Äppelträd

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om äppelträd. För frukten, se äpple.
Äppelträd
Malus domestica - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-108.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
SläkteMalus
ArtÄppelträd
M. domestica
Vetenskapligt namn
§ Malus domestica
AuktorBorkh.
Synonymer

[1]

Hitta fler artiklar om växter med

Äppelträd, eller trädgårdsapel, (Malus domestica) är en domesticerad art i familjen rosväxter och är ett av de mest odlade fruktträden. Arten ingår i Apelsläktet och familjen rosväxter.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Tidigare ansågs arten vildapel (M. sylvestris) ha spelat stor roll i utvecklingen av det odlade äppelträdet, men numera anses en annan art, M. sieversii från Centralasien ha spelat större roll.[5]

Trädet[redigera | redigera wikitext]

Blommande äppelträd
Äpplen på ett äppelträd

Trädet, ibland kallat apel, är relativt litet, cirka 5–12 meter högt, med en rikt förgrenad krona. Det översållas i maj–juni av vita eller rosa blommor. Äppelträdets blomhylle, särskilt kronan, har samma form som hos vilda, enkla rosor, det vill säga 5 fria, likformiga, oskaftade kronblad av omvänt äggrund form.

Arter i Norden[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns två äppelarter som räknas till vår vilda flora: vildapel (Malus silvestris) och apel eller äpple (Malus domestica). Apeln härstammar ursprungligen från Malus sieversii som ännu växer vild i Centralasiens bergstrakter. När och hur apeln kom till Sverige vet vi inte, kanske via människor som kom invandrande.

Förr fick äppelsorterna ofta namn efter yttre och inre egenskaper som kantäpple, glasäpple, druväpple och järnäpple.

Den vilda apeln förekommer i Norden ganska allmänt i lövdungar och hagar inom södra och mellersta Sverige och Norge (upp till Gästrikland och Trondheimsfjorden) samt sydvästliga Finland. Den finns också på skogskullar över hela Europa och Nordasien. Man kan urskilja varieteter med kala och med gråludna blad och fruktämnen.

Ung älgtjur som äter äpplen på en tomt i KårbodaLjusterö, Stockholms län, november 2013.

Äppelträden är tydliga exempel på den stora förändring och rika formväxling som domesticering (odling) kan medföra hos en växtart. De vilda formerna är ofta höga träd (upp till 10 m) med en del kvistar utbildade till kraftiga tornar. Vildaplarna utgör därför ofta en stor del av de törnsnår, som frodas på torra ställen i lundar och skogsbryn, fredade som de genom sin beväpning är mot människans och de större djurens angrepp. Även vildäpplena blir därigenom svåra att komma åt, så länge de sitter kvar på trädet. De vilda frukterna är även som mogna för kärva och beska för att människor ska vilja äta dem. Men det finns några allätande djur som äter de frukter som fallit till marken, till exempel älg, vildsvin, grävling och kråka. Jämför dessa vilda äppelträd med de låga, yvigt greniga äppelträden i en fruktträdgård och deras saftiga äpplen med sin friska syra och behagliga doft. I Sverige och Finland skördas mogna trädgårdsäpplen ända upp till 63° nordlig bredd (ungefär vid Sundsvall och Kuopio) och i Norge ännu nordligare. Redan i förhistorisk tid fanns både vilda och odlade äppelträd i Europa. Man har upptäckt att pålbyggnadsfolken vid södra och mellersta Europas sjöar använde vildäpplen och gömde dem, skurna på längden och torkade, som vinterförråd. Vildäpplena är användbara till äppelvin (cider). I England har 50 000 fat cider under ett år utvunnits av vilda äpplen på ett område av 150 km2.

Äppelträdets ved är bra till träsniderier. Det är hårt och segt, har en fin yta och blekbrun eller gulaktig färg.

Roten[redigera | redigera wikitext]

De flesta äppelträd har ympats till en rot av en annan sort, en så kallad grundstam. När man odlar äpplen, är det viktigt vilken grundstam trädet har. Rotens egenskaper påverkar nämligen äppelträdets utseende och flera andra viktiga egenskaper.

Ett vildväxande äppelträd på egen rot är ofta runt 10 meter högt. För att få ett mindre träd kan man ympa det på en svagväxande grundstam, till exempel grundstam M9. Det färdigvuxna trädet blir då 3 à 4 meter högt.

Typen av grundstam påverkar även bland annat mängden frukt, härdighet, tid för invintrande. I plantbutiker säljs vanligen äppelträd som är ympade på A2 eller den lite nyare B9

Vid inympning av andra sorter uppe i kronan är det lämpligt att kombinera samma typer av äpplen, alltså helst ympa sommaräpplen på andra sommaräpplen och senare sorter på senare sorter. Till exempel sägs hållbarheten bli sämre för vinterfrukt som ympas in på sommarfruktträd.

Blomman[redigera | redigera wikitext]

Blomman har ca 20 ståndare och 1 pistill med 5 märken. Färgen på blomman är oftast vit och rosa.

Frukten[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Äpple

Äpplen är knytnävsstora och söta (sura förekommer [6]) vanligen röda, gula eller gröna skenfrukter som äts i hela världen.[7] De kan ätas både råa och tillagade.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tela Botanica - Flore Électronique
  2. ^ Mill., 1768 In: Gard. Dict. (ed. 8) no. 3
  3. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 juli 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16790188. Läst 26 maj 2014. 
  4. ^ World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World
  5. ^ Jette Harboe. Om äpplenas ursprung.
  6. ^ [a b] ”äpple”. ReceptHjälpen. Arkiverad från originalet den 30 december 2009. https://web.archive.org/web/20091230082455/http://www.recepthjalpen.se/apple.html. Läst 12 september 2009. 
  7. ^ ”Äpple (Malus domestica)”. 121.nu. 2 september 2008. Arkiverad från originalet den 2 maj 2013. https://archive.is/20130502175508/http://www.121.nu/onetoone/sokord/%C3%A4pple. Läst 12 september 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]