Hjortfluga

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Älgfluga)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hjortfluga
Deer fly.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
UnderklassBevingade insekter
Pterygota
OrdningTvåvingar
Diptera
FamiljLusflugor
Hippoboscidae
SläkteLipoptena
ArtHjortfluga
Lipoptena cervi
Vetenskapligt namn
§ Lipoptena cervi
Auktor(Linnaeus, 1758)
Synonymer

Vetenskapliga synonymer

Svenska synonymer

  • Älgfluga[3]
  • Älglus
Hitta fler artiklar om djur med

Hjortfluga,[4][3] Lipoptena cervi,[3][1] eller även i folkmun älgfluga och älglus är en tvåvingeart som beskrevs av Carl von Linné 1758. Hjortfluga ingår i släktet Lipoptena och familjen lusflugor, Hippoboscidae.[3] [5] Flugan parasiterarhjortdjur exempelvis älg, kronhjort och rådjur, där honas suger blod för näring och reproduktionen. Arten är reproducerande i Sverige.[3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[1]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

En imago hjortfluga är mellan 5 och 7 millimeter lång och kroppsformen är flat. Flugan är mörkt brunröd ibland ljusare mot beige och har relativt stora transparenta vingar. Vingarna bryts av när flugan funnit sitt värddjur och den har då oftast bara små oregelbundna stumpar kvar av vingarna. Flugans lår är förtjockade och får flugan att se muskulös ut. Flugans fötter är försedda med rejäla klor.

Livscykel[redigera | redigera wikitext]

De imago flugorna börjar söka värddjur efter kläckningen i augusti-oktober. Flugan landar på sitt värddjur och bryter av sina vingarna för att leva resten av sitt liv på värddjuret där den kryper in i pälsen och suger blod.[6] Både hanar och honor livnär sig på blod men endast honorna bryter av sina vingar. Blodet används utöver närig till flugan också för att föda upp larverna. Honorna producerar en larv åt gången och behåller larven i kroppen under dess utveckling till dess den är redo för förpuppning. Larven livnär sig på utsöndringar från en "mjölkkörtel" i sin mors livmoder. När honan föder larven är den förpuppningsfärdig och förpuppar sig genast på marken. Den är vit när den kommer ut men mörkar fort. De återfinns ofta i hjortdjurens legor. Honan kan producera larver så länge som tio månader om klimatet tillåter. Den släpper sina larver till marken och dessa blir puppor som sedan kläcks och blir flugor nästa höst. Den kan lätt ta miste på sina värddjur och andra stora däggdjur även människor vilket orsakar obehag. Oftast upptäcker de sitt misstag och kryper mest om kring innan den flyger vidare. Ibland upptäcker inte flugan misstaget och släpper sina vingar även på människor och försöker ibland livnära sig på vårt blod. Betten kan vara riktigt obehagliga och ge upphov till klåda och svullnad. Flugorna tros inte bära med sig några farliga virussjukdomar men kan vara bärare av bakterien Bartonella schoenbuchensis, som kan ge upphov till hudinfektioner, även hos människor.[7] Flugorna kan dock inte använda människoblod för sin utveckling utan dör efter ett tag om de brutit av vingarna hos en människa.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i större delen av Europa, Sibirien bort till norra Kina, och även i Algeriet. Den har ofrivilligt introducerats i och är etablerad i östra USA.[8]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] Roskov Y.; Ower G.; Orrell T.; Nicolson D.; Bailly N.; Kirk P.M.; Bourgoin T.; DeWalt R.E.; Decock W.; Nieukerken E. van; Penev L., eds. (1 september 2020). Lipoptena cervi (Linnaeus, 1758)”. Species 2000 & ITIS Catalogue of Life, 2020-09-01 Beta Annual Checklist. Species 2000: Naturalis, Leiden, the Netherlands. https://www.catalogueoflife.org/col/search/all/key/Lipoptena+cervi/fossil/1/match/1. Läst 14 oktober 2020. 
  2. ^ Huerta, H. & Grogan, W. L, Jr. (2006) , A new species and new record of biting midges of the genus Dasyhelea Kieffer (Diptera: Ceratopogonidae). Proc. ent. Soc. Washington 108: 892-898. [2006.10.12]
  3. ^ [a b c d e] Lipoptena cervi (hjortfluga). Dyntaxa, Svensk taxonomisk databas. ArtDatabanken. (2017). https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/243879. Läst 14 oktober 2020. 
  4. ^ Struwe, (2007), Ingemar, SWEDISH BRACHYCERA LIST (sammanställning av taxa inom Diptera)
  5. ^ Systema Dipterorum. Pape T. & Thompson F.C. (eds), 2011-01-06
  6. ^ "Deer Ked Project – a broadly-based interdisciplinary research project in Finland" in 1st Nordic Workshop on Biology, Applied Importance and Current Research on the Deer Ked, Workshop Schedule and Abstracts. Sauli Härkönen {{{booktitle}}}: 22, Finnish Forest Research Institute. 
  7. ^ Christoph Dehio, Ursula Sauder, and Rosemarie Hiestand (11 juni 2004). ”Isolation of Bartonella schoenbuchensis from Lipoptena cervi, a Blood-Sucking Arthropod Causing Deer Ked Dermatitis”. Journal of Clinical Microbiology (US: American Society for Microbiology) "42" (11): ss. 5320–5323. doi:10.1128/JCM.42.11.5320-5323.2004. ISSN 0095-1137. PMID 15528732. 
  8. ^ Maa, T. C. (1969). ”A Revised Checklist and Concise Host Index of Hippoboscidae (Diptera)”. Pacific Insects Monograph (Honolulu: Bishop Museum, Honolulu, Hawaii) 20: sid. 261–299. 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]