Älvsereds kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Älvsereds kyrka
Kyrka
Älvsereds kyrka
Älvsereds kyrka
Land Sverige Sverige
Län Hallands län
Ort Älvsered
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Församling Älvsereds församling
Koordinater 57°14′28.7″N 12°52′2″Ö / 57.241306°N 12.86722°Ö / 57.241306; 12.86722
Invigd 1838
Bebyggelse-
registret
21300000018544

Älvsereds kyrka är en kyrkobyggnad i Älvsereds tätort i Falkenbergs kommun. Den tillhör Älvsereds församling i Göteborgs stift.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Dagens vita träkyrka byggdes 1838 och efterträdde då en äldre kyrka, som revs i samband med att den nya byggdes. Kyrkan ligger i landskapet Västergötland, helt nära gränsen till Halland och tillhörde fram till 1971 Mjöbäcks pastorat i Kinds kontrakt, men flyttades till Fagereds pastorat då länsgränsen flyttades och församlingen tillfördes Falkenbergs kommun.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Den gamla kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Den tidigare kyrkan i Älvsered var också en träkyrka, belägen helt nära Högvadsån på fastigheten Stommen, knappt två kilometer söder om nuvarande kyrkplats. Den gamla kyrkan var 15,5 meter lång, 6,5 meter bred och 4,15 meter hög.[1] Det av Johan Adolf Spaak bemålade taket, väggarna och predikstolen försvann med kyrkan.[2] Sista predikan hölls där den 9 oktober 1836. Platsen och dess ödekyrkogård är utmärkt med en minnessten och används ibland för friluftsgudstjänster.

Den nya kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Den nya kyrkan fick sin placering på en kulle i byn Toppered och där växte med tiden ett litet samhälle upp. Den uppfördes i trä 1836–1837 av byggmästare Johannes Pettersson från Göksholmen i Sandhults socken efter ritningar av Theodor Edberg. Kyrkan mäter: 20,4 meter i längd och 10,2 meter i bredd. Den invigdes den 2 december 1838 av församlingens dåvarande kyrkoherde Sven Johan Meuller.

Byggnaden är utförd i nyklassicistisk stil. Det är en enskeppig salkyrka som består av ett långhus med femsidigt kor i öster, torn i väster med lanternin och huv samt ett tornur, krönt med enkelt kors på klot. I norr finns en vidbyggd sakristia. Den har fem fönsteraxlar med stora rundbågiga fönster och sydportal. Timmerstommen är panelklädd och vitmålad och byggnaden är utvändigt mycket välbevarad sedan byggnadstiden med omsorgsfullt utförda dörr- och fönsteromfattningar. Johannes Pettersson uppförde efter bygget i Älvsered ytterligare fyra nästan identiskt lika kyrkor i Ambjörnarp, Skephult, Mjöbäck och Sjötofta.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Den tidigmedeltida dopfunten är sammanställd av delar från två funtar med helt olika material.[3]
    • Cuppan är huggen i granit och saknar utsmyckning. Den är krukformad med en cylindrisk överdel och något buktande nedtill. Höjden är 45 cm. Uttömningshål saknas.
    • Foten är utförd i en mörkare hornblände-bergart och 39 cm hög. Den är plintformad, nedtill rundad och upptill formad som en stympad kon med en kraftig vulst överst.
  • En mässingskrona från 1700-talet är bevarad och hänger idag tillsammans med tre kopior av denna i kyrkan.
  • Inredning var vid invigningen helt nytillverkad av Johannes Andersson i Mjöbäck.
  • Altaruppsatsen är bevarad, men själva altarprydnaden som tidigare utgjordes av korset med svepduken, är sedan 1921 ersatt av en målad altartavla på temat ”Låten barnen komma till mig” (Mark 10:14) utförd av John Hedæus.
  • Predikstolen som tillkom 1836 är intakt och är målad i sina ursprungliga färger: vitt, blågrått och guld. Upphovsman var en av Mjöbäcksnickarna.
  • Bänkinredningen med slutna bänkkvarter, prästbänk och kyrkvärdsbänk i koret ersattes med en helt ny inredning i samband med en omfattande renovering 1978.
  • Vid dopfunten står ett enkelt dopaltare i trä med en stor sjuarmad ljusstake, som tidigare haft sin plats på kyrkans högaltare.
  • På väggen bakom hänger en dopgobeläng som, i likhet med kormattan med de liturgiska färgerna vitt, grönt, rött och violett som huvudtema, är vävd 1967 efter ritning av konstnären Agda Österberg. Dopgobelängen symboliserar den heliga treenigheten.
  • Ljuskronorna i kyrkorummet utgörs dels av en kristallkrona, skänkt till församlingen 1968 och dels av fyra mässingskronor, varav en är från 1700-talet och alltså ett bevarat inventarium från den gamla kyrkan.

