Ättekulla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ättekulla
Stadsdel
Land Sverige
Kommun Helsingborgs kommun
Stad (tätort) Helsingborg
Koordinater 56°0′38″N 12°45′28″Ö / 56.01056°N 12.75778°Ö / 56.01056; 12.75778
Folkmängd 4 016 (2010)[1]
Statistikkod B083
Helsingborg stadtteil attekulla.svg
Portal: Helsingborgsportalen
Låghus på Ättekulla
Gata i området Raus Vång.

Ättekulla är en stadsdel i södra Helsingborg. Det är ett bostadsområde och industriområde och hyser bland annat Ramlösa Hälsobrunn AB och Finax. I bostadsområdet Ättekulla, finns både lägenheter och villor. Lägenheterna återfinns i höghusen, som syns på ett långt avstånd, samt i tvåvåningshus.

Ättekullaskolan, som byggdes om helt i slutet av 90-talet, har elever från årskurs 1–9 samt fritids. På Ättekulla finns även ett dagis samt ett litet centrum med frisör och pizzeria.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen avgränsas i norr (mot Ramlösa) av stadsmotorvägen Malmöleden, av Rååbanan i väster och söder (mot Råå) och E6 i öster.

Genom stadsdelen löper i nord-sydlig riktning Österleden, med Ättekulla industriområde öster om leden och bostadsområdena på västra sidan. Österleden fungerar som en huvudled i området tillsammans med Rusthållsgatan i norr och Rausvägen i söder. Bostadsområdena delas i sin tur av från varandra av grönområdena kring Ättekulla gravfält, med Raus Norra i norr och Raus Södra samt Raus Vång i söder. Båda bostadsområdena är arrangerade kring bigator från Österleden. Raus Norra uppvisar en varierad, men strikt uppdelad, bebyggelse bestående av ett parhusområde längst i norr och ett söder därom liggande område av låghus i två våningar. Väster om dessa ligger ett villaområde. Söder om småhusbebyggelsen ligger ett område med fristående flerbostadshus i så mycket som sex våningar, arrangerade i nord-sydlig riktning. Denna bebyggelse är uppdelad i två delar, med ett större område åt väster och två skivhus längst ut mot Österleden. Mellan de två områdena ligger ett mer fritt utformat område av senare datum, bestående av både radhus och flerbostadshus. Söder om bostadsområdena ligger Ättekullaskolan och söder om denna ett område med sportanläggningar i anknytning till grönområdet.

Raus Södra består till största delen av ett antal radhus, fritt arrangerande kring olika säckgator, samt ett något nyare villaområde längst i söder. Väster om detta ligger Raus Vång som byggdes ut under början av 2000-talet. Området har ett mycket mer strukturerat gatunät, längs vilket ett antal radhus finns placerade. I det nordvästra hörnet och i nordost, mot Raus Södra, finns dock ett antal villatomter. Söder om det nordöstra villaområdet ligger tre punkthus. En bit söder om Rausvägen ligger Raus kyrka intill Råån brant.

Folkliv[redigera | redigera wikitext]

