Hilma af Klint

Från Wikipedia
Hilma af Klint
Hilma af Klint före 1902.
Född26 oktober 1862
Solna församling, Stockholms län
Död21 oktober 1944 (81 år)
Danderyd, Stockholms län
BegravningsplatsGalärvarvskyrkogården[1]
kartor
Konstnärskap
År aktivfrån 1880-talet
Fältmålarkonst
Motivgeometriska motiv
UtbildningKonstakademien (1882–1887)
Rörelseabstrakt måleri
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Hilma af Klint (rikssvenskt uttal: [ˈɑːv ˈklɪnːt]), född 26 oktober 1862[2] på Karlbergs slott i Solna församling, Stockholms län, död 21 oktober 1944 i Danderyd, Stockholms län, var en svensk målare, teosof och pionjär inom abstrakt måleri.[3]

af Klints systematiska målningar kan sägas vara ”visuella representationer av komplexa filosofiska idéer och andliga begrepp”.[4] af Klint är en av de konstnärer som först långt efter sin död uppmärksammats och fått erkännande.[5]

af Klints liv har filmatiserats i dokumentärfilmen Bortom det synliga (2019) och i dramafilmen Hilma (2022). Den senare regisserades av Lasse Hallström, och i filmen gestaltas af Klints person av Tora Hallström och Lena Olin.[6]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Familj och uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Hilma af Klint föddes den 26 oktober 1862 på Karlbergs slott.[7] Hon var dotter till kommendören Fredrik af Klint och Andrietta Mathilda, född Sontag, samt sondotter till viceamiralen och sjökartografen Gustaf af Klint.[8] Hon växte upp i en familj av sjöofficerare och kartografer, och tillhörde ätten af Klint.[9] Hon tillbringade sommarmånaderna på gården Hanmora på Adelsö i Mälaren under sina barndomsår.[7]

Hon visade tidigt upp konstnärliga talanger.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

1880 börjar hon studera vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) och utbildar sig i porträttmåleri under Kerstin Cardon. Under perioden 1882–1887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm. I slutet på 1800-talet var det ovanligt för kvinnor i Sverige att utbilda sig på de högre utbildningarna. Konstakademien hade accepterat de första kvinnliga studenterna år 1849, och där öppnades den så kallade ”Fruntimmersavdelningen” för 18 kvinnliga elever år 1864.[10]

af Klint avslutade sina studier med goda betyg, och fick som stipendium tillgång till en ateljé i det så kallade ”Ateljébyggnaden”, som Kungl. Konstakademin ägde på Hamngatan 5, i korsningen mellan Hamngatan och Kungsträdgården.

Spiritism[redigera | redigera wikitext]

af Klint i sin ateljé, ca 1895.

Vid 17 års ålder, år 1879 började af Klint delta i spiritistiska seanser. Tre år senare (1882) drog hon sig dock ur rörelsen, eftersom hon bedömde att den inte var helt seriös.[källa behövs] Hilma af Klints andliga sökande gjorde att hon sökte sig till ett flertal filosofiska riktningar. Hon gick med i det Teosofiska Samfundet redan vid dess grundande i Sverige 1889, och var dessutom senare nominerad som tilltänkt ordförande. Hilma af Klint deltog i teosofernas världskongress i Stockholm 1913. Hon finns även med i anteckningarna hos Rosenkreutzarna. Under 1896–1897 var hon medlem i Edelweissförbundet.[11][12]

Tillsammans med fyra andra medlemmar gick hon ur Edelweissförbundet och bildade gruppen De Fem. Medlemmarna var Anna Cassel, Cornelia Cederberg, Mathilda Nilsson och Sigrid Hedman. Under perioden 1896–1907 träffades de för spiritistiska sammankomster över vilka de förde anteckningar i sammanlagt åtta böcker.[13] De läste och studerade Nya Testamentet med påföljande seanser där Sigrid Hedman kanaliserade andar och gruppens medlemmar utförde olika övningar, exempelvis automatisk teckning. Det ingick i hennes andlighet att äta vegetariskt, studera teosofi och meditera.[14] Denna tioårsperiod blev för Hilma af Klint en förberedelseperiod för hennes senare andligt baserade måleri, och resulterade i att hon under år 1906 målade sin första abstrakta serie med 26 målningar. År 1907 upplöstes gruppen De Fem, men Hilma af Klint samlade andra kvinnor runt sig vilka hjälpte henne med utförandet av de abstrakta tavlorna. Bland dessa känner vi idag till Anna Cassel, Gusten Andersson, frk Henström, Helene Westerberg, Inga Jehander, Alma Arnell, Lotten Rönquist, Sigrid Lancén och Thomasine Andersson.[15] Den senare var sjuksköterska åt Hilma af Klints sjuka mor, och de två kvinnorna kom att stå varandra mycket nära för resten av livet.[16] Från och med 1906 ägnade sig Hilma af Klint åt abstrakt/andligt måleri fram till sin bortgång 1944.

