Rumänien: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
m Rullade tillbaka redigeringar av Sanda (disk.) till senaste version av Innocent bot
Sanda (Diskussion | Bidrag)
93 redigeringar
Motivera varför du anser att denna version inte är duglig
Rad 1: Rad 1:

{{coord|46|N|25|E|display=title|type:country}}
{{coord|46|N|25|E|display=title|type:country}}

{{landsfakta
{{landsfakta
|namn=România
|namn=România
Rad 8: Rad 6:
|statsvapen=Coat_of_arms_of_Romania.svg
|statsvapen=Coat_of_arms_of_Romania.svg
|motto=''inget''
|motto=''inget''
[[Fil:ROMANIA Fizic.jpg|320px]]<br />
|karta=EU-Romania.svg
<small>Rumänien</small>
|karta=EU location ROM.png
|världsdel=[[Europa]]
|världsdel=[[Europa]]
|statsskick=[[republik]]
|statsskick=[[republik]]
Rad 23: Rad 23:
|rct2=premiärminister
|rct2=premiärminister
|area_rank=78:e
|area_rank=78:e
|area=238&nbsp;400 <ref>http://www.oikoumene.org/en/member-churches/regions/europe/romania.html?tx_wecdiscussion%5Bsub%5D=1</ref><ref>http://www.prcc.org.pl/page/index.php?option=com_content&view=article&id=5:informacje-ogolne&catid=2:informacje-o-rumunii&lang=en&Itemid=</ref>
|area=238&nbsp;400 <ref>[http://www.oikoumene.org/en/member-churches/regions/europe/romania.html?tx_wecdiscussion%5Bsub%5D=1 Romania] World Council of Churches</ref><ref>http://www.prcc.org.pl/page/index.php?option=com_content&view=article&id=5:informacje-ogolne&catid=2:informacje-o-rumunii&lang=en&Itemid=</ref>
|area_%vatten=3,0 %
|area_%vatten=3,0 %
|folkmängd_rank=50:e
|folkmängd_rank=50:e
|folkmängd= 19 599 506<ref>http://www.agerpres.ro/english/index.php/news-of-the-day/item/89649-Almost-196-ml-people-registered-in-Romanias-Population-and-Homes-Census.html</ref> <ref>http://www.insse.ro/cms/files%5Cstatistici%5Ccomunicate%5CRPL%5CInformare_1nov2011.pdf</ref> ([[2011]])
|folkmängd= 21 462 186 (1 januari 2010)<ref>http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&language=en&pcode=tps00001&tableSelection=1&footnotes=yes&labeling=labels&plugin=1</ref>
|befolkningstäthet_rank=79:e
|befolkningstäthet_rank=79:e
|invånare/km2=89
|invånare/km2=82
|högstapunkt=[[Moldoveanu]]
|högstapunkt=[[Moldoveanu]]
|högstapunkt_meter=2&nbsp;544
|högstapunkt_meter=2&nbsp;544
Rad 39: Rad 39:
|självständighet_erk=[[13 juli]] [[1878]] ([[Berlinavtalet]])
|självständighet_erk=[[13 juli]] [[1878]] ([[Berlinavtalet]])
|bnp_rank=43.e
|bnp_rank=43.e
|bnp_totalt=$253&nbsp;173 milj. (2010, IMF)<ref name="imf.org">http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2010/02/weodata/weorept.aspx?sy=2010&ey=2015&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=914%2C946%2C963%2C962%2C918%2C943%2C960%2C964%2C939%2C968%2C944%2C942%2C967%2C186%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=&pr.x=35&pr.y=8</ref>
|bnp_totalt=$325&nbsp;210 milj. (2011, IMF)<ref>http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/01/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=968&s=PPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=&pr.x=42&pr.y=10</ref>
|bnp/invånare=$15&nbsp;291 (2011, IMF)<ref>http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/01/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=968&s=PPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=&pr.x=42&pr.y=10</ref>
|bnp/invånare=$11&nbsp;766 (2010, IMF) <ref name="imf.org"/>
|valuta=[[rumänsk leu]]
|valuta=[[rumänsk leu]]
|valutakod=RON
|valutakod=RON
Rad 51: Rad 51:
|fotnot=
|fotnot=
}}
}}
'''Rumänien''' ([[rumänska]]: ''România''), officiellt '''Republiken Rumänien''' ([[rumänska]]: ''Republika România'') är en [[republik]] i [[Östeuropa]].<ref name="UnReg"> [http://unstats.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm United Nations, Statistics Division; Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings] Läst 27 oktober 2011.</ref> Landet gränsar i norr mot [[Ukraina]], i öster till [[Moldavien]] och [[Svarta havet]], i söder till [[Bulgarien]], längs med floden [[Donau]], och i väster mot [[Ungern]] och [[Serbien]]. Rumänien är med sina 22 miljoner invånare det folkrikaste landet på [[Balkan]] ([[Turkiet]] frånräknat).
'''Rumänien''' ([[rumänska]]: România({{Audio|en-us-Romania.ogg|''Lyssna''}}), officiellt '''Republiken Rumänien''' ([[rumänska]]:''Republika România'') är en [[demokrati]]sk utropad [[republik]] i [[centraleuropa]].<ref>http://www.nato.int/invitees2004/romania/glance.htm</ref> Landet har [[Självständighet]] sedan [[1877]].


Landet gränsar mot [[Ungern]], [[Serbien]] ''(från väst)'', [[Svarta havet]], [[Moldavien]] ''(från öst)'', [[Ukraina]] ''(från norr)'' och [[Bulgarien]] ''(från syd)''. Rumänien är ett tätbebott land med sina cirka 19,5&nbsp;miljoner<ref>http://www.agerpres.ro/english/index.php/news-of-the-day/item/89649-Almost-196-ml-people-registered-in-Romanias-Population-and-Homes-Census.html</ref> <ref>http://www.insse.ro/cms/files%5Cstatistici%5Ccomunicate%5CRPL%5CInformare_1nov2011.pdf</ref> invånare på en yta bara hälften så stor som [[Sverige]]s.
Rumäniens moderna historia har präglats av det kommunistiska styret sedan 1947. I början av år 1990 hade kommunistregimen störtats samman i [[Rumänska revolutionen 1989|en revolution]] när president [[Nicolae Ceauşescu]] hade blivit arkebuserad och Rumänien blev en demokratisk republik. Rumänien är medlem av [[Europeiska unionen]] sedan 1 januari 2007 och militäralliansen [[NATO]] sedan 29 mars 2004. Sedan den 27 mars 2011 är Rumänien anslutet till [[Schengensamarbetet]] vilket medför avskaffade passkontroller till angränsande EU-länder, förberedelserna har kostat 610 miljoner euro. I samband med detta förväntas man se en stor utvandring.


Rumänien har strävat mot integration med [[Västeuropa]] vilket har lett till att landet blev medlem i [[NATO]] den 29 mars 2004 och i [[Europeiska unionen]] den 1 januari 2007.
== Historia ==
{{Huvudartikel|Rumäniens historia}}


== Historia och Ursprung ==
I det som är det nuvarande Rumäniens territorium har många folkslag bott genom tiderna. Mellan åren 106 och 271 var en stor del av området en del av Romarriket, under namnet [[Dacia]]. Efter detta blev landet hem för diverse folkvandringsstammar.
Det område som idag är Rumänien har varit bebott av indoeuropeiska folk sedan [[stenåldern]] längs [[Svarta havet]]. Mineraltillgångarna gav ett stort handelsutbyte med grekerna. Rumänska språket härstammar från [[Arumänska]] som talades utav en halv miljon [[arumäner]] på [[balkan]]. Arumänerna räknas som ett av Europas äldsta folk och beskrivits som ett folkslag som aldrig själva strävat efter att grunda en egen stat. [[Alexander den store]] var arumän då hans moder pratade det [[Arumänska]] språket.<ref>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/</ref> Melerade ögon och ljusbrunt hår är typiska drag. Det finns många namn på folkgruppen de kallade sig själva för ”armâni” och andra namn: ”remeri”, ”vlacher”, ”vlassi”, ”çobanë”, ”macedoneni”, ”kutzovlacher”, ”zinzarer” och ”aromuner”.<ref>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/</ref>

[[Arumäner]] och rommarfolket [[Valaker]] kom ursprungligen från folkgruppen [[Illyrerna]] som härstammar från [[Centralasien]] och talade [[Indoeuropeiska språk]]. Illyrerna var det folk som levde först på området [[Balkan]] och funnits i [[Europa]] sedan minst 3000–4000 år f.Kr. och är därmed en av Europas [[urbefolkning]]ar.

År 106 e.Kr införlivades området med det [[Romerska riket]] och provinsen [[Dakien]] bildades bebott av [[Valaker]]. Detta hade till följd att Rumänien fick ett större utvecklat romanskt språk och tidiga historiska band till [[Västeuropa]].<ref>http://filateli.sk-1.se/data/archive/media/gewalliartiklar/rumänien.pdf</ref>

Under trycket från [[tyskar|germanska folk]], tvingades romarna evakuera [[Dakien]] år 271. Under de följande tusen åren genomströmmades Rumänien av ett östgermanskt folk, som enligt traditionen utvandrat från Skandinavien. Det hade och har fortfarande en stor befolkning av både ungrare och tyskar.
Under [[medeltiden]] bildades två rumänska stater: [[Moldova (Rumänien)|Moldova]] och [[Valakiet]], medan det mesta av [[Transsylvanien]] var ungerskt sedan 900-talet (och ända till 1919). Från 1500-talet var större delen av det som idag är Rumänien [[avhängigt område|avhängigt]] [[Osmanska riket]].
Under [[medeltiden]] bildades två rumänska stater: [[Moldova (Rumänien)|Moldova]] och [[Valakiet]] medan [[Transsylvanien]] tillhörde [[Ungern]]. Hela regionen kom dock att falla under det [[Osmanska riket]] bredde ut sig under 1400- och 1500-talen. Rumänerna erhölls visst självstyre men tvingades därför betala en årlig tribut till sultanen.


Efter ett uppbror i [[Valakiet]] år 1821 så på 1830-talet riktade rumänska studenter i [[Paris]] [[Nationalism|nationalistiska]] tankar och känslor till Rumänien. Redan då antogs en 3-färgad flagga, blå-gul-röd som senare kom att bli antagen som Rumäniens flagga.
Först 1829 fick Moldova och Valakiet autonomi inom det Osmanska riket. De förenades till Romania, Rumänien 1862. Landet fick sin självständighet 1878.


Efter ett ännu mer våldsamt uppbror på 1940-talet så förklarade stormakterna att de ännu inte tänkte stötta folket i sin önskan att förenas i en nation.
Trots ett misslyckat inhopp i [[första världskriget]] var landet på de segrandes sida efter kriget och fick ett enormt byte av det uppstyckade [[Ungerns historia|ungerska kungariket]] i form av ett utökat [[Transsylvanien]].


Men år 1859 under ledning av [[Alexandru Ioan Cuza]] lyckades han ena folket och nationalismen sågs som en användbar metod.<ref>http://www.svd.se/kultur/understrecket/nationalism-rumansk-harskarteknik_3774519.svd</ref>
Rumänien inträdde i [[andra världskriget]] som en neutral stat, men ingick 1940 allians med Hitlers Tyskland. Detta skedde efter att fältmarskalk [[Ion Antonescu]] tvingat Kung [[Carol II]] att abdikera. Antonescu utnämnde sig själv till ''conducător'', Rumäniens diktator, och lierade sig med [[Nazityskland]]. Landets trupper stred med tyska [[Wehrmacht]] mot [[Sovjetunionen]]. Efter förlusterna mot Sovjet 1943 vände opinionen i landet mot Antonescu och sommaren 1944 avsattes han och fängslades. Den nya regimen förklarade krig mot Tyskland men landet intogs under hösten av Sovjetunionen.


Alexandru Ioan Cuza gick fram med försiktiga steg han lät sig inte utropa en [[självständighet]]förklaring direkt för han visste att det skulle väcka ett nytt krig.
Efter [[andra världskriget]] blev Rumänien 1947 en del av östblocket som en kommunistisk enpartistat. [[1965]] kom [[Nicolae Ceauşescu]] till makten och distanserade officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik. Han påbörjade ett samarbete med [[Renault]] för personbilar under namnet [[Dacia (bilmärke)|Dacia]] och även passagerarflygplanstillverkning på licens av [[BAC 1-11]]. 1967 var Rumänien den första staten i östblocket, efter [[Sovjetunionen]], som återupptog diplomatiska relationer med [[Västtyskland]] (se [[Hallstein-doktrinen]]).


Istället lät han utforma en personlig [[union]] i [[osmanska riket]] och öka [[självstyre]]t i större grad. I den nya unionen lades grunden fram till dagens [[kungariket Rumänien|dagens Rumänien]]. Med försiktiga steg frigjorde man sig allt mer och [[Bukarest]] etablerades som [[huvudstad]]. Dock fick bönder mera makt då [[livegenskapen]] avskaffades vilket ledde till en kupp mot Alexandru Ioan Cuza iscensatt av bönderna som störtade regimen.
Rumänien blev inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under den [[rumänska revolutionen 1989]]. Efter en hastig rättegång avrättades Ceauşescu och hans hustru [[Elena Ceauşescu]] på juldagen samma år. Nationella befrielsefrontens ledare, [[Ion Iliescu]], blev den förste demokratiskt valde presidenten.


Den tyske prinsen [[Carol I av Rumänien|Karl von Hohenzollern]] blev hans efterträdare men den politiska makten låg fortfarande under kontroll av bönderna. Under kriget mellan Ryssland och Osmanska riket kämpade Karl von Hohenzollern på den ryska sidan och i fördraget i San Stefano och fördraget i Berlin, fick Rumänien självständighet 1877.
De problem som skapats av den gamla regimen visade sig vara svårlösta. De närmaste åren blev oroliga med flera våldsamma uppror och en svår ekonomisk kris. Efter en process som inleddes med ansökan om associationsavtal november 1992 med sikte på medlemskap 2004, den 25 april 2005 fick till slut Rumänien och Bulgarien ett anslutningsfördrag och medlem i [[EU]] den 1 januari 2007. Detta betydde mycket för landet.{{förtydliga|datum=2011-08}}

År 1881 utropades kungariket Rumänien och prins Karl lät kröna sig under namnet Carol I. Perioden fram till [[1912]] var relativt lugn. Rumänien blev aldrig indraget i [[Första Balkankriget]], men [[1913]] gick Rumänien med i [[Andra Balkankriget]] i alliansen mot [[Bulgarien]]. [[Balkankrigen]] kan till viss del ses som upptakten till [[första världskriget]].

=== Första världskriget ===

Fastän [[Ferdinand I av Rumänien|kung Ferdinand I av Rumänien]] var en [[hohenzollern]] från tysk släkt förblev Rumänien neutralt när första världskriget bröt ut [[1914]].

2 år senare efter påtryckningar från de allierade, [[ententen]] (västmakternas sida) särskilt Frankrike med sikt på att öppna en ny front slöt sig Rumänien till trippelententen – västmakternas sida.

<gallery>
Fil:Decebalus b.jpg|[[Decebalus]]
Fil:Trajan-Xanten.JPG|[[Trajanus]]
Fil:Cucutenireprezentarezoomorfica.JPG|[[Tripoljekulturen]]
Fil:Vexilloid of the Roman Empire.svg|[[Romerska riket]]s flagga
Fil:Bran Castle.jpg|[[Slottet Bran]]
</gallery>

Enligt villkoren för detta var utlovat stöd till Rumäniens hemliga planerade ockupation på ungerska områden däribland [[Transsylvanien]].

Rumänien förklarade krig mot [[centralmakterna]] och rumänska trupper bröt sig in i Transsylvanien. Den rumänska militära kampanjen slutade i katastrof för Rumänien efter invaderande styrkorna stoppades [[1917]]. Höga dödsfall bland militära och civila uppskattades.

I och med [[freden i Brest-Litovsk]] drog sig Ryssland ur kriget i mars 1918 och vid samma stund höll centralmakterna på att förlora kriget. [[Österrike-Ungern]] hade försvagats och en oberoende ungersk republik hade utropats.

[[Bessarabien]], [[bukovina]] och transsylvanien proklamerades först i en [[union]] tillsammans med kungariket Rumänien. Men något som ungerska kommunistpartiet i mars 1919 under ledning av [[Béla Kun]] ifrågasatte. Efter en planerad kupp från ungerns sida att prova upplösa unionen genomskådades det dock av Rumänien och rumänska militären hann före och intog [[Budapest]].

Genom [[1920]] års [[trianonfördraget]], tvingades Ungern att avstå stora landmarker. Fördraget innebar bland annat att rumänska armen drar sig tillbaka från Budapest på villkor att Transsylvanien tillhör rumänerna. (Fördraget accepterades och undertecknades i juni 1920).

Efter detta gick [[Tjeckoslovakien]], Rumänien och [[Jugoslavien]] samman i en allians kallad Lilla ententen ett ekonomiskt samarbete mellan de tre länderna som gick ut på att importera och exportera mat mellan de tre länderna. [[Storbritannien]] och [[Frankrike]] garanterade länderna skydd i fall det skulle bli krig. Lilla ententen upplöstes 1938.