Klockor[redigera | redigera wikitext]

  • Storklockan är mindre än den i Hössna kyrka men snarlik till formen och nästan lika grov och otymplig. Åldern kan därmed uppskattas till omkring 1350. Den är gjuten av mäster Håkan och försedd med runinskrift, fyra små märken och vad man förmodar är Haquini gjutarmärke. Inskriften lyder rättvänd: + ave maria : iessus åtföljd av gjutarens namn: + hAqvinus p +.[4]
  • Lillklockan inköptes 1875 från Mårdaklevs kyrka. Den är enligt inskriptionen omgjuten 1830 och tillhörde Mårdaklevs 1600-talskyrka som revs vid denna tid.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Orgelfasaden sattes upp år 1890, samma år som kyrkan fick sin första piporgel och används fortfarande. Den var tillverkad 1864 av Carl Nilsson i Ullared för Okome kyrka, men inköptes begagnad därifrån. Dispositionen på den äldsta orgeln är inte känd. Den var dock en-manualig med omfånget C-f³ och hade bihangspedal utrustad med omsorgsfullt snidade taster och med omfånget C-f. År 1921 ombyggdes orgelverket genomgripande, varvid en pneumatisk två-manualig orgel med tio stämmor tillkom. Tillverkare var Lindegren Orgelbyggeri AB.

Disposition på den tidigare orgeln[redigera | redigera wikitext]

Manual I C-f³ Manual II C-f³ Pedalverk C-f¹ Koppel
Borduna 16' Salicional 8' Subbas 16' I / II
Principal 8' Rörflöjt 8' Violoncell 8' I / Pedal
Gamba 8' Violin 4' II / Pedal
Flöjt Harmonik 4' Oktav I Man
Oktava 4' Oktav II Man

Nuvarande orgel är byggd 1964 av Tostareds Kyrkorgelfabrik och har tretton stämmor.

Disposition på den nuvarande orgeln[redigera | redigera wikitext]

Huvudverk C-g³ Bröstverk C-g³ Pedalverk C-f¹ Koppel
Manual I Manual II Subbas 16' I/II
Rörflöjt 8' Gedakt 8' Principal 8' I/Pedal
Principal 4' Rörflöjt 4' Koralbas 4' II/Pedal
Ged. Flöjt 4' Principal 2' Svällverk på Manual II
Gemshorn 2' Cymbel 2 ch
Mixtur 3 ch Regal 8'

Interiörbilder[redigera | redigera wikitext]

Illustrationer av orglar[redigera | redigera wikitext]

Förteckning över kyrkoherdar i Älvsered[redigera | redigera wikitext]

