Älvsnabben

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Älvsnabben (olika betydelser).
Älvsnabben på kartan över Stockholms skärgård
Red pog.svg
Älvsnabbens läge i Stockholms skärgård.
Älvsnabben skildrad av Olaus Magnus

Älvsnabben är en ö intill Muskö i Haninge kommun i Stockholms skärgård. Namnet används också om en naturlig hamn som bildas av öarna Älvsnabben, Bjurshagslandet, Kapellön och Gubbholmen. Rent formellt heter dock den naturliga hamnen Älvsnabbsbassängen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Älvsnabben omnämns redan på 1200-talet i Kung Valdemars segelled, då med namnet Alæsnap. Hansan använde också Älvsnabben som ankringsplats och kallade den Elsnaben. Sedan Erik XIV:s tid har naturhamnen använts som ankringsplats för den svenska flottan, även om platsen utnyttjades av skärsgårdsbefolkningen långt tidigare än så.

Det var vid Älvsnabben som Gustav II Adolf samlade ihop den flotta som 1630 förde över hären till Tyskland och den konflikt som senare skulle bli känd som Trettioåriga kriget. Till minne av det restes 1930 ett monument rest på Kapellön. Monumentet är placerat så att det är väl synligt från Mysingen, där Landsortsleden går förbi.

Älvsnabbens roll för Sveriges sjöstridskrafter minskade efter att den isfria huvudbasen år 1679 invigdes i Karlskrona. Detta sedan svenska flottan 1675 frusit in i Älvsnabbsbassängen och försök att såga ut fartygen misslyckats. Den fortsatte dock att vara betydelsefull för handelsfartyg, och under 1700- och 1800-talen låg flera krogar här. Den senaste byggnaden finns ännu kvar. Under de ryska plundringarna i skärgården 1719 utnyttjade ryska flottan bassängen, vilket ledde till att man inför Gustav III:s ryska krig lät uppföra kanonbatterier på Älvsnabben och Gubbholmen. En telegrafstation för den optiska telegraflinjen Landsort-Stockholm inrättades 1808-1809 på Kapellön. Den övergavs därefter men återupprättades under perioden 1838-1876.[1]

I modern tid har Älvsnabben åter vunnit i betydelse efter att den i berget insprängda Musköbasen invigdes år 1969.

En mindre fartygstunnel i berget, liknande dem som finns vid den närbelägda Musköbasen, finns här. Idag används tunneln som förråd. Hela ön är fortfarande militärt område och normalt har allmänheten inte tillträde hit. Den sydligaste delen av Älvsnabbshamnen är dock öppen så att seglare kan lägga till vid Kapellön och besöka monumentet.

Bogvisiret från Estoniakatastrofen stod också uppställt på ön fram till 2005 då det flyttades till Muskö.[2]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nils-Gustaf Stahre (2011). Ortnamn i Stockholms skärgård. foto: Jeppe Wikström. Verona: Bokförlaget Max Ström. sid. 53. ISBN 978-91-7126-224-0 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vägvisare till Stockholms skärgård: en kulturguide från Understen till Landsort, Ulf Sörenson s. 336
  2. ^ Bogvisiret är inte bortglömt”. Svenska Dagbladet. 19 september 2004. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bogvisiret-ar-inte-bortglomt_164215.svd. Läst 2 oktober 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]