Åke Ulfsparre

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Åke Ulfsparre, född 13 april 1597Broxvik nära Gränna, död 27 juli 1657, var en svensk friherre, militär och riksråd. Han var friherre till Broxvik, herre till Jonsberg, Elfgärde, Östanå och Svanå.

Hans far Hans Ulfsparre till Broxvik och Jonsberg hade anfört en avdelning av hertigens här i slaget vid Stångebro 1598 och fått en plats i rådet 1605 och stått i hög gunst hos Karl IX, som gett honom flera förläningar.

Åke Ulfsparre ägnade sig tidigt åt krigaryrket och tjänade sig upp i graderna under polska, preussiska och tyska krigen. I början av 1634 begärde Axel Oxenstierna av rådet att dåvarande översten Axel Lillie måste sändas ut till Tyskland, men rådet medgav detta endast under villkor att Åke Ulfsparre i stället blev hemsänd. Därefter tjänstgjorde Åke Ulfsparre vid flottan och befordrades 1640 till amiral. 1642 blev han förordnad att biträda riksamiralen och förde 1644, i riksamiralens frånvaro, befälet över flottan. 1645 utnämndes han till landshövding i Kronobergs län. När Gotland genom freden i Brömsebro tillföll Sverige, blev Ulfsparre dess förste svenske landshövding 1645–1648.

I juni 1648 utnämndes han till riksråd och i februari 1653 till friherre. Då skulle han skriva sig friherre till Broxvik, men sålde denna sin fädernegård till Per Brahe. Åke Ulfsparre tog då sitt stamgods i Häradshammars socken inom Östergötland och upprättade där ett nytt Broxvik. I Gustav II Adolfs krig tog han ingen del, men var, så som amiralitetsråd, den egentlige ledaren inom amiralitetskollegiumet, då riksamiralen Gabriel Oxenstierna var föga hemmastadd i sjöväsendet. Åke Ulfsparre dog på sin egendom Jonsberg i Östergötland, vid något över 60 års ålder, i juli 1657, samt hade med sin hustru, Margaretha Kyle, sex söner och två döttrar, som överlevde honom. Han är begravd tillsammans med sin hustru i Riddarholmskyrkan. I Uppsala domkyrka finns ett epitafium över honom placerat i bönens kapell.