Steiner och teosofi[redigera | redigera wikitext]

1917 tog Hilma af Klint sin nya ateljé på Munsö i bruk. Den uppfördes invid hennes sommarhus ”Furuheim” på Bona fideikommiss. 1918 flyttade Hilma af Klint till Furuheim med sin mor. Efter att modern avlidit 1920, flyttade Hilma af Klint till Helsingborg över vinterhalvåret. Hon delade nu våning med moderns sjuksköterska Thomasine Andersson. Hilma af Klint och Thomasine Andersson kom att bli oskiljaktiga vänner livet ut. De båda vistades årligen i Dornach i Schweiz mellan åren 1920 och 1930, där Hilma af Klint i de antroposofiska arkiven förgäves sökte svar på betydelsen av sina verk Målningar till Templet.[källa behövs]

Där träffade hon åter Rudolf Steiner. Hilma af Klint och Rudolf Steiner hade mötts för första gången 1908, när han var på besök i Stockholm. Rudolf Steiner hade då besökt Hilma af Klint i hennes ateljé och fått se de första serierna av Målningarna till Templet. Noterbart är att huvuddelen av dessa målningar alltså målades drygt fem år innan antroposofin grundades. Rudolf Steiner (år 1908 fortfarande teosof) var dock icke förmögen att tolka målningarna, tvärtom ställde han sig tvivlande till hennes måleri och nämnde att ingen under de kommande 50 åren skulle komma att förstå dem.[17]

Rudolf Steiner hade grundat det Antroposofiska Sällskapet 1913 i Stuttgart. Goetheanum i Dornach är alltsedan 1913 antroposofernas internationella högsäte. Där hade Rudolf Steiner under sju år redigerat Goethes färglära, vilken Hilma af Klint var mycket intresserad av.

I Hilma af Klints målningar under perioden 1906–1920 återfinns inga impulser från Rudolf Steiner.[källa behövs] Efter att hon studerat Goethes färglära, började Hilma af Klint från 1921 dock måla i ”flytande färger”, vilken därefter blev hennes måleriform livet ut. Hos många andra samtida konstnärer kan man dock tydligt urskilja impulser från Rudolf Steiner. Professorn i konstvetenskap Dan Karlholm menar att Hilma af Klint inte var en antroposofisk målare eller ens bara en abstrakt modernistisk konstnär. Enligt honom har hennes esoteriska bilder en egen särpräglad, snarast ultramodern, stil.[18] Om någon klassificering skall ske, är väl Hilma af Klint att anse som en teosofisk konstnär.[källa behövs]

Sista år[redigera | redigera wikitext]

1935 flyttade Hilma af Klint och Thomasine Andersson till Lund, där Thomasine Andersson avled fem år senare. 1944 flyttade Hilma af Klint till sin kusin Hedvig af Klint som hade en villa i Djursholm utanför Stockholm. Hilma af Klint avled under hösten 1944 i sviterna av en trafikolycka.[19]

Konstnärskap[redigera | redigera wikitext]

Tidigt målande[redigera | redigera wikitext]

Anteckningsbok, 2–11 juli 1919.

Efter avslutade studier fick hon tillgång till en ateljé i ”Ateljébyggnaden”, som hon delade med två andra konstnärer; Alma Arnell och Lotten Rönquist. Fastigheten var dåtidens kulturella centrum i Stockholm. I samma byggnad låg även Blanchs Café och Blanchs konstsalong, där striden stod mellan Kungl. Konstakademins konventionella konstsyn och Konstnärsförbundets franskinspirerade oppositionsrörelse.

Bokomslaget till Lille Lapp-Natti, tredje upplagan 1912.

