Wikipedias utvalda innehåll kan vara välskrivna artiklar, förklarande bilder eller fördjupande listor. Alla har de gemensamt att de visar det finslipade resultatet av de samarbeten som driver Wikipedia.
Allt utvalt innehåll genomgår en grundlig granskningsprocess av Wikipedias användare. Om du är registrerad användare får du lägga din röst på någon av de artiklar som nomineras just nu.
En liten guldstjärna () strax höger om rubriken på en sida indikerar att sidan du besöker är utmärkt. En liten blå stjärna () betyder att den är bra. Dessutom finns en liten grön stjärna () som utgör de rekommenderade artiklarna. Rekommenderade artiklar har av enskilda användare ansetts vara läsvärda och ha en bra täckning av artikelämnet. De har alltså, till skillnad från de utmärkta och bra artiklarna, inte varit föremål för någon omröstning.
En fjäder är en utväxt från en fågels hud, bestående av proteinet keratin. Fåglar är de enda nu levande djur som har fjädrar och de flesta fåglar har dem över hela kroppen, förutom på benen, näbben och orbitalringen. Fågelns fjädrar är en förutsättning för att den ska kunna flyga men de fungerar även som värmeisolering. Fågelns alla fjädrar kallas tillsammans för fjäderdräkt. Den gemensamma termen för handpennor, stjärtpennor och täckfjädrar är konturfjädrar eller ibland flygfjädrar.
Fjädern växer inuti ett rörformat utskott som sitter fast i en fjädersäck i huden. När fjädern är färdigväxt spricker röret och faller av, utan smärta för fågeln. Antalet fjädrar på en fågel varierar, främst på grund av fågelns storlek. En ladusvala har cirka 1 500 fjädrar och en sångsvan cirka 25 000. Oavsett fjädrarnas antal ingår de i vissa definierade typer och fjäderpartier. ► Läs mer
Ḥasan Ibn al-Haytham (965-1040), latiniseret som Alhazen, var en muslimsk araber, matematiker, astronom og fysiker i Den Islamiske Guldalder. Han ydede betydelige bidrag til særligt forståelsen af synssansen og optikkens principper og omtales som "faderen til moderne optik". Hans mest indflydelsesrige værk er Optikkens Bog. Alhazen skrev også om filosofi, teologi og lægevidenskab.
Alhazen var den første, der forklarede, at synet optræder, når lys reflekteres fra et objekt og passerer ind igennem øjnene. Han var også den første der demonstrerede at synet bliver opfattet i hjernen og ikke i øjnene. Alhazen var en tidlig fortaler for princippet om at en hypotese skal understøttes af eksperimenter baseret på bekræftede procedurer eller matematisk bevis - en tidlig pioner inden for den naturvidenskabelige metode fem århundreder inden renæssancen. ► Læs mere
Lejdtrafiken, eller Göteborgstrafiken var den sjöhandel som Sverige under andra världskriget bedrev till och från Göteborg. Efter att Tyskland ockuperat Danmark och Norge9 april 1940 hade Sverige avskurits från handel västerut, och led därmed brist på olika varor, bland annat olja som var en nödvändighet för Sveriges försvarsförmåga. Tyskland hade lagt ut en minspärr som även bevakades med flotta och flyg, Skagerakspärren, och Storbritannien hade på sin sida upprättat en blockad mot Tyskland och tyskockuperade länder. Sverige låg därför innanför dubbla blockadlinjer, och riskerade att bli helt beroende av Tyskland. Först efter omfattande förhandlingar med de båda krigförande sidorna kunde trafiken komma till stånd.
Flera krav behövde dock uppfyllas för att den skulle tillåtas. Bland annat var fartygen tvungna att genomgå kontroller av båda sidor, och antalet passager var tvunget att vara samma i båda riktningar. Vid flera tillfällen orsakade krigets händelser konflikter mellan Sverige och de krigförande, vilka ledde till att trafiken periodvis stoppades. Sammanlagt gjordes 459 resor genom spärren av 79 fartyg, av vilka tio fartyg sänktes. Handeln var mycket viktig för Sveriges försörjning under krigsåren, även om den endast omfattade en liten del av Sveriges fredstida import. ► Läs mer
_2.png){kind=small}
