Ängelholms kommun

Ängelholms kommun
Kommun
Vapen för Ängelholms kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Landskap Skåne
Läge 56°15′N 12°51′Ö / 56.250°N 12.850°Ö / 56.250; 12.850
Centralort Ängelholm
Areal 431,16 km² (2015-01-01)[1]
207:e största (av 290)
 - land 419,87 km²
 - vatten 11,29 km²
Folkmängd 44 866 (2023-12-31)[2]
60:e största (av 290)
Befolkningstäthet 106,86 invånare/km²[2][1]
55:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Lars Nyander (S)
Geonames 2725898
Kommunkod 1292
Tätortsgrad (%) 85 (2015)[3]
Antal anställda 3 125 (2014-11)[4]
Webbplats: www.engelholm.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
och 1182&a=0000 Lantmäteriets kommunavgränsning

Ängelholms kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Ängelholm.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Ausås, Barkåkra, Hjärnarp, Höja, Munka-Ljungby, Rebbelberga, Starby, Strövelstorp, Tåssjö, Tåstarp och Össjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ängelholms stad som 1863 bildade en stadskommun.

Skäldervikens municipalsamhälle inrättades 3 maj 1935 och upplöstes vid utgången av 1959. Munka-Ljungby municipalsamhälle inrättades 20 april 1945 och upplöstes vid utgången av 1961.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Ausås landskommun (av de tidigare kommunerna Ausås, Starby och Strövelstorp), Hjärnarps landskommun (av Hjärnarp och Tåstarp), Munka-Ljungby landskommun (av Munka-Ljungby och Tåssjö) samt Östra Ljungby landskommun (av Källna, Össjö och Östra Ljungby). Höja landskommun och Rebbelberga landskommun förenades samtidigt med Ängelholms stad medan Barkåkra landskommun förblev opåverkad.

Ängelholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ängelholms stad och landskommunerna Ausås, Barkåkra, Hjärnarp och Munka-Ljungby. 1974 införlivades en del ur den då upplösta Östra Ljungby kommun (Össjö).[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Ängelholms domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Helsingborgs domsaga.[6]

Nattskärran är Ängelholms kommunfågel.

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält två korslagda laxar av silver under en krona av guld och däröver en kerub av silver.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Ängelholms stad 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1693. Ängeln står för ortnamnet och fiskarna för laxfisket. Efter kommunbildningen upphörde Barkåkras vapen och överlämnades till församlingen. För den nya kommunen registrerades det gamla stadsvapnet i PRV år 1975.

Nattskärran är Ängelholms kommunfågel

Ängelholms kommun använder lergöken som turistsymbol.[7]


Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Ängelholms kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
26 009
1975
  
28 173
1980
  
29 813
1985
  
31 477
1990
  
34 149
1995
  
36 491
2000
  
37 312
2005
  
38 347
2010
  
39 394
2015
  
40 732
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Ängelholms kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[8]:

Tätorter

Det finns elva tätorter i Ängelholms kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Ängelholm (del av*) &&&&&&&&&&027169.&&&&&027 169
2 Munka-Ljungby &&&&&&&&&&&03148.&&&&&03 148
3 Strövelstorp &&&&&&&&&&&01207.&&&&&01 207
4 Hjärnarp &&&&&&&&&&&01095.&&&&&01 095
5 Lerbäckshult &&&&&&&&&&&&0587.&&&&&0587
6 Havsbaden &&&&&&&&&&&&0521.&&&&&0521
7 Margretetorp &&&&&&&&&&&&0255.&&&&&0255
8 Svenstorp &&&&&&&&&&&&0252.&&&&&0252
9 Össjö &&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223
10 Tåstarp &&&&&&&&&&&&0221.&&&&&0221
11 Åstorp (del av*) &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08

* En mindre del av tätorten Ängelholm tillhör Båstads kommun.

* Större delen av tätorten Åstorp tillhör Åstorps kommun.

Politik

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Bengt Sävström
Förste vice ordförande
-
Jim Brithén
Andre vice ordförande
M
Ola Carlsson

Källa:[9]

Kommunstyrelse

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Lars Nyander
Förste vice ordförande
EP
Stig Andersson
Andre vice ordförande
M
Robin Holmberg

Källa:[10]

Mandatfördelning i Ängelholms kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPPMMSPIEPSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197019136110
1913610
4987,8
44
1973173153110
17315310
4990,2
3910
1976154154110
15415410
4990,9
3712
1979163114114
16311414
4989,9
3316
19821162102117
16210217
4989,9
3316
19851729617
179617
5187,7
3417
19881749417
1749417
5184,0
3219
1991132294417
1394417
5184,4
3615
199418473217
1847317
5183,7
3219
1998213292419
139419
5178,37
3120
2002215264418
1564418
5177,71
3021
200611322242421
134421
5180,11
3021
20101324442220
1344420
5181,30
3021
20141626642213
1666413
5183,54
3120
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Utbildning

I kommunen finns ett antal olika skolor, bland annat Ängelholms gymnasieskola (Rönnegymnasiet, Valhall College). Vidare ligger Trafikverksskolan, driven av Trafikverket, i Ängelholm. I Munka-Ljungby finns Nordvästra Skånes folkhögskola.

Skolor

Några av de kommunala ungdomsskolorna i Ängelholms kommun, uppdelade efter rektorsområde:[11]

Rektorsområde Skola Årskurser
Hjärnarps rektorsområde Söndrebalgs skola F-9
Kungsgårdens rektorsområde Kungsgårdsskolan
Ängelholms Montessoriskola
7-9
F-6
Magnarps rektorsområde Magnarps skola F-9
Munka-Ljungby rektorsområde Toftaskolan
Össjö skola
F-9
F-5
Nyhems rektorsområde Nyhemsskolan
Särskola
7-9
1-10
Rebbelberga rektorsområde Rebbelberga skola F-6
Skäldervikens rektorsområde Errarps skola F-6
Sockerbrukets rektorsområde Sockerbruksskolan F-6
Strövelstorps rektorsområde Strövelstorps skola F-9
Södra Utmarkens rektorsområde Södra Utmarkens skola F-6
Villans rektorsområde Villanskolan F-6

Utöver ovanstående skolor finns det ett stort antal förskolor och en del friskolor.

Vänorter

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ om tingsrätten (NAD)
  7. ^ "Kommunens historia". Arkiverad 22 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. Engelholm.se. Läst 3 december 2012.
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ ”Kommunfullmäktige”. Ängelholms kommun. https://fms.engelholm.se/Namnd.asp?sNamndKod=KF&sPeriodKod=669. Läst 7 mars 2017. 
  10. ^ ”Kommunstyrelsens presidium”. Ängelholms kommun. http://www.engelholm.se/Kommun-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsens-presidium-/. Läst 7 mars 2017. 
  11. ^ ”Alla rektorsområden i Ängelholms kommun”. Ängelholms kommun. http://www.engelholm.se/Utbildning-barnomsorg/alla-ro/. Läst 12 oktober 2009. 

Externa länkar