Kyrkoherdar i Mjöbäck (moderförsamling till Älvsered) t.o.m. 1964
Nummer Tjänstgörande år Namn Född Död Övrigt
1. 1314 Boecius - - Bevittnar 1314 ett gåvobrev till Gudhems kloster
2. 1593 Haquinus (Håkan) - - Underskrev Uppsala mötes beslut 1593
3. cirka 1640 Bengt Larsson - - -
4. 1660-1679 Peder Lachonius - 1679 -
5. 1670-talet-1708 Benedict Petri Lachonius (Bengt Persson) 11 november 1638 11 januari 1708 Son till företrädaren
6. 1709-1741 Arvid Lindman[5] 1670 1741 Den förste kyrkoherde sedan reformationen som inte var släkt med sin företrädare
7. 1742-1776 Anders Forselius - 12 maj 1776 Svärson till företrädaren. Blev prost 1761
8. 1777-1800 Jöns Forselius 6 oktober 1748 8 mars 1800 Son till företrädaren. Blev prost 1799. Hans änka gifte om sig med väckelsepredikanten Jacob Otto Hoof
9. 1801-1827 Anders Freding 1756 1827 Född i Torestorp. Fadern soldat Erik Frisk.
10. 1827- Sven Johan Meuller 1791 1867 (Värö) Utnämndes år 1841 till kyrkoherde i Värö
11. 1842- Johan Larsson 1806 1884 (Skredsvik) Blev prost 1854 och utnämndes år 1858 till kyrkoherde i Skredsvik
12. 1861-1877 Oscar Wetterberg 16 december 1815 27 januari 1893 (Sätila) Tillträdde år 1877 som kyrkoherde i Sätila
13. 1878-1904 Holger Hallbäck 3 mars 1846 16 juli 1904 -
14. 1906-1932 Åke Perslow 1 juni 1862 31 januari 1932 Blev kontraktsprost i Kinds kontrakt 1928
15. 1933-1950 Gottfrid Larsson 8 januari 1890 25 november 1950
16. 1951- Henry Widegren 17 december 1908 23 oktober 1984 (Uddevalla) -

Förteckning över komministrar i Älvsered[redigera | redigera wikitext]

Komministrar i Mjöbäck, Älvsered och Holsljunga t.o.m. 1964[6]
Nummer Tjänstgörande år Namn Född Död Övrigt
1. 1626-1634 Petrus Suenonis Fristadius (Per Svensson) - 1656 (Åsle) Blev år 1634 domkyrkosyssloman i Skara och dog som kyrkoherde i Åsle
2. omkring 1642 Petrus Johannis (Per Jönsson) - - -
3. - Arvid Brunelius - - -
4. 1681- Petrus Arvidi Ljung (Per Arvidsson) - 6 juni 1708 (Morup) Blev kyrkoherde i Morup 1702
5. 1695-1714 Måns Klingius 1642 1714 -
6. 1714-1756 Mårten Elmelius 1689 1759 Blev emeritus 1756
7. 1757-1799 Anders Lindstedt 18 december 1714 1799 -
8. 1800-1836 Peter Johan Liliedahl 1766 1836 Blev vice pastor 1821
9. 1836-1850 Johan Claesson 1791 1850 En av de stora förgrundsgestalterna inom Schartauanismen[7]
10. 1850- Jonas Lindskog 1812 18 februari 1884 (Hunnestads församling) Blev år 1860 kyrkoherde i Dalstorps socken och år 1869 Hunnestads församling. Utnämnd prost
11. 1861-1868 Jacob Adrian Thorwald 1816 1868 -
12. 1868- Johan Relfsson 16 maj 1836 23 juni 1917 (Istorp) Blev år 1871 kyrkoherde i Torestorp och år 1878 i Istorp. Blev prost 1887
13. 1872-1874 Johan Sjöblom 16 augusti 1844 25 maj 1900 (Fjärås) Lämnade tjänsten efter två år, blev år 1879 kyrkoherde i Torestorp och år 1869 Fjärås.
14. 1874-1879 Wilhelm Lindeberg 23 november 1845 2 september 1907 (Göteborg)[8] Tog avsked 1879 och blev år 1882 kyrkoherde i Mölndal. Blev prost 1887 och tog på egen begäran avsked från prästämbetet 1904
15. 1880-1899 Carl Christenson 28 maj 1854 3 juni 1937 (Fritsla) Tillträdde år 1899 som kyrkoherde i Fritsla.
16. 1899-1918 Carl Norén 4 juli 1861 24 juni 1942 (Östad)[9] Tillträdde år 1918 som kyrkoherde i Breareds församling. Emeritus 1938
17. 1918-1933 Daniel Ysander[10] 9 januari 1890 20 december 1958 (Kungsbacka) Tillträdde år 1933 som kyrkoherde i Kungsbacka. Emeritus 1958
18. 1934-1947 Carl-Gustaf Muhl 1 oktober 1906 2 juli 1975 (Väröbacka) Tillträdde år 1947 som kyrkoherde i Värö. Kontraktsprost 1964
19. 1948-1955 Arvid Brander 11 juli 1909 15 juli 1990 (Bergsjön) Tog på egen begäran avsked 1957 och verkade sedan som präst först i Stockholms- sedan i Strängnäs stift
20. 1955-1956 Sven Brohall 15 februari 1918 23 september 1988 (Örgryte) Efter olika tjänster som kyrkoadjunkt, tillträdde han år 1962 som komminister i Surteby-Kattunga församling
21. 1956-1961 Torsten Bokedahl 4 januari 1915 29 juli 2000 (Valbo) Tillträdde år 1962 som kyrkoadjunkt i Skallsjö församling
22. 1962- Rune Unger - - Sedan 1959 komminister i Torestorp

