Älghult

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Älghult
Tätort
Älghult centrum
Älghult centrum
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Uppvidinge kommun
Höjdläge 187 (vid kyrkan) m ö.h.
Koordinater 57°0′33″N 15°34′29″Ö / 57.00917°N 15.57472°Ö / 57.00917; 15.57472
Area 98 hektar (2015)[1]
Folkmängd 464 (2017)[1]
Befolkningstäthet 4,735 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 364 95
Riktnummer 0481
Tätortskod T2040[2]
GeoNames 2726872
Ortens läge i Kronobergs län
Red pog.svg
Ortens läge i Kronobergs län
Wikimedia Commons: Älghult
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Heliga korsets kapell från 1400-talet, tidigare sakristia

Älghult är en tätort i Uppvidinge kommun i Kronobergs län.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Den tätare delen av bebyggelsen ligger på en höjd som sluttar ner mot öster och Älghults kyrka och Älgasjön. På orten finns butiker, vandrarhem, idrottsplatsen Ekensvi, folkparken Verdandi, ett antal industrier samt annan service. I Älghult finns, Uppvidinge Kommuns enda friskola med årskurserna 1-6 det finns även grundskola för årskurserna 6-9 i kommunal regi.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I orten korsas vägarna Målerås - Åseda och Lenhovda - Högsby. Busstrafiken drivs av Länstrafiken Kronoberg AB. Närmaste flygplatser med reguljärtrafik är Växjö och Kalmar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Medeltid[redigera | redigera wikitext]

I början av medeltiden var trakten endast glest befolkad.[3] Älghult omnämns först år 1304 som Elgiahult.[4] En bevarad stenbyggnad är Heliga Korsets Kapell från 1400-talet, förr sakristia till den gamla träkyrkan.[5]

Nya tiden[redigera | redigera wikitext]

Det saknades länge vägar som kunde köras med vagn. Först år 1734 anlades häradsvägen till Lenhovda. På 1760-talet tillkom vägarna till Gullaskruv och Åseda. 1771 byggdes vägen till Högsby över Grönskåra, den senare var viktig för Kalmar regemente.[3]
Den nuvarande kyrkan byggdes 1805-1807.[5] Nära kyrkan tillkom 1847 den första folkskolebyggnaden.[3]

Järnväg och industri[redigera | redigera wikitext]

På 1880-talet började man anlägga ångsågar i trakten.[3] Under tiden 1923 till 1963 hade orten järnvägsstationen Älghultsby. Här möttes de smalspåriga järnvägarna Östra Värends Järnväg (ÖVJ)[6] och Ruda–Älghults Järnväg (RÄJ).[7] Vid kommunreformen 1971 uppgick Älghults landskommun i Uppvidinge kommun.

Älghults glasbruk[redigera | redigera wikitext]

I Älghult fanns mellan 1933 och 2002 Älghults glasbruk. Bruket bedrev ursprungligen endast manuell tillverkning av färglösa dricksglas, men när produktionen övertogs av Kosta Boda 1984 började man även tillverka färgat glas. År 1996 övertogs bruket av ett konsortium lett av bland andra Rolf Sinnemark, och mellan 1998 och nedläggningsåret 2002 ingick det i Svenska Glasbruk Skruf-Bergdala.[8]

Älghults snickerifabrik[redigera | redigera wikitext]

Älghults snickerifabrik tillverkade köksinredningar och möbler under perioden 1946 till 2012.[3][9]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Älghult 1960–2015
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
553
1965
  
601
1970
  
645
1975
  
607
1980
  
581
1990
  
593 90
1995
  
556 90
2000
  
514 91
2005
  
481 91
2010
  
446 94
2015
  
497 98

Turism[redigera | redigera wikitext]

  • I Älghult finns ett av Nordens största biodlarmuseum, som lockar många turister varje sommar.
  • Varje år hålls också Sommarmarknaden som arrangeras av Älghults Idrottsförening som hålls i början av augusti.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

I Älghult finns gym, elljusspår, boulebana, tennisbana, fotbollsplan, hockeyrink, sporthall och ett skyttegille. Vintertid finns möjlighet till skridsko- och skidåkning.

Idrottsfaciliteterna utnyttjas till största del av idrottsföreningen Älghults IF som bedriver fotboll, gymnastik och friskvård. Älghults IF Fotboll spelar i Division 6 i fotboll för herrar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 20 oktober 2013
  3. ^ [a b c d e] Sven Blomén, Älghult - vår hemsocken, Nybro 1955]
  4. ^ ”Kulturmiljöprogram Uppvidinge, Älghult”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315143054/http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/kulturmiljoprogram/uppvidinge/Pages/alghult.aspx. Läst 14 mars 2018. 
  5. ^ [a b] Älghults kyrka, En liten beskrivning, Lói Stefánsson, 2016
  6. ^ Sten, Rolf. ”Fakta ÖVJ”. http://www.historiskt.nu/smalsp/oovj/oovj_fakta.html. Läst 3 maj 2012. 
  7. ^ Sten, Rolf. ”Fakta RÄJ”. http://www.historiskt.nu/smalsp/roj/raj_fakta.html. Läst 3 maj 2012. 
  8. ^ ”Älghults glasbruk”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/%C3%A4lghults-glasbruk. Läst 20 oktober 2013. 
  9. ^ Stewe Jonsson Smålandsposten 2012-08-17

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]