<gallery>
Fil:Alexander Ioan Cuza.jpg|[[Alexandru Ioan Cuza]]
Fil:King Carol II of Romania young.jpg|[[Kung]] [[Carol II av Rumänien]]
Fil:Mihai.jpg|[[Mikael I av Rumänien]]
Fil:Corneliu Zelea Codreanu.jpg|[[Corneliu Zelea Codreanu]]
Fil:Ion Antonescu.jpg|[[Ion Antonescu]]
</gallery>

== Stor-Rumänien ==
[[Fil:FormatiuniPoliticeRomanestiSecolele IX XIII.svg|thumb|vänster|300px|Var Stor-Rumänien breder ut sig, ytan uppgick till 300 000 km2.]]
===Mellankrigstiden===
Tiden efter [[första världskriget]] och präglades av stora landvinster och stark [[nationalism]]. Det lilla och färska [[kungariket Rumänien]] expanderades med ("större [[Transsylvanien]]"), furstendömena [[Valakiet]], [[Moldova]] samt [[Bessarabien]] ([[Moldavien]]) tillsammans bildade de "Storrumänien" 1918–1940.<ref>[http://wwi.lib.byu.edu/index.php/Treaty_of_Trianon Trianonfördraget]</ref>

[[Den stora depressionen]] 1929 innebar social oro, hög [[arbetslöshet]], och [[strejk]]er. I flera fall slog den rumänska staten till våldsamt mot strejker och [[kravaller]], framför allt gruvstrejken 1929 i Valea Jiului och strejken i Griviţas järnvägsverkstäder. Vid mitten av 1930-talet återhämtade sig Rumäniens ekonomi, och industrin växte, fastän omkring 80% av rumänerna fortfarande var sysselsatta inom jordbruket.

Medan på [[1930-talet]] övergick Rumäniens [[demokrati]] mot [[Fascism|fascistisk diktatur]].

=== Mellankrigstiden ===
Under mellankrigstiden växte [[fascism|fascistiska]] rörelsen ''Ärkeängeln Mikaels Legion'' käns som organisationen [[Järngardet]] ledd av [[Corneliu Zelea Codreanu]]. I valet 1937 gav partiet fullt stöd för [[Adolf Hitler]] och [[nazism]]en och fick 15,5 % av rösterna och blev ett av Landets största partier. Sedan kom [[Carol II av Rumänien]] och ruinerade alltsammans 1938 grep han makten över Rumänien han upplöste alla partier. [[Carol II av Rumänien]] [[avrätta]]de [[Corneliu Zelea Codreanu]] tillsammans med 12 andra ledare.

=== Andra världskriget ===
I [[Molotov-Ribbentrop-pakten]] av 23 augusti 1939, uttryckte bland annat Sovjetunionen ett "intresse" för [[Bessarabien]], [[Bukovina]] och norra delen av Transsylvanien. Bara en månad senare utbröt [[Andra världskriget]]. [[Kung]] [[Carol II av Rumänien]] förklarade landet som neutralt. Även efter [[Armand Călinescu]] dödsfall försökte Kung [[Carol II av Rumänien]] upprätthålla neutraliteten. Med vid Frankrikes fall sommaren 1940 och Storbritannien tillbakadragande från Europa blev dessas länders löften till Rumänien meningslösa.

<gallery>
Fil:Bundesarchiv Bild 183-B03212, München, Staatsbesuch Jon Antonescu bei Hitler.jpg|Rumäniens diktator [[Ion Antonescu]] och [[Adolf Hitler]] vid teaterhuset i [[Munich]] (Juni 1941)
Fil:Rom1942.png|Rumänien mellan 1940 och 1944.
Fil:Razboiul Sfant Contra Bolsevismului (1941 stamp).svg|[[Frimärke]]
Fil:Romanian tanks chisinau.jpg|Rumänska armen i [[Bessarabien]],
Fil:פוגרום יאשי 5.jpg|"Dödståg" vid [[Iasi]]
</gallery>

Men den [[28 juni]] [[1940]], fick det en sovjetisk ultimatum med ett underförstått hot om invasion i händelse av bristande efterlevnad. Att Rumänien var förfallet kan tillskrivas [[Sovjetunionen]] i [[Molotov-Ribbentrop-pakten]].

Vid sovjetiska påtrycket, tvingades den rumänska [[förvaltning]]en och [[armén]] [[retirera]] från Bessarabien och från norra Bukovina för att undvika [[krig]].

Detta, i kombination med andra faktorer, uppmanas regeringen att gå med i [[Nazityskland|Hitlers Tyskland]]. Därefter södra Dobruja avträddes till [[Bulgarien]], medan Ungern fick norra Transsylvanien till följd av en Axis skiljeförfarande.

[[Horia Sima]] vice [[premiärminister]] men nu även ledare för [[järngardet]] gick samman i en [[militärjunta med [[Ion Antonescu och bildade Statului Național Legionar (ungefär Nationella legionära staten).

Den [[auktoritär]]a kung Carol II abdikerade 1940 och rumänska [[kungafamiljen]] slängdes utanför Rumäniens gränser.

Den nationella legionären staten tog över befälet, i vilken makten delades med en [[koalitionsregering]] mellan Ion Antonescu och Horia Sima Järngardet. Ion Antonescu, fick [[diktator]]iska [[rättighet]]er. Antonescu utnämnde sig själv till conducător, Rumäniens diktator.
Antonescu hade överskattat sin [[makt]] och nazistiska trycket satte regeringssammanhållningen på hårda prov och koalitionen sprack och [[inbördeskrig]] utbröt mellan Horia Simas Järngardet och Antonescus regim.

Inom några månader med stöd från tyska [[Wehrmacht]] lämnade Järngardets medlemmar regeringen och drevs på landsflykt. Väl vid makten genomdrevs en serie [[pogromer]] och politiska attentat.

Rumänien lierades sig med [[Nazityskland]]. Under kriget var Rumänien den viktigaste handels patern för [[olja]] med Nazityskland. Rumänska trupper stred med tyska Wehrmacht i [[Operation Barbarossa]]. Och de landmarker som rumänska förvaltningen tidigare retirerat från återhämtades. Den rumänska militära kampanjen kritiserades hårt när styrkorna fortsatte för långt i Sovjet och ställde till med förödelser.

Drygt tre veckor efter Nazitysklands och Rumäniens [[Operation Barbarossa|anfall mot Sovjetunionen]] hade inletts den 22 juni kom ”[[Den slutgiltiga lösningen]] av judefrågan” fram.

Rumänien deltog i [[förintelsen]]. I boken The Destruction of the European Jews skriver Raul Hilberg: ”Det fanns /…/ ögonblick då tyskarna faktiskt fick gå emellan och sakta farten med vilken de rumänska åtgärderna vidtogs”. Jakten på judar i östra Rumänien (inklusive [[Bessarabien]], [[Bukovina]], [[Transnistrien]] och staden [[Iaşi]]) hade mer karaktären av [[pogromer]] än de tyska, [[Koncentrationsläger|välorganiserade lägren]] och transporterna.

Judiska förintelsens offer i Rumänien uppgick till 469 000, inklusive 325 000 judiska offer i Bessarabien och Bukovina<ref>[[Martin Gilbert]]. ''Atlas of the Holocaust''. 1988</ref>. Men efter förlusterna mot Sovjet 1943 i [[Slaget vid Stalingrad]] vände opinionen i landet mot Antonescu. I augusti 1944 vann den sovjetiska Röda Armén avgörande slag mot axeltrupper i Rumänien vars ledning deklarerade att de utträdde ur [[axelmakterna]] och öppnade sina gränser för [[Röda armen|sovjet trupperna]].

I augusti 1944 återvände [[Mikael I av Rumänien]] med stöd av en politisk majoritet och Antonescu avsattes och han fängslades. Den 23 Augusti 1944 nådde den Röda armen långt i Rumänien.

Ion Antonescu överlämnades därefter till Sovjetunionen och ställdes i maj 1946 inför rätta i Bukarest. Han befanns skyldig och dömdes till döden, tillsammans med landets vice premiärminister, utrikesminister, guvernör för Transnistrien, polischef och inrikesminister. Alla dem en stor del av rumänska regeringstjänstemän arkebuserades av Sovjetunionen den 1 juni 1946 vid Jilavafängelset i utkanten av Bukarest.

=== Modern tid ===
<gallery>
Fil:008.Portret Nicolae Ceausescu. (1936).jpg|Rumäniens diktator [[Nicolae Ceaușescu]] i sina unga år
Fil:Romanian Revolution 1989 1.jpg|[[Rumänska revolutionen 1989]]
Fil:European flag in the wind.jpg|[[Europeiska unionen]]
Fil:NATO Ministers of Defense and of Foreign Affairs meet at NATO headquarters in Brussels 2010.jpg|[[Nato]]
Fil:Palatul Parlamentului.jpg|[[Parlamentspalatset|Världens största palats]].
</gallery>

Sedan 1944 har Rumänien klarat sig undan krig. I och med den omfattande gränsdragningen som sovjet utförde direkt efter kriget den så kallade [[järnridån]] omvandlades Rumäniens Bessarabien till [[Moldaviska SSR]] och [[Bukovina]] blev en del av [[Ukrainska SSR]]. Efter sovjetiska påtryckningar 1946 måste [[Mikael I av Rumänien]] utse en kommunistisk regering som sedan tvingade honom att abdikera 1947<ref>"Mikael" i ''ne.se''. Nämner dock ej under vilka omständigheter han tvingades abdikera.</ref>. Under hot om [[massmord]] på upproriska [[student]]er i fängelserna. Den siste kungen abdikerade, och en republik som styrdes av Rumäniens kommunistparti ersatte [[monarki]]n. Under [[1950-talet]] hamnade Rumänien i sovjetiska [[intressesfär]]en.

År 1965 kom [[Nicolae Ceauşescu]] till makten och förskjöt officiellt på sovjetiska maktsfären från Rumänien och utfärdade med en egen [[utrikespolitik]]. Han påbörjade ett samarbete med [[Renault]] för personbilar under namnet [[Dacia]] och även passagerarflygplanstillverkning på licens av [[BAC 1-11|BAC&nbsp;1-11]].

Rumänien var den första staten i [[östblocket]], förutom Sovjetunionen, som upptog diplomatiska relationer med det dåvarande Västtyskland 1967 i [[Hallstein-doktrinen]]. Ceauşescu tog även fram mer [[nationalism]]än sina föregångare där det rumänska lyftes fram mer. Han skyddade inte minoritetes grupperna i landet.

Ceauşescu hade storslagna planer och det byggdes [[Parlamentspalatset|Världens största palats[[ i [[Bukarest]] stod i kontrast till den utbredda [[fattigdom]] som befolkningen levde i med stora problem ekonomiskt och socialt. Ceauşescus omdaning av landet innebar stor förändring av gamla samhällen och gick särskilt hårt åt [[ungrare]] och [[tyskar]] som var bosatta i Transsylvanien sedan många hundra år. Samtidigt genomfördes årliga [[propaganda[[föreställningar vid större nationella firanden. Och säkerhetspolisen, [[securitate]], kontrollerade och förföljde medborgarna.

Ceauşescu följde sitt [[manuskript han såg sig som en [[forntida kung]] som ledde sitt folk in i den [[Postmodernism|morderna tiden]]. I Ceausescus nya värld skulle fattiga bönder flytta in i nybyggda bostadshus medan han själv residerade i [[Parlamentspalatset|Världens största palats]].

I samband med att Sovjetunionen släppte greppet om länderna i [[centraleuropa]] föll regimerna i land efter land och så även i Rumänien i december 1989. Rumänien var ett av de länder som upplevde den våldsammaste övergången från diktatur till demokrati. Efter en hastig [[rättegång]] [[avrätta]]des Ceauşescu och hans hustru Elena Ceauşescu på juldagen samma år. [[Nationella befrielsefronten]]s ledare, Ion Iliescu, blev den förste demokratiskt valde presidenten.

Kommunistregimen visade sig raserat hela landet. Kommunisterna försvann inte med revolutionen de hade bara ”bytt nam” men det är samma människor. De närmaste åren blev oroliga med flera våldsamma uppror och en svår ekonomisk kris. [[Europaavtal]]en, som slöts [[1994]] hade fungerat bra och varit ett viktigt verktyg för att förbereda Rumänien för EU-anslutningen. I början av 2000-talet uppvisar Rumänien goda tillväxtsifrror och landet påskyndade upptrappningen av att ta itu med anslutningskraven på allvar.

År 2004 blir Rumänien medlem i militäralliansen Nato. I och med [[Anslutningsfördraget 2005]] slöt sig landet till Europeiska unionen 1 Januari 2007.


== Geografi ==
== Geografi ==
Rumänien har en kuststräcka mot [[svarta havet]] och genom landets mitt går östra och södra [[karpaterna]], denna sträcker sig i en vid båge från norr till syöst-väst. Landet är beläget i [[centraleuropa]] då [[transylvanien]], [[karpaterna]] och [[flod]]en [[donau]] är [[Geografi|geografiskt sätt]] [[centraleuropa|centraleuropeiskt]].
[[Fil:Lacul Bucura, Lacul Ana a Lacul Bucurelu.jpg|miniatyr|200px|[[Bucura]]-sjön i Södra Karpaterna i Rumänien.]]
[[Fil:Delta Dunarii 500.jpg|miniatyr|200px|Donaudeltat i Rumänien.]]


<gallery>
Rumänien har en kuststräcka mot [[Svarta havet]] och genom landets mitt går östra och södra [[Karpaterna]], denna sträcker sig i en vid båge från norr till syöst-väst. Landet är beläget i skärningen mellan [[Centraleuropa]] ([[Transsylvanien]], [[Banat]] och [[Maramureş]]), [[Balkanhalvön|Balkan]] ([[Valakiet]] och [[Dobrudzja]]), och [[Östeuropa]] ([[Moldova (Rumänien)|Moldova]] och [[Bukovina]]). [[FN]] klassificerar Rumänien som ett östeuropeiskt land geografiskt.<ref name="UnReg" />
Fil:BaleaLac4.jpg|[[Karpaterna]] i Rumänien
Fil:Lipovean.jpg|[[Donaudeltat]] i Rumänien
Fil:07.zori in Valeni.2.jpg|[[Maramureş]].
Fil:Pietrosu Mare.jpg|Östra Karpaterna
Fil:Retezat Mountain - Spring Waterfall 02.JPG|Retezat National Park
</gallery>


En stor del av Rumäniens gräns mot [[Serbien]] och [[Bulgarien]] utgörs av floden [[Donau]]. Donau går sedan ihop med [[Prut]], som utgör gräns mot [[Moldavien]]. Donau flyter ut i [[Svarta havet]] i [[Donaudeltat]]. Då många av Rumäniens gränser består av naturliga floder, och eftersom Donaudeltat ständigt expanderar mot havet, ungefär 2-5 meter årligen, har Rumäniens landyta förändrats under de senaste årtiondena. Landets yta har ökat från omkring 237&nbsp;500&nbsp;km² 1969 till 238&nbsp;319&nbsp;km² 2005. Rumänien är till ytan ungefär hälften så stort som Sverige, men Rumänien har mer än 2 gånger så stor befolkning.
Landet gränsar i väster mot [[Ungern]] och [[Serbien]], i öster till [[Svarta havet]] och [[Moldavien]] längs med floden [[Prut]], i norr mot [[Ukraina]] och i söder till [[Bulgarien]], längs med floden [[Donau]].
Donau går ihop med [[Prut]] och Donau flyter ut i [[Svarta havet]] i [[Donaudeltat]]. Då många av Rumäniens gränser består av naturliga floder, och eftersom Donaudeltat ständigt expanderar mot havet, ungefär 2–5&nbsp;meter årligen, har Rumäniens landyta förändrats under de senaste årtiondena. Landets yta har ökat från omkring 237&nbsp;500&nbsp;km² 1969 till 238&nbsp;319&nbsp;km² 2005. Rumänien är till ytan ungefär hälften så stort som Sverige, men Rumänien har mer än 2 gånger så stor befolkning.

Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34&nbsp;% berg, 33&nbsp;% kuperat och 33&nbsp;% lågland. [[Karpaterna]] dominerar mellersta Rumänien, och omger [[Transsylvanska platån]]. 14 toppar når höjder över 2&nbsp;000&nbsp;[[m.ö.h.]], det högsta når 2&nbsp;544&nbsp;meter över havet. I södra delen av landet övergår Karpaterna i ett backigt landskap.

Rumänien har stora temperaturväxlingar, på sommaren stiger oftast temperaturen till över +40&nbsp;°C medan den på vintern sjunker till 20–25 minusgrader, särskilt bland bergen blir det kallt. Landet har måttlig nederbörd med även snöfall på vintern.

