Åbenrå
| Åbenrå Aabenraa | ||
| Tätort · Stad · Centralort | ||
 Vægterpladsen i juli 2006. | ||
|
||
| Land |  Danmark | |
|---|---|---|
| Region | Region Syddanmark | |
| Kommun | Åbenrå kommun | |
| Koordinater | 55°2′40″N 9°25′10″Ö / 55.04444°N 9.41944°Ö | |
| Area | 9,65 km² (2025-01-01)[1] | |
| Folkmängd | 16 500 (2025-01-01)[1] | |
| Befolkningstäthet | 1 710 inv./km² | |
| Grundad | 1335 | |
| Tidszon | CET (UTC+1) | |
| - sommartid | CEST (UTC+2) | |
| Postnummer | 6200 Aabenraa | |
| Geonames | 2625070 | |
  Åbenrås läge i Danmark.
| ||
 | ||
Åbenrå (danska: Aabenraa, 1948–1977 även Åbenrå, tyska: Apenrade) är en dansk stad, som utgör centralort i Åbenrå kommun i Region Syddanmark på Sønderjylland. Staden ligger vid Åbenråfjorden, en smal vik av Lilla Bält, mittemot norra änden av ön Als. Den har haft stadsrättigheter sedan 1335 och är en hamnstad. Tätorten hade 16 109 invånare 2006. I staden bor en stor tysktalande minoritet.
Familieretshuset har sitt säte i Åbenrå.[2]
Historik
[redigera | redigera wikitext]År 1148 brändes Åbenrå ned av venderna. Senare byggdes ett slottet Åbenråhus, där hertig Valdemar Sejr tog biskop Valdemar till fånga 1193. Stad och slott brändes ned igen 1247, men återuppbyggdes snart. Platsen ligger idag renässansslottet Brundlund Slot.
Åren 1544–1713 hörde Åbenrå till den gottorpska delen av Slesvig, vilket innebar att området fick successivt mer tysk prägel. Från 1830-talet befann sig de tyska och danska befolkningsdelarna i kraftiga inbördes konflikter. I Åbenrå började den 30 mars 1848 fientligheter mellan slesvig-holsteinarna och danskarna, vilkea ledde vidare i slesvig-holsteinska kriget.
Efter Dansk-tyska kriget 1864 med Preussen och Österrike-Ungern blev Åbenrå och det övriga Sønderjylland fram till Kongeå övertaget av Preussen. År 1866 blev staden en del av en provins i Preussen. Den dansk-nationella rörelsen under ledning av H.P. Hanssen fick ett starkt fäste i staden under 1890-talet, då dennes tidning (Heimdal) utgavs här.[3] I folkomröstningen om Slesvig 1920 efter Versaillesfreden röstade 55% av stadens befolkning för att tillhöra Tyskland, men då det var slutresultatet för hela röstningszonen som gällde, kom Åbenrå och övriga nuvarande danska Sønderjylland tillbaka till Danmark den 10 februari 1920.
Åbenrå var under mellankrigstiden centrum för den tyska minoriteten i Nordslesvig. Även efter andra världskrigets slut har tyska språket visat sig livskraftigt. En ny tysk tidning, Der Nordschleswiger, började utkomma 1946], en tysk privatskola och ett bibliotek upprättades 1947 och en förskola 1956.
Kultur
[redigera | redigera wikitext]I Åbenrå finns Kulturhistorie Åbenrå, som är ett lokalhistoriskt museum med huvudsaklig inriktning mot marin historia. I Brundlunds slott ligger Brundlunds slotts konstmuseum.
På Haderslevvej i norra delen av Åbenrå har Rigsarkivet en avdelning, det tidigare Rigsarkivet för Södra Jylland. Samlingarna innehåller arkiv från lokala och regionala myndigheter och institutioner i området från Kongeå till gränsen, inklusive från domare, polischefer, präster samt län och kommuner.
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]
Storetorv, 2024
Slottets vattenkvarn, från 1530
Den tidigare järnvägsstationen
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Aabenraa i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Aabenraa i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- Noter
- 1 2 ”BY3: Folketal 1. januar efter byområder, landdistrikter og folketal, areal og befolkningstæthed” (på danska). www.statistikbanken.dk. Danmarks Statistik. https://www.statistikbanken.dk/BY3. Läst 22 september 2025.
- ↑ ”Familieretshuset” (på danska). Danmarks Nationalleksikon. https://lex.dk/Familieretshuset. Läst 23 maj 2025.
- ↑ ”Aabenraa”. Gyldendal - Den Store Danske. http://www.denstoredanske.dk/Danmarks_geografi_og_historie/Danmarks_geografi/Jylland/Aabenraa. Läst 31 maj 2011.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Åbenrå.
| |||||||
|