida) som används är tillgängligt för granskning även "i morgon".

Den intresserade kan läsa mer om problemet i "Another study of link rot and content drift" på den här sidan (och här är en arkiverad version av den från 9 oktober 2016) från vilket följande citat är hämtat:

(The authors define content drift this way: "The resource identified by a URI may change over time and hence, the content at the end of the URI may evolve, even to such an extent that it ceases to be representative of the content that was originally referenced.”). If a link in a paper leads to a “404 Not Found” error message, at least you know you that the link failed. But if the link in a paper resolves to something you cannot always know if the information you are seeing is the same information that was cited, or if it has been altered or changed, or replaced."

Det bästa är därför om referenserna innehåller såväl en länk till den "levande" sidan som en länk till en "relevant arkiverad kopia". Då kan man, så länge som sidan verkligen är "levande", se om ändringar/rättningar/uppdateringar sker och ändra/rätta/uppdatera artikeln samt givetvis se till att en ny arkiverad kopia ingår i referensen. Att vänta med att referera till en arkiverad kopia tills länken till webbsidan har "dött" är mycket riskabelt eftersom det då kan vara för sent att alls arkivera sidan.

--Larske (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 07.54 (CEST)

@Larske: Jag ville mest fråga vad du och andra menar med "arkivera". Du skriver "alltid bör arkiveras i samband med att länken till källan läggs in i artikeln och att det är den versionen av arkivkopia som ska länkas i artikeln" - betyder det att du vill ha steg tre (i min lista) även om källan inte är död? Länk till såväl original som arkiv tycker jag låter bra. Jag ville som du bemöta att DIEXEL 3 oktober frågade om arkiv kanske räckte. Steg 2 är enligt mig bra tills källan verkligen är död.

Att jag skriver "godtyckligt god kopia" är för att jag inte ser någon annan teknisk möjlighet. Jag säger inte att kopian är dålig, men det kommer att vara en utmaning att bekräfta kvalitet i varje fall. Vad är det för garanti-lösning ni har i tankarna? Tar den sig förbi inloggning och betalkrav? Är det en manuell operation? Lagras arkivet hos WikiMedia? Ska det vara ett krav på den som lägger in källan eller bara ett önskemål?

Att vänta med att arkivera tills originalet dött kan vara "riskabelt", men inte mer riskabelt än att jag anser det ok. Förutsatt att arkivet är att lita på räcker det dock med steg 1-arkivering, steg 2-3 ges då all tid i världen. Men det är värt att minnas att även webarkiv ligger under en URL.

Det var inte länkröta jag frågade om, men jag kan säga vad jag tänker om saken: Jag förstår problematiken, men inte problemet. :) Att Wikipedia inte kräver perfektion tror jag är en stor anledning till att det fungerar. Ingen påstår att Wp är felfri, men att vi rättar när vi kan. Vi kanske påstår att kraven på källor är starka, men jag skulle gissa att mycket få påstående inom en månad "verifieras från källan" av andra än den som skriver påståendet. Eftersom Wp inte drar egna slutsatser är det oavsett ganska lätt (för den som vill läsa) att upptäcka om källan inte ger stöd för påståendet. Är det då omöjligt att hitta något annat belägg för uppgiften är den kanske inte värd att ha med ändå. Wp ändras hela tiden, det är en grundtanke. Att frysa en version och fortsätta att verifiera mot den är att lura sig själv. På samma sätt vill jag säga om andra källor; är de inte beständiga kan det vara en välgärning om de rensas bort. Att säga "titta här, det stod att månen är ost" kanske ger transparens men inte mer än så.

-- JAGulin (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 06.41 (CEST)

När jag robot-uppdaterade banelementen i asteroidartiklarna, så skapade roboten löpande en arkivlänk för varje artikel. Det är i fall som det att föredra, då databasen är färskvara. Precession gör datan gammal snabbt, men också påverkan från andra himlakroppar. Inte alla omloppsbanor beskriver rena kägelsnitt. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 08.08 (CEST)

@Jagulin: Jag har inte tagit ställning till det du beskriver som steg 3 jämfört med steg 2. Det viktiga är steg 2, det vill säga att såväl den levande sidan (originalet) som en relevant arkivkopia länkas i referensen. Hur dessa två länkar sedan presenteras och vilken som uppfattas som "den rätta" går att styra med mallarna. Med användande av "styles" kan man till och med göra en finess som gör att varje inloggad användare själv kan välja vilken av länkarna, den levande eller den arkiverade, man vill se om man nu tycker att det är störande med två länkar.

Dina frågor om "garanti-lösning" är nog riktade mot någon annan, jag tror inte att jag har använt det begreppet. Att en robot inte kan tränga igenom inloggningskrav och betalväggar för en del källor får inte vara ett skäl till att inte arkivlagra relevanta kopior där så är möjligt, alltså för "öppna" källor.

När det gäller länkröta och "content drift" reagerar jag på att du skriver att användningen av arkiverade kopior innebär ett hot mot Wikipedias grundtanke. Jag skulle välja att uttrycka det så att "Wikipediaartiklar ska vara konsistenta (fria från motsägelser) med sina angivna källor". Motsatsen är ett hot mot tanken om verifierbarhet.

Givetvis ska artiklarna utvecklas genom att uppdateras med aktuell information och rättas närhelst så är befogat, men det jag är angelägen om är att det som står i brödtexten vid varje tillfälle stämmer med det som står i den källa som refereras. Ändringar av artikelinnehåll och länkning av arkivkopior av referenser görs alltså vid samma tillfälle för att hela tiden "hänga ihop". Så gör vi med källan för ett företags ekonomiska nyckeltal som är årsredovisningen för ett visst år. När en ny årsredovisning blir tillgänglig och fakta uppdateras i artikeln uppdaterar vi också referensen till källan oavsett om det är en tryckt version eller en som är tillgänglig på Internet. En webblänk till "senaste årsredovisning" (som alltså ändras med tiden) är, enligt mitt sätt att se på detta, olämpligt om den används som referens för fakta i en artikel. Däremot kan "levande" länkar i vissa fall, till exempel medaljligan i ett pågående OS där informationen ändras många gånger per dag, vara en utmärkt service som en länk under "Externa länkar" i artikeln. Givetvis med beaktande av att "Wikipedia är ingen länksamling".