Ättekulla är ett populärt område för barnfamiljer och äldre. De natursköna omgivningarna, där man bland annat kan se Öresund, är mycket populära att promenera i. Den 26 april 2008 anordnades en temadag kallad Ättekulladagen där de lokala föreningarna visade sina aktiviteter. Även affärs-centrumets butiker medverkade. Det bjöds på korv med bröd, soppa och pizzerian Milano hade specialpris på Vesuvio. Skolan och fritidsgårdarna deltog också och Ramlösa Södra FF (Före detta Ramlösa BOIS och Helsingborgs Södra) hade öppet hus. Förhoppningsvis kommer detta bli en årlig tradition. Till fotbollssäsongen 2008 bildades fotbollsklubben Ättekulla FC, laget började sitt seriespel i korpserien där de fortfarande spelar.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ättekulla är ett av de områden i Helsingborg som har rikast förekomst av arkeologiska fynd, vilket kan sammankopplas med närheten till Råån längre söderut. Boplatser från förhistorisk tid var ofta placerade i anknytning till vattendrag, då dessa erbjöd kommunikationer med såväl yttre sjöfartsleder som bygderna inåt land. Inom stadsdelens område låg därför två byar med äldre ursprung: Raus i söder, som utgjorde den forntida hamnplatsen vid Råån, och Köpinge i norr, som utgjorde en mer skyddad handelsplats. Mellan de två byarna sträckte sig en landsväg som till stor del motsvarar Österledens nuvarande sträckning i denna del. Spår från stenåldern har hittats i form av en boplats vid Raus och tre flintyxor flintyxor från Köpinge, som troligen nedgrävts som offergåva. Namnet Ättekulla syftar på det stora gravområde som ligger centralt i stadsdelen, Ättekulla gravfält, som består av ett 20-tal gravhögar, även kallade "ättekullar", från bronsåldern. Av dessa är 10 ännu bevarade. Vid en arkeologisk undersökning 1879–82 av åtta av gravhögarna fann man att de innehöll 11 gravar från äldre bronsåldern och 53 från yngre bronsåldern. Detta eftersom man under yngre bronsåldern ofta utökade de existerande gravhögarna för nya begravningsplatser. Gravarna tog också mindre plats, då man nu kremerade de avlidna och placerade deras ben i urnor. Utöver detta har ett stort antal bronsåldersartefakter påträffats i området, exempelvis en stridsyxa, dräktspännen och rakknivar.

Under järnåldern och vikingatiden ökade handeln i området och bygden kring Råån kom att bli tätbefolkad för sin tid. Näringarna var huvudsakligen fiske och sjöfart, då bygden inte var särskilt bördig. Det var också vid denna tid som byarna Raus och Köpinge uppstod. Köpinge var den viktigaste handelsplatsen och en av de största orterna i trakten fram till runt år 1000, då Helsingborg övertog funktionen som handelsplats. Byn Köpinge fanns dock kvar i form av en medeltida by, belägen ungefär vid nuvarande Ättekulla trafikplats. Raus låg vid ett vadställe i Råån och platsen har troligenvarit en samlingspunkt långt tillbaka i tiden. I Raus uppfördes på 1100-talet Raus kyrka som sockenkyrka och samhället här fick karaktären av kyrkby. Kartor från 1700-talet visar att de norra delarna av den nuvarande stadsdelen var en del av Helsingborgs fälad. Denna sträckte sig förr över ett stort område norr och öster om Helsingborg och utnyttjades sedan vikingatiden som utmark för kreatur tillhörande orterna i området. Söder om fäladen låg sedan inägor till Raus och Köpinge byar. Kartorna visar även att det i stadsdelens norra del låg en pestkyrkogård från den pestepidemi som drabbade trakten 1710–11.

Innan enskiftet genomfördes i början av 1800-talet bestod Raus av åtta gårdar, belägna norr och väster om kyrkan, tillsammans med åtta gårdar i Pålstorp söder om Rååns dalgång. Köpinge bestod vid enskiftet av 10 gårdar. Skiftet innebar att byarnas gårdar flyttades ut i landskapet och det är till exempel från denna tid som Backagården i sydväst härstammar. Detta innebar också att de gamla bystrukturerna nästan helt utplånades. Särskilt drabbat blev Köpinge som till slut blev helt utplånat i och med utbyggnaden av Österleden och Ättekulla trafikplats under 1900-talets andra hälft. Områdets kommunikationer förbättrades dock 1865 i och med att Helsingborg-Landskrona-Eslövs järnväg anlades i väster och en station byggdes vid Raus. Runt stationen växte ett mindre samhälle upp, där bland annat Raus Stenkärlsfabrik startades 1911. Stationen hade passagerartrafik fram till 1960-talet, då denna lades ner, och stationen revs 1993. I skogspartiet väster, mot järnvägen, låg mellan 1907 och 1914 ett Folkets Park med tillhörande dansbana. Området var ett populärt utflyktsmål även efter att Folkparken upphört. Kolonilottsområdet Ättekulla sommarstad ska ha anlagts under andra världskriget.