Hilma af Klint försörjde sig bland annat som porträtt- och landskapsmålare med verk utförda i olja eller akvarell. Hon höll flera utställningar, bland annat på Blanchs konstsalong och medverkade i Konst och industriutställningen i Norrköping 1906, Lundautställningen 1907, Föreningen Svenska Konstnärinnors utställning på Konstakademien 1911, Baltiska utställningen 1914, samt i flera av Konstföreningen för södra Sveriges utställningar.

1904 utkom Laura Fitinghoffs barnberättelse Lille Lapp-Natti och hans fostersystrar,[20] med tio illustrationer av Hilma af Klint.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Efter tjugo år som en förhållandevis traditionell konstnär, började Hilma af Klint 1906 att arbeta med ett abstrakt och symboliskt formspråk utifrån inspiration från framför allt teosofin [21] och rosenkreuzfilosofin och senare antroposofin. Hennes abstrakta måleri förebådade konstnärer som Vasilij Kandinskij, Piet Mondrian och Kazimir Malevitj.[22] Hon kom dock aldrig att ha någon kontakt med de etablerade abstrakta modernisterna på kontinenten.[23]

Hilma af Klints centrala verk är serien Målningarna till Templet, som hon skapade under åren 1906–1915. De består av 193 målningar, uppdelade i ett antal serier.[23] Mellan november 1906 och april 1908 (18 månader) skapade hon de första 111 målningarna.[23] Hon kallade denna form av skapande för ”mediumistiskt”. Hon beskrev att hon i detta skapande hade varit ledd av en andlig dimension och att hon enbart var ett medium:

” Bilderna målades genom mig direkt, utan föregående teckning och med stor kraft. Jag hade ingen aning om vad bilderna skulle framställa och ändå arbetade jag fort och säkert utan att ändra ett penseldrag.[23] „

Den främsta serien från den första perioden är De tio största, en serie gigantiska tavlor, ungefär 2,40 x 3,20 meter, som hon målade 1907. De representerar livets olika stadier, från barndomen till ålderdomen. Efter ett uppehåll mellan åren 1908–1912 tillkom ytterligare 82 målningar till verket.[23] Från oktober 1914 till mars 1915 målade hon serien Svanen, som består av 24 mer eller mindre abstrakta målningar föreställande kampen mellan en vit och en svart svan.

  • Svanen No 16, Serie SUW, Grupp 9, 1915.
    Svanen No 16, Serie SUW, Grupp 9, 1915.
  • Svanen nr 17, Serie SUW, Grupp 9, 1915.
    Svanen nr 17, Serie SUW, Grupp 9, 1915.
  • Svanen No 18, Serie SUW, Grupp 9, 1915.
    Svanen No 18, Serie SUW, Grupp 9, 1915.

Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler som kan tydas. Verken kan således ”avläsas”, som budskap från, eller som ”portaler” till, en annan dimension.[24] Svanen representerar till exempel det översinnliga, och står för fullbordan inom den alkemiska traditionen.[24] Duvan, en annan serie inom Målningarna till Templet, representerar den Den Helige Anden och kärleken. Återkommande motiv är snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling.[24] Även färgvalet är symboliskt: blått representerar det ”kvinnliga”, och gult det ”manliga”.[24] Mellan, eller runtomkring, dessa två färger förekommer ofta rosa eller rött, som står för sinnlig/andlig kärlek.[24]

Från 1920 och framåt[redigera | redigera wikitext]

Vete och malört, 1922.

Efter 1915, när verket Målningarna till Templet var avslutat, uppvisar Hilma af Klints måleri en större tematisk variation. Från och med 1920 till 1941 målade hon främst i akvarell.[23] Hon fortsatte måla abstrakt, men i mindre format än Målningarna till Templet. Hon målade bland annat en serie formstudier av de olika religionerna, samt avbildningar av fåglar, växter och mineraler på det esoteriska planet. I denna senare period av hennes liv kan man även avläsa en viss påverkan av antroposofiska konstnärsteorier i vissa av hennes akvareller.[25] Hilma af Klint sökte själv förstå de mysterier hon upplevde att hon kommit i kontakt med genom sitt måleri. Idoga och seriösa försök till trots, kom hon dock aldrig till insikt.[källa behövs] Hilma af Klint förde noggranna anteckningar om sina tankar, studier och frågeställningar hela livet igenom. Hennes antecknings- och skissböcker uppgår till 124 stycken, omfattande omkring 26 000 sidor.

