Äkta cypress

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Äkta cypress
Status i världen: Nära hotad[1]
Cupressus sempervirens Stricta.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Barrväxter
Coniferophyta
Klass Pinopsida
Ordning Pinales
Familj Cypressväxter
Cupressaceae
Släkte Cypress-släktet
Cupressus
Art Äkta cypress
C. sempervirens
Vetenskapligt namn
§ Cupressus sempervirens
Auktor L.
Hitta fler artiklar om växter med

Äkta cypress (Cupressus sempervirens) är en barrväxt inom cypress-släktet och familjen cypressväxter. Den blir upp till 30 meter hög och dess barr är mycket små, knappt 1 mm, fjällika och tätt överlappande. Kottarna blir från 2,5 till 4 cm långa, ovala, med 8 till 14 vedartade kottefjäll, var och en med en kort trubbig tagg. Sempervirens betyder "ständigt grönskande", vilket är en benämning som gäller för de flesta barrväxter.

Gren med kottar

Den äkta cypressen finns i två former, dels den vilda med utåtstående grenar C. horizontalis, dels den upprättstående som oftast odlas C. sempervirens. Den klassiska pelarformade cypressen är den mest vedertagna när det gäller namnet äkta cypress.

Cypresser kan bli mycket gamla, upp till 2000 år gamla, och den pelarformade cypressen är sedan forntiden odlad och förvildad i länderna runt Medelhavet. Dess utbredning är störst i Grekland, Italien och Cypern.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Den äkta cypressen utnyttjas inom en mängd områden. Ur späda grenar utvinns cypressolja, som används vid andningssvårigheter. Oljan används även i parfymer och dess doft är särskilt omtyckt av män.

Virket är hårt och hållbart, och var redan under forntiden ett uppskattat byggnadsmaterial till fartyg, palats, tempeldörrar och träskulpturer. Palatset i KnossosKreta lär delvis ha varit byggt av äkta cypress. Virket var så eftertraktat att trädet praktiskt taget utrotades på Kreta redan under medeltiden. År 1414 skrevs därför ett dekret som förbjöd vidare export av virket..

Religion och mytologi[redigera | redigera wikitext]

Cypressen är omskriven av klassiska författare och vårdades som ett heligt träd av bland annat perserna, vilka ansåg att formen påminde om den heliga offerflamman. Enligt traditionen planterade profeten Zarathustra en cypress i Kashmar i nordöstra Iran som är berömd som Cypressen i Kashmar. I Iran finns ännu en helig zoroastrisk cypress som kallas Cypressen i Abarkuh. Inom persisk poesi är cypressen en symbol för den älskade.

Mycket tyder på att trädet var utsatt för en kult före antiken då den förekommer som attribut åt många gudar och gudinnor. Trädet förknippas ibland med kvinnlig skönhet, och gudinnorna Persefone, Afrodite, Hera och Athena avbildades ibland med trädet. Senare kom det ofta att betraktas som helgat åt dödsguden Hades, men även åt bl.a. Kronos. Det finns olika mytiska metamorfosiska berättelser om dess ursprung. Man hittar ofta cypresser på platser med religiös anknytning, som kyrkogårdar, vid tempel eller vid katedraler, eftersom trädet är städegrönt, vilket förknippas med evigt liv. I vissa trakter verkar det ha funnits en vidskeplig sed att använda cypresskvistar till skydd mot trolldom.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Conifer Specialist Group 1998. Cupressus sempervirens. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2007-01-5.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]