Ärland Noreen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ärland Noreen

Ärland Noreen, född 18 februari 1888 i Uppsala, död 14 september 1970 i Stockholm, var en svensk arkitekt.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Ärland Noreen var son till professor Adolf Noreen och Emilia, född Rosell. Gift första gången 1911-34 med tandläkaren Fanny Stéenhoff (1888-1968), och andra gången den 22 juli 1934 med Elsa Örtenblad (1903-1991).[1][2] Han var bror till språkforskaren Erik Noreen.

Ärland Noreens far var en av tillskyndarna till 1901 års nystavningsreform och propagerade för fonetisk stavning, vilket återspeglas i stavningen av sonens förnamn.

Noreens studerade vid Kungliga Tekniska Högskolan 1906-1910 och vid Kungliga Konsthögskolan 1910-1913. Från 1913 var han verksam som praktiserande arkitekt, först med egen verksmhet, men år 1925 knöts han till Kungl Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå och var från 1927 dess intendent och chef. Noreen anlitades särskilt som restauratör av kyrkor och andra kulturhistoriska byggnader

Noreen har som restaureringsarkitekt varit kopplad till bevarandet av ett stort antal äldre svenska byggnader; Venngarns slott, Strängnäs biskopsgård, Drottninghuset i Stockholm, Läckö slott samt ett hundratal kyrkor[3] runt om i landet. Han var arkitekt vid om- och tillbyggnaden av Nikolai folkskola 1931 vid Svartmangatan i Stockholm, nybyggnaden av Göteborgs stadsbibliotek 1954 (numera Göteborgs universitetsbibliotek) och Köpings kyrka i Köpingsvik på Öland. Han ritade Norrby skyddshem.

Han var också flitig spexförfattare och gav ut valda texter i två diktsamlingar. Hans text "Koskällan", en satirisk travesti på Tennysons Nyårsklockan, fanns med i KTH-spexet "Theoderik den Store" 1947, och har sedan använts i en del lokalrevyer.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM, version 1.02, databasdatum 2006-08-25) Sveriges Släktforskarförbund 2006
  2. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  3. ^ "Visual arkiv på nätet". Här återfinns ett stort antal av kyrkorna under F1.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]