Hilma af Klint målade över 1 200 verk men hon visade sällan upp sina abstrakta målningar offentligt. Ofta påstås det att hon aldrig gjorde det under sin livstid för att tiden inte var mogen, men detta är ifrågasatt.[26] Bland annat finns det belägg för att hon ställde ut abstrakta verk på en andlig konferens i London 1928.[26] Hon testamenterade sina abstrakta verk till brorsonen, viceamiral Erik af Klint, som grundade Stiftelsen Hilma af Klints Verk 1972. Det har ofta sagts att hon i sitt testamente ska ha uppgett att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän tjugo år efter hennes död, men detta påstående finns inte med i hennes faktiska testamente.[26] Dock skulle det ta cirka 40 år efter hennes död innan verken ställdes ut och under den perioden var det bara ett fåtal personer som kände till målningarnas existens. 1970 erbjöds Moderna museet i Stockholm hela hennes samling som gåva, men museet avböjde.[27] Under 1980-talet forskade Åke Fant om hennes konst. Internationellt presenterades hennes konst första gången av Åke Fant på NORDIK-konferensen i Helsingfors 1984.

Genombrott och förvaltande av verk[redigera | redigera wikitext]

Två år senare, 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning, The Spiritual in Art, Abstract Painting 1890–1985, i Los Angeles.[28] Denna utställning kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott. I och med en separatutställning på Moderna Museet i Stockholm startade en ny fas i af Klints konstnärliga arv. Det är den mest omskrivna utställningen i Moderna Museets historia och gjorde af Klints konstnärskap till ett välkänt namn världen över.[29]

Sedan 1972 förvaltas hennes abstrakta verk, tillsammans med alla antecknings- och skissböcker, av Stiftelsen Hilma af Klints Verk.[13] Moderna museet[30] i Stockholm har ett rum tillägnat Hilma af Klint i den permanenta utställningen, där de visade verken byts ut med regelbundenhet. Hon finns även representerad vid bland annat Nationalmuseum[31], Kungliga biblioteket[32], Sjöhistoriska museet[33], Nordiska museet[34], Postmuseum[35] i Stockholm och Uppsala universitetsbibliotek[36]

I populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

Hilma af Klints konst inspirerade Acne Studios till deras klädkollektion sommaren 2014.[37]

I filmen Personal Shopper av Olivier Assayas från 2016 som fick pris för bästa regi vid filmfestivalen i Cannes 2016, presenteras Hilma af Klint och hennes arbete.[38]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

  • Ett bildcollage
  • Urkaos, nr 2, serie WU, Grupp 1, 1906
    Urkaos, nr 2, serie WU, Grupp 1, 1906
  • De tio största nr 3 Ynglingaåldern, Grupp 4, 1907
    De tio största nr 3 Ynglingaåldern, Grupp 4, 1907
  • De tio största nr 10 Ålderdomen, Grupp 4, 1907
    De tio största nr 10 Ålderdomen, Grupp 4, 1907
  • Altarbild nr 1, Grupp 10, 1907
    Altarbild nr 1, Grupp 10, 1907
  • Nyckeln till hittills-varande arbete, Serie WU/Rosen, nr 5, Grupp 3, 1907
    Nyckeln till hittills-varande arbete, Serie WU/Rosen, nr 5, Grupp 3, 1907
  • Sjustjärnan, Grupp 4, nr 14, 1908
    Sjustjärnan, Grupp 4, nr 14, 1908
  • Buddhas ståndpunkt i jordelivet, serie 11, nr 3a, 1920
    Buddhas ståndpunkt i jordelivet, serie 11, nr 3a, 1920
  • Greve Magnus Ruuth
    Greve Magnus Ruuth

Utställningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskagravar.se, af Klint, Hilma, läs online, läst: 25 maj 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Hilma af Klint i Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv
  3. ^ (engelska) What Was the First Abstract Artwork?, Abigail Cain, Artsy.net, 2017-03-31
  4. ^ ”Om Hilma af Klint”. https://www.hilmaafklint.se/om-hilma-af-klint/. Läst 12 mars 2021. 
  5. ^ Andreas Nordström; Moderna storsatsar på Hilma af Klint, DN (2012-06-25).
  6. ^ ”Lasse Hallström: ”Tyckte det var idioti – nu tror jag på reinkarnation””. SVT Nyheter. Sveriges Television. 31 oktober 2022. https://www.svt.se/kultur/lasse-hallstrom-hilma-af-klint-film-andar-reinkarnation-tro-liv-efter-doden. Läst 19 november 2022. 
  7. ^ [a b] Voss 2022, sid. 15.
  8. ^ Ne.se, Hilma af Klint, Nationalencyklopedien, läst 2011-09-28
  9. ^ Voss 2022, sid. 16.
  10. ^ Kungliga Akademien för de fria konsterna
  11. ^ ”Jane Lyzell: Sveriges moderna spiritualistiska historia”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924084624/http://www.ramsbergsgarden.se/uploads/1/8/7/2/18724800/sv._moderna_spiritualistiska_historia.pdf. Läst 22 januari 2017. 
  12. ^ Rhodin, Hans, "Edelweissförbundets historia", magisteruppsats, Uppsala universitet, 1985
  13. ^ [a b] Stiftelsen Hilma af Klints Verk Arkiverad 9 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. Gregors Bok I-II, De Fems Bok I-V, Clemens Bok.
  14. ^ ”Fördjupning Hilma af Klint”. Moderna Museet i Malmö. https://www.modernamuseet.se/malmo/sv/utstallningar/hilma-af-klint/fordjupning/. Läst 10 mars 2021. 
  15. ^ Martin, Hedvig "Hilma af Klint och De fem: Förberedelsetiden 1896-1907", masteruppsats, Södertörns högskola, 2018
  16. ^ Klint, Hilma af. (1989). Hilma af Klint : Ockult målarinna och abstrakt pionjär. Stiftelsen Hilma af Klints Verk. ISBN 9187214083. OCLC 1042860062. http://worldcat.org/oclc/1042860062. Läst 10 april 2019 
  17. ^ ”Stiftelsen Hilma af Klints Verk - Om Hilma af Klint”. https://www.hilmaafklint.se/om-hilma-af-klint/. Läst 7 juli 2020. 
  18. ^ Dan Karlhom (2013-02-27) Ingen modernist – men hon var ultramodern, Dagens Nyheter
  19. ^ ”Om Hilma af Klint”. hilmaafklint.se. https://www.hilmaafklint.se/om-hilma-af-klint/. Läst 29 mars 2021. 
  20. ^ Libris
  21. ^ (engelska) Theosophy and the Society in the Public Eye
  22. ^ (engelska) Liam Taft - Invisible art: rediscovering the work of Hilma af Klint Arkiverad 17 november 2021 hämtat från the Wayback Machine. National Student, 2017.04.19
  23. ^ [a b c d e f] Iris Müller-Westermann, Hilma af Klint, Moderna museet, <http://www.modernamuseet.se www modernamuseet.se>, läst 2013-03-27
  24. ^ [a b c d e] ”Hilma af Klints bildvärld – Moderna Museet i Stockholm”. Moderna Museet i Stockholm. https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/utstallningar/hilma-af-klint-2/symboler-begrepp/. Läst 8 mars 2018. 
  25. ^ ”Om Hilma af Klint -”. https://www.hilmaafklint.se/om-hilma/. Läst 8 mars 2018. 
  26. ^ [a b c] Elisabet Andersson (2021-11-01) Myter om Hilma af Klint fortsätter att spridas, Svenska Dagbladet
  27. ^ Borås konstmuseum (2011) Kallelser; Adam Fuss & Hilma af Klint Arkiverad 16 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst 2011-09-28
  28. ^ Brenson, Michael (21 december 1986). ”ART VIEW; HOW THE SPIRITUAL INFUSED THE ABSTRACT” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1986/12/21/arts/art-view-how-the-spiritual-infused-the-abstract.html. Läst 29 mars 2021. 