Rumänien har stora naturtillgångar som: [[petroleum]], [[naturgas]], [[stenkol]], [[brunkol]], [[bly]], [[zink]], [[koppar]], [[järn]], [[uran]], [[guld]], [[bauxit]], [[vattenkraft]] och [[skog]]. De vanligaste importvarorna är maskiner, mineraler, bränsle, textilvaror och kemiska produkter. De vanligaste exportvarorna är textilier, maskiner, metallvaror och mineraler.
Antalet sysselsatta inom näringsgrenarna är 29&nbsp;% jord-skogsbruk, industri- byggnadsverk 43&nbsp;% och tjänster-service 28&nbsp;%. 1990 bildades ett miljödepartement som bara ska syssla med viktiga miljöfrågor genom att ta fram strategier för miljöskydd och återställa den ekologiska jämvikten.


== Städer i Rumänien och Administrativ organisation ==
Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34 % berg, 33 % kuperat och 33 % lågland. [[Karpaterna]] dominerar mellersta Rumänien, och omger [[Transsylvanska platån]]. 14 toppar når höjder över 2&nbsp;000&nbsp;[[m ö.h.]], det högsta når 2&nbsp;544&nbsp;meter över havet. I södra delen av landet övergår Karpaterna i ett backigt landskap.
{{Huvudartikel|Rumäniens län}}


<gallery>
Rumänien har stora temperaturväxlingar, på sommaren stiger oftast temperaturen till över 40+ grader medan den på vintern sjunker till 20-25 minusgrader, särskilt bland bergen blir det kallt. Landet har måttlig nederbörd med även snöfall på vintern.
Fil:Cluj Napoca river.jpg|[[Cluj-Napoca]]
Fil:RO IS Iaşi , panoramic view 4.JPG|[[Iaşi]]
Fil:Sibiuphoto.jpg|[[Sibiu]]
Fil:OradeaTownHall.jpg|Oradeas stadshus
Fil:Craiova - Prefectura judetului Dolj02.jpg|Stadshuset i Craiova
</gallery>


Republiken Rumäniens territorium är indelat i 41 län ([[judeţ]]e) som i sin tur är vidare indelade i (stor)städer (''municipii''), städer (''oraşe'') och (lands)kommuner (''comune''). Det finns för närvarande 263 städer (varav 103 med den högre statusen ''[[municipiu]]'') och 2&nbsp;868 kommuner.<ref>http://www.alphamc.com/cms/upload/downloads/76936c7693.pdf</ref> Länen leds vart och ett av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Bukarest tillhör inget län utan utgör istället en separat enhet med likvärdig administrativ status som länen.
[[Fil:Satellite image of Romania in December 2001.jpg|miniatyr|200px|Satellitbild över landet december 2001, visar var snön breder ut sig.]]


=== Städer i Rumänien ===
De tio folkrikaste städerna den 1 januari 2009:<ref name="Rum090101">[http://www.insse.ro/cms/rw/resource/populatia%20stabila%20la%201%20ianuarie%202009%20si%2018.xls Institutul National de Statistica, Romania; Populatia Stabila la 1.01.2009 ('''excelfil''')]</ref>
De tio folkrikaste städerna den 1 januari 2009:<ref name="Rum090101">[http://www.insse.ro/cms/rw/resource/populatia%20stabila%20la%201%20ianuarie%202009%20si%2018.xls Institutul National de Statistica, Romania; Populatia Stabila la 1.01.2009 ('''excelfil''')]</ref>
{| class="wikitable sortable"
{| class="wikitable sortable"
Rad 117: Rad 254:
|10. ||align=left | [[Brăila]] || {{nts|212501}} || [[Brăila (judeţ)|Brăila]]
|10. ||align=left | [[Brăila]] || {{nts|212501}} || [[Brăila (judeţ)|Brăila]]
|}
|}


== Ekonomi ==
{{Huvudartikel|Rumäniens ekonomi}}
[[Fil:MittalSteelGalati200607.jpg|miniatyr|200px|Gammal basindustri i [[Galaţi]].]]
Rumäniens ekonomi kollapsade efter kommunist-regimens fall, många statliga jobb lades ner och blev privata aktiebolag vilket gjorde många rumäner blev arbetslösa. BNP minskade 1990 med -10 %, -15 % 1991 och -7,5 % 1992.
Under 1992 var BNP i nominella termer $19,5 miljarder, vilket innebär U-landsnivå. I slutet av 1996 valdes det demokratiska partiet i Rumänien och regeringen lovade att påskynda ekonomiska reformer. Regeringen försökte 1997 reformera hela det ekonomiska planet vilket såg höll på att lyckas ända till dess då skulderna skulle betalas tillbaka till IMF. Omfattningen blev så påfrestande för ekonomin så den kollapsade 1997. Under augusti 1999 inleddes ett nytt masslån av flera miljarder dollar. Reformen misslyckades dock, och 1999 blev ett fall för ekonomin med en tillbakaväxt på grund av skulderna till IMF, och ekonomin kollapsade igen. det demokratiska partiet lyckades inte förbättra ekonomin.


== Internationella rankningar ==
Mellan 1992-2000 hade BNP bara växt från $19,5 miljarder till $28 miljarder. Den genomsnittliga månadslönen i Rumänien år 2000 var 100 dollar (motsvarande 691 kr). Och under 2001 föll levnadsstandarden ytterligare. Lönerna minskades med 40 % och korruptionen ökade. Det nya IMF Standby-avtalet, som undertecknades 2001, ledde till de makroekonomiska vinster och öppnade landet för utländska investeringar, vilket satte fart på landets BNP. IMF erbjöd ett nytt avtal för 2004 på ett nytt lån. Dock så tackade de rumänska myndigheterna nej, och hoppades istället på EU:s exportmarknader. Rumänien anslöt sig till den Europeiska unionen 1 januari 2007. Vissa säger att 2007 var "Rumäniens guldår" efter kommunism då hela landet hade en ekonomisk boom.<ref>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1803054</ref>
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [http://www.heritage.org/index/Ranking.aspx Index of Economic Freedom 2009]
| 63 av 179
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [http://www.rsf.org/article.php3?id_article=29031 Pressfrihetsindex 2008]
| 47 av 173
|-
| [[Transparency International]]
| [http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table Korruptionsindex 2008]
| 70 av 180
|-
| [[United Nations Development Programme]]
| [http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf Human Development Index 2006]
| 62 av 179
|}


== Politik ==
Landets handel var totalt beroende av EU:s marknad som kollapsade under finanskrisen. Rumäniens ekonomi blev därför en av de hårdast drabbade. Köpkraften per capita blev 46 procent av genomsnittet i EU. Lönerna föll med 10 % under december 2009. Den materiella fattigdomen ökade till 50 %.


<gallery>
== Miljö, Naturtillgångar ==
Fil:Basescu & Bush 2006 July 27.jpg|[[President]] [[Traian Băsescu]] med [[George W. Bush]]
[[Fil:Gaskessel gr.jpg|miniatyr|150px|En cistern för naturgas]]
Fil:Tratado de Lisboa 13 12 2007 (081).jpg|
Rumänien har stora naturtillgångar som: [[petroleum]], [[naturgas]], [[stenkol]], [[brunkol]], [[bly]], [[zink]], [[koppar]], [[järn]], [[uran]], [[guld]], [[bauxit]], [[vattenkraft]] och [[skog]]. De vanligaste importvarorna är maskiner, mineraler, bränsle, textilvaror och kemiska produkter. De vanligaste exportvarorna är textilier, maskiner, metallvaror och mineraler.
Fil:Bucharest Victoria Palace 2.jpg|Regeringsbyggnaden
Antalet sysselsatta inom näringsgrenarna är 29 % jord-skogsbruk, industri- byggnadsverk 43 % och tjänster-service 28 %. 1990 bildades ett miljödepartement som bara ska syssla med viktiga miljöfrågor genom att ta fram strategier för miljöskydd och återställa den ekologiska jämvikten.
Fil:Flickr - europeanpeoplesparty - EPP Congress Warsaw (305).jpg|[[Premiärminister]] [[Emil Boc]]
</gallery>


Rumänien är en [[demokrati]]sk [[republik]] med ett semi-presidentiellt system. Den lagstiftande makten innehas av parlamentets två kammare, ''Senat'' ([[senat]]en), med 140 medlemmar varav 18 representanter för de etniska minoriteterna, och ''Camera Deputaţilor'' ([[deputeradekammaren]]), med 345 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.
=== Industri ===
[[Fil:Dacia Logan.jpg|miniatyr|200px|[[Dacia Logan]] har inneburit stora ökningar i export för den rumänska industrin.]] Biltillverkaren [[Dacia (bilmärke)|Dacia]] licenstillverkade från 1968 Renaults personbilsmodell [[Renault 8]] och senare [[Renault 12]]. De senaste åren har det fått ny fart genom stöd från Renault. En ny modell, [[Dacia Logan|Logan]], har lanserats för den östeuropeiska marknaden, men säljer bra även på andra, för Dacia, nya marknader och företagets export har mångdubblats.


Landets [[president]] väljs i direkta val vart femte år (sedan 2004, tidigare vart fjärde år). Presidenten utser en [[premiärminister]], som leder regeringen. Övriga regeringsmedlemmar utses i sin tur av premiärministern och utnämns av presidenten. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.
== Levnadsstandard ==
Under det första kvartalet 2008 var den totala månatliga genomsnittliga inkomsten 1 612 [[lei]] per hushåll (cirka 3 816 kr) och 553 lei per person (cirka 1 309 kr). Under 2009 föll lönerna med över 10 %. Skillnaden mellan tätort och landsbygd är dock större. Inkomsten är 36% högre i städer än på landsbygden (2009).


Konstitutionen godkändes i en folkomröstning den 8 december 1991 och bygger på den [[femte franska republiken]]s dito. I oktober 2003 godkändes omfattande ändringar för att anpassa den till EU-lagstiftningen. I och med valen 2008 har Rumänien en liberal regering.
Omkring 30 procent av befolkningen uppskattas leva under fattigdomsgränsen (dvs. låginkomst) (2009) detta jämfört med 42 % 1999 till 1990<ref>http://lnweb90.worldbank.org/eca/eca.nsf/Countries/Romania/C4CFB7B8C4D1658185256C240050A6A4?OpenDocument</ref>. Av dessa lever 90% på landsbygden. Dock så lever 50 % av befolkningen under "Materiell fattigdom" dvs. ett mått som inte mäter inkomsten utan vilka resurser och tillgångar de har, det är den högsta fattigdomssiffran i EU tillsammans med Bulgarien.<ref>DN 14 november 2010, Sid 22, 23 och 24</ref>


{{Se även|Anslutningsfördraget 2005}}
Tillgången till bostäder var tidigare dålig, men har förbättrats. Det är mycket dyrt att hyra och köpa bostäder, särskilt i Bukarest. I samband med att hyreslägenheter görs om till bostadsrätter har priserna ökat.


=== Parlamentsvalet 2008 och Regeringskrisen 2009 ===
Kvaliteten på bostäderna varierar och många familjer är trångbodda. Många bostäder, särskilt på landsbygden, har problem med vattentillförsel, el och uppvärmning. Det är vanligt med elavbrott till och med i huvudstaden.<ref>[http://www.seenews.com/news/latestnews/romaniannationalinstituteofstatistics-householdincomeandexpenditure-q1-234113/]</ref><ref>[http://www.humanrights.gov.se/dynamaster/file_archive/080325/3520f2b3ba607f8b983c8f27ff670971/Rum%e4nien.pdf]</ref>
Valet i Rumänien 2008 ledde till ett jämt valresultat och en koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och [[Partidul Democrat-Liberal|Liberaldemokraterna]]. Valdeltagandet var det lägsta sedan kommunistregimens fall.<ref>[http://hd.se/utrikes/2008/12/14/bred-koalition-klar-i-rumaenien/ "Bred koalition klar i Rumänien"], ''hd.se'', 14 december 2008</ref>
<ref>[http://www.dw-world.de/dw/article/0,,4597451,00.html]</ref>


[[Finanskrisen 2008–2009]] tvingade Rumänien att förhandla om lån, på omkring 20&nbsp;miljarder euro, med [[Världsbanken]], [[Internationella valutafonden]] och [[EU]]. Dessas ekonomisk-politiska krav satte regeringssammanhållningen på hårda prov och i början av oktober 2009 sprack koalitionen och socialdemokraterna lämnade regeringen. Statsminister Emil&nbsp;Boc och hans minoritetsregering fälldes någon vecka senare i en misstroendeomröstning. [[Partidul Democrat-Liberal|Liberaldemokraterna]] fick stanna kvar på sin post.<ref>[http://svt.se/2.22584/1.1727636/regeringskris_i_rumanien?lid=senasteNytt_275227&lpos=rubrik_1727636 Regeringskris i Rumänien] SVT Rapport, 13 oktober 2009</ref>
== Arbetsmarknad/Sociala förhållanden ==
Arbetslösheten i Rumänien har varit relativt låg i Europa, den nådde dock rekord-topp 12 % i slutet av 1999 och under 2009 översteg arbetslösheten 7 % (Dvs ungefär 1,5 miljoner arbetslösa),<ref>http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&language=en&pcode=teilm020&tableSelection=1&plugin=1</ref> Det är jämfört med den låga arbetslösheten på 3,6 % år 2008. Arbetslösheten är som allra högst för Romerna i landet.


== Ekonomi och Industri ==
Efter revolutionen bildades 1000-tals lokala fackföreningar, vilka efter hand slutit sig samman i federationer, dessa har organiserat studenter, pensionärer och arbetslösa. Det var fråga över huruvida pensionsystemet skulle reformeras i samband med lånen från IMF, dock så har systemet skapat stora problem i landet. Pensionärer har i vissa fall haft en liten pension på 55 dollar, den genomsnittliga pensionsåldern är 52 år för kvinnor och 57 för män. Det mest oroande är det faktum att det finns fler pensionärer än antalet yrkesverksamma personer vilket minimerat tryggheten i tillgången till arbetskraft. Pensionssystemet har igenom år gått ut med stora skulder, därför utbetalningar till pensionärer är små.<ref>http://www.hartford-hwp.com/archives/62/458.html</ref>
{{Huvudartikel|Rumäniens ekonomi}}
Sedan 1990-talet har planer antagits att skjuta upp pensionåldern i snitt till omkring 60-65 år till [[2015]].


<gallery>
[[Nicolae Ceauşescu|Ceausescus]] starka vilja att öka befolkningen genom att förbjuda aborter och göra preventivmedel illegalt för att trygga tillgången till arbetskraft orsakade stora problem för unga i landet. Faktum var att många nyfödda handikappade barn och romer inte fick komma ut i samhället ordentligt på grund av förtryck. Detta ledde till att uppemot 100&nbsp;000 barn emellan 0-18 år hamnade på institutioner på 80-talet och saknade utbildning, stimulans och fick näringsbrist gavs blodtransfusioner och HIV-viruset blev en statshemlighet.<ref>http://www.ogonspegeln.se/eastaidrom.html</ref><ref>http://www.ogonspegeln.se/romania_history.html</ref> Under 1990-talet ändrades inte omhändertagandesystemet och inflödet till barnhem fortsatte och 50&nbsp;000 barn adopterades internationellt. 2001 uppdagades det att korrupta tjänstemän sålt barn så stoppades adoptionerna.<ref>http://www.svd.se/nyheter/utrikes/rumanska-barnhem-forbattras_91543.svd</ref> Mellan 2002-2006 reformerade regeringen omhändertagandesystemet med hjälp av bistånd<ref>http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=1718</ref>. Förändringarna gjorde det möjligt lokala myndigheter att förhindra nedläggningar och skydda barn i behov av lämpliga placeringar i mindre boenden. Många barn, särskilt romer, saknar identitetshandlingar och många föräldralösa barn och handikappade är utfrysta ifrån sjukvårdssystemet.<ref>http://www.swedenabroad.com/Page____66672.aspx</ref>
Fil:MittalSteelGalati200607.jpg|Gammal basindustri i [[Galaţi]]
Fil:Dacia Logan.jpg|[[Dacia Logan]] har inneburit stora ökningar i export för den rumänska industrin.
Fil:Bucharest Chamber of Commerce.jpg|[[Bank]]
Fil:1 RON.jpg|[[Rumänsk leu]]
Fil:Muzeul Naţional de Istorie Naturală Grigore Antipa and skyscraper.jpg|
</gallery>


Långt in på [[1900-talet]] var Rumänien fortfarande ett utpräglat jordbruksland. Under det '''kommunistiska Rumänien 1947-1989''' hade landet [[Planekonomi]]. Övergången från Planekonomi till [[Marknadsekonomi]] efter kommunistregimens fall ledde till ekonomisk kollaps på [[1990-talet]], orsakerna var att fler pengar trycktes, dyra priser och kraftig privatisering vilket ledde till skyhög [[Arbetslöshet]]. Efter reformerna på 1990-talet tilläts utländska investerare för första gången att köpa mark i Rumänien. När det gick explosivt bra för industrin i de romanska länderna i [[Frankrike]], [[Italien]] och [[Spanien]], så gick utvecklingen i Rumänien framåt. Det är nämligen favoritöstlandet för dessa att expandera i. Utländska företag expanderar i Rumänien sedan dess och sätter fart på [[marknad]]en.
Hög korruption är ett alltmer växande problem i östeuropeiska länder särskilt extrema i Rumänien det förkommer ofta fall av att man blir tvungen att muta läkaren för att få en tid eller en operation och även tvungen att muta läraren för att barnet ska få en undervisning.


