Älvsborgsbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Älvsborgsbanan
Vedums station 02.JPG
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka Uddevalla C - Borås C
Anslutande järnvägslinjer Bohusbanan
Norge/Vänerbanan
Kinnekullebanan
Västra stambanan
Kust till kust-banan
Viskadalsbanan
Organisation
Ägare Svenska staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör Västtrafik
SJ AB
Tekniska fakta
Längd 133 kilometer
Antal spår enkelspår
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast 22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter 6,4 ton/m
Största lutning 18,9 
ATC ATC-2
Fjärrblockering Ja, System H
utom Borås-Herrljunga System M
Hastighet 160 km/h
Elektrifierad 1949[1]
Matning 15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Källor [2]
Linjekarta
Continuation backward
BohusbananStrömstad
Station on track
133 Uddevalla
Continuation to right Junction to right
BohusbananGöteborg
Enter and exit tunnel
 Första Norra Kålgårdsbergstunneln 479 m
Enter and exit short tunnel
 Andra Norra Kålgårdsbergstunneln 268 m
Unknown BSicon "PSL"
120 Ryr
Continuation to right Junction both to and from right
Norge/VänerbananGöteborg
Station on track
111 Öxnered
Junction to left Continuation to left
Norge/VänerbananOslo/Kil
Unknown BSicon "HBK(!)"
Trollhätte kanal
Station on track
107 Vänersborg
Bridge over water
Göta älv
Station on track
102 Vargön
Station on track
84 Grästorp
Junction from left Continuation to left
KinnekullebananLidköping-Gårdsjö
Stop on track
70 Håkantorp
Station on track
64 Vara
Station on track
54 Vedum
Straight track Continuation backward
Västra stambananStockholm
Track turning left Unknown BSicon "ABZdg" Track turning from right
Station on track Straight track
43 Herrljunga
Continuation forward Straight track
Västra stambananGöteborg
Station on track
32 Ljung
Stop on track
26 Torpåkra
Stop on track
22 Mollaryd
Stop on track
20 Borgstena
Station on track
13 Fristad
Stop on track
2 Knalleland
Continuation to right Junction from right
Kust till kust-bananGöteborg
Station on track
0 Borås
Junction to left Continuation to left
Kust till kust-bananKalmar/Karlskrona
Continuation forward
ViskadalsbananVarberg
Teckenförklaring

Älvsborgsbanan är järnvägen mellan Uddevalla C och Borås C. Namnet kommer av att den knöt ihop norra och södra delarna av tidigare Älvsborgs län, även om den också gick genom delar av dåvarande Skaraborgs län och Göteborgs och Bohus län.

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Västtrafik kör Västtågen Uddevalla C - Herrljunga - Borås C och vidare till VarbergViskadalsbanan. Tågen gör ofta längre uppehåll i Herrljunga, dels för att ha marginal för både på- och avstigande på fjärrtågen till och från Stockholm på Västra stambanan, dels för att tåget måste byta körriktning (banorna mot Uddevalla respektive Borås kommer in till Herrljunga från samma håll). Särskilt söder om Herrljunga stannar tågen i flera mindre samhällen, vilket ger en lokaltågsprägel. Det är i genomsnitt 13 km mellan stoppen väster om Herrljunga och 6 km mellan Herrljunga och Borås. Västtrafiks Kinnekulletåget från Göteborg C använder järnvägen mellan Herrljunga och Håkantorp där tågen svänger in på Kinnekullebanan.

SJ kör ett tåg om dagen på vardagar (SJ 3000) mellan Uddevalla och Herrljunga som fortsätter till Stockholm C på Västra stambanan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sträckan norr om Herrljunga byggdes som Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg (UWHJ, senare UVHJ) och var klar i sin hela sträckning 1867. Herrljungabanan var dess tidigare namn i dagligt tal. Den var 92 kilometer lång och hade spårvidden 1217 mm.

Sträckan Herrljunga - Borås C byggdes som Borås-Herrljunga Järnväg (BHJ) och var klar 1863, med 42 km längd. Även den hade i början spårvidden 1217 mm. Under 1898-1900 byggdes hela sträckan Uddevalla-Borås om till normal spårvidd.

År 1930 slogs bolagen Borås-Herrljunga Järnväg och Varberg-Borås Järnväg ihop, för att 1940 övertas av staten. Samtidigt tog staten över också UVHJ.

Banan fick under de första årtiondena en mycket stor betydelse för havreexporten från Sverige och det fanns skäl till att den allmänt gick under benämningen Havrebanan.

Järnvägsstationen i Uddevalla låg där Museiparken i dag ligger strax intill Bäveån. Den sista sträckan in mot Uddevalla gick banan i en utförsbacke ner mot Badö. Sedan tåget bromsats in, backade det in till järnvägsstationens perrong. Omvänt var det en uppförsbacke ut från staden, vilket innebar stora problem under lövhalkan på höstarna. Det hände ganska ofta att tåget blev stående i uppförsbacken vid Norra Kyrkogården för att tvingas backa tillbaka mot Badö för att ta ny sats. Då Bohusbanan byggdes och fick sin egen järnvägsstation 1903 drogs den sista delen av Herrljungabanan till den stationen istället, vilket innebar att problemen med lövhalkan upphörde. Järnvägsstationen i hamnen hade 1895 också blivit station för den nybyggda Lelångenbanan mellan Uddevalla och Bengtsfors. Herrljungabanans station revs slutligen 1964. 1970 flyttades sträckningen genom Uddevalla till söder om Norra Kyrkogården i två tunnlar genom Kålgårdsberget på grund av vägbygge.

I Vänersborg byggdes 1917 en ny öppningbar bro, som fortfarande används.

Några mindre flyttningar av banan har skett. En ägde rum i Herrljunga 1900 då infartskurvan från Borås var för skarp för det nya normalspåret. En annan skedde i Uddevalla 1970 då en tunnel byggdes för att en motorväg skulle byggas där banan låg. En ytterligare mindre flytt skedde vid Öxnered år 2006 i samband med bygge av en ny, snabbare, sträckning på Norge/Vänerbanan mot Göteborg. Man byggde då också ett triangelspår så att tåg kan gå mellan Trollhättan och Uddevalla. Vissa tåg går Göteborg-Trollhättan-Uddevalla vilket går snabbare än Göteborg-Uddevalla via Bohusbanan.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

I kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionens förslag till målbild, som fortfarande ska beslutas av regionfullmäktige kommer Kinnekulletåget öka antalet turer med tåg till Trollhättan innan 2020[3] För att kunna köra fler turer behövs ny infrastruktur på Älvsborgsbanan[4]. En sådan infrastruktursatsning behöver staten finansiera, vilket för deras del ligger senare än 2020.[5]

Läs mer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar - Elektrifiering och elektrisk drift
  2. ^ Trafikverket
  3. ^ ”Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 2 Tågtrafikering”. Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029192858/http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/Kollektivtrafikn%C3%A4mnden/Kollektivtrafikr%C3%A5den/M%C3%A5lbild%20t%C3%A5g%202035/130121%20Underlagsrapport_PM2%20Trafikering.pdf. Läst 18 februari 2013. 
  4. ^ ”Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 6 Infrastrukturåtgärder”. Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet. sid. 7-8. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305050651/http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/Kollektivtrafikn%C3%A4mnden/Kollektivtrafikr%C3%A5den/M%C3%A5lbild%20t%C3%A5g%202035/121227%20Underlagsrapport_PM6_%20Infrastruktur.pdf. Läst 18 februari 2013. 
  5. ^ Västra Götaland (Trafikverket, 2013)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]