Ärtbladlus
| Ärtbladlus | |
-PLoS.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Halvvingar Hemiptera |
| Överfamilj | Aphidoidea |
| Familj | Långrörsbladlöss Aphididae |
| Släkte | Acyrthosiphon |
| Art | Ärtbladlus Acyrthosiphon pisum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Acyrthosiphon pisum | |
| Auktor | (Harris, M., 1776) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ärtbladlus (Acyrthosiphon pisum)[1] är en insektsart som först beskrevs av Harris, M. 1776. Acyrthosiphon pisum ingår i släktet Acyrthosiphon och familjen långrörsbladlöss.[2][3][4] Arten är reproducerande i Sverige.[4] Den lever på de flesta ärtväxter, men föredrar ärter och är vanlig de flesta år i södra Sverige.[5] Ärtbladlusen används som modellorganism[6] och är det första kända djuret som kan syntetisera karotener.[7][8]
Livscykel[redigera | redigera wikitext]
Ärtbladlusens ägg övervintrar på perenna baljväxter, t.ex. i klövervallar. Äggen kläcks sedan på våren och många av dessa individer blir bevingade som vuxna och kan då flyga till alla anuella baljväxtarter. Dock så föredrar den ärt. [9] Där reproducerar sig honorna asexuellt, och i början av säsongen så blir majoriteten av avkommorna vinglösa. De vinglösa individerna suger växtsaft från grödan, vilket påverkar skörden negativt. När grödan börjar mogna så ökar andelen bevingade individer igen, och de flyger i sin tur tillbaka till perenna baljväxter. Där sker sexuell reproduktion och befruktade ägg läggs, som sedan övervintrar. [10]
Skadegörare och bekämpning[redigera | redigera wikitext]
Ärtbladlusen finns i stora delar av världen, och även i Sverige. Den suger växtsaft från dess värdväxt, där ärt är vanligast, vilket är skördenedsättande och därmed påverkar odlaren ekonomiskt negativt. Hur stort angreppet blir, är starkt korrelerande med temperatur, varmt väder ger en större population av ärtbladlusen. Populationen hämmas delvis av naturliga fiender, t.ex. som av parasitsteklar men kan vid behov bekämpas kemiskt. [10]
Underarter[redigera | redigera wikitext]
Arten delas in i följande underarter:[2]
- A. p. pisum
- A. p. ononis
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Eastop (1971) Keys for the identification of Acyrthosiphon (Hemiptera: Aphididae), Bulletin of the British Museum of Natural History (Entomology) 26(1):1-115
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (9 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/acyrthosiphon+pisum/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ AphidSF: Aphid Species File. Favret C., 2010-04-14
- ^ [a b] Dyntaxa Acyrthosiphon pisum
- ^ Ärtbladlus Arkiverad 22 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. på Jordbruksverkets hemsida.
- ^ Kerry M. Oliver, Nancy A. Moran, Defensive Symbionts in Aphids and Other Insects i James F. White Jr, Monica S. Torres (eds.), 2009, Defensive Mutualism in Microbial Symbiosis, ISBN 978-1-4200-6931-0, sid. 133.
- ^ Jean Christophe Valmalette, Aviv Dombrovsky, Pierre Brat, Christian Mertz, Maria Capovilla, Alain Robichon, 2012, Light- induced electron transfer and ATP synthesis in a carotene synthesizing insect, Scientific Reports 2, Article number: 579 doi:10.1038/srep00579.
- ^ Christopher I. Cazzonelli, 2011, Carotenoids in nature: insights from plants and beyond, Functional Plant Biology, 2011, 38, 833–847.
- ^ ”Faktablad ärtbladlusen”. SLU. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/ekol/faktablad/faktablad-vaxtskydd/faktablad_om_vaxtskydd_30j.pdf. Läst 26 december 2019.
- ^ [a b] ”Faktablad ärtbladlusen”. SLU. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/ekol/faktablad/faktablad-vaxtskydd/faktablad_om_vaxtskydd_30j.pdf. Läst 20 januari 2002.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ärtbladlus.