--Larske (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 09.25 (CEST)

@Larske: Jag uttryckte mig tydligen klumpigt om det gick att missförstå så. Arkivlänkar har sin plats på Wp. Det jag menade var att Wp redan hanterar förändring, inklusive röta. Tanken om verifierbarhet hotas inte av enskilda källors förändring. Om det inte finns ett faktiskt förslag för att ändra hur vi arbetar så hade jag inga mer frågor.

@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Hur gjorde du arkiveringen, var det Internet Archive? Beställdes länkar direkt från arkivet med garanti om att de skulle fyllas i senare? Tidsstämplad data kan vara bra, men enligt principen om Beständighet över tid så kan värdet också ifrågasättas. Nu är jag inte tillräckligt insatt i rymdfart, men för "färskvaror" kan det kanske mer värt att helt enkelt hänvisa till databasen. JAGulin (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 19.13 (CEST)

Jag använde tyvärr Webcite, vill jag minnas. Det lät sig då enkelt göras med robot. Tyvärr har en hel del av de här länkarna försvunnit. (En känsla jag fick var att en del länkar förstördes för att visa på varför man skulle donera till projektet.) Och problemet med "färskvaran" här var nog mer att epok ofta inte var angiven innan jag gjorde min körning. När den väl är angiven, så spelar det normalt ingen roll om datan har några år på nacken. Den blir väl ändå gammal så småningom, men med undantag för vissa grupper av objekt, så händer inte så mycket under din och min livstid. Undantaget är kometer som genom att kasta ut gaser ändrar sin omloppsbana. Ett annat undantag är objekt som kommer nära väldigt stora objekt (som Jupiter) och får sin omloppsbana ändrad. Också här är det oftast kometer inblandade. Men det finns även andra. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 19.53 (CEST)

Omskärelse och könsstympning

Ett samtal om namngivningen av våra artiklar pågår just nu, främst här. Detta är enbart en blänkare. Gör gärna Din röst hörd där! Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 09.34 (CEST)

Samtalet fortsätter här. Fler röster behövs! Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 12.39 (CEST)

Läsårsblockeringen nu i höst

Jag uppfattar det flutit på bra, både att blockera enligt detta och volymen klotter som sanerats snabbt. Går det få fram siffror som förra året: hur många som nu är LB blockerade, per 2020 och 2021 och hur många som varit lb-blockerade men inte är det just nu?Yger (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 10.43 (CEST)

De 1 874 olika IP-nummer som någon gång mellan 23 januari 2017 och 9 oktober 2019 klockan 09:30 UTC har läsårsblockerats, alltså blockerats till och med läsårets slut, något av åren 2017–2021 fördelar sig på följande sätt. Blockeringar på ett läsår är markerade med orange och blockeringar på två läsår är markerade med rött.

Översikt över antal läsårsblockerade per typ av blockeringshistorik

Antal 2017 2018 2019 2020 2021 128     184       128       297       10         110         64         921 Ovanstående är för närvarande inte läsårsblockerade 80       7           7           92         4           48           60           36       6         169         204         713 Ovanstående är för närvarande blockerade till 2020 7     5         3         85       2         57         81         240 Ovanstående är för närvarande blockerade till 2021 1 874 Totalt antal som varit eller är läsårsblockerade

--Larske (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 20.06 (CEST)

Tack, mycket intressant. Förra terminen 2-årsblockerades 375 hopplösa skolor, medan i år bara 213 (ännu..) Och det ser ut som 430 klotterskolor upphört med klotter, medan omkring 500 svåra fall ännu i år ej blockerats, varav cirka 250 lär bli blockerade... Och bara 87 "nya" som tidigare inte haft trackrecord (föra året var det 600 "nya").Yger (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 20.20 (CEST)

Här är en översikt över hur de 1 582 blockeringar, här ingår alla blockeringar oavsett längd, som gjordes under veckorna 33–40 (12 augusti–6 oktober) 2019 fördelar sig över dygnets timmar och veckans dagar. 75 procent av blockeringarna är gjorda på en måndag–fredag mellan 06:00 och 13:59 (UTC), alltså mellan kl 8 och 16 svensk tid (CEST).

Fördelning på veckodag och klockslag (UTC) för alla blockeringar gjorda under veckorna 33–40 2019

timme måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag totalt 00 2 1 0 0 0 0 0 3 01 0 1 1 0 0 0 0 2 02 1 1 1 0 0 0 4 7 03 0 0 2 0 1 0 0 3 04 3 4 1 2 2 1 1 14 05 2 2 2 2 1 4 1 14 06 5 19 25 16 20 2 3 90 07 28 43 40 23 26 5 0 165 08 55 30 49 40 26 5 0 205 09 27 24 39 41 25 1 3 160 10 24 40 30 37 34 2 2 169 11 68 61 55 46 17 1 3 251 12 26 21 26 28 17 2 3 123 13 22 11 13 7 4 3 6 66 14 11 7 6 4 8 5 6 47 15 7 13 7 1 1 4 4 37 16 7 6 8 8 4 4 3 40 17 4 11 3 9 6 3 6 42 18 4 8 12 2 4 2 5 37 19 7 5 4 3 5 7 11 42 20 1 4 8 3 4 7 3 30 21 2 3 8 3 2 3 2 23 22 2 1 1 0 1 3 0 8 23 1 0 0 0 2 1 0 4 Totalt 309 316 341 275 210 65 66 1 582

Av denna bild drar jag slutsatsen att det är något på fredagar, framför allt på eftermiddagen, som gör att skolklottret som leder till blockeringar då minskar rejält jämfört med övriga skoldagar i veckan. För det kan väl inte vara bevakningen av svwp/SÄ som är svagare då.

