Åkers styckebruk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åkers styckebruk
Tätort
Bruksherrgården, 2017
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Län Södermanlands län
Kommun Strängnäs kommun
Koordinater 59°15′19″N 17°6′14″Ö / 59.25528°N 17.10389°Ö / 59.25528; 17.10389
Area 280 hektar
Folkmängd 2 980 (2015)[1]
Befolkningstäthet 10,64 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T0912
GeoNames 2727222
Åkers styckebruks läge i Södermanlands län
Red pog.svg
Åkers styckebruks läge i Södermanlands län
Wikimedia Commons: Åkers styckebruk
Vy över Åkers Styckebruk på 1780-90-talet. Akvarellerad pennteckning av Elias Martin.
Tätort Åkers styckebruks avgränsning 1990.

Åkers styckebruk är en tätort i Strängnäs kommun. Orten har under medeltiden först vuxit upp kring Åkers kyrka men utvidgades avsevärt då bruksorten anlades.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Styckebruket grundades omkring 1580 av Karl IX.[2] Kanontillverkningen i kanongjuteriet pågick mellan 1588 och 1866. Malmen hämtades från närbelägna Skottvångs gruva och Utö.[3] Bruket har fått ge namn åt hela samhället, som senare även kom att innehålla Åkers krutbruk.

I slutet av 1700-talet förvärvades styckebruket av den från Tyskland invandrande familjen Wahrendorff, som drev bruket mellan 1772 och 1861. Även om styckebruket vid Åker inte var det största i landet, levererade det stadigt en mängd kanoner både till Sverige och andra länder. År 1840 framställde här Martin von Wahrendorff en av de första kanonerna med fungerande bakladdningsmekanism.

År 1895 öppnades Norra Södermanlands järnväg som gick mellan Södertälje och Eskilstuna. Från Åkers Styckebruk utgick även en bibana till Strängnäs. Järnvägen är nu riven då den ersatts av Svealandsbanan som går via Läggesta (Mariefred). Under den perioden inleddes även en produktion av civila produkter, bland annat Åkersplogen, som tillverkades från 1840 fram till 1940-talet, och (från 1806) valsar för stål- och metallindustrin.[3]

Husen vid Bruksallén 1, Bruksallén 2, Bruksallén 4 och Bruksallén 14 är sedan november 2015 lagskyddade byggnadsminnen. Till den lagskyddade bebyggelsen hör även Täby fäbod, möjligen uppförd på 1570-talet, och det intilliggande Kossvatorpet.[4] Herrgården och dess byggnader har inget lagskydd.

Bruksmiljön idag[redigera | redigera wikitext]

I anslutning till Åkers Sweden ligger den välbevarade historiska bruksmiljön med sina talrika byggnader från 1700- och 1800-talen. Anläggningen har de senaste decennierna genomgått en upprustning som belönades 1993 med Europa Nostra-diplomet. Nuvarande ägare är Mälarum Fastigheter.

Bland byggnaderna märks:

  • Masugnen från 1795 (innehåller numera bruksarkivet).
  • Motstugan.
  • Åkers styckebruk herrgård från 1757.
  • Bruksgården.
  • Huvudkontoret.
  • Disponentvillan.
  • Bruksmuseet (i det gamla sädesmagasinet från 1790-talet.)
  • Mejeriet.
  • Kvarnen.
  • Ridhuset från 1866.
  • Stallbyggnaderna.
  • Ladugården.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Åkers styckebruk 1950–2015[1][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 038
1960
  
1 168
1965
  
2 280
1970
  
2 584
1975
  
2 572
1980
  
2 557
1990
  
2 769 283
1995
  
2 824 285
2000
  
2 792 288
2005
  
2 730 289
2010
  
2 891 303
2015
  
2 980 280
Anm.: Sammanvuxen med Åkers krutbruk 1965. Namnändring 1970 från Åkers styckebruk till Åker. Namnändring 1980 från Åker till Åkers styckebruk.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Både Åkers styckebruk och Åkers krutbruk är fortfarande fungerande industrier i välbevarade bruksmiljöer. Här tillverkas valsar för valsning av grovplåt (till exempel fartygsplåt) samt varm- och kallvalsad tunnplåt (bland annat för bilar). Mer än 85 procent av produktionen går på export. Omsättningen uppgår till 450 miljoner kronor. Åkers Sweden är med 350 anställda största privata arbetsgivaren i Strängnäs kommun.

Galleri, historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Galleri, nutida bilder, historiska byggnader[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Tusen sevärdheter i Sverige, Svenska turistföreningen 1960, sid 170
  3. ^ [a b] Anders Johnson: Fånga platsen. SNS Förlag, 2008. ISBN 978-91-85695-30-0.
  4. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: STRÄNGNÄS ÅKERS STYCKEBRUK 3:1 - husnr 9001, BOD.
  5. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]