På 1960-talet påbörjades en större exploatering av området genom utbyggnaden av Ättekulla industriområde. Området omfattade en yta på 1 000 000 kvadratmeter tomtmark mellan Österleden och E6. De första större bostadsområdena i stadsdelen byggdes på 1970-talet väster om Österleden. I norr, vid Rusthållsgatan, byggdes området Raus Norra, vilket bestod av både flerbostadshus, radhus och villor. År 1977 hölls en arkitekttävling för utbyggnaden av det södra området, Raus Södra, vid Rausvägen. Det dröjde dock till 1988 innan området kom att bebyggas. Här uppfördes cirka 370 lägenheter fram till 1993. I början av 2000-talet hölls ännu en arkitekttävling för utbyggnaden ett område omedelbart väster om Raus Södra, kallat Raus Vång. Området omfattar 250 bostäder, huvudsakligen bestående av radhus, men även villor och flerbostadshus, och stod klart 2007. De radhus som ritades av det danska arkitektkontoret Tegnestuen Vandkunsten belönades med Bostadspriset 2007 av Sveriges Arkitekter.[2] Den 27 augusti 2009 beslutade Helsingborgs stad att förklara ett område omfattande Ättekulla gravfält, Ättekulla skog och Ättekulla sommarstad som naturreservat.[3]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Diagram[redigera | redigera wikitext]

Ättekullas demografi
      Hela Helsingborg (tätort).
       Översikt
Folkmängd 4 026
  
97 922
  
Medelålder 43,8
  
41,8
  
Utländsk bakgrund 26,1 %
  
28,8 %
  
       Utbildningsnivå (2011)
Utbildning Andel
Förgymnasial 16,1 %
  
15,2 %
  
Gymnasial 53,1 %
  
46,0 %
  
Eftergymn. (<3 år) 12,4 %
  
16,1 %
  
Eftergymn. (≥3 år) 16,7 %
  
20,7 %
  
Ingen uppgift 1,6 %
  
2,1 %
  
       Arbetslöshet (2011)
Åldersgrupp Andel
Totalt (18–64 år) 9,1 %
  
9,4 %
  
18–24 år 14,7 %
  
12,1 %
  
55–64 år 8,7 %
  
7,6 %
  
       Ohälsotal (2011)
Kön Dagar
Kvinnor 38,4
  
34,6
  
Män 23,9
  
24,2
  
Medel 31,3
  
29,4
  
       Förvärvsinkomst (2010)
Kön Inkomst
Kvinnor 268,2
  
272,7
  
Män 354,3
  
357,8
  
Medel 311,7
  
315,5
  
Källa: Helsingborgs stad.[4][5][6][7][8][9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Helsingborgs stad: Perspektiv Helsingborg, nr 3: 2010. Folkmängden i Helsingborgs delområden den 1 jan 2010.[död länk]
  2. ^ Persson, Kerstin (2007). "Skånsk-danskt team tog bostadspriset". Sveriges Arkitekter, senast uppdaterad 21 november 2007. Läst 28 oktober 2009.
  3. ^ Helsingborgs stad (2009). Bildande av Ättekulla naturreservat i Helsingborg stad (Dnr 03378/2007). Helsingborg: Kommunfullmäktige, Helsingborgs stad.
  4. ^ Helsingborgs stad. Medelålder och folkmängd 2011-12-31 Arkiverad 14 december 2013 hämtat från the Wayback Machine..
  5. ^ Helsingborgs stad. Folkmängd med utländsk bakgrund* efter ålder 2011-12-31[död länk].
  6. ^ Helsingborgs stad. Befolkningen 20-64 år, efter utbildningsnivå 2011-12-31[död länk].
  7. ^ Helsingborgs stad. Ohälsotal 2011[död länk].
  8. ^ Helsingborgs stad. Förvärvsinkomst år 2010[död länk].
  9. ^ Helsingborgs stad. Arbetslösa (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd) oktober 2011[död länk].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bevaringsplanskommittén, Helsingborgs stad (2001). Bevarandeprogram för Ramlösa. Helsingborg: Helsingborgs stad.
  • Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
  • Helsingborgs stad (2009). Ättekulla Naturreservat : Förslag till skötselplan (Dnr 03378/2007). Helsingborg.
  • Schnittger, Bror (1925). "Hälsingborgstrakten under forntiden". I Hälsingborgs historia, del I : Forntiden och den äldre medeltiden (ss 71–106). Helsingborg: Helsingborgs stad.