--Larske (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 18.33 (CEST)

Kan det vara skolstrejk för klimatet som gör att det klottras mindre? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 10 oktober 2019 kl. 20.25 (CEST)

Möjligen kan det bidra i år, men jag såg just att jag hade gjort samma bild för januari–februari 2017, se Bybrunnen-arkivet, med liknande utseende med färre blockeringar på fredagseftermiddagarna. Och 2017 är ju år 1 f.Gr. och inga skolelever (eller svwp-admins) kan då ha varit upptagna av någon strejk. --Larske (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 20.54 (CEST)

Men vad är det som händer på söndag kväll? Det stiger och kulminerar vid 19. Är det måndagsångesten? IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 20.40 (CEST)

Raden "19" är alltså mellan 1900 och 2000 UTC, det vill säga mellan 2100 och 2200 CEST. Samma "söndagskvällstopp" kan ses i tabellen från början av 2017, se länk ovan.

--Larske (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 21.00 (CEST)

Jag har sett att besöksantalet på många communityn historiskt sett brukar toppa på söndagskvällar och ofta även måndagskvällar kring 21–22, vilket säkert ger avtryck här också. Jag gissar spontant på att många har mer ledig tid och mindre att göra då. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 11 oktober 2019 kl. 01.14 (CEST)

Angående lägre klotteraktivitet på fredagseftermiddagar så tippar jag på att det helt enkelt är på grund av att många slutar tidigare på just fredagar. //Vätte (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 01.33 (CEST)

Förmodligen. Och kanske lite morgontrötta om måndagsmorgnarna också, för inte tror jag väl att så många har schemalagd sovmorgon då. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 11 oktober 2019 kl. 02.02 (CEST)

Referensutbyte IV

Ge bort och få källor.

Nästa vecka kan alla sprida ljus i höstmörkret genom att vara givmild. Däremot behöver ingen tömma sin spargris och köpa presentkorgar som den på bilden. Det är referenser till Wikipedias artiklar som överlämnas under nästa veckas tävling. Tävlingen är dessutom särskild lämplig för nybörjare som behöver lite tips var källorna finns. Själva tävlingen med artikelutökningar börjar på måndag men tips kan redan nu läggas upp. Välkomna! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 10 oktober 2019 kl. 15.29 (CEST)

Jag startade min "karriär" som deltagare i olika Veckans Tävlingar just i den första upplagan av Referensutbyte för några år sen, och tyckte den var en bra övning i även det motsatta - att hitta och värdera källor (som man här ger till andra). Så jag håller med om att tävlingen kan passa för nybörjare. Oavsett om man vill få hjälp eller övning i käll-letande. :-)

Jag hoppas att det kommer många deltagare! // Zquid (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 16.07 (CEST)

Det är alltid kul att se nybörjare som är flitiga med att ange källor. Titta gärna in till någon för att ge lite stöd. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 11 oktober 2019 kl. 01.21 (CEST)

Vilka nationer ska få vara med?

Det pågår en principiellt viktig diskussion på Diskussion:Lista över statsvapen om vilka stater som ska få vara representerade i artikeln. Jag ser gärna att fler deltar i diskussionen. Diskussionen där kan även överföras på hur innehållet ska ut i artikeln Lista över nationalflaggor. Stigfinnare (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 21.02 (CEST)

Alltså, den här diskussionen har helt vält över ända. Fokuset ligger på detaljer om hur man definierar en stat, men glömmer helt vad som menas med ett vapen. Listor över länder har vi redan. Det vi borde fokusera på här är vilka som har vapen och vilka dessa är. IP 62.20.170.74 (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 07.57 (CEST)

Den diskussionen är givetvis viktig, men det är också angeläget att inte ta med "stater" som inte har där att göra. Tostarpadius (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 09.44 (CEST)

Ni diskuterar om Kosovo är en stat eller inte. Den diskussionen kunde ni lika gärna ha runt andra listor. En viktigare diskussion relaterad till just denna lista är om Turkiet över huvud taget har ett statsvapen. Vilka andra "stater" i den här listan kan sakna statsvapen? Den frågan har ni fullständigt missat. IP 62.20.170.74 (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 10.30 (CEST)

Man måste kunna diskutera olika saker. Den här gången handlade diskussionen om vad som kan räknas som en stat. Inget hindrar att du startar en ny diskussion om något helt annat. /Ascilto (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 11.02 (CEST)

Medlemmar och sidflyttningar

Jag tycker det är på tiden att medlemmar som har varit på svenska Wikipedia i minst tio år, gjort X antal tiotusen redigeringar och är betrodda av gemenskapen bör kunna få utvidgade rättigheter i att flytta artiklar, listor och kategorier. Det händer titt som tätt att man har för avsikt att flytta sida men blir nekad på grund av (oftast) nån bot har varit för ett X antal år sen och gjort någon mindre ändring på det nya uppslagsordet/kategorinamnet/listnamnet, om det redan existerar. I ren irritation och frustration så brukar jag själv låta den påtänkta flytten rinna ut i sanden och går vidare till nästa artikel istället för att slösa min och administratörernas resurser och tid på att behöva upprätta respektive behandla en anmälan på "Begäran om åtgärder" för såna där simpla skitsaker. Det borde medlemmar som är både betrodda och uppnått viss legitimitet att kunna göra det själva, utan behöva fråga administratörerna som redan har tillräckligt med att göra här! DIEXEL (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 16.42 (CEST)

Det du behöver kunna göra då är att radera sidor. Portugisiskspråkiga Wikipedia har en grupp "Eliminatorer" som kan radera men inte blockera. Här har vi hittills alltid sagt nej till en sådan grupp. Själv ser jag inte varför DIEXEL inte skulle kunna söka och bli beviljad att bli "vanlig" administratör, så jag föreslår att hn lägger en sådan ansökan. Känns det överväldigande, så finns det inget som säger att hn måste ta sig an alla verktyg som hör till. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 17.30 (CEST)

Ja hopp, då kan man slänga det förslaget i soptunnan och fortsätta trilskas med eländet. DIEXEL (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 17.53 (CEST)

Som Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra säger finns det ingen från ovan som säger hur vi ska ha det. Det finns inte heller några tekniska hinder med att t.ex ha en grupp som kan radera, men inte blockera (systemet med grupper och rättigheter är gjort så att det ska gå att kombinera hur som helst).