  29. ^ ”Hilma af Klint”. Moderna Museet i Stockholm. https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/utstallningar/hilma-af-klint-2013/. Läst 2 mars 2021. 
  30. ^ Moderna museet
  31. ^ Nationalmuseum
  32. ^ Kungliga biblioteket
  33. ^ Sjöhistoriska museet
  34. ^ Nordiska museet
  35. ^ Postmuseum
  36. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  37. ^ (engelska) Acne Studios - Projects - Hilma af Klint Arkiverad 28 april 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  38. ^ IMDb
  39. ^ (engelska) Art view; How the spiritual infused the abstract, New York Times - Artikel publicerad den 21 december 1986, läst 2017-01-21
  40. ^ Utställningen MoMA
  41. ^ Målningarna till templet - Hilma af Klint i sin helhet, DN 29 oktober 1999, läst 2017-01-21
  42. ^ (engelska) 3 x Abstraction - The Drawing Center
  43. ^ (engelska) 3 x Abstraction - Santa Monica Museum of Art Arkiverad 20 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  44. ^ (engelska) 3 x Abstraction - The Drawing Center
  45. ^ Järna at work, See Colour, Järna
  46. ^ Nu är världen redo för Hilma af Klint, pressdisplay/DN 12 febr. 2013
  47. ^ Hilma af Klint - Utbrott av rörelse ger liv till det perfekta, SvD 15 feb, 2013, läst 2017-01-21
  48. ^ (engelska) Hilma af Klint - A Pioneer of Abstraction, Hamburger Bahnhof, Berlin
  49. ^ (engelska) Hilma af Klint - A Pioneer of Abstraction, Picassomuseet, Malaga Arkiverad 1 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  50. ^ (engelska) Hilma af Klint - A Pioneer of Abstraction, Louisiana, Danmark Arkiverad 2 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  51. ^ I strömmen Arkiverad 23 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine., Lunds konsthall (februari 2013).
  52. ^ (franska) Cosa mentale - Imaginaries of Telepathy of the 20th-Century Art , Centre Pompidou – Metz (läst 2017-04-08) Arkiverad 2 april 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  53. ^ (engelska) Hilma af Klint : Painting the Unseen, Serpentine Galleries
  54. ^ (engelska) Searle, Adrian (3 mars 2016). ”The Guardian” (på brittisk engelska). ISSN 0261-3077. http://www.theguardian.com/artanddesign/2016/mar/03/hilma-af-klint-das-institut-review-serpentine-gallery. Läst 8 april 2016. 
  55. ^ (engelska) The Keeper, New Museum of Contemporary Art
  56. ^ (engelska) Beyond Stars - The Mystical Landscape from Monet to Kandinsky, Musée d'Orsay Arkiverad 2 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  57. ^ (franska) Jardin infini. De Giverny à l’Amazonie, Centre Pompidou Metz Arkiverad 5 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  58. ^ (engelska) L’emozione dei COLORI nell’arte, Galleria civica d'arte moderna e contemporanea GAM i Turin
  59. ^ (engelska) As Above, So Below, Irish Museum of Modern Art, Dublin
  60. ^ (engelska) Aidan Dunne -An alternative history of art of the last century Irish Times, 18 avril 2017
  61. ^ (engelska) Intuition, Axel Vervoordt Foundation
  62. ^ (engelska)GIBCA 2017
  63. ^ ”Hilma af Klint, Pinacoteca in Sao Paulo”. Arkiverad från originalet den 17 november 2021. https://web.archive.org/web/20211117155442/http://pinacoteca.org.br/en/programacao/hilma-af-klint/. Läst 29 december 2017. 
  64. ^ (engelska) Hilma af Klint, Guggenheim
  65. ^ (engelska) World Receivers, Lenbachhaus
  66. ^ (engelska) A New Age, TAMuseum Arkiverad 17 december 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  67. ^ (engelska) MoMA
  68. ^ Måleri och Andlighet, Millesgården
  69. ^ Hilma af Klint, Moderna museet Malmö