Biltillverkaren [[Dacia (bilmärke)|Dacia]] licenstillverkade från 1968 Renaults personbilsmodell [[Renault 8|Renault&nbsp;8]] och senare [[Renault 12|Renault&nbsp;12]]. De senaste åren har det fått ny fart genom stöd från Renault. En ny modell, [[Dacia Logan|Logan]], har lanserats för den östeuropeiska marknaden, men säljer bra även på andra, för Dacia, nya marknader och företagets export har mångdubblats.
== Politik ==
[[Fil:Basescu with bush.jpg|miniatyr|höger|[[Traian Băsescu]] med [[George W. Bush]]]]


== Levnadsstandard ==
Rumänien är en [[demokrati]]sk [[republik]] med ett semi-presidentiellt system. Den lagstiftande makten innehas av parlamentets två kammare, ''Senat'' ([[senat]]en), med 140 medlemmar varav 18 representanter för de etniska minoriteterna, och ''Camera Deputaţilor'' ([[deputeradekammaren]]), med 345 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.
Under det första kvartalet [[2011]] var den totala månatliga genomsnittliga inkomsten per hushåll 2&nbsp;318&nbsp;[[lei]] (cirka 4&nbsp;888&nbsp;kr). Skillnaden mellan tätort och landsbygd är dock större. Inkomsten är 36&nbsp;% högre i städer än på landsbygden (2009).


Undersökningar visar att rumänerna sätter in större summor på sina sparkonton. Sparandet har ökat med 7 % från 2008 totalt har den Rumänska befolkning tillsamans 108 billioner [[lei]] på sparkonton. Samtidigt visar det sig att lån från banker har minskat totalt rör det sig om 102 billioner [[lei]] lånade pengar. Sparandet täcker alltså lånesummorna vilket är positivt.
Landets [[president]] väljs i direkta val vart femte år (sedan 2004, tidigare vart fjärde år). Presidenten utser en [[premiärminister]], som leder regeringen. Övriga regeringsmedlemmar utses i sin tur av premiärministern och utnämns av presidenten. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.


Det visar sig också att rumänerna konsumerar hårdare än EU-genomsnittet som är 58.3 men Rumäniens snitt översiger EU:s och ligger på 63.4 ungefär lika högt som för [[Storbritannien]]. <ref>http://www.atkearney.ro/images/romania/pdf/Romanian_households_September_2011.pdf</ref>
Konstitutionen godkändes i en folkomröstning den 8 december 1991 och bygger på den [[femte franska republiken]]s dito. I oktober 2003 godkändes omfattande ändringar för att anpassa den till EU-lagstiftningen. I och med valen 2008 har Rumänien en liberal regering.


År [[2008]] levde endast 5,7 % av Rumäniens befolkning under [[Fattigdomsgräns]]en<ref>http://www.wall-street.ro/articol/English-Version/68316/Romania-faces-mounting-poverty-rates-in-2009-World-Bank-says.html</ref> av dem lever cirka 90 % på landsbyggden bara 10 % av stadsbefolkningen är fattig. Sedan den starka ekonomiska tillväxten under föregående år lyftes 1000-tals människor ur fattigdom<ref>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1803054</ref>. Under samma period hade antalet rumäner som lever i ''Absolut fattigdom'' minskat till 1,2 miljoner år [[2008]].
:''Se även: [[Anslutningsfördraget 2005]]''


Dock så lever 50&nbsp;% av befolkningen under ”Materiell fattigdom” dvs. ett mått som inte mäter inkomsten utan vilka resurser och tillgångar de har, och det är den högsta fattigdomssiffran i EU tillsammans med Bulgarien.<ref>DN 14 november 2010, Sid 22, 23 och 24</ref>
=== Parlamentsvalet 2008 och Regeringskrisen 2009 ===


Tillgången till bostäder var tidigare dålig, men har förbättrats. Det är mycket dyrt att hyra och köpa bostäder, särskilt i Bukarest. I samband med att hyreslägenheter görs om till bostadsrätter har priserna ökat.
Valet i Rumänien 2008 ledde till ett jämt valresultat och en koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och [[Partidul Democrat-Liberal|Liberaldemokraterna]]. Valdeltagandet var det lägsta sedan kommunistregimens fall.<ref>[http://hd.se/utrikes/2008/12/14/bred-koalition-klar-i-rumaenien/ "Bred koalition klar i Rumänien"], ''hd.se'', 14 december 2008</ref>


Kvaliteten på bostäderna varierar och många familjer är trångbodda. Många bostäder, särskilt på landsbygden, har problem med vattentillförsel, el och uppvärmning. Det är vanligt med elavbrott till och med i huvudstaden.<ref>[http://www.seenews.com/news/latestnews/romaniannationalinstituteofstatistics-householdincomeandexpenditure-q1-234113/ Household Income and Expenditure - Q1 2009] Romanian National Institute of Statistics</ref><ref>[http://www.humanrights.gov.se/dynamaster/file_archive/080325/3520f2b3ba607f8b983c8f27ff670971/Rum%e4nien.pdf Mänskliga rättigheter i Rumänien 2007] [[Utrikesdepartementet]]</ref>
[[Finanskrisen 2008–2009]] tvingade Rumänien att förhandla om lån, på omkring 20 miljarder euro, med [[Världsbanken]], [[Internationella valutafonden]] och [[EU]]. Dessas ekonomisk-politiska krav satte regeringssammanhållningen på hårda prov och i början av oktober 2009 sprack koalitionen och socialdemokraterna lämnade regeringen. Statsminister Emil Boc och hans minoritetsregering fälldes någon vecka senare i en misstroendeomröstning. [[Partidul Democrat-Liberal|Liberaldemokraterna]] fick stanna kvar på sin post.<ref>[http://svt.se/2.22584/1.1727636/regeringskris_i_rumanien?lid=senasteNytt_275227&lpos=rubrik_1727636 Regeringskris i Rumänien] SVT Rapport, 13 oktober 2009</ref>
<ref>[http://www.dw-world.de/dw/article/0,,4597451,00.html Romania struggling through the crisis] DW-world</ref>


== Arbetsmarknad/Sociala förhållanden ==
== Demografi ==
Arbetslösheten i Rumänien har varit relativt låg i Europa men som allra högst för Romerna i landet.
[[Fil:Romania 1930 ethnic map EN.png|thumb|Folkräkningen 1930 var den enda för "Storrumänien" och gav 18 miljoner invånare på en yta av 295&nbsp;049 km<sup>2</sup>.<ref>http://upload.wikimedia.org/wikipedia/ro/3/3d/Recensamant1930-II-XXIV.jpg</ref><ref>http://media.ici.ro/history/eng08.htm</ref>]]
Majoriteten rumänerna utgör 89,4 % av landets befolkning. Den näst största gruppen är ungrare där 1,4 miljoner registrerades och vilka främst bor i Transsylvanien. De ca 260&nbsp;000 Csango som är romersk-katolska registreras ej i folkräkningarna. Efter första världskriget emigrerade ca 350&nbsp;000 ungrare från [[Transsylvanien]]. Romerna är en annan betydande minoritet, år 2002 fyllde 500&nbsp;000 romer i folkräkningsblanketten. Troligtvis är antalet betydligt större än vad som anges i den officiella statistiken, då vissa källor uppskattar att det finns uppemot 2,5 miljoner romer i landet<ref>http://www.eurooppatiedotus.fi/public/default.aspx?contentid=96583&contentlan=3&culture=sv-FI</ref>. Vissa romer väljer att kalla sig själva rumäner eller ungrare.
Övriga inkluderar mindre grupper folk med ursprung från grannländerna, exempelvis en grupp på runt tusentalet [[polacker]] i [[Suceava]].


Efter revolutionen bildades 1000-tals lokala fackföreningar, vilka efter hand slutit sig samman i federationer, dessa har organiserat studenter, pensionärer och arbetslösa.
Etniska minoriteter får använda sina modersmål i undervisningen, och har tillgång till information i sina modersmål från myndigheter i städer där de utgör mer än 20% av befolkningen. I städer där minoritetsbefolkningen utgör mer än 30% av befolkningen kan lokala rådsmöten hållas på minoritetsspråket, ifall översättning till rumänska kan erhållas, och officiella protokoll förs på rumänska.
Dessa år har folkräkningar i landet utförts: [[1866]], [[1887]], [[1899]], [[1912]], [[1930]], [[1941]], [[1948]], [[1956]], [[1966]], [[1977]], [[1992]] och [[2002]].
Vid den senaste folkräkningen 2002 kunde man registrera: 21&nbsp;677&nbsp;676 invånare som bodde i Rumänien, dock så är det riktiga antalet betydligt större då många romer i landet saknar identitetshandlingar.<ref>http://en.wikipedia.org/wiki/Demographic_history_of_Romania#18_March_2002_census</ref> Nästa folkräkning kommer att äga rum i oktober [[2011]].
<ref>http://www.suceava-news.ro/guvern/recensamantul_populatiei_va_avea_loc_in_2011/</ref>
<ref>http://www.ziare.com/articole/recensamant+romania+2011</ref>
=== Språk ===
Landets officiella språk är [[rumänska]] (ett [[romanska språk|romanskt språk]] i den [[indoeuropeiska språk|indoeuropeiska]] språkfamiljen). Rumänska är närbesläktat med [[italienska]], [[franska]], [[spanska]], [[portugisiska]] och [[katalanska]]. Runt 30 miljoner personer i världen talar rumänska, främst i Rumänien och Moldavien.


Det var fråga över huruvida pensionsystemet skulle reformeras i samband med lånen från IMF. Pensionsåldern är 63 år och 1 månad för män och 58 år och 1 månad för kvinnor<ref>http://www.pensionfundsonline.co.uk/countryprofiles/romania.aspx</ref>. Det ökar successivt och kommer att nå 65 för män och 60 för kvinnor år 2015<ref>http://www.pensionfundsonline.co.uk/countryprofiles/romania.aspx</ref>. Det mest oroande är det faktum att det finns fler pensionärer än antalet yrkesverksamma personer vilket minimerat tryggheten i tillgången till arbetskraft. Pensionssystemet har igenom år gått ut med stora skulder, därför utbetalningar till pensionärer är små.
En relativt stor ungersk minoritet i [[Transsylvanien]] talar både [[ungerska]] och rumänska, och fram till 1990-talet fanns det ett visst antal [[karpattyskar]], men de flesta av dem lämnade landet i och med kommunismens fall. 35% av dem talar bara [[ungerska]].


[[Nicolae Ceauşescu|Ceausescu]] kollapsade den sociala välfärden i landet det sociala skyddsnätet skändades<ref>[http://www.ogonspegeln.se/eastaidrom.html Havet består av droppar...] Ögonspegeln</ref><ref>[http://www.ogonspegeln.se/romania_history.html Rumäniens historia] Ögonspegeln</ref>
=== Religion ===
Religioner (statistik från 2009):
* [[Rumänsk-ortodoxa kyrkan|Rumänsk-ortodoxa]] - 86,8%
* [[Protestantism|Protestanter]] - 7,5% (ungrare, szekler-ungrare, saxare)
* [[Romersk-katolska kyrkan|Romersk-katolska]] - 4,7% (ungrare, tyskar)
* [[Pingströrelsen|Pingstvänner]] - 1,5%
* [[Uniater]] - 0,9%


Hög [[korruption]] är ett alltmer växande problem i Europa särskilt extrema i Rumänien det förkommer ofta fall av att man blir tvungen att muta läkaren för att få en tid eller en operation och även tvungen att muta läraren för att barnet ska få en undervisning.
De flesta rumäner är medlemmar i den rumänsk-ortodoxa kyrkan, som är en kyrka inom [[östortodox kristendom|östortodoxa kristendomen]]. [[Katolicism]]en och protestantismen är också representerade, men främst i områden som är befolkade av mer västinfluerade invånare som [[Transsylvanien]] som fram till 1920 var ockuperad av Ungern. De flesta av ungrarna är protestanter. Ungrarna är i majoritet bland protestanterna i Rumänien. Ett litet fåtal saxare är [[lutheran]]er. Nästan alla reformerta ([[kalvinist]]er) är ungrare. Så gott som alla [[unitarian]]er är ungrare. Protestanter och romerska katoliker är av icke-rumänskt ursprung, vilka alltså kan uppgå till ca 12,2 % av befolkningen. De cirka 260&nbsp;000 romersk-katolska i Moldavien, så kallade [[Csángó]] är ungrare eller av ungerskt ursprung. Antalet protestanter, romerska katoliker och judar har kraftigt minskat på grund av förföljelser sedan de båda världskrigen och den därpå följande kommunistdiktaturen.


== Demografi ==
I [[Dobrudzja]], en region längs med Svarta havets strand, finns en liten [[islam|muslimsk]] minoritet bestående av turkar och [[tatar]]er. Detta är en rest sedan [[Osmanska riket]]s regeringstid respektive migration från [[Krim]].


<gallery>
== Utbildning ==
Fil:Rumania citizenship 1899.JPG|Folkräkningen 1900
Den rumänska skolan är obligatorisk i 10 år. Barnen har även möjlighet att ingå i en frivillig förskola i tidig ålder 3-6 år. Efter grundskolan kan eleverna frivilligt avlägga inträdesprov till Gymnasiet, som har ett utbud av praktiska och teoretiska linjer. Det finns över 40 högre lärosäten, däribland fem universitet och fem tekniska högskolor. Undervisningen är avgiftsfri och är en het politisk satsning även på universitetet. Landets minoriteter har möjlighet att få undervisningen på respektive modersmål. Sedan 1989 har utbildningsväsendet reformerats. Men det har gått trögt och standarden på utbildningen varierar stort i olika delar av landet; utbildningen har bättre standard i städerna jämfört med landsbygden där kvaliteten kan vara mycket låg. Rumänien deltar fullt i EU:s utbildningsprogram.<ref name="ReferenceA">Rumänien nr. 562 länder i fickformat UI 1992</ref>
Fil:Romania 1930 ethnic map EN.png|Folkräkningen 1930 var den enda för "Storrumänien" och gav 18&nbsp;miljoner invånare på en yta av 295&nbsp;049&nbsp;km<sup>2</sup>.<ref>http://upload.wikimedia.org/wikipedia/ro/3/3d/Recensamant1930-II-XXIV.jpg</ref><ref>http://media.ici.ro/history/eng08.htm</ref>
Fil:Recensamant 1948.JPG|Folkräkningen 1948
Fil:Recensamant 1992.JPG|Folkräkningen 1992
Fil:Romania harta etnica 2002.PNG|Etnisk mapp 2002
</gallery>


30 % av Rumäniens befolkning bor på [[Landsbygd]]en och 70 % i [[förort]]er och [[tätort]]er.
== Massmedia ==
Majoriteten rumänerna utgör ungefär 89&nbsp;% av landets befolkning. Den näst största gruppen är ungrare där 1,4&nbsp;miljoner registrerades och vilka främst bor i [[Transsylvanien]]. De ca 260&nbsp;000 Csango som är romersk-katolska registreras ej i folkräkningarna. Romerna är en annan betydande minoritet, år 2002 fyllde 500&nbsp;000 romer i folkräkningsblanketten. Vissa romer väljer att kalla sig själva rumäner eller ungrare. Övriga inkluderar mindre grupper folk med ursprung från grannländerna, exempelvis en grupp på runt tusentalet [[polacker]] i [[Suceava]].
Rumänien har sedan 2008 en socialdemokratisk och liberal koalitionsregering. Det råder full yttrandefrihet i Rumänien idag, men före 1989 var det ingen yttrandefrihet alls, då fanns bara en tv-kanal som sände patriotiska program mellan kl. 20-22, skrivmaskiner var förbjudna, om man kritiserade regimen riskerade man att hamna i fängelse, och säkerhetstjänsten [[Securitate]] avlyssnade medborgarna. {{källa behövs||2010-04}} Efter revolutionen grundades ett flertal nya tidningar, men pressen drabbades under 1990-talet av pappersbrist och prishöjningar. Det finns även fristående TV-stationer och massor av fristående radiostationer. I städerna är mediautbudet rikt medan det på landsbygden i vissa fall är begränsat på grund av radiokommunikationsstörningar och elavbrott. Minoriteterna i landet har även sina egna tidningar.<ref name="ReferenceA"/>