Problemet är att andra användare på det här projektet är extremt restriktiva med avseende på antal grupper. Det finns ingen brist på diskussioner som visar det beteendet:

• Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/December#Gränssnittsredigerare
• Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-05#autopatrol i egen grupp
• Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2017-04#Autopatrullerade?

Nirmos (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 18.04 (CEST)

Om man nu inte vill tala om sina medanvändares åsikter som ”beteende” och såsom varande ”problemet”, kan man ju säga att det inte funnits konsensus för att införa fler användargrupper. Eller att det funnits konsensus för att inte införa fler användargrupper. Men varför skulle man det, när man själv har rätt och de andra fel? /NH 11 oktober 2019 kl. 18.52 (CEST)

Nirmos Du glömde en diskussion: Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia/Arkiv 2019#Att kunna läsa raderade artiklar - Den frågan tycker jag fortfarande är angelägen och inte så långtgående som att kunna radera artiklar. Däremot. BOÅ överbefolkas inte av flytt-begäranden, så jag håller inte riktigt med om DIEXELS problembeskrivning. /Ascilto (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 19.07 (CEST)

BOÅ överutnyttjas verkligen inte. Det är beklagligt att inte fler går dit just med flyttönskemål. Det har tyvärr uppstått många felaktigheter på det sättet, men ingen användare – inte heller administratörer – har plikter. Jag anser därför egentligen inte att den funktion DIEXEL vill se behövs, men för att underlätta skulle jag kunna tänka mig att tillbakarullare, om det är tekniskt möjligt, dessutom får denna möjlighet, vilket ju förutsätter att man också har tillgång till raderade versioner för att det inte skall uppstå nya fel. Då slipper vi införa en ny grupp. Tostarpadius (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 09.22 (CEST)

Det Tostarpadius föreslår tycker jag låter som en lämplig kompromiss. Deryni (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 19.23 (CEST)

Att godtycklig administratör efter eget huvud skulle dela ut rättigheten att läsa raderade sidor skulle jag se som direkt problematisk. Jag skulle inte ha något emot en förenklad procedur av granskning av åtminstone några erfarna användare. Men den simpla process som finns nu för Rollbacks, ser jag inte som tillräcklig. Den potentiella skada som finns runt att dela ut den rättigheten är oåterkallelig. IP 62.20.170.74 (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 19.34 (CEST)

Jag har ibland tänkt att det hade varit bra om man kunnat skilja mellan olika typer av raderingar, dels sådana där det handlar om irrelevant material och harmlösa oartiklar, dels sådana som rör redigeringar som oundvikligen leder till blockering. Den första gruppen hade väl ändå alla etablerade användare kunnat ha tillgång till utan att det skadat uppslagsverket/gemenskapen? Nu är det kanske ändå så att dessa rättigheter inte självklart hör samman. Skulle det vara tekniskt möjligt att låta tillbakarullare radera omdirigeringar som har högst tre redigeringar istället för endast en? Tostarpadius (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 20.37 (CEST)

Rent tekniskt idag, nej. Det kräver att utvecklarna utvecklar nya typer av rättigheter. En omväg skulle kunna vara att tillbakarullarna lägger en "raderingsorder" hos en robot, som i sin tur utför själva raderingen. Då kan roboten göra kontrollen om det är en omdirigering och om det finns högst tre redigeringar och därefter utföra raderingen eller flytten om det är det man önskar. IP 62.20.170.74 (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 08.52 (CEST)

Hur gör jag en lista med wikidataobjekt från en json med pageid?

Hej, vad vore lättaste sättet att få en lista på Q-koder för en specifik Wikipedia-kategori?

Jag skulle till exempel villa göra en massuppdatering med QuickStatements av Wikidataobjekt som finns inom Wikipedia-kategorin Finlandssvenskar. Jag skulle vill definiera medborgarskap (P27) till Finland (Q33) för utvalda objekt - för det behöver jag en lista på Q-koder, för att sedan kunna definiera ändringarna jag vill göra i en csv-fil, som jag matar in i QuickStatements.

Med en API sökning i category members får jag en JSON med tittel och pageid av alla sidor inom en kategori. Hur konverterar jag på ett vettigt sätt denna JSON till en lista med Wikidataobjekt?

Tack för tips! Robertsilen (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 10.37‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Query (bara utifrån titel, pageid behövs ej). --Vesihiisi (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 10.50 (CEST)

@Robertsilen: Du kan med fördel använda PetScan för detta. Listorna nedan presenteras i HTML, men kan även fås i andra format som JSON om du föredrar det.

• Länk till en fråga som ger en lista på alla artiklar som ligger i kategoriträdet Kategori:Finlandssvenskar, alltså inklusive alla underkategorier. (just nu 1 065 artiklar)
• Länk till en fråga som ger en lista på artiklar som ligger i kategorin Kategori:Finlandssvenskar, men inte i någon underkategori. (just nu 354 artiklar)

I kolumnen längst till höger hittar du Q-numret för det Wikidataobjekt som är kopplat till respektive artikel.

I båda frågorna har jag valt att kräva att artikeln även ligger i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön för att slippa få med artiklar/objekt som inte handlar om människor, till exempel artikeln Finlandssvenskar.