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • (engelska) The Spiritual in Art, Abstract Painting 1890-1985, publ. Los Angeles County Museum of Art, 1986. ISBN 0-89659-669-9, ISBN 0-87587130-5 LACMA : pbk
  • (tyska) Okkultismus und Abstraktion, die Malerin Hilma af Klint, Åke Fant, Albertina, Wien 1992. ISBN 3-900656-17-7
  • Hilma af Klint: Ockult målarinna och abstrakt pionjär (Moderna museets utstallningskatalog), Åke Fant. Raster Förlag, Stockholm. Januari 1989. Svensk text och ungefär 100 bilder. ISBN 9187214083, ISBN 9789187214080
  • Vägen till templet, Gurli Lindén. Rosengårdens Förlag. Februari 1996. Svensk text, 30 skisser. Behandlar upplärningsperioden för att bli ett medium. ISBN 91-972883-0-6
  • Hilma af Klint, ett hermeneutiskt försök, Berit Maria Holm, C-uppstas vid Linköpings Universitet, Institutionen för Tema, avd. för Konst- och Bildvetenskap, november 1997. *Hilma af Klint, ett hermeneutiskt försök, Berit Maria Holm.
  • Enheten bortom mångfalden, Rosengårdens Förlag. Svensk text, 32 bilder. Två avsnitt, ett filosofiskt och ett konstvetenskapligt. ISBN 91-972883-4-9
  • (engelska) I describe the way and meanwhile I am proceeding along it, Rosengårdens Förlag. En kort introduktion på engelska med 3 bilder. ISBN 91-972883-2-2
  • Allteftersom jag beskriver vägen går jag vägen framåt - Hilma af Klint, Pia Thumholm, Gustaf af Klint, Gurli Lindén, 1998. ISBN 91-630-6565-7
  • (engelska) Hilma af Klint, The greatness of things The Douglas Hyde Gallery, Dublin. Engelsk text, 23 bilder. ISBN 0-907660-99-1
  • (danska) Mod Lyset - Belyj, Goethe, Hilma af Klint, Jeichau, Kandinsky, Martinus, Rosenkrantz, Steiner Gl. Holtegaard & Nordjyllands Kunstmuseum. Dansk text. 2004. ISBN 87-884995-2-9
  • (engelska) 3 × Abstraction, Catherine de Zegher and Hendel Teicher (eds.), Yale University Press and The Drawing Center, NY, 2005. ISBN 0300108265, ISBN 978-0300108262
  • (engelska) Hilma af Klint, the Greatness of Things, John Hutchinson (utg.), Douglas Hyde Gallery, Dublin 2005. ISBN 0907660991
  • (engelska) The Message. Art and Occultism. With an Essay by [André Breton]. Hrsg. v. Claudia Dichter, Hans Günter Golinski, Michael Krajewski, Susanne Zander. Kunstmuseum Bochum. Walther König: Köln 2007, ISBN 978-3-86560-342-5.
  • Svenska kvinnor i den nonfigurativa konsten 1900-1950, Sophie Franzén, uppsats, Linköpings universitet, Kultur- och konstvetenskapliga institutionen, VT 2008.
  • (engelska) Swedish Women Artists: Sigrid Hjertén, Hilma af Klint, Nathalie Djurberg, Signe Hammarsten-Jansson, Aleksandra Mir, Ulrika Pasch, Books LCC, 2010. ISBN 978-1155646084
  • Hilma af Klint – Abstrakt pionjär, av Iris Müller-Westermann och Jo Widoff, med bidrag av David Lomas, Pascal Rousseau och Helmut Zander, Moderna Museets utställningskatalog nr 375, 2013. ISBN 978-91-86243-47-0
  • (engelska) The Legacy of Hilma Af Klint: Nine Contemporary Responses (English / German), Ann-Sofi Norin, Daniel Birnbaum, Verlag Der Buchhandlung Walther Konig, 2013. ISBN 3863353439, ISBN 9783863353438
  • (engelska) Hilma af Klint – Painting the Unseen, Edited by Daniel Birnbaum and Emma Enderby, with contributions by Julia Peyton-Jones, Hans Ulrich Obrist, Jennifer Higgie and Julia Voss. Serpentine Galleries / Koenig Books, 2016. ISBN 978-1-908617-34-7
  • (engelska) Hilma af Klint. The Art of Seeing the Invisible, av Kurt Belfrage, Louise Almqvist (eds.). Utgiven av Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, 2015. ISBN 9189672712, ISBN 9789189672710
  • Agneta Pleijel Brev ur en regning sommar, Magasinet nr 1 2017
  • Hilma – en roman om gåtan Hilma af Klint, Anna Laestadius Larsson, Piratförlaget, utgiven 2017.05.24 ISBN 978-91-642-0489-9
  • (engelska) Hilma af Klint – Seeing is Believing, Kurt Almqvist och Louise Belfrage, König Books, 2017.10.07 ISBN 9783960981183
  • (franska) Ni vues, Ni connues sid 42-44, Georgette Sand, Förlag Hugo Doc collection Les Simone, 2017.10.05 ISBN 9782755635393
  • (tyska) Hilma af Klint – »Die Menschheit in Erstaunen versetzen«, biografi från Julia Voss, S. Fischer, Frankfurt am Main 2020. ISBN 978-3-10-397367-9
  • Lindblom, Louise: Hilma af Klint i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilma_af_Klint&oldid=54250827”