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Medeltida träkyrkor. 2, Västergötland, Värmland, Närke / Erland Lagerlöf ; [red.-komm.: Evald Gustafsson ...]. Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 ; 199. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. 1985. sid. 42-43. Libris länk. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7044 
  2. ^ Nyström Rudling, Kajsa (2018). Mellan himmel och helvete : bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812. [Karlstad]: Votum. sid. 248. Libris länk. ISBN 9789188435491 
  3. ^ Hallbäck, Sven Axel (1966). Medeltida dopfuntar i Sjuhäradsbygden. Borås: De sju häradernas kulturhistoriska förening. sid. , 187. Libris länk 
  4. ^ Åmark, Mats (1960). Sveriges medeltida kyrkklockor : bevarade och kända klockor. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 259. Libris länk 
  5. ^ Kyrkoherde Lindmans sonson Salomon L. (1779-1834) blev farfar till statsministern Arvid Lindman
  6. ^ Från och med 1962 delades komministraturen med Torestorps pastorat
  7. ^ Komminister Johan Claessons dotter Paulina var gift med den schartauanska prästen Johan Henrik Holmqwist
  8. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Lindeskog, Henrik Wilhelm (18451123) man91 / RFV 06?
  9. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Norén, Carl Johan (18610704) man91 / RFV 06?
  10. ^ Daniel Ysander var äldre bror till biskopen Torsten Ysander

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs stift 1885-1949 : biografisk matrikel över stiftets prästerskap. Göteborg: Pro caritate. 1949. Libris länk 
  • Göteborgs stift 1950-1964 : biografisk matrikel över stiftets prästerskap. Göteborg: Pro caritate. 1964. Libris länk 
  • Markving, Gustaf; Markving, Ulla (1981). Kyrkorna i Sjuhäradsbygden : presentation i text och bild av samtliga kyrkor i Sjuhäradsbygden, som tillhör Svenska kyrkan. [Borås]: [Sjuhäradsbygdens tidn.]. sid. 282-283. Libris länk. ISBN 91-970327-0-0 
  • Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. Libris länk. ISBN 9197431680 
  • Skarstedt, Carl Wilhelm (1943-1948). Göteborgs stifts herdaminne (Ny uppl. /utgiven av Knut Norborg under medverkan av Sigvard Öhrvall). Göteborg: Pro caritate. Libris länk 
  • Älvsereds kyrka: [informationsblad]. Älvsereds kyrkoråd. 1996 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Skeppstedt, Charlotte (2015). Älvsereds kyrka : tillgänglighetsanpassning : rapport över renovering : Älvsereds kyrka, Älvsereds socken, Falkenbergs kommun. Kulturmiljö Halland ; 2015 :5. Halmstad: Kulturmiljö Halland. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]