Det är dock inte alla 1 065 objekt enligt listan ovan som saknar medborgare i (P27) = Finland (Q33)

• Länk till fråga som exkluderar artiklar/objekt som redan har medborgare i (P27) = Finland (Q33) (just nu 283 objekt som inte har det)

Du bör dock vara försiktig med att trycka in stora mängder av data med QuickStatements. För fler än hälften av de 283 objekten som inte har medborgare i (P27) = Finland (Q33) finns det något annat medborgare i (P27), till exempel Sverige (Q34) eller Storfurstendömet Finland (Q62633) angivet i objektet. Även Sverige-Finland (Q3279296), Kejsardömet Ryssland (Q34266) och Sovjetunionen (Q15180) förekommer, och det behöver nog undersökas i varje enskilt fall vad som är rätt.

--Larske (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 11.10 (CEST)

@Larske: tack för kommentarerna! PetScan verkar ypperlig för ändamålet. Men hur kör jag en sökning så att jag ser vilket P27-värde dessa objekt redan har? Jag kan förstås öppna enskilda Q-länkar och kolla, men jag tänker att jag skulle villa kolla på alla 1065 wikidataobjekt i tex Excel eller OpenRefine (helst tillsammans med flera P-värden som etnisk grupp och modersmål) och sedan med eftertanke uppdatera dom. Går det att söka dom med Petscan (jag har inte riktigt klurat ut det isf ännu), eller är något annat verktyg bättre?

--Robert (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 09.44 (CEST)

@Robertsilen: Tänk också på att sätta en källa så att andra kan utvärdera om det blivit rätt. Kan du gå igenom manuellt som Larske föreslår är det bra med specifika källor, men minst föreslår jag importerat från Wikimediaprojekt (P143) med svenskspråkiga Wikipedia (Q169514). Kanske någonstans en länk till denna tråd, om det är bästa beskrivningen av vad du gör?

Kategorier på Wp är lite vaga och utan källhänvisning. medborgare i (P27) tänker jag bör tolkas som formellt medborgarskap, men en sådan kategori kan nog betyda flera olika saker. JAGulin (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 13.14 (CEST)

@Jagulin: : Tack! importerat från Wikimediaprojekt (P143) med svenskspråkiga Wikipedia (Q169514) verkar mycket vettigt, samt en länk till denna tråd.

Förutom medborgare i (P27) = Finland (Q33) har jag även avsikt att uppdatera Wikipedia-kategorin Finlandssvenkar på wikidata med etnisk grupp (P172) = finlandssvenskar (Q726673), modersmål (P103) = svenska (Q9027) samt talade, skrivna eller tecknade språk (P1412) = svenska (Q9027).

--Robert (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 09.44 (CEST)

@Robertsilen: För att hämta ut innehåll från Wikidata för olika objekt kan lämpligen Wikidata Query Service användas. Jag har lagt två SPARQL-frågor i Sandlådan, se den här sidan, eftersom jag misstänker att så långa inlägg (frågor) skulle uppfattas som störande här i Bybrunnen och frågorna är tydligen för långa för funktionen som skapa "korta URL:er" ska klara av sin uppgift.

• Den första frågan listar frekvensen av olika medborgare i (P27) bland de 1 061 objekten. (4 av de 1 065 artiklarna i kategoriträdet saknar koppling till något Wikidataobjekt, se här).
• Den andra frågan listar för vart och ett av de 1 061 objekten vilka värden som finns för medborgare i (P27), etnisk grupp (P172) och modersmål (P103). De två sistnämnda egenskaperna saknas som synes för de allra flesta av objekten. Bland inlagda värden finns också fel som att etnisk grupp (P172) för Adolf Erik Nordenskiöld (Q156749) har satts till Sverige (Q34) som inte är någon etnisk grupp (Q41710) istället för svenskar (Q165192) som är en etnisk grupp (Q41710).

Jag vill också instämma i vad Jagulin säger om det vanskliga i att använda en kategoritillhörighet i någon Wikipedia som källa för någon av ovan nämnda egenskaper. Om någon klottrar in att Donald Trump tillhör Kategori:Finlandssvenskar och du skapar en lista över artiklar där den artikeln ingår och fyller i att medborgare i (P27) är Finland (Q33) för Donald Trump (Q22686) har du spridit detta klotter. Men om man ändå använder kategorisering som "källa" är det importerat från Wikimediaprojekt (P143) som bör användas, gärna även med hämtdatum (P813). Att stoppa in en länk till den här eller någon annan diskussionstråd i Wikipedia ser jag däremot som helt meningslöst - här finns inget att hämta som kan verifiera att en viss person har ett visst medborgare i (P27). Det är riktiga källor som bör användas såväl i Wikidata som i Wikipedia!

--Larske (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 11.49 (CEST)

Somatiseringsstörningar

Vi har åtminstone tre artiklar på somatiseringssyndrom: Somatoforma störningar, Somatiseringssyndrom och Konversionssyndrom. De innehåller väldigt liknande beskrivningar, och min fråga är då om dessa borde slås ihop på något sätt eller behållas helt avskilt? De verkar alla beskriva samma fenomen enligt min uppfattning. 37KZ (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 18.36 (CEST)

Jag håller helt med. Det finns möjligen mycket små nyansskillnade. De framgår dock mycket dåligt i de olika artiklarna. Om det finns nyansskillnader, eller om nu någon är en underkategori, tror jag det blir tydligare med att ha en gemensam artikel som kan dela på den stora gemensamma nämnaren och sen ta de små könsskillnaderna för sig.--LittleGun (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 19.07 (CEST)

Det är lite rörigt med interwikilänkarna för dessa artiklar. Så här ser det ut från Wikidatas horisont:

Översikt över ett antal besläktade objekt och dess kopplingar till några språkutgåvor