===Befolkning Statistik 1900-2011 ===
== Kommunikationer och turism ==
Pågrund av otydlig statistik, tydlig korruption och manipulerad statisitk under det kommunstiska Rumänien så går tabellen därutefter endast efter åren med [[Folkräkning]]ar där man inte kan "Hitta på en person" och statistiken är som mest pålitlig.
Rumäniens järnvägar omfattar 11&nbsp;300&nbsp;km, av dessa är drygt 3&nbsp;600&nbsp;km elektriska. En dryg tredjedel av persontransporter sker via järnväg. Omkring 73&nbsp;000&nbsp;km är vägar, men infrastrukturen har dålig standard. Endast 100&nbsp;km var motorväg, men under 2010-talet ska ett flertal nya motorvägar byggas i landet efter att enorma satsningar på infrastrukturen gjorts. Floden [[Donau]] är en viktig vattenväg. 1984 invigdes en 64&nbsp;km lång kanal som förbinder Donau med Svarta havet och förkortar vattenvägen med 400&nbsp;km. Byggprojektet är en enorm satsning i Rumänien och de senaste åren har det varit en byggboom i landet. De viktigaste hamnstäderna är Galati och Braila. Flygplatsen Otopeni utanför Bukarest är landets största. Ett statligt flygbolag "Tarom" har såväl utrikes- som inrikestrafik. Rumäniens telekommunikationer är låga. Vid 1990 fanns 2,3 miljoner telefoner, under 00-talet har denna siffra mer än fördubblats. Det har länge skett en uppbyggnad av telefonnätet i samprojekt med tyska Siemens och franska Alcatel. År 2000 var antalet internetanvändare i Rumänien ca 600&nbsp;000 till 2007 hade det ökat till 3,5 miljoner.<ref>http://www.comanescu.ro/2007/03/09/romanian-internet-users-only-35-million/</ref><ref>http://workmall.com/wfb2001/romania/romania_communications.html</ref>


{| class="wikitable"
Rumänien har stora förutsättningar för turism. Naturen och nationalparker i Karpaterna, medeltidsstäder, slott i Transsylvanien, Donaudeltat, sandstränderna längs Svarta havet och landets särpräglade kulturer.
Vintersportturismen i Karpaterna har visat goda resultat. Bristen på god hotellstandard kvarstår trots att rumänska hotell såldes ut till privatägare vid millennieskiftet. En stor del av turisterna kommer från grannländerna, särskilt från Moldavien och Bulgarien då Rumänien är ett billigt resemål.
Vid Svarta havskusten är Mamaia en välkänd turistort.<ref name="ReferenceA"/>

== Administrativ indelning ==
:''Huvudartikel: [[Rumäniens län]]''
[[Fil:CJROcatholic.jpg|miniatyr|200px|St. Mikaelskyrkan i Cluj-Napoca]]
[[Fil:Iasi cultural palace.jpg|miniatyr|200px|Kulturpalatset i Iaşi]]
[[Fil:OradeaTownHall.jpg|miniatyr|200px|Oradeas stadshus]]
[[Fil:Piatra neamt1.cristibur.jpg|miniatyr|200px|Vy från Piatra Neamţ med [[Stefan III av Moldavien|Stefanstornet]] i förgrunden]]
[[Fil:Sibiu.jpg|miniatyr|200px|Sibiu]]
[[Fil:Craiova - Prefectura judetului Dolj02.jpg|miniatyr|200px|Stadshuset i Craiova]]
Republiken Rumäniens territorium är indelat i 41 län ([[judeţ]]e) som i sin tur är vidare indelade i (stor)städer (''municipii''), städer (''oraşe'') och (lands)kommuner (''comune''). Det finns för närvarande 320 städer (varav 103 med den högre statusen ''[[municipiu]]'') och 2&nbsp;854 kommuner.<ref>[http://www.insse.ro/cms/files%5Cstatistici%5CStatistica%20teritoriala%202008%5Crom%5C1.htm]</ref> Länen leds vart och ett av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Bukarest tillhör inget län utan utgör istället en separat enhet med likvärdig administrativ status som länen.

{|class="wikitable"
|-
|-
!
! Namn
! width="80pt"|Total Befolkning
! Förkortning
! width="80pt"|Varav Etniska [[Rumäner]] (%)
! Residensstad
! width="80pt"|Översiktlig Förändring
! Yta (km²)
|-
|-
|År 1900 (avser [[Folkräkning]]en)
| [[Alba (judeţ)|Alba]]
| align="right" | 5,956,690
| AB
| align="right" | '''92.2 %'''
| [[Alba Iulia]]
| align="right" style="color: green" |
| 6&nbsp;242
|-
|-
|År 1912 (avser [[Folkräkning]]en)
| [[Arad (judeţ)|Arad]]
| align="right" | 7,234,919
| AR
| align="right" | Cirka '''90 %'''
| [[Arad, Rumänien|Arad]]
| align="right" style="color: green" | +1 278 229
| 7&nbsp;754
|-
|-
|År 1930 (avser [[Folkräkning]]en)
| [[Argeş (judeţ)|Argeş]]
| align="right" | 18,057,028
| AG
| align="right" | '''71.9 %'''
| [[Piteşti]]
| align="right" style="color: green" | +10 822 109
| 6&nbsp;862
|-
|-
|År 1941 (avser [[Folkräkning]]en)
| [[Bacău (judeţ)|Bacău]]
| align="right" | 13,535,757
| BC
| align="right" | '''75 %'''
| [[Bacău]]
| align="right" style="color: red" | -4 521 271
| 6&nbsp;621
|-
|-
|År 1948 (avser [[Folkräkning]]en)
| [[Bihor (judeţ)|Bihor]]
| align="right" | 15,872,624<ref>http://www.kia.hu/konyvtar/erdely/supplem.htm</ref>
| BH
| align="right" | '''85.7 %'''
| [[Oradea]]
| align="right" style="color: green" | +2 336 867
| 7&nbsp;544
|-
|-
|År 1956 (avser [[Folkräkning]]en)
| [[Bistriţa-Năsăud (judeţ)|Bistriţa-Năsăud]]
| align="right" | 17,489,450<ref>http://www.kia.hu/konyvtar/erdely/supplem.htm</ref>
| BN
| align="right" | '''85.7 %'''
| [[Bistriţa]]
| align="right" style="color: green" | +1 616 826
| 5&nbsp;355
|-
|-
|År 1966 (avser [[Folkräkning]]en)
| [[Botoşani (judeţ)|Botoşani]]
| align="right" | 19,103,163<ref>http://www.kia.hu/konyvtar/erdely/supplem.htm</ref>
| BT
| align="right" | '''87.7 %'''
| [[Botoşani]]
| align="right" style="color: green" | +1 613 713
| 4&nbsp;986
|-
|-
|År 1977 (avser [[Folkräkning]]en)
| [[Braşov (judeţ)|Braşov]]
| align="right" | 21,559,910<ref>http://www.kia.hu/konyvtar/erdely/supplem.htm</ref>
| BV
| align="right" | '''88.1 %'''
| [[Braşov]]
| align="right" style="color: green" | +2 456 747
| 5&nbsp;363
|-
|-
|År 1992 (avser [[Folkräkning]]en)
| [[Brăila (judeţ)|Brăila]]
| align="right" | 22,760,449
| BR

| [[Brăila]]

| 4&nbsp;766
<ref>http://books.google.se/books?id=PXScAJFQFloC&pg=PA197&lpg=PA197&dq=romania+22760449&source=bl&ots=eLOLgY_mGJ&sig=xMxGhAk1OXX3w8LsXmQdLw5hfkk&hl=sv&ei=sYuiTsKmNcXk4QTVl-XLBA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=5&ved=0CEEQ6AEwBA#v=onepage&q=romania%2022760449&f=false</ref> <ref>http://www.crvp.org/book/Series04/IVA-15/appendices.htm</ref> <ref>http://www.farsarotul.org/nl15_1.htm</ref>
|-
| align="right" | '''89.3 %'''
| [[Buzău (judeţ)|Buzău]]
| align="right" style="color: green" | +1 200 539
| BZ
| [[Buzău]]
| 6&nbsp;103
|-
| [[Caraş-Severin (judeţ)|Caraş-Severin]]
| CS
| [[Reşiţa]]
| 8&nbsp;514
|-
| [[Călăraşi (judeţ)|Călăraşi]]
| CL
| [[Călăraşi]]
| 5&nbsp;088
|-
| [[Cluj (judeţ)|Cluj]]
| CJ
| [[Cluj-Napoca]]
| 6&nbsp;674
|-
| [[Constanţa (judeţ)|Constanţa]]
| CT
| [[Constanţa]]
| 7&nbsp;071
|-
|-
|År 2002 (avser [[Folkräkning]]en)
| [[Covasna (judeţ)|Covasna]]
| align="right" | 21,680,974
| CV
| [[Sfântu Gheorghe]]
| 3&nbsp;710
|-
| [[Dâmboviţa (judeţ)|Dâmboviţa]]
| DB
| [[Târgovişte]]
| 4&nbsp;054
|-
| [[Dolj (judeţ)|Dolj]]
| DJ
| [[Craiova]]
| 7&nbsp;414
|-
| [[Galaţi (judeţ)|Galaţi]]
| GL
| [[Galaţi]]
| 4&nbsp;466
|-
| [[Giurgiu (judeţ)|Giurgiu]]
| GR
| [[Giurgiu]]
| 3&nbsp;526
|-
| [[Gorj (judeţ)|Gorj]]
| GJ
| [[Târgu Jiu]]
| 5&nbsp;602
|-
| [[Harghita (judeţ)|Harghita]]
| HR
| [[Miercurea Ciuc]]
| 6&nbsp;639
|-
| [[Hunedoara (judeţ)|Hunedoara]]
| HD
| [[Deva, Rumänien|Deva]]
| 7&nbsp;063
|-
| [[Ialomiţa (judeţ)|Ialomiţa]]
| IL
| [[Slobozia]]
| 4&nbsp;453
|-
| [[Iaşi (judeţ)|Iaşi]]
| IS
| [[Iaşi]]
| 5&nbsp;476
|-
| [[Ilfov]]
| IF
| [[Bukarest]]¹
| 1&nbsp;583
|-
| [[Maramureş (judeţ)|Maramureş]]
| MM
| [[Baia Mare]]
| 6&nbsp;304
|-
| [[Mehedinţi (judeţ)|Mehedinţi]]
| MH
| [[Drobeta-Turnu Severin]]
| 4&nbsp;933
|-
| [[Mureş (judeţ)|Mureş]]
| MS
| [[Târgu Mureş]]
| 6&nbsp;714
|-
| [[Neamţ (judeţ)|Neamţ]]
| NT
| [[Piatra Neamţ]]
| 5&nbsp;896
|-
| [[Olt (judeţ)|Olt]]
| OT
| [[Slatina, Rumänien|Slatina]]
| 5&nbsp;498
|-
| [[Prahova (judeţ)|Prahova]]
| PH
| [[Ploieşti]]
| 4&nbsp;716
|-
| [[Satu Mare (judeţ)|Satu Mare]]
| SM
| [[Satu Mare]]
| 4&nbsp;418
|-
| [[Sălaj (judeţ)|Sălaj]]
| SJ
| [[Zalău]]
| 3&nbsp;864
|-
| [[Sibiu (judeţ)|Sibiu]]
| SB
| [[Sibiu]]
| 5&nbsp;432
|-
| [[Suceava (judeţ)|Suceava]]
| SV
| [[Suceava]]
| 8&nbsp;553
|-
| [[Teleorman (judeţ)|Teleorman]]
| TR
| [[Alexandria, Rumänien|Alexandria]]
| 5&nbsp;790
|-
| [[Timiş (judeţ)|Timiş]]
| TM
| [[Timişoara]]
| 8&nbsp;697
|-
| [[Tulcea (judeţ)|Tulcea]]
| TL
| [[Tulcea]]
| 8&nbsp;499
|-
| [[Vaslui (judeţ)|Vaslui]]
| VS
| [[Vaslui]]
| 5&nbsp;318
|-
| [[Vâlcea (judeţ)|Vâlcea]]
| VL
| [[Râmnicu Vâlcea]]
| 5&nbsp;765
|-
| [[Vrancea (judeţ)|Vrancea]]
| VN
| [[Focşani]]
| 4&nbsp;857
|-
| [[Bukarest]]
| B
| Bukarest
| 238
|}
:¹De flesta administrativa funktioner för länet Ilfov styrs från Bukarest, men vissa myndigheter är utplacerade i städerna [[Buftea]] och [[Otopeni]].



== Internationella rankningar ==
<ref>http://www.docstoc.com/docs/3541505/demographic-definition</ref> <ref>http://www.edrc.ro/recensamant.jsp</ref>
{| class="wikitable"
| align="right" | '''89.5 %'''
| align="right" style="color: red" | -1 079 475
|-
|-
|År 2011 (avser [[Folkräkning]]en)
! Organisation
| align="right" | I väntan på preliminära resultaten
! Undersökning
| align="right" style="color: red" |
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [http://www.heritage.org/index/Ranking.aspx Index of Economic Freedom 2009]
| 65 av 179
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [http://www.rsf.org/article.php3?id_article=29031 Pressfrihetsindex 2008]
| 47 av 173
|-
| [[Transparency International]]
| [http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table Korruptionsindex 2008]
| 70 av 180
|-
| [[United Nations Development Programme]]
| [http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf Human Development Index 2006]
| 62 av 179
|}
|}


Under Historien mellan 1912 och 1930 ökade rumänska befolkningen med 10 miljoner främst för att [[Tyskar]] och [[Ungrare]] flyttade in i [[Transylvanien]]. I och med [[Järngardet]], landets anslutning till [[Tredje Riket]] och [[Ion Antonescu]]s regim genomdrevs en serie [[Pogrom|pogromer]] och politiska attentat fick till följd att befolkningen minskade kraftigt. Därefter har Kommunistregimen från 1947 pressat [[kvinnor]] att föda många [[barn]] och [[population]]en återhämtades igen.
== Referenser ==

Sedan [[1990]] har antalet invånare dratiskt minskat till följd av sjunkande födelsetal, stigande dödstal och en omfattande [[emigration]] utgörs av [[Tyskar]], [[Ungrare]] och [[Romer]] som lämnar landet. Det är främst städernas befolkning som har minskat. År [[2050]] tros befolkningen ligga nere i 16 miljoner för att sedan pågrund av förmodade ökad [[Levnadsstandard]] vända upp igen.<ref>http://www.rri.ro/art.shtml?lang=1&sec=27&art=128402</ref> <ref>http://www.d-transition.info/western-demographic-winter-2/eurostat-romanias-population-could-drop-19-mln-people-2030-a-383/</ref>

Etniska minoriteter får använda sina modersmål i undervisningen, och har tillgång till information i sina modersmål från myndigheter i städer där de utgör mer än 20&nbsp;% av befolkningen. I städer där minoritetsbefolkningen utgör mer än 30&nbsp;% av befolkningen kan lokala rådsmöten hållas på minoritetsspråket, ifall översättning till rumänska kan erhållas, och officiella protokoll förs på rumänska.

=== Folkräkningen 2011 ===
Närmaste folkräkning äger rum mellan 20-31 oktober [[2011]].
De preliminära resultaten av folkräkningen kommer att publiceras under första kvartalet 2012, medan det slutliga resultatet kommer att släppas till public så sent som 2014.

<ref>http://www.rri.ro/art.shtml?lang=1&sec=5&art=182382</ref>
<ref>http://www.suceava-news.ro/guvern/recensamantul_populatiei_va_avea_loc_in_2011/</ref>
<ref>http://www.ziare.com/articole/recensamant+romania+2011</ref> <ref>http://www.recensamantromania.ro/en/</ref>

=== Språk och Religion ===


Landets officiella språk är [[rumänska]] (ett [[romanska språk|romanskt språk]] i den [[indoeuropeiska språk|indoeuropeiska]] språkfamiljen).
Rumänska språket härstammar från [[Arumänska]] som talades utav en halv miljon [[arumäner]] på [[balkan]]. Rumänska är närbesläktat med [[italienska]], [[franska]], [[spanska]], [[portugisiska]] och [[katalanska]]. Runt 30&nbsp;miljoner personer i världen talar rumänska, främst i Rumänien och Moldavien.

En relativt stor ungersk minoritet i [[Transsylvanien]] talar både [[ungerska]] och rumänska, och fram till 1990-talet fanns det ett visst antal [[karpattyskar]], men de flesta av dem lämnade landet i och med kommunismens fall. 35&nbsp;% av dem talar bara [[ungerska]].

De flesta rumäner är medlemmar i den rumänsk-ortodoxa kyrkan, som är en kyrka inom [[östortodox kristendom|östortodoxa kristendomen]]. [[Katolicism]]en och protestantismen är också representerade, men främst i områden som är befolkade av mer västinfluerade invånare som [[Transsylvanien]] som fram till 1920 var ockuperad av Ungern. De flesta av ungrarna är protestanter. Ungrarna är i majoritet bland protestanterna i Rumänien. Ett litet fåtal saxare är [[lutheran]]er. Nästan alla reformerta ([[kalvinist]]er) är ungrare. Så gott som alla [[unitarian]]er är ungrare. Protestanter och romerska katoliker är av icke-rumänskt ursprung, vilka alltså kan uppgå till ca 12,2&nbsp;% av befolkningen. De cirka 260&nbsp;000 romersk-katolska i Moldavien, så kallade [[Csángó]] är ungrare eller av ungerskt ursprung. Antalet protestanter, romerska katoliker och judar har kraftigt minskat på grund av förföljelser sedan de båda världskrigen och den därpå följande kommunistdiktaturen.

