Åke Henriksson Tott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åke Tott
Åke Tott.
Litografi av Otto Henrik Wallgren
General av kavalleriet
Tidsperiod 1630-1632
Svenskt riksråd
Tidsperiod 1630
Fältmarskalk
Tidsperiod 1631-1632
Född 4 juni 1598 (417 år)
Gerknäs gård, Nyland, Finland
Död 15 juli 1640 (42 år)
Lavila i Euraåminne socken, Finland
Yrke Militär
Far slottsloven Henrik Klasson Tott
Mor Erik XIV:s dotter Sigrid Eriksdotter Vasa
Familj
Gift 1628
Åbo
Make/maka friherrinnan Sigrid Bielke (1607-1634)
Barn Clas Åkesson Tott d.y., greve
Åke Henrik, död späd
En son, död späd
Familj 2
Gift 2 1638
Stockholm
Make/maka 2 grevinnan Christina Brahe (1609-1681)
Åke Tott och hans första fru Sigrid Bielkes gravmonument i vit och svart marmor i Åbo domkyrka
Miniporträtt på Åke Tott från 1625-1650.
Miniporträtt på Åke Tott från 1625-1650.
Vapensköld

Åke Henriksson Tott, Åke Tott, Achatius Tott, född 4 juni 1598Gerknäs gård, Nyland, död 15 juli 1640 på Lavila i Euraåminne socken, Finland var en svensk militär, riksråd 1630 och fältmarskalk 1631. Son till slottsloven Henrik Klasson Tott och Erik XIV:s dotter Sigrid Eriksdotter Vasa.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tott studerade först i Uppsala, där han gjorde sig känd som en stor slagskämpe, innan han gick ut i Ingermanländska kriget som 15-åring 1613. 1627 blev han överste för ett värvat finskt ryttarregemente. Han blev 1630 generalmajor av kavalleriet, senare samma år general och riksråd och 1631 upphöjd till fältmarskalk.

Han deltog i polska kriget i slaget vid Grubin 1627 och tyska kriget i slaget vid Breitenfeld 1631 och drev sistnämnda år ut de kejserlige ur Mecklenburg. Under denna tid råkade han på grund av sitt häftiga lynne i flera konflikter, bl.a. med diplomaten Johan Adler Salvius och endast ett direkt ingripande av Gustav II Adolf avstyrde en duell med Herman Wrangel.[1] På grund av sjuklighet tog Åke Tott dock avsked redan 1632 och återvände 1633 till Sverige där han sällan bevistade rådsmötena.

Tott var högt skattad av Gustav II Adolf som kallade honom "snöplogen", då han skulle röja väg för de andra.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gift 1) 1628 i Åbo med friherrinnan Sigrid Bielke (1607–1634), dotter till presidenten friherre Nils Bielke och friherrinnan Ingeborg Oxenstierna af Eka och Lindö.

Barn:

  1. Clas Åkesson Tott d.y., född 14 augusti 1630 på Ekolsund.
  2. Åke Henrik, död späd.
  3. En son, död späd

Gift 2) 1638 i Stockholm med grevinnan Christina Brahe (1609-1681), dotter till riksrådet greve Abraham Brahe och friherrinnan Elsa Gyllenstierna af Lundholm.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rosander, Lars (2003). Sveriges fältmarskalkar. Historiska media. Sid. 61. ISBN 91-89442-05-9 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Den introducerade svenska adelns ättartavlor utgivna av Gustaf Elgenstierna, band VIII (Stockholm 1934) sid.340-341
  • Nordisk familjebok, 2:a upplagan, Malmö

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]