Språkutgåvor Wikidataobjekt Etikett # svwiki enwiki dewiki frwiki eswiki nlwiki plwiki d:Q936549 somatoforma störningar 36 Somatoforma störningar Somatic symptom disorder Somatoforme Störung Trouble somatoforme Trastorno somatomorfo Somatoforme stoornis Zaburzenia somatoformiczne d:Q19978630 somatiseringssyndrom 19 Somatiseringssyndrom Somatization disorder - Trouble de somatisation Trastorno de somatización Somatisatiestoornis Zaburzenie somatyzacyjne d:Q1374020 somatiseringssyndrom 19 Somatiseringssyndrom Somatization disorder - Trouble de somatisation Trastorno de somatización Somatisatiestoornis Zaburzenie somatyzacyjne d:Q1051355 konversionssyndrom 26 Konversionssyndrom Conversion disorder Konversionsstörung Trouble de conversion Trastorno de conversión Conversiestoornis Zaburzenie konwersyjne d:Q3297888 pain disorder 5 - Pain disorder - - Trastorno por dolor - - d:Q105434 hypokondri 55 Hypokondri Hypochondriasis Hypochondrie Hypocondrie Hipocondría Hypochondrie Hipochondria d:Q844590 dysmorfofobi 42 Dysmorfofobi Body dysmorphic disorder Dysmorphophobie Dysmorphophobie Trastorno dismórfico corporal Stoornis van de lichaamsbeleving Cielesne zaburzenie dysmorficzne d:Q4532199 masshysteri 15 Masshysteri Mass psychogenic illness - Psychose collective Enfermedad psicogénica de masas Massavorming - d:Q1757359 neurocirculatory asthenia 14 - Da Costa's syndrome Cardiophobie - - Syndroom van Da Costa Zespół Da Costy d:Q695954 kroniskt somatoformt smärtsyndrom 11 Kroniskt somatoformt smärtsyndrom Psychogenic pain Somatoforme Schmerzstörung Douleur psychogène Dolor psicogénico Pijnstoornis - d:Q7256349 Psychogenic pruritus 1 - Psychogenic pruritus - - - - - d:Q10673523 somatoform autonom dysfunktion 1 Somatoform autonom dysfunktion - - - - - - d:Q2182344 Delusional disorder, somatic type 1 - - - - - Somatische waan - d:Q1858000 undifferentiated somatoform disorder 1 - - - - - Ongedifferentieerde somatoforme stoornis - d:Q9394941 Psychogenic alopecia 1 - - - - - - Łysienie neurotyczne

Till att börja med borde nog somatiseringssyndrom (Q19978630) som är ett botskapat Wikidataobjekt som bara är kopplat till Somatiseringssyndrom slås ihop med somatiseringssyndrom (Q1374020).

Sen finns det "korskopplingar" i form av i Wikipedia angivna interwikilänkar mellan till exempel en:Somatization disorder och de:Somatoforme Störing. Om man får tro Wikidata är dock såväl somatiseringssyndrom (Q1374020) som konversionssyndrom (Q1051355) en underklass till (P279) till somatoforma störningar (Q936549) och somatoforma störningar (Q936549) är alltså ett "bredare" begrepp. Det finns ytterligare elva objekt som är underklass till (P279) till somatoforma störningar (Q936549), se den här sökningen. Jag har lagt dem sist i tabellen ovan.

--Larske (diskussion) 11 oktober 2019 kl. 19.17 (CEST)

Mitt förslag blir då att behålla Somatoforma störningar och omdirigera de två andra artiklarna dit, eftersom det verkar vara det gemensamma namnet för dessa tillstånd. Är det okej? 37KZ (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 21.19 (CEST)

Jag tycker det. I synnerhet om info som inte är gemensam i artiklarna framgår så att både Somatiseringssyndrom och Konversionssyndrom nämns och förklara/nyanskullnadsynliggörs.--LittleGun (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 22.24 (CEST)

Absolut. En nyans hos konversionssyndrom är att det rör sig om neurologiska symtom, alltså symtom som medför förlorad kroppsfunktion, exempelvis blindhet, förlamning eller förlorad känsel. 37KZ (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 18.24 (CEST)

Lista rödlänkar på en sida?

Jag vill hitta rödlänkar på en sida och gjorde denna PetScan. Helt enkelt "linked from" sidan och under Output "Show redlinks" (och "only main space"). Utan redlink-alternativet så verkar den lista blålänkar som väntat.

Med redlinks ikryssat så väntade jag mig både blå och röda länkar från den sidan. Det som i stället verkar hända är (att inga blå finns och) att de röda länkar som listas är från de tidigare listade sidorna (alltså att de går ett steg ner i trädet) men inte den direkta sidan. Birgit Angmar-Månsson finns inte i listan, men däremot Testfilm Mai Zetterling Island som är rödlänk på Mai Zetterling. Är detta logiskt? Finns det något sätt att få ut det jag ville?

Jag överlistade den genom att införa ytterligare ett led i kedja, så att den tittar på avsedd sida, men ett bättre sätt?

Funderar också: Det är möjligt att dölja redirects i PetScan, men går det att i stället lägga "slutpunkten" till listan? JAGulin (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 13.05 (CEST)

Jag har gjort en fråga i Quarry för att få en lista med de länkar från sidan Wikipedia:Projektkontoret/Vem är hon (pageid 3900774) som går till artikelnamnrymden (ns 0) men som är röda eftersom det ännu inte finns någon artikel med motsvarande titel.

• Länk till Quarry-frågan

Just nu ger den 1 675 1 682 resultat och jag la en kopia i Sandlådan, se den här sidan.

--Larske (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 18.08 (CEST)

Det går att lägga till

mw.loader.load( mw.config.get( 'wgScript' ) + '?title=Anv%C3%A4ndare:Nirmos/RedlinksOnPage.js&action=raw&ctype=text/javascript' );

på Special:Min sida/common.js och

@import "/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Nirmos/RedlinksOnPage.css&action=raw&ctype=text/css";

på Special:Min sida/common.css. Det lägger till en knapp i samma meny som "Flytta" som heter "Rödlänkar". Knappen visas bara om det finns minst en rödlänk på sidan. När du klickar på knappen dyker det upp en dialogruta som dels innehåller en numrerad lista med klickbara länkar till de rödlänkar som finns på sidan, dels en textruta som innehåller wikitext för samma lista som är lämplig att kopiera in i t.ex en sandlåda. Det finns även en knapp för att markera den wikitexten. När du är klar klickar du var som helst utanför dialogrutan för att stänga den. Nirmos (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 19.55 (CEST)

@Larske: Tack för SQL och förklaring. 1682 var antalet jag fick med min omväg också. Då förstår jag att SQL är vägen att gå och antar att det är feltänk i PetScan. Jag testade din Quarry omskriven med LEFT JOIN för att bli enklare, men tråkigt nog var det långsammare.

