Älvsbyn
| Älvsbyn | |
| Tätort Centralort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Älvsbyns kommun |
| Distrikt | Älvsby distrikt |
| Koordinater | 65°40′36″N 21°0′5″Ö / 65.67667°N 21.00139°Ö |
| Area | |
| - tätort | 619 hektar (2015)[3] |
| - kommun | 1 795,24 kvadratkilometer (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 5 010 (2018)[3] |
| - kommun | 8 140 (2018)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 8,094 inv./hektar |
| - kommun | 5 inv./kvadratkilometer |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T8932[3] |
| GeoNames | 606834 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Älvsbyn | |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
Älvsbyn är en tätort i Norrbotten och centralort i Älvsbyns kommun i Norrbottens län.
Älvsbyn kallas ibland Norrbottens pärla, ett uttryck som finns belagt sedan 1930.[4] Älvsbyn är belägen vid Pite älv i södra Norrbottens län. Älvsbyn ligger i Fyrkantenområdet, 47 kilometer sydväst om Boden, 65 kilometer väster om Luleå och 50 kilometer nordväst om Piteå.
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]
Älvsbyn var och är kyrkby i Älvsby socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Älvsby landskommun där Älvsbyns municipalsamhälle inrättades 19 april (alternativt maj) 1933. Älvsbyns köping bildades 1948 genom en utbrytning ur landskommunen av samhället med kringområde och municipalsamhället upplöstes då. Köpingskommunen införlivade 1969 landskommunen och uppgick 1971 i Älvsbyns kommun där Älvsbyn sedan dess är centralort.[5]
I kyrkligt hänseende har orten sedan 1809 hört till Älvsby församling, dessförinnan till Piteå landsförsamling. [6]
Orten ingick till 1893 i Piteå tingslag, därefter till 1928 i Älvsby tingslag och sedan till 1971 i Piteå och Älvsby tingslag. Från 1971 till 2002 ingick Älvsbyn i Piteå domsaga och från 2002 ingår orten i Luleå domkrets.[7]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Älvsbyn 1900–2015[8][9][10][11][12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 974 | † | ||
| 1950 | 2 787 | ## | ||
| 1960 | 2 832 | 176 | ||
| 1965 | 3 590 | 253 | ||
| 1970 | 3 902 | 270 | ||
| 1975 | 4 707 | 340 | ||
| 1980 | 5 445 | 600 | ||
| 1990 | 5 328 | 611 | ||
| 1995 | 5 365 | 638 | ||
| 2000 | 5 176 | 638 | ||
| 2005 | 5 042 | 634 | ||
| 2010 | 4 967 | 635 | ||
| 2015 | 4 976 | 619 | ||
| Anm.: † Som köpingsliknande samhälle 1900. ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]
I Älvsbyn ligger Älvsby kyrka.
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Älvsbyn ligger utmed järnvägslinjen Stambanan genom övre Norrland samt är ändstation för Piteåbanan.
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
I Älvsbyn finns bland annat företagen Polarbröd och Älvsbyhus. En bit utanför Älvsbyn, vid samhället Vidsel, finns Robotförsöksplats Norrland (RFN).
Kultur[redigera | redigera wikitext]
Cirka 40 km nordväst om Älvsbyn ligger Storforsen, norra Europas största obundna vattenfall. Vattenfallet är en sevärdhet som varje år lockar mängder av turister. Under en lång följd av år har baletten Trolltagen med musik av Ralph Lundsten uppförts under Storforsens dag.
Älvsbyn i film[redigera | redigera wikitext]
Filmen Jägarna (1996), inspirerad av ett verkligt fall av organiserad tjuvjakt i Norrbotten, den så kallade Kalixhärvan,[13] är en av de första långfilmerna inspelade i Älvsbyn.
Sedan 2009 har Näringslivskontoret i Älvsbyns kommun en speciell kontaktperson för filminspelningar i kommunen.
Filmer och TV-serier helt eller delvis inspelade i Älvsbyn:[14]
- Vi hade i alla fall tur med vädret
- Jägarna
- Hotet
- Grabben i graven bredvid
- Möbelhandlarens dotter
- TV-Serien Höök
- Bröderna Karlsson
- Någon annanstans i Sverige
- Isdraken
- En enkel till Antibes
- I lodjurets timma
- A Christmoose Story
- Hypnotisören
- Miraklet i Viskan
Sport[redigera | redigera wikitext]
Utanför Älvsbyns centrum ligger Kanisbacken som vintertid används för utförsåkning, längdskidåkning och för skärmflygning. Sommartid till skidgång, cykling (downhill) och skärmflygning.
Personer med anknytning till orten[redigera | redigera wikitext]
- Daniel Engman (1973-), sångare, skådespelare och musikalartist
- Elisabeth Wernesjö (1983-), skådespelerska
- Emil Öhman (1986-), skoterkrossförare
- Harry Nyman (1952-2008), skådespelare och musiker
- Jeanette Holmgren (1960-), skådespelare och sångerska
- Johan Gustavsson (1975-), musiker och producent
- Johan Westerlund (1988-), längdskidåkare
- Jonas Berglund (1990-), ishockeyspelare
- Kim Karlsson (1989-), ishockeyspelare
- Kjell Sundvall (1953-), regissör
- Knut Lundmark (1889-1958), astronom
- Manne Briandt (1879-1962), kompositör, sångtextförfattare, sångare och baningenjör
- Mats Gunnarsson (1962-), politiker (MP)
- Pär Fjällström (1952-), journalist och producent
- Saida Andersson (1923-1998), sierska
- Susanne Nyström (1982-), längdskidåkerska
- Tore Persson (1918-2010), pressfotograf, uppfinnare och fotograf
Bilder[redigera | redigera wikitext]
Järnvägsstationen
Bensinmuseet
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
- ^ [a b c d] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online
- ^ Piteforskare.se (Läst 18 januari 2015)
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Piteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 85
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 28 mars 2017.
- ^ Johnsson, Fredrik (15 juni 2008). ”Kalixhärvan” (MP3). Sveriges Radio P3: P3 Dokumentär. http://www.sr.se/laddahem/podradio/SR_p3_dokumentar_080623010036.mp3. Läst 8 januari 2010.
- ^ http://www.alvsbyn.se/naringsliv/filminspelningar/filminspelningar-i-alvsbyn
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Älvsbyn.
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||||||||||
| ||||||||