I [[Dobrudzja]], en region längs med Svarta havets strand, finns en liten [[islam|muslimsk]] minoritet bestående av turkar och [[tatar]]er. Detta är en rest sedan [[Osmanska riket]]s regeringstid respektive migration från [[Krim]].

== Utbildning och Massmedier==
Den rumänska skolan är kostnadsfri och obligatorisk i 10&nbsp;år. Barnen har även möjlighet att ingå i en frivillig förskola i tidig ålder 3–6&nbsp;år. Efter grundskolan kan eleverna frivilligt avlägga inträdesprov till Gymnasiet, som har ett utbud av praktiska och teoretiska linjer. Det finns över 40 högre lärosäten, däribland fem universitet och fem tekniska högskolor. Undervisningen är avgiftsfri och är en het politisk satsning även på universitetet. Landets minoriteter har möjlighet att få undervisningen på respektive modersmål. Sedan 1989 har utbildningsväsendet reformerats. Men det har gått trögt och standarden på utbildningen varierar stort i olika delar av landet; utbildningen har bättre standard i städerna jämfört med landsbygden där kvaliteten kan vara mycket låg. Rumänien deltar fullt i EU:s utbildningsprogram.<ref name="ReferenceA">Rumänien nr. 562 länder i fickformat UI 1992</ref> <ref>http://www.humanrights.gov.se/dynamaster/file_archive/080325/3520f2b3ba607f8b983c8f27ff670971/Rum%e4nien.pdf</ref>

Rumänien har sedan 2009 en liberalregering. Det råder full yttrandefrihet i Rumänien idag, men före 1989 var [[Yttrandefrihet]] ytterst minimal, till exempel krävde innehav av [[skrivmaskin]] statligt tillstånd. Efter revolutionen grundades ett flertal nya tidningar, men pressen drabbades under 1990-talet av pappersbrist och prishöjningar. Det finns även fristående TV-stationer och massor av fristående radiostationer. I städerna är mediautbudet rikt medan det på landsbygden i vissa fall är begränsat på grund av radiokommunikationsstörningar och elavbrott. Minoriteterna i landet har även sina egna tidningar.<ref name="ReferenceA"/>

== Kommunikationer och turism ==
<gallery>
Fil:Venus, Romania -beach-26July2009.jpg|[[Turistort]] i Rumänien
Fil:ViewfromVartopskiresortover-VartopPassAndBihorMountains.jpg|Skidåkning
Fil:Siemens AG logo.svg|[[Siemens]] har länge byggt upp telekommunikationen i landet
Fil:A3 near Cheile Turului 2.JPG|Motorväg
Fil:17-buc (1).jpg|Snabbgående tåg till [[Piatra Neamţ]]
</gallery>

Rumäniens järnvägar omfattar 11&nbsp;300&nbsp;km, av dessa är drygt 3&nbsp;600&nbsp;km elektriska. En dryg tredjedel av persontransporter sker via järnväg. Omkring 73&nbsp;000&nbsp;km är vägar, men infrastrukturen har dålig standard. Endast 100&nbsp;km var motorväg, men under 2010-talet ska ett flertal nya motorvägar byggas i landet efter att enorma satsningar på infrastrukturen gjorts. Floden [[Donau]] är en viktig vattenväg. 1984 invigdes en 64&nbsp;km lång kanal som förbinder Donau med Svarta havet och förkortar vattenvägen med 400&nbsp;km. Byggprojektet är en enorm satsning i Rumänien och de senaste åren har det varit en byggboom i landet. De viktigaste hamnstäderna är Galati och Braila. Flygplatsen Otopeni utanför Bukarest är landets största. Ett statligt flygbolag "Tarom" har såväl utrikes- som inrikestrafik. Rumäniens telekommunikationer är låga. Vid 1990 fanns 2,3&nbsp;miljoner telefoner, under 00-talet har denna siffra mer än fördubblats. Det har länge skett en uppbyggnad av telefonnätet i samprojekt med tyska Siemens och franska "Alcatel". År 2000 var antalet internetanvändare i Rumänien ca 600&nbsp;000 till 2007 hade det ökat till 3,5&nbsp;miljoner.<ref>http://www.comanescu.ro/2007/03/09/romanian-internet-users-only-35-million/</ref><ref>http://workmall.com/wfb2001/romania/romania_communications.html</ref>

Rumänien har stora förutsättningar för turism. Naturen och nationalparker i Karpaterna, medeltidsstäder, slott i Transsylvanien, Donaudeltat, sandstränderna längs Svarta havet och landets särpräglade kulturer. Vintersportturismen i Karpaterna har visat goda resultat. Bristen på god hotellstandard kvarstår trots att rumänska hotell såldes ut till privatägare vid millennieskiftet. En stor del av turisterna kommer från grannländerna, särskilt från Moldavien och Bulgarien då Rumänien är ett billigt resemål. Vid Svarta havskusten är Mamaia en välkänd turistort.<ref name="ReferenceA"/>

== Kultur, Tradition och Rumänska köket ==

<gallery>
Fil:Sarmalute mamaliguta.JPG|En tallrik ''sărmăluţe cu mămăligă'', en populär rumänsk maträtt med fyllda vitkålsrullar, [[sauerkraut]] och [[mămăligă|mamaliga]].
Fil:Iaşi , Palatul Culturii 7.JPG|[[Kulturhus]] i [[Iaşi]]
Fil:Bukovina eggs.JPG|Målade ägg
Fil:Martisor simple.svg|
Fil:Romanian Folk Group Transilvania Cluj Napoca.jpg|Rumänsk [[Folkdans]]
</gallery>

Även om Rumänska köket fortfarande har sin egna karaktär och [[tradition]] så blev Köket influerat av det [[osmanska riket]] på 1800-talet, men har även influenser från andra närliggande länder, såsom [[tyska köket]], [[serbiska köket]] och [[ungerska köket]].

[[Ciorbă]] är ett antal olika soppor med en karaktäristiskt sur smak. De kan vara kött- eller grönsakssoppor, av magar och kalvfötter, såväl som fisksoppor, som alla syras av citronjuice, sauerkrautjuice, vinäger (eller traditionellt ''borş'', [[fermentering|fermenterat]] vetekli). ''[[ţuică]]'' är ett samlingsbegrepp för en stark, [[spritdryck]] i Rumänien, medan samma dryck i andra länder varje smak har sitt eget namn.

I [[tradition]] ingår mycket [[Poesi]] och [[hantverk]] av olika slag, färgerna [[vit]] och [[röd]] är vanligast. Man tillverkar [[masker]], [[hjälm]]ar, målar [[ägg]], man hugger ner [[vass]] och bygger hustak av det. [[Matta]] brukar man ha på väggarna. [[Tripoljekulturen]] lever kvar.
Vid [[Folkdans]] har man röd/vita kläder och [[Äktenskap]] har sin Rumänska stil. När Ett par gifter sig ska dem båda dricka [[Rödvin]] "''Helig Dryck''" ur samma skål. På [[gravsten]]ar brukar anhöriga fästa foton på, långa texter i vassa fall förekommer [[ironi]]ska inslag om den bortgågna och föremål som tillhört personen.

==Referenser==

===Noter===
<div class="references-small" style="-moz-column-count: 3; column-count: 3;">
<references/>
<references/>
</div>


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
Rad 654: Rad 682:
[[sr:Румунија]]
[[sr:Румунија]]
[[sh:Rumunija]]
[[sh:Rumunija]]
[[su:Romania]]
[[fi:Romania]]
[[fi:Romania]]
[[tl:Rumanya]]
[[tl:Rumanya]]

Versionen från 11 november 2011 kl. 17.05

România
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget


Rumänien
Nationalsång: Deşteaptă-te, române!
läge
Huvudstad
(även största stad) 		Bukarest
Officiellt språk rumänska
Statsskick republik
 -  president Traian Băsescu
 -  premiärminister Emil Boc
Självständighet från Osmanska riket 
 -  Deklarerad 9 maj 1877 
 -  Erkänd 13 juli 1878 (Berlinavtalet) 
Area
 -  Totalt 238 400 [1][2] km² (78:e)
 -  Vatten (%) 3,0 %
Demografi
 -   års uppskattning 19 599 506[3] [4] (2 011) (50:e)
 -  Befolkningstäthet 82 inv./km² (79:e)
BNP (PPP) 2010 års beräkning
 -  Totalt $325 210 milj. (2011, IMF)[5] (43.e)
 -  Per capita $15 291 (2011, IMF)[6] 
Valuta rumänsk leu (RON)
Tidszon EET (UTC+2) (Östeuropeisk tid)
Topografi
 -  Högsta punkt Moldoveanu, 2 544 m ö.h.
 -  Längsta flod Donau, 2 860 km
Nationaldag 1 december
Landskod RO, ROU
Toppdomän .ro
Landsnummer 40

Rumänien (rumänska: România(Lyssna (info)), officiellt Republiken Rumänien (rumänska:Republika România) är en demokratisk utropad republik i centraleuropa.[7] Landet har Självständighet sedan 1877.

Landet gränsar mot Ungern, Serbien (från väst), Svarta havet, Moldavien (från öst), Ukraina (från norr) och Bulgarien (från syd). Rumänien är ett tätbebott land med sina cirka 19,5 miljoner[8] [9] invånare på en yta bara hälften så stor som Sveriges.

Rumänien har strävat mot integration med Västeuropa vilket har lett till att landet blev medlem i NATO den 29 mars 2004 och i Europeiska unionen den 1 januari 2007.

Historia och Ursprung

Det område som idag är Rumänien har varit bebott av indoeuropeiska folk sedan stenåldern längs Svarta havet. Mineraltillgångarna gav ett stort handelsutbyte med grekerna. Rumänska språket härstammar från Arumänska som talades utav en halv miljon arumäner på balkan. Arumänerna räknas som ett av Europas äldsta folk och beskrivits som ett folkslag som aldrig själva strävat efter att grunda en egen stat. Alexander den store var arumän då hans moder pratade det Arumänska språket.[10] Melerade ögon och ljusbrunt hår är typiska drag. Det finns många namn på folkgruppen de kallade sig själva för ”armâni” och andra namn: ”remeri”, ”vlacher”, ”vlassi”, ”çobanë”, ”macedoneni”, ”kutzovlacher”, ”zinzarer” och ”aromuner”.[11]

Arumäner och rommarfolket Valaker kom ursprungligen från folkgruppen Illyrerna som härstammar från Centralasien och talade Indoeuropeiska språk. Illyrerna var det folk som levde först på området Balkan och funnits i Europa sedan minst 3000–4000 år f.Kr. och är därmed en av Europas urbefolkningar.

År 106 e.Kr införlivades området med det Romerska riket och provinsen Dakien bildades bebott av Valaker. Detta hade till följd att Rumänien fick ett större utvecklat romanskt språk och tidiga historiska band till Västeuropa.[12]

Under trycket från germanska folk, tvingades romarna evakuera Dakien år 271. Under de följande tusen åren genomströmmades Rumänien av ett östgermanskt folk, som enligt traditionen utvandrat från Skandinavien. Det hade och har fortfarande en stor befolkning av både ungrare och tyskar.

Under medeltiden bildades två rumänska stater: Moldova och Valakiet medan Transsylvanien tillhörde Ungern. Hela regionen kom dock att falla under det Osmanska riket bredde ut sig under 1400- och 1500-talen. Rumänerna erhölls visst självstyre men tvingades därför betala en årlig tribut till sultanen.

Efter ett uppbror i Valakiet år 1821 så på 1830-talet riktade rumänska studenter i Paris nationalistiska tankar och känslor till Rumänien. Redan då antogs en 3-färgad flagga, blå-gul-röd som senare kom att bli antagen som Rumäniens flagga.

Efter ett ännu mer våldsamt uppbror på 1940-talet så förklarade stormakterna att de ännu inte tänkte stötta folket i sin önskan att förenas i en nation.

Men år 1859 under ledning av Alexandru Ioan Cuza lyckades han ena folket och nationalismen sågs som en användbar metod.[13]

Alexandru Ioan Cuza gick fram med försiktiga steg han lät sig inte utropa en självständighetförklaring direkt för han visste att det skulle väcka ett nytt krig.

Istället lät han utforma en personlig union i osmanska riket och öka självstyret i större grad. I den nya unionen lades grunden fram till dagens dagens Rumänien. Med försiktiga steg frigjorde man sig allt mer och Bukarest etablerades som huvudstad. Dock fick bönder mera makt då livegenskapen avskaffades vilket ledde till en kupp mot Alexandru Ioan Cuza iscensatt av bönderna som störtade regimen.

Den tyske prinsen Karl von Hohenzollern blev hans efterträdare men den politiska makten låg fortfarande under kontroll av bönderna. Under kriget mellan Ryssland och Osmanska riket kämpade Karl von Hohenzollern på den ryska sidan och i fördraget i San Stefano och fördraget i Berlin, fick Rumänien självständighet 1877.

År 1881 utropades kungariket Rumänien och prins Karl lät kröna sig under namnet Carol I. Perioden fram till 1912 var relativt lugn. Rumänien blev aldrig indraget i Första Balkankriget, men 1913 gick Rumänien med i Andra Balkankriget i alliansen mot Bulgarien. Balkankrigen kan till viss del ses som upptakten till första världskriget.

Första världskriget

Fastän kung Ferdinand I av Rumänien var en hohenzollern från tysk släkt förblev Rumänien neutralt när första världskriget bröt ut 1914.

2 år senare efter påtryckningar från de allierade, ententen (västmakternas sida) särskilt Frankrike med sikt på att öppna en ny front slöt sig Rumänien till trippelententen – västmakternas sida.

Enligt villkoren för detta var utlovat stöd till Rumäniens hemliga planerade ockupation på ungerska områden däribland Transsylvanien.

Rumänien förklarade krig mot centralmakterna och rumänska trupper bröt sig in i Transsylvanien. Den rumänska militära kampanjen slutade i katastrof för Rumänien efter invaderande styrkorna stoppades 1917. Höga dödsfall bland militära och civila uppskattades.

I och med freden i Brest-Litovsk drog sig Ryssland ur kriget i mars 1918 och vid samma stund höll centralmakterna på att förlora kriget. Österrike-Ungern hade försvagats och en oberoende ungersk republik hade utropats.

Bessarabien, bukovina och transsylvanien proklamerades först i en union tillsammans med kungariket Rumänien. Men något som ungerska kommunistpartiet i mars 1919 under ledning av Béla Kun ifrågasatte. Efter en planerad kupp från ungerns sida att prova upplösa unionen genomskådades det dock av Rumänien och rumänska militären hann före och intog Budapest.

Genom 1920 års trianonfördraget, tvingades Ungern att avstå stora landmarker. Fördraget innebar bland annat att rumänska armen drar sig tillbaka från Budapest på villkor att Transsylvanien tillhör rumänerna. (Fördraget accepterades och undertecknades i juni 1920).

Efter detta gick Tjeckoslovakien, Rumänien och Jugoslavien samman i en allians kallad Lilla ententen ett ekonomiskt samarbete mellan de tre länderna som gick ut på att importera och exportera mat mellan de tre länderna. Storbritannien och Frankrike garanterade länderna skydd i fall det skulle bli krig. Lilla ententen upplöstes 1938.

Stor-Rumänien

Var Stor-Rumänien breder ut sig, ytan uppgick till 300 000 km2.

Mellankrigstiden

Tiden efter första världskriget och präglades av stora landvinster och stark nationalism. Det lilla och färska kungariket Rumänien expanderades med ("större Transsylvanien"), furstendömena Valakiet, Moldova samt Bessarabien (Moldavien) tillsammans bildade de "Storrumänien" 1918–1940.[14]

Den stora depressionen 1929 innebar social oro, hög arbetslöshet, och strejker. I flera fall slog den rumänska staten till våldsamt mot strejker och kravaller, framför allt gruvstrejken 1929 i Valea Jiului och strejken i Griviţas järnvägsverkstäder. Vid mitten av 1930-talet återhämtade sig Rumäniens ekonomi, och industrin växte, fastän omkring 80% av rumänerna fortfarande var sysselsatta inom jordbruket.

Medan på 1930-talet övergick Rumäniens demokrati mot fascistisk diktatur.

Mellankrigstiden

Under mellankrigstiden växte fascistiska rörelsen Ärkeängeln Mikaels Legion käns som organisationen Järngardet ledd av Corneliu Zelea Codreanu. I valet 1937 gav partiet fullt stöd för Adolf Hitler och nazismen och fick 15,5 % av rösterna och blev ett av Landets största partier. Sedan kom Carol II av Rumänien och ruinerade alltsammans 1938 grep han makten över Rumänien han upplöste alla partier. Carol II av Rumänien avrättade Corneliu Zelea Codreanu tillsammans med 12 andra ledare.