@Nirmos: Tack för en snygg lösning som gör det enkelt tillgängligt på alla sidor. Jag tänkte fråga i vilket sammanhang du använder funktionen, men ser att den är ny och kanske skriven speciellt för mig. Extra tack! I första hand var jag ute efter att löpande kontrollera antalet och i förlängningen kanske en sökning för att hitta existerande sidor med liknande namn, så den manuella vägen passade mig lite sämre i detta fall. JAGulin (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 08.53 (CEST)

Mystisk mall

En mystisk {{ern}} med två träffar dök upp i min lista. Jag kan inte se att den funnits på svWp eller enWp. Någon som känner igen den eller förstår vad som är avsikten? Visserligen lätt att ta bort, men kanske någon vet bättre? JAGulin (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 13.05 (CEST)

Jag tror Användare:Paracel63 råkat trycka på båda tangenterna e och r där det bara skulle varit ett e i Mall:en. (diff, diff) F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 13.30 (CEST)

 Fixat Av sammanhanget framgår att det är frågan om språkmallningen (engelska) ("en" omdirigerar här till "en ikon") för en publikation. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 13.45 (CEST)

Tack! Jag tittade för snabbt för att förstå sammanhanget, att det var en publikation på engelska anade jag, men tänkte då att det kanske var en mall som också "slunkit med" från enWp. Eftersom mallen nu är borta kan jag nämna att det var [8] och [9] som fixade. Införandet var några år bakåt i tiden, så säkert att skylla på ett tangentbord som kasserats nu. Fallet löst! :) JAGulin (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 08.55 (CEST)

Moray Firth - merge?

Would you please have a look at Moray Firth (flodmynning i Storbritannien) and Moray Firth - are they the same thing / should they be merged. (Hint: yes, as far as I can see). thx --Tagishsimon (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 18.37 (CEST)

Moray Firth (flodmynning i Storbritannien) is a bot-created article about the mouth of the firth. That article is a duplicate or not relevant. Thanks. Edaen (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 18.41 (CEST)

 Fixat - thanks Edaen --Tagishsimon (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 15.11 (CEST)

H-index

Det pågår en diskussion om relevans och allmänintresse av att ta med uppgift om H-index i artiklar om akademiker på Diskussion:Åsa Wikforss#H-index. Välkommen dit om du har synpunkter. / Anhn (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 06.52 (CEST)

Brough Ness - probably merge needed

(I should explain, I'm curating Scottish locations on wikidata...) Please have a look at Brough Ness (udde) and Brough Ness. They seem to be about the same thing. Can they be merged, or is there a reason to keep them distinct. thanks --Tagishsimon (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 15.09 (CEST)

The bot-created duplicate has been deleted. Murmeldjuret (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 16.31 (CEST)

Säkerhetspolisen, Wikipedia och Google

Jag läser på svt.se om att någon lagt in falska uppgifter i vår artikel om Säkerhetspolisen och att dessa kopierats av Google. Wikipedia-artikeln rättades raskt men spåren i Google s ruta ligger kvar, när jag nu själv kollar. Kanske plats för ett auktoritativt uttalande om hur Wikipedia fungerar. Halvlåsning av artikeln om Säkerhetspolisen är kanske också befogad. Roufu (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 16.08 (CEST)

Halvlåsning behövs inte. Inget har hänt i den artikeln sedan Svensson1 fixade klottret efter 23 minuter klockan 2 på natten. Dock kan wikimedia kanske gå ut med ett pressmeddelande och förklara hur wikipedia fungerar och även påpeka att flera personer (jag vet minst 3) under några dagar nu har anmält felet till Google men inget har hänt. Skjut över problemet till de som inte rättar till det. Adville (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 16.16 (CEST)

Google har visst åtgärdat det löste jag nu på fb. Dock behövs nog fortfarande ett pressutskick som förklarar hur det fungerar för flera tror fortfarande att det var kvar på Wikipedia tills nu och att det inte var google som var problemet. Adville (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 17.22 (CEST)

Jag vill inte hindra någon att skicka ett pressmeddelande. Men, massmedia har varit väldigt tydliga med att det är Googles sammanställning som haltar och att det beror på en felaktighet på Wikipedia som bara varade ett par timmar. Är det någon som missat det tror jag inte pressmeddelande hjälper. Men det kanske finns andra poäng att reagera.LittleGun (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 17.38 (CEST)

Var det något särskilt skäl till att användarnamnet och redigeringskommentaren doldes, men inte den inlagda texten? Jag har i alla fall dolt även den – med tanke på att tongångarna ansluter sig till den i högerextremistiska kretsar populära myten om en judisk sammansvärjning som syftar till världsherravälde, tycker jag att det känns anstötligt att ha det liggande kvar – och vad kanske är värre, jag misstänker att många läsare delar den uppfattningen. / Ternarius_D 14 oktober 2019 kl. 17.57 (CEST)

Många läsare? Varför skulle vi ha en stor andel extremister som tar del av våra artiklar? Tostarpadius (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 18.02 (CEST)

Nu får du nog förklara dig, Tostarpadius. Jag skrev att jag "tycker […] att det känns anstötligt att ha [inlägget] liggande kvar – och vad kanske är värre, jag misstänker att många läsare delar den uppfattningen", med andra ord, jag misstänker att många läsare tycker att det känns anstötligt att ha en editering med antisemitisk anknytning liggande kvar. Kan du förklara för mig vad som är extremistiskt i det? / Ternarius_D 14 oktober 2019 kl. 18.11 (CEST)

Jag tycker det är rätt uppenbart på vilket sätt Tostarpadius fick fel syftning när han läste. Och att felläsningen inte är helt orimlig, när det presenteras två olika åsikter, om vilka det båda kan sägas att det vore mindre bra om de omfattades av många läsare.

