Ättestupa

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En påstådd ättestupa avbildad i Suecia antiqua et hodierna 1693.

Ättestupa (även ättestörta eller ättestapul) är en tradition eller legend som säger att åldringar under nordisk forntid har kastat sig, eller blivit kastade, mot sin död utför ett brant stup, eller ättestupa. Enligt myten gjordes detta då den äldre blivit oförmögen att försörja sig själv eller bidra till arbetet på gården. Många platser i Sverige och Norden sägs ha tjänat som ättestupor, men det anses inte längre troligt att de faktiskt har använts.[1]

Ättestupan nämns i flera äldre källor, exempelvis Prokopios i sin beskrivning av herulerna från 500-talet. Solinus skriver om de lyckliga hyperboréerna vid nordpolen där det är dag i ett halvår från vårdagjämningen till höstdagjämning och beskriver klimatet som så hälsosamt att människorna där inte dör utan kastar sig från en ättestupa[förtydliga] i havet.[2] En variant av myten är "ätteklubban", som alltså skulle ha varit en speciell klubba som använts för att slå ihjäl generation efter generation av åldringar.[3]

I Sverige blev ättestupan nyupptäckt på 1600-talet i och med att den gamla isländska sagan Götrikssagan, där det berättas om Ætternisstapi ("Släktklippan"[4]), översattes till svenska och gavs ut. Sagan ska vara det enda stället i litteraturen där ordet ætternisstapi förekommer.[4] Den svenske språkforskaren Adolf Noreen ifrågasatte myten under sent 1800-tal,[4] och det är numera accepterat bland forskare att ättestupan aldrig funnits.[1][3]

Myten om ättestupan har lästs som sanning in i nutid, och används i politiska sammanhang som pejorativ metafor för bristfällig äldreomsorg. I det svenska humorradioprogrammet Mosebacke Monarki infördes på 1960-talet ättestupa, så kallad ÄTP, istället för ATP.

Påstådda ättestupor[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera platser i Norden som utpekats som tidigare ättestupor:

Västergötland, Bohuslän
Östergötland
Västmanland
Blekinge
Halland
Lappland

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Ättestupan, svensk film från 1997
  • En japansk motsvarighet till ättestupan är obasute (även stavad ubasute), där en åldrande kvinna lämnas att dö i ödemarken.[7][8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birgitta Odén (intervju med) (29 september 1999). ”Ättestupan bara en skröna”. Dagens Nyheter. 
  2. ^ Caius Julius Solinus. ”De Hyperboreis, et Hyperboreæ regionibus” (på latin). De mirabilibus mundi. http://www.thelatinlibrary.com/solinus2.html#XVII. 
  3. ^ [a b] Odén, Birgitta (1996). ”Ättestupan - myt eller verklighet?”. Scandia - Tidskrift för historisk forskning 62 (2): sid. 221-234. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/1113/898. Läst 25 december 2011. 
  4. ^ [a b c] Adolf Noreen, Ättestupa i Nordisk familjebok (första upplagan, 1894)
  5. ^ ”Google Maps”. Google Maps. https://www.google.se/maps/place/%C3%84ttestupan,+G%C3%B6teborg/@57.7141337,11.9422897,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x464ff3583640c545:0x57d3f914bcd16739!8m2!3d57.7141337!4d11.9444784?dcr=0. Läst 29 mars 2018. 
  6. ^ [a b] Svenska Ortnamn (CD-skiva utgiven av Sveriges Släktforskarförbund)
  7. ^ Ubasute: A Dark Page in Japanese History
  8. ^ Roberson James E., Suzuki Nobue, red (2003) (på engelska). Men and masculinities in contemporary Japan: dislocating the salaryman doxa. London: Routledge. sid. 156. Libris 8287132. ISBN 0-415-24446-3. http://books.google.se/books?id=X02SC3izkJ4C&pg=PA156&lpg=PA156&dq=Ubasute+old+woman&source=bl&ots=YyPy136Urw&sig=hqb96f_evoaye6NQZeVkyCnFzN8&hl=sv&ei=gisESqj_K8vesgbgkOWzCA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=6 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]