Andra världskriget

I Molotov-Ribbentrop-pakten av 23 augusti 1939, uttryckte bland annat Sovjetunionen ett "intresse" för Bessarabien, Bukovina och norra delen av Transsylvanien. Bara en månad senare utbröt Andra världskriget. Kung Carol II av Rumänien förklarade landet som neutralt. Även efter Armand Călinescu dödsfall försökte Kung Carol II av Rumänien upprätthålla neutraliteten. Med vid Frankrikes fall sommaren 1940 och Storbritannien tillbakadragande från Europa blev dessas länders löften till Rumänien meningslösa.

Men den 28 juni 1940, fick det en sovjetisk ultimatum med ett underförstått hot om invasion i händelse av bristande efterlevnad. Att Rumänien var förfallet kan tillskrivas Sovjetunionen i Molotov-Ribbentrop-pakten.

Vid sovjetiska påtrycket, tvingades den rumänska förvaltningen och armén retirera från Bessarabien och från norra Bukovina för att undvika krig.

Detta, i kombination med andra faktorer, uppmanas regeringen att gå med i Hitlers Tyskland. Därefter södra Dobruja avträddes till Bulgarien, medan Ungern fick norra Transsylvanien till följd av en Axis skiljeförfarande.

Horia Sima vice premiärminister men nu även ledare för järngardet gick samman i en [[militärjunta med [[Ion Antonescu och bildade Statului Național Legionar (ungefär Nationella legionära staten).

Den auktoritära kung Carol II abdikerade 1940 och rumänska kungafamiljen slängdes utanför Rumäniens gränser.

Den nationella legionären staten tog över befälet, i vilken makten delades med en koalitionsregering mellan Ion Antonescu och Horia Sima Järngardet. Ion Antonescu, fick diktatoriska rättigheter. Antonescu utnämnde sig själv till conducător, Rumäniens diktator. Antonescu hade överskattat sin makt och nazistiska trycket satte regeringssammanhållningen på hårda prov och koalitionen sprack och inbördeskrig utbröt mellan Horia Simas Järngardet och Antonescus regim.

Inom några månader med stöd från tyska Wehrmacht lämnade Järngardets medlemmar regeringen och drevs på landsflykt. Väl vid makten genomdrevs en serie pogromer och politiska attentat.

Rumänien lierades sig med Nazityskland. Under kriget var Rumänien den viktigaste handels patern för olja med Nazityskland. Rumänska trupper stred med tyska Wehrmacht i Operation Barbarossa. Och de landmarker som rumänska förvaltningen tidigare retirerat från återhämtades. Den rumänska militära kampanjen kritiserades hårt när styrkorna fortsatte för långt i Sovjet och ställde till med förödelser.

Drygt tre veckor efter Nazitysklands och Rumäniens anfall mot Sovjetunionen hade inletts den 22 juni kom ”Den slutgiltiga lösningen av judefrågan” fram.

Rumänien deltog i förintelsen. I boken The Destruction of the European Jews skriver Raul Hilberg: ”Det fanns /…/ ögonblick då tyskarna faktiskt fick gå emellan och sakta farten med vilken de rumänska åtgärderna vidtogs”. Jakten på judar i östra Rumänien (inklusive Bessarabien, Bukovina, Transnistrien och staden Iaşi) hade mer karaktären av pogromer än de tyska, välorganiserade lägren och transporterna.

Judiska förintelsens offer i Rumänien uppgick till 469 000, inklusive 325 000 judiska offer i Bessarabien och Bukovina[15]. Men efter förlusterna mot Sovjet 1943 i Slaget vid Stalingrad vände opinionen i landet mot Antonescu. I augusti 1944 vann den sovjetiska Röda Armén avgörande slag mot axeltrupper i Rumänien vars ledning deklarerade att de utträdde ur axelmakterna och öppnade sina gränser för sovjet trupperna.

I augusti 1944 återvände Mikael I av Rumänien med stöd av en politisk majoritet och Antonescu avsattes och han fängslades. Den 23 Augusti 1944 nådde den Röda armen långt i Rumänien.

Ion Antonescu överlämnades därefter till Sovjetunionen och ställdes i maj 1946 inför rätta i Bukarest. Han befanns skyldig och dömdes till döden, tillsammans med landets vice premiärminister, utrikesminister, guvernör för Transnistrien, polischef och inrikesminister. Alla dem en stor del av rumänska regeringstjänstemän arkebuserades av Sovjetunionen den 1 juni 1946 vid Jilavafängelset i utkanten av Bukarest.

Modern tid

Sedan 1944 har Rumänien klarat sig undan krig. I och med den omfattande gränsdragningen som sovjet utförde direkt efter kriget den så kallade järnridån omvandlades Rumäniens Bessarabien till Moldaviska SSR och Bukovina blev en del av Ukrainska SSR. Efter sovjetiska påtryckningar 1946 måste Mikael I av Rumänien utse en kommunistisk regering som sedan tvingade honom att abdikera 1947[16]. Under hot om massmord på upproriska studenter i fängelserna. Den siste kungen abdikerade, och en republik som styrdes av Rumäniens kommunistparti ersatte monarkin. Under 1950-talet hamnade Rumänien i sovjetiska intressesfären.

År 1965 kom Nicolae Ceauşescu till makten och förskjöt officiellt på sovjetiska maktsfären från Rumänien och utfärdade med en egen utrikespolitik. Han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även passagerarflygplanstillverkning på licens av BAC 1-11.

Rumänien var den första staten i östblocket, förutom Sovjetunionen, som upptog diplomatiska relationer med det dåvarande Västtyskland 1967 i Hallstein-doktrinen. Ceauşescu tog även fram mer nationalismän sina föregångare där det rumänska lyftes fram mer. Han skyddade inte minoritetes grupperna i landet.

Ceauşescu hade storslagna planer och det byggdes [[Parlamentspalatset|Världens största palats[[ i Bukarest stod i kontrast till den utbredda fattigdom som befolkningen levde i med stora problem ekonomiskt och socialt. Ceauşescus omdaning av landet innebar stor förändring av gamla samhällen och gick särskilt hårt åt ungrare och tyskar som var bosatta i Transsylvanien sedan många hundra år. Samtidigt genomfördes årliga [[propaganda[[föreställningar vid större nationella firanden. Och säkerhetspolisen, securitate, kontrollerade och förföljde medborgarna.

Ceauşescu följde sitt [[manuskript han såg sig som en forntida kung som ledde sitt folk in i den morderna tiden. I Ceausescus nya värld skulle fattiga bönder flytta in i nybyggda bostadshus medan han själv residerade i Världens största palats.

I samband med att Sovjetunionen släppte greppet om länderna i centraleuropa föll regimerna i land efter land och så även i Rumänien i december 1989. Rumänien var ett av de länder som upplevde den våldsammaste övergången från diktatur till demokrati. Efter en hastig rättegång avrättades Ceauşescu och hans hustru Elena Ceauşescu på juldagen samma år. Nationella befrielsefrontens ledare, Ion Iliescu, blev den förste demokratiskt valde presidenten.

Kommunistregimen visade sig raserat hela landet. Kommunisterna försvann inte med revolutionen de hade bara ”bytt nam” men det är samma människor. De närmaste åren blev oroliga med flera våldsamma uppror och en svår ekonomisk kris. Europaavtalen, som slöts 1994 hade fungerat bra och varit ett viktigt verktyg för att förbereda Rumänien för EU-anslutningen. I början av 2000-talet uppvisar Rumänien goda tillväxtsifrror och landet påskyndade upptrappningen av att ta itu med anslutningskraven på allvar.

År 2004 blir Rumänien medlem i militäralliansen Nato. I och med Anslutningsfördraget 2005 slöt sig landet till Europeiska unionen 1 Januari 2007.

Geografi

Rumänien har en kuststräcka mot svarta havet och genom landets mitt går östra och södra karpaterna, denna sträcker sig i en vid båge från norr till syöst-väst. Landet är beläget i centraleuropa då transylvanien, karpaterna och floden donau är geografiskt sätt centraleuropeiskt.

Landet gränsar i väster mot Ungern och Serbien, i öster till Svarta havet och Moldavien längs med floden Prut, i norr mot Ukraina och i söder till Bulgarien, längs med floden Donau. Donau går ihop med Prut och Donau flyter ut i Svarta havet i Donaudeltat. Då många av Rumäniens gränser består av naturliga floder, och eftersom Donaudeltat ständigt expanderar mot havet, ungefär 2–5 meter årligen, har Rumäniens landyta förändrats under de senaste årtiondena. Landets yta har ökat från omkring 237 500 km² 1969 till 238 319 km² 2005. Rumänien är till ytan ungefär hälften så stort som Sverige, men Rumänien har mer än 2 gånger så stor befolkning.

Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34 % berg, 33 % kuperat och 33 % lågland. Karpaterna dominerar mellersta Rumänien, och omger Transsylvanska platån. 14 toppar når höjder över 2 000 m.ö.h., det högsta når 2 544 meter över havet. I södra delen av landet övergår Karpaterna i ett backigt landskap.

Rumänien har stora temperaturväxlingar, på sommaren stiger oftast temperaturen till över +40 °C medan den på vintern sjunker till 20–25 minusgrader, särskilt bland bergen blir det kallt. Landet har måttlig nederbörd med även snöfall på vintern.

Rumänien har stora naturtillgångar som: petroleum, naturgas, stenkol, brunkol, bly, zink, koppar, järn, uran, guld, bauxit, vattenkraft och skog. De vanligaste importvarorna är maskiner, mineraler, bränsle, textilvaror och kemiska produkter. De vanligaste exportvarorna är textilier, maskiner, metallvaror och mineraler. Antalet sysselsatta inom näringsgrenarna är 29 % jord-skogsbruk, industri- byggnadsverk 43 % och tjänster-service 28 %. 1990 bildades ett miljödepartement som bara ska syssla med viktiga miljöfrågor genom att ta fram strategier för miljöskydd och återställa den ekologiska jämvikten.

Städer i Rumänien och Administrativ organisation

Huvudartikel: Rumäniens län

Republiken Rumäniens territorium är indelat i 41 län (judeţe) som i sin tur är vidare indelade i (stor)städer (municipii), städer (oraşe) och (lands)kommuner (comune). Det finns för närvarande 263 städer (varav 103 med den högre statusen municipiu) och 2 868 kommuner.[17] Länen leds vart och ett av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Bukarest tillhör inget län utan utgör istället en separat enhet med likvärdig administrativ status som länen.

De tio folkrikaste städerna den 1 januari 2009:[18]

# Stad Befolkning Län (judeţ)
1. Bukarest &&&&&&&&01944367.&&&&&01 944 367 Bukarest
2. Timişoara &&&&&&&&&0311586.&&&&&0311 586 Timiş
3. Iaşi &&&&&&&&&0308843.&&&&&0308 843 Iaşi
4. Cluj-Napoca &&&&&&&&&0306474.&&&&&0306 474 Cluj
5. Constanţa &&&&&&&&&0302171.&&&&&0302 171 Constanţa
6. Craiova &&&&&&&&&0298928.&&&&&0298 928 Dolj
7. Galaţi &&&&&&&&&0291354.&&&&&0291 354 Galaţi
8. Braşov &&&&&&&&&0278048.&&&&&0278 048 Braşov
9. Ploieşti &&&&&&&&&0229285.&&&&&0229 285 Prahova
10. Brăila &&&&&&&&&0212501.&&&&&0212 501 Brăila


Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 63 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 47 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 70 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 62 av 179

Politik

Rumänien är en demokratisk republik med ett semi-presidentiellt system. Den lagstiftande makten innehas av parlamentets två kammare, Senat (senaten), med 140 medlemmar varav 18 representanter för de etniska minoriteterna, och Camera Deputaţilor (deputeradekammaren), med 345 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.

Landets president väljs i direkta val vart femte år (sedan 2004, tidigare vart fjärde år). Presidenten utser en premiärminister, som leder regeringen. Övriga regeringsmedlemmar utses i sin tur av premiärministern och utnämns av presidenten. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.

Konstitutionen godkändes i en folkomröstning den 8 december 1991 och bygger på den femte franska republikens dito. I oktober 2003 godkändes omfattande ändringar för att anpassa den till EU-lagstiftningen. I och med valen 2008 har Rumänien en liberal regering.

Se även: Anslutningsfördraget 2005

Parlamentsvalet 2008 och Regeringskrisen 2009

Valet i Rumänien 2008 ledde till ett jämt valresultat och en koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och Liberaldemokraterna. Valdeltagandet var det lägsta sedan kommunistregimens fall.[19]

Finanskrisen 2008–2009 tvingade Rumänien att förhandla om lån, på omkring 20 miljarder euro, med Världsbanken, Internationella valutafonden och EU. Dessas ekonomisk-politiska krav satte regeringssammanhållningen på hårda prov och i början av oktober 2009 sprack koalitionen och socialdemokraterna lämnade regeringen. Statsminister Emil Boc och hans minoritetsregering fälldes någon vecka senare i en misstroendeomröstning. Liberaldemokraterna fick stanna kvar på sin post.[20]

Ekonomi och Industri

Huvudartikel: Rumäniens ekonomi

Långt in på 1900-talet var Rumänien fortfarande ett utpräglat jordbruksland. Under det kommunistiska Rumänien 1947-1989 hade landet Planekonomi. Övergången från Planekonomi till Marknadsekonomi efter kommunistregimens fall ledde till ekonomisk kollaps på 1990-talet, orsakerna var att fler pengar trycktes, dyra priser och kraftig privatisering vilket ledde till skyhög Arbetslöshet. Efter reformerna på 1990-talet tilläts utländska investerare för första gången att köpa mark i Rumänien. När det gick explosivt bra för industrin i de romanska länderna i Frankrike, Italien och Spanien, så gick utvecklingen i Rumänien framåt. Det är nämligen favoritöstlandet för dessa att expandera i. Utländska företag expanderar i Rumänien sedan dess och sätter fart på marknaden.

Biltillverkaren Dacia licenstillverkade från 1968 Renaults personbilsmodell Renault 8 och senare Renault 12. De senaste åren har det fått ny fart genom stöd från Renault. En ny modell, Logan, har lanserats för den östeuropeiska marknaden, men säljer bra även på andra, för Dacia, nya marknader och företagets export har mångdubblats.

Levnadsstandard

Under det första kvartalet 2011 var den totala månatliga genomsnittliga inkomsten per hushåll 2 318 lei (cirka 4 888 kr). Skillnaden mellan tätort och landsbygd är dock större. Inkomsten är 36 % högre i städer än på landsbygden (2009).

Undersökningar visar att rumänerna sätter in större summor på sina sparkonton. Sparandet har ökat med 7 % från 2008 totalt har den Rumänska befolkning tillsamans 108 billioner lei på sparkonton. Samtidigt visar det sig att lån från banker har minskat totalt rör det sig om 102 billioner lei lånade pengar. Sparandet täcker alltså lånesummorna vilket är positivt.

Det visar sig också att rumänerna konsumerar hårdare än EU-genomsnittet som är 58.3 men Rumäniens snitt översiger EU:s och ligger på 63.4 ungefär lika högt som för Storbritannien. [21]

År 2008 levde endast 5,7 % av Rumäniens befolkning under Fattigdomsgränsen[22] av dem lever cirka 90 % på landsbyggden bara 10 % av stadsbefolkningen är fattig. Sedan den starka ekonomiska tillväxten under föregående år lyftes 1000-tals människor ur fattigdom[23]. Under samma period hade antalet rumäner som lever i Absolut fattigdom minskat till 1,2 miljoner år 2008.

Dock så lever 50 % av befolkningen under ”Materiell fattigdom” dvs. ett mått som inte mäter inkomsten utan vilka resurser och tillgångar de har, och det är den högsta fattigdomssiffran i EU tillsammans med Bulgarien.[24]

Tillgången till bostäder var tidigare dålig, men har förbättrats. Det är mycket dyrt att hyra och köpa bostäder, särskilt i Bukarest. I samband med att hyreslägenheter görs om till bostadsrätter har priserna ökat.

Kvaliteten på bostäderna varierar och många familjer är trångbodda. Många bostäder, särskilt på landsbygden, har problem med vattentillförsel, el och uppvärmning. Det är vanligt med elavbrott till och med i huvudstaden.[25][26] [27]

Arbetsmarknad/Sociala förhållanden

Arbetslösheten i Rumänien har varit relativt låg i Europa men som allra högst för Romerna i landet.

Efter revolutionen bildades 1000-tals lokala fackföreningar, vilka efter hand slutit sig samman i federationer, dessa har organiserat studenter, pensionärer och arbetslösa.

Det var fråga över huruvida pensionsystemet skulle reformeras i samband med lånen från IMF. Pensionsåldern är 63 år och 1 månad för män och 58 år och 1 månad för kvinnor[28]. Det ökar successivt och kommer att nå 65 för män och 60 för kvinnor år 2015[29]. Det mest oroande är det faktum att det finns fler pensionärer än antalet yrkesverksamma personer vilket minimerat tryggheten i tillgången till arbetskraft. Pensionssystemet har igenom år gått ut med stora skulder, därför utbetalningar till pensionärer är små.