andejons (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 18.41 (CEST)

Jo, jag inser nu hur du menar, andejons. Jag blev "hemmablind" – eftersom jag visste vad jag menade, såg jag aldrig den alternativa tolkningen. Vad jag menade var alltså att jag misstänkte att många läsare delade min uppfattning, inte att många läsare delade den uppfattning som framfördes i inlägget. Jag ber Tostarpadius om ursäkt för mitt omotiverade, irriterade inlägg. / Ternarius_D 14 oktober 2019 kl. 19.00 (CEST)

Tack, Ternarius, för förtydligandet! Det var orden om att det är värre som ledde mig på villospår vid tolkningen. Tostarpadius (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 23.48 (CEST)

Lätt att bli hemmablind av sin egen text, Ternarius. Får nog också hålla med LittleGun om pressmeddelandet. De som bara läser rubriker på fb kommer aldrig att se vad som står i texten och då spelar det ingen roll att ge ut ett pressmeddelande. Adville (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 19.44 (CEST)

Det du skriver, Adville, förefaller förfärande uppgivet. Vi är ju i ordbranschen och då måste man - trots allt - tro på att kommunikation är möjlig. Utan den förtröstan vore all vår möda ganska meningslös. /Ascilto (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 20.14 (CEST)

Ascilto, jag upprepar vad jag skrev till Ternarius i inlägget ovan: "Lätt att bli hemmablind med sin egen text". Jag vet vad jag menade, men när jag läser det efter din kommentar så ser jag hur negativt det låter. Inte riktigt så jag menar, tror jag, även o. Jag just i skrivögonblicket tönkte på de som bara svarade på rubriken. Dock är det ju bra om wikipedia syns i medierna och förklarar när vi har chansen så att fler kan berätta för de som inte läser allt hur det fungerar... för kommentarerna som skrivs till dem läser de. Nästa gång skall jag vara mindre snabb att skriva. Tack för påpekandet. Mvh Adville (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 20.40 (CEST)

Men du har rätt i att Facebook är mycket ytligare och snabbare än vad Wikipedia är (om det var något sådant du syftade på). Där finns inte vår diskussionskultur, folk tar närmast illa upp om man startar en diskussion i deras tråd. Facebook är en klick- och gilla-kultur. /Ascilto (diskussion) 14 oktober 2019 kl. 20.47 (CEST)

1. Det är ju Google som är problemet när de är så sega att uppdatera ny information. 2. Att ge ut ett pressmeddelande är ju späda på för vandalen, det är tillräckligt löjligt att ens media tog upp det men vad gör de inte för att få de extra klicken... DIEXEL (diskussion) 15 oktober 2019 kl. 06.08 (CEST)

Instämmer med DIEXEL. Det är inte första gången som media snappar upp en klotterattack. /Mvh Vostok (disk.) 15 oktober 2019 kl. 13.02 (CEST)

Byta rad

Jag försöker använda en mall som listar teaterroller, men har stött på patrull när den inte vill byta rad på alla parametrar. Kan någon vänlig själ kika på min sandlåda och förklara hur jag skall gå till väga? Lantgård (diskussion) 15 oktober 2019 kl. 21.14 (CEST)

 Fixat. Du hade råkat göra ett mellanslag i radavdelaren. Alltså så här: "| -", då funkade det inte. Det här: "|-", det funkade. Sånt kan man bli tokig på!--LittleGun (diskussion) 15 oktober 2019 kl. 21.26 (CEST)

Avsnittet "Avlidna" i årsartikeln om 2019

Vad tycker gemenskapen om avsnittet för avlidna i årsartikeln om 2019? J 1982 la så att artikeln om de som har avlidit under 2019 ska speglas i årsartikeln, problemet blir ju att avsnittet för avlidna blir för stor, att varje månad får H2 i rubrik(!) och månaderna är i fel ordning. Det ser inte så bra ut enligt min mening. Är det inte bättre som det var i andra årsartiklar där man bara valde ut de mest framträdande personerna som har avlidit under respektive år? DIEXEL (diskussion) 16 oktober 2019 kl. 17.27 (CEST)

Det ser uselt ut, och dessutom missförstår läsarna detta med mallen och försöker lägga in ny avlidna kors och tvärs.Yger (diskussion) 16 oktober 2019 kl. 17.44 (CEST)

Årsartiklarna ska vara en översiktlig sammanfattning av året och inte en förteckning av allt som hänt. Det innebär att bara de mest framträdande/kända personerna som avlidit ska vara med, vill man ha en fullständig förteckning finns kategorin Kategori:Avlidna 2019. Thoasp (diskussion) 16 oktober 2019 kl. 18.06 (CEST)

Jag instämmer med övriga. Avsnittet om avlidna tar över artikeln fullständigt när det borde vara en översikt. Återställ i enlighet med hur det sett ut i tidigare årartiklar och behåll en länk till huvudartikeln Avlidna 2019. /Ariam (diskussion) 17 oktober 2019 kl. 11.49 (CEST)

Instämmer med övriga. Vill också påminna om att för Avlidna 2018 blev nödvändigt att dela artikeln eftersom det stora antalet referenser knäckte gränsen för hur mycket mallkod som får finnas i en artikel, se Diskussion:Avlidna 2018#Mallar i stor artikel. Risken är nog stor att det händer igen och då skulle problemet sprida sig till årtalsartikeln. Plumbum208 (diskussion) 17 oktober 2019 kl. 13.40 (CEST)

Just det problemet borde man kunna kringgå genom att strunta i mallarna. IP 62.20.170.74 (diskussion) 17 oktober 2019 kl. 15.04 (CEST)

Det är nog inte särskilt stor risk då webbref- och tidnings-mallen (som orsakade problemet förra året) inte använts i alls lika stor utsträckning 2019. /Ariam (diskussion) 17 oktober 2019 kl. 15.12 (CEST)