Ceausescu kollapsade den sociala välfärden i landet det sociala skyddsnätet skändades[30][31]

Hög korruption är ett alltmer växande problem i Europa särskilt extrema i Rumänien det förkommer ofta fall av att man blir tvungen att muta läkaren för att få en tid eller en operation och även tvungen att muta läraren för att barnet ska få en undervisning.

Demografi

  • Folkräkningen 1900
    Folkräkningen 1900
  • Folkräkningen 1930 var den enda för "Storrumänien" och gav 18 miljoner invånare på en yta av 295 049 km2.[32][33]
    Folkräkningen 1930 var den enda för "Storrumänien" och gav 18 miljoner invånare på en yta av 295 049 km2.[32][33]
  • Folkräkningen 1948
    Folkräkningen 1948
  • Folkräkningen 1992
    Folkräkningen 1992
  • Etnisk mapp 2002
    Etnisk mapp 2002

30 % av Rumäniens befolkning bor på Landsbygden och 70 % i förorter och tätorter. Majoriteten rumänerna utgör ungefär 89 % av landets befolkning. Den näst största gruppen är ungrare där 1,4 miljoner registrerades och vilka främst bor i Transsylvanien. De ca 260 000 Csango som är romersk-katolska registreras ej i folkräkningarna. Romerna är en annan betydande minoritet, år 2002 fyllde 500 000 romer i folkräkningsblanketten. Vissa romer väljer att kalla sig själva rumäner eller ungrare. Övriga inkluderar mindre grupper folk med ursprung från grannländerna, exempelvis en grupp på runt tusentalet polacker i Suceava.

Befolkning Statistik 1900-2011

Pågrund av otydlig statistik, tydlig korruption och manipulerad statisitk under det kommunstiska Rumänien så går tabellen därutefter endast efter åren med Folkräkningar där man inte kan "Hitta på en person" och statistiken är som mest pålitlig.

Total Befolkning Varav Etniska Rumäner (%) Översiktlig Förändring
År 1900 (avser Folkräkningen) 5,956,690 92.2 %
År 1912 (avser Folkräkningen) 7,234,919 Cirka 90 % +1 278 229
År 1930 (avser Folkräkningen) 18,057,028 71.9 % +10 822 109
År 1941 (avser Folkräkningen) 13,535,757 75 % -4 521 271
År 1948 (avser Folkräkningen) 15,872,624[34] 85.7 % +2 336 867
År 1956 (avser Folkräkningen) 17,489,450[35] 85.7 % +1 616 826
År 1966 (avser Folkräkningen) 19,103,163[36] 87.7 % +1 613 713
År 1977 (avser Folkräkningen) 21,559,910[37] 88.1 % +2 456 747
År 1992 (avser Folkräkningen) 22,760,449


[38] [39] [40]

89.3 % +1 200 539
År 2002 (avser Folkräkningen) 21,680,974


[41] [42]

89.5 % -1 079 475
År 2011 (avser Folkräkningen) I väntan på preliminära resultaten

Under Historien mellan 1912 och 1930 ökade rumänska befolkningen med 10 miljoner främst för att Tyskar och Ungrare flyttade in i Transylvanien. I och med Järngardet, landets anslutning till Tredje Riket och Ion Antonescus regim genomdrevs en serie pogromer och politiska attentat fick till följd att befolkningen minskade kraftigt. Därefter har Kommunistregimen från 1947 pressat kvinnor att föda många barn och populationen återhämtades igen.

Sedan 1990 har antalet invånare dratiskt minskat till följd av sjunkande födelsetal, stigande dödstal och en omfattande emigration utgörs av Tyskar, Ungrare och Romer som lämnar landet. Det är främst städernas befolkning som har minskat. År 2050 tros befolkningen ligga nere i 16 miljoner för att sedan pågrund av förmodade ökad Levnadsstandard vända upp igen.[43] [44]

Etniska minoriteter får använda sina modersmål i undervisningen, och har tillgång till information i sina modersmål från myndigheter i städer där de utgör mer än 20 % av befolkningen. I städer där minoritetsbefolkningen utgör mer än 30 % av befolkningen kan lokala rådsmöten hållas på minoritetsspråket, ifall översättning till rumänska kan erhållas, och officiella protokoll förs på rumänska.

Folkräkningen 2011

Närmaste folkräkning äger rum mellan 20-31 oktober 2011. De preliminära resultaten av folkräkningen kommer att publiceras under första kvartalet 2012, medan det slutliga resultatet kommer att släppas till public så sent som 2014.

[45] [46] [47] [48]

Språk och Religion

Landets officiella språk är rumänska (ett romanskt språk i den indoeuropeiska språkfamiljen). Rumänska språket härstammar från Arumänska som talades utav en halv miljon arumäner på balkan. Rumänska är närbesläktat med italienska, franska, spanska, portugisiska och katalanska. Runt 30 miljoner personer i världen talar rumänska, främst i Rumänien och Moldavien.

En relativt stor ungersk minoritet i Transsylvanien talar både ungerska och rumänska, och fram till 1990-talet fanns det ett visst antal karpattyskar, men de flesta av dem lämnade landet i och med kommunismens fall. 35 % av dem talar bara ungerska.

De flesta rumäner är medlemmar i den rumänsk-ortodoxa kyrkan, som är en kyrka inom östortodoxa kristendomen. Katolicismen och protestantismen är också representerade, men främst i områden som är befolkade av mer västinfluerade invånare som Transsylvanien som fram till 1920 var ockuperad av Ungern. De flesta av ungrarna är protestanter. Ungrarna är i majoritet bland protestanterna i Rumänien. Ett litet fåtal saxare är lutheraner. Nästan alla reformerta (kalvinister) är ungrare. Så gott som alla unitarianer är ungrare. Protestanter och romerska katoliker är av icke-rumänskt ursprung, vilka alltså kan uppgå till ca 12,2 % av befolkningen. De cirka 260 000 romersk-katolska i Moldavien, så kallade Csángó är ungrare eller av ungerskt ursprung. Antalet protestanter, romerska katoliker och judar har kraftigt minskat på grund av förföljelser sedan de båda världskrigen och den därpå följande kommunistdiktaturen.

I Dobrudzja, en region längs med Svarta havets strand, finns en liten muslimsk minoritet bestående av turkar och tatarer. Detta är en rest sedan Osmanska rikets regeringstid respektive migration från Krim.

Utbildning och Massmedier

Den rumänska skolan är kostnadsfri och obligatorisk i 10 år. Barnen har även möjlighet att ingå i en frivillig förskola i tidig ålder 3–6 år. Efter grundskolan kan eleverna frivilligt avlägga inträdesprov till Gymnasiet, som har ett utbud av praktiska och teoretiska linjer. Det finns över 40 högre lärosäten, däribland fem universitet och fem tekniska högskolor. Undervisningen är avgiftsfri och är en het politisk satsning även på universitetet. Landets minoriteter har möjlighet att få undervisningen på respektive modersmål. Sedan 1989 har utbildningsväsendet reformerats. Men det har gått trögt och standarden på utbildningen varierar stort i olika delar av landet; utbildningen har bättre standard i städerna jämfört med landsbygden där kvaliteten kan vara mycket låg. Rumänien deltar fullt i EU:s utbildningsprogram.[49] [50]

Rumänien har sedan 2009 en liberalregering. Det råder full yttrandefrihet i Rumänien idag, men före 1989 var Yttrandefrihet ytterst minimal, till exempel krävde innehav av skrivmaskin statligt tillstånd. Efter revolutionen grundades ett flertal nya tidningar, men pressen drabbades under 1990-talet av pappersbrist och prishöjningar. Det finns även fristående TV-stationer och massor av fristående radiostationer. I städerna är mediautbudet rikt medan det på landsbygden i vissa fall är begränsat på grund av radiokommunikationsstörningar och elavbrott. Minoriteterna i landet har även sina egna tidningar.[49]

Kommunikationer och turism

Rumäniens järnvägar omfattar 11 300 km, av dessa är drygt 3 600 km elektriska. En dryg tredjedel av persontransporter sker via järnväg. Omkring 73 000 km är vägar, men infrastrukturen har dålig standard. Endast 100 km var motorväg, men under 2010-talet ska ett flertal nya motorvägar byggas i landet efter att enorma satsningar på infrastrukturen gjorts. Floden Donau är en viktig vattenväg. 1984 invigdes en 64 km lång kanal som förbinder Donau med Svarta havet och förkortar vattenvägen med 400 km. Byggprojektet är en enorm satsning i Rumänien och de senaste åren har det varit en byggboom i landet. De viktigaste hamnstäderna är Galati och Braila. Flygplatsen Otopeni utanför Bukarest är landets största. Ett statligt flygbolag "Tarom" har såväl utrikes- som inrikestrafik. Rumäniens telekommunikationer är låga. Vid 1990 fanns 2,3 miljoner telefoner, under 00-talet har denna siffra mer än fördubblats. Det har länge skett en uppbyggnad av telefonnätet i samprojekt med tyska Siemens och franska "Alcatel". År 2000 var antalet internetanvändare i Rumänien ca 600 000 till 2007 hade det ökat till 3,5 miljoner.[51][52]

Rumänien har stora förutsättningar för turism. Naturen och nationalparker i Karpaterna, medeltidsstäder, slott i Transsylvanien, Donaudeltat, sandstränderna längs Svarta havet och landets särpräglade kulturer. Vintersportturismen i Karpaterna har visat goda resultat. Bristen på god hotellstandard kvarstår trots att rumänska hotell såldes ut till privatägare vid millennieskiftet. En stor del av turisterna kommer från grannländerna, särskilt från Moldavien och Bulgarien då Rumänien är ett billigt resemål. Vid Svarta havskusten är Mamaia en välkänd turistort.[49]

Kultur, Tradition och Rumänska köket

Även om Rumänska köket fortfarande har sin egna karaktär och tradition så blev Köket influerat av det osmanska riket på 1800-talet, men har även influenser från andra närliggande länder, såsom tyska köket, serbiska köket och ungerska köket.

Ciorbă är ett antal olika soppor med en karaktäristiskt sur smak. De kan vara kött- eller grönsakssoppor, av magar och kalvfötter, såväl som fisksoppor, som alla syras av citronjuice, sauerkrautjuice, vinäger (eller traditionellt borş, fermenterat vetekli). ţuică är ett samlingsbegrepp för en stark, spritdryck i Rumänien, medan samma dryck i andra länder varje smak har sitt eget namn.

I tradition ingår mycket Poesi och hantverk av olika slag, färgerna vit och röd är vanligast. Man tillverkar masker, hjälmar, målar ägg, man hugger ner vass och bygger hustak av det. Matta brukar man ha på väggarna. Tripoljekulturen lever kvar. Vid Folkdans har man röd/vita kläder och Äktenskap har sin Rumänska stil. När Ett par gifter sig ska dem båda dricka Rödvin "Helig Dryck" ur samma skål. På gravstenar brukar anhöriga fästa foton på, långa texter i vassa fall förekommer ironiska inslag om den bortgågna och föremål som tillhört personen.

Referenser

Noter

  1. ^ Romania World Council of Churches
  2. ^ http://www.prcc.org.pl/page/index.php?option=com_content&view=article&id=5:informacje-ogolne&catid=2:informacje-o-rumunii&lang=en&Itemid=
  3. ^ http://www.agerpres.ro/english/index.php/news-of-the-day/item/89649-Almost-196-ml-people-registered-in-Romanias-Population-and-Homes-Census.html
  4. ^ http://www.insse.ro/cms/files%5Cstatistici%5Ccomunicate%5CRPL%5CInformare_1nov2011.pdf
  5. ^ http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/01/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=968&s=PPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=&pr.x=42&pr.y=10
  6. ^ http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/01/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=968&s=PPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=&pr.x=42&pr.y=10
  7. ^ http://www.nato.int/invitees2004/romania/glance.htm
  8. ^ http://www.agerpres.ro/english/index.php/news-of-the-day/item/89649-Almost-196-ml-people-registered-in-Romanias-Population-and-Homes-Census.html
  9. ^ http://www.insse.ro/cms/files%5Cstatistici%5Ccomunicate%5CRPL%5CInformare_1nov2011.pdf
  10. ^ http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/
  11. ^ http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/
  12. ^ http://filateli.sk-1.se/data/archive/media/gewalliartiklar/rumänien.pdf
  13. ^ http://www.svd.se/kultur/understrecket/nationalism-rumansk-harskarteknik_3774519.svd
  14. ^ Trianonfördraget
  15. ^ Martin Gilbert. Atlas of the Holocaust. 1988
  16. ^ "Mikael" i ne.se. Nämner dock ej under vilka omständigheter han tvingades abdikera.
  17. ^ http://www.alphamc.com/cms/upload/downloads/76936c7693.pdf
  18. ^ Institutul National de Statistica, Romania; Populatia Stabila la 1.01.2009 (excelfil)
  19. ^ "Bred koalition klar i Rumänien", hd.se, 14 december 2008
  20. ^ Regeringskris i Rumänien SVT Rapport, 13 oktober 2009
  21. ^ http://www.atkearney.ro/images/romania/pdf/Romanian_households_September_2011.pdf
  22. ^ http://www.wall-street.ro/articol/English-Version/68316/Romania-faces-mounting-poverty-rates-in-2009-World-Bank-says.html
  23. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1803054
  24. ^ DN 14 november 2010, Sid 22, 23 och 24
  25. ^ Household Income and Expenditure - Q1 2009 Romanian National Institute of Statistics
  26. ^ Mänskliga rättigheter i Rumänien 2007 Utrikesdepartementet
  27. ^ Romania struggling through the crisis DW-world
  28. ^ http://www.pensionfundsonline.co.uk/countryprofiles/romania.aspx
  29. ^ http://www.pensionfundsonline.co.uk/countryprofiles/romania.aspx
  30. ^ Havet består av droppar... Ögonspegeln
  31. ^ Rumäniens historia Ögonspegeln
  32. ^ http://upload.wikimedia.org/wikipedia/ro/3/3d/Recensamant1930-II-XXIV.jpg
  33. ^ http://media.ici.ro/history/eng08.htm
  34. ^ http://www.kia.hu/konyvtar/erdely/supplem.htm
  35. ^ http://www.kia.hu/konyvtar/erdely/supplem.htm
  36. ^ http://www.kia.hu/konyvtar/erdely/supplem.htm
  37. ^ http://www.kia.hu/konyvtar/erdely/supplem.htm
  38. ^ http://books.google.se/books?id=PXScAJFQFloC&pg=PA197&lpg=PA197&dq=romania+22760449&source=bl&ots=eLOLgY_mGJ&sig=xMxGhAk1OXX3w8LsXmQdLw5hfkk&hl=sv&ei=sYuiTsKmNcXk4QTVl-XLBA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=5&ved=0CEEQ6AEwBA#v=onepage&q=romania%2022760449&f=false
  39. ^ http://www.crvp.org/book/Series04/IVA-15/appendices.htm
  40. ^ http://www.farsarotul.org/nl15_1.htm
  41. ^ http://www.docstoc.com/docs/3541505/demographic-definition
  42. ^ http://www.edrc.ro/recensamant.jsp
  43. ^ http://www.rri.ro/art.shtml?lang=1&sec=27&art=128402
  44. ^ http://www.d-transition.info/western-demographic-winter-2/eurostat-romanias-population-could-drop-19-mln-people-2030-a-383/
  45. ^ http://www.rri.ro/art.shtml?lang=1&sec=5&art=182382
  46. ^ http://www.suceava-news.ro/guvern/recensamantul_populatiei_va_avea_loc_in_2011/
  47. ^ http://www.ziare.com/articole/recensamant+romania+2011
  48. ^ http://www.recensamantromania.ro/en/
  49. ^ [a b c] Rumänien nr. 562 länder i fickformat UI 1992
  50. ^ http://www.humanrights.gov.se/dynamaster/file_archive/080325/3520f2b3ba607f8b983c8f27ff670971/Rum%e4nien.pdf
  51. ^ http://www.comanescu.ro/2007/03/09/romanian-internet-users-only-35-million/
  52. ^ http://workmall.com/wfb2001/romania/romania_communications.html

Externa länkar

v • r
Länkar till relaterade artiklar
v • r
Europa
Självständiga stater
Särskilda områden
v • r
Europeiska unionens medlemsstater
v • r
Nato
Symboler
Historia
Organisation
Befattningar
Medlemsstater
Albanien  · Belgien  · Bulgarien  · Danmark  · Estland  · Finland  · Frankrike  · Grekland  · Island  · Italien  · Kanada  · Kroatien  · Lettland  · Litauen  · Luxemburg  · Montenegro  · Nederländerna  · Nordmakedonien  · Norge  · Polen  · Portugal  · Rumänien  · Slovakien  · Slovenien  · Spanien  · Storbritannien  · Sverige  · Tjeckien  · Turkiet  · Tyskland  · Ungern  · USA
Multilaterala relationer
v • r
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
OSSE:s logotyp
v • r
Europarådet Europarådet
v • r
Latinska unionen

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rumänien&oldid=15266213”