Åkers styckebruk
| Åkers styckebruk | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Södermanlands län |
| Kommun | Strängnäs kommun |
| Distrikt | Åkers distrikt |
| Koordinater | 59°15′15″N 17°6′12″Ö / 59.25417°N 17.10333°Ö |
| Area | 297 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 2 984 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 10 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T0912[2] |
| Beb.områdeskod | 0486TB112 (1960–)[3] |
| Geonames | 2727222 |
  Ortens läge i Södermanlands län.
| |
| Wikimedia Commons: Åkers styckebruk | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Åkers styckebruk, i folkmun vanligen Åker,[4] är en tätort i Strängnäs kommun. Orten domineras av bebyggelsen mellan de gamla bruksområdena styckebruket och krutbruket, men sträcker sig även norrut till Åkers kyrka.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Åkers kyrka är medeltida men tätorten historia präglas mest av tillkomsten och historien kring styckebruket som grundades omkring 1580 av Karl IX.[5] Kanontillverkningen i kanongjuteriet pågick mellan 1588 och 1866. Malmen hämtades från närbelägna Skottvångs gruva och Utö.[6] Bruket har fått ge namn åt hela samhället, som senare även kom att innehålla Åkers krutbruk.
I slutet av 1700-talet förvärvades styckebruket av den från Tyskland invandrande familjen Wahrendorff. Tre generationer med Joachim Daniel Wahrendorff (far), Anders von Wahrendorff (son) och Martin von Wahrendorff (sonson) drev bruket mellan 1772 och 1861. Även om styckebruket vid Åker inte var det största i landet, levererade det stadigt en mängd kanoner både till Sverige och andra länder. År 1840 framställde här Martin von Wahrendorff en av de första kanonerna med fungerande bakladdningsmekanism.
År 1895 öppnades Norra Södermanlands järnväg som gick mellan Södertälje och Eskilstuna. Från Åkers styckebruk utgick även en bibana till Strängnäs. Järnvägen är nu riven då den ersatts av Svealandsbanan som går via Läggesta (Mariefred).
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Samhället Åkers styckebruk var en del av Åkers socken. År 1946 bodde 755 personer i den södra delen av den nuvarande tätorten (styckebruket) och 300 personer vid Åkers krutbruk.[7] I slutet av 1940-talet köpte kommunen flera markområden från bruket, med planen att uppföra ett centrumområde mellan det gamla styckebruket och krutbruket. Styckebruket sålde även tomtmark för radhus- och villabebyggelse i området Täby. Vid Åkers torg, strax intill den gamla järnvägsstationen, uppfördes år 1952 ett affärshus som följdes av Folkets hus. I mitten av 1950-talet uppfördes flera flerfamiljhus, med Styckebrukets chef Rutger von Seth som byggherre och initiativtagare. Under de kommande åren byggdes flera bostadsområden ut i olika etapper, liksom skola och idrottscentrum.[7]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Åkers styckebruk 1950–2020[8][9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 1 038 | |||
| 1960 | 1 168 | |||
| 1965 | 2 280 | |||
| 1970 | 2 584 | |||
| 1975 | 2 572 | |||
| 1980 | 2 557 | |||
| 1990 | 2 769 | 283 | ||
| 1995 | 2 824 | 285 | ||
| 2000 | 2 792 | 288 | ||
| 2005 | 2 730 | 289 | ||
| 2010 | 2 891 | 303 | ||
| 2015 | 2 980 | 280 | ||
| 2020 | 3 000 | 293 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Åkers krutbruk 1965. Namnändring 1970 från Åkers styckebruk till Åker. Namnändring 1980 från Åker till Åkers styckebruk. | ||||
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Både Åkers styckebruk och Åkers krutbruk är fortfarande fungerande industrier i välbevarade bruksmiljöer. Här tillverkas valsar för valsning av grovplåt (till exempel fartygsplåt) samt varm- och kallvalsad tunnplåt (bland annat för bilar). Mer än 85 procent av produktionen går på export. Omsättningen uppgår till 450 miljoner kronor. Åkers Sweden är med 350 anställda största privata arbetsgivaren i Strängnäs kommun.
Bruksmiljön i nutid
[redigera | redigera wikitext]I anslutning till Åkers Sweden ligger den välbevarade historiska bruksmiljön med sina talrika byggnader från 1700- och 1800-talen. Anläggningen har de senaste decennierna genomgått en upprustning som belönades 1993 med Europa Nostra-diplomet. Nuvarande ägare är AB Åkers Styckebruk.
Husen vid Bruksallén 1, Bruksallén 2, Bruksallén 4 och Bruksallén 14 är sedan november 2015 lagskyddade byggnadsminnen. Till den lagskyddade bebyggelsen hör även Täby fäbod, möjligen uppförd på 1570-talet, och det intilliggande Kossvatorpet.[10] Herrgården och dess byggnader har inget lagskydd.
Bland byggnaderna märks:
- Masugnen från 1795 (innehåller numera bruksarkivet).
- Motstugan.
- Åkers Herrgård från 1757.
- Bruksgården.
- Huvudkontoret.
- Disponentvillan.
- Bruksmuseet (i det gamla sädesmagasinet från 1790-talet.)
- Mejeriet.
- Kvarnen.
- Ridhuset från 1866.
- Stallbyggnaderna.
- Ladugården.
Galleri
[redigera | redigera wikitext]Historiska bilder
[redigera | redigera wikitext]
Invigning av järnvägsstationen 1895.
Gamla masugnen och motstugan i förgrunden, 1900.
Åkers masugn på 1920-talet.
Nya hyttan, uppförd 1916.
Åkers styckebruk, mjölkerskor framför ladugården, 1910.
Byggnader
[redigera | redigera wikitext]
Masugnen innehåller numera brukets arkiv.
Ridhuset.
Åkers styckebruk, huvudkontor.
Åkers styckebruk, bruksgården.
Bruksmuseet.
Tidigare stationshus, senare busshållplats Åkers styckebruk.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 september 2013.[källa från Wikidata]
- ↑ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Katrin Nilsson (24 februari 2023). ”Förslaget att kalla Åkers styckebruk för Åker avslås - Mariefreds tidning/Måsen”. https://mariefredstidning.se/orter/aker/forslaget-att-kalla-akers-styckebruk-for-aker-avslas/. Läst 20 mars 2026.
- ↑ Tusen sevärdheter i Sverige, Svenska turistföreningen 1960, sid 170
- ↑ Anders Johnson: Fånga platsen. SNS Förlag, 2008. ISBN 978-91-85695-30-0.
- 1 2 Gejvall-Seger, Birgit (1978). Åker: en bruks- och bondebygd 1919-1970. Strängnäs: Strängnäs kommun. Libris 176477
- ↑ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ↑ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ↑ RAÄ:s bebyggelseregister: STRÄNGNÄS ÅKERS STYCKEBRUK 3:1 - husnr 9001, BOD.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Åkers styckebruk.- Strängnäs kommun: Om kommunen: Kommundelar: Åkers styckebruk
- Bruksmuseet i Åkers styckebruk
- AB Åkers Styckebruk – bl.a. mer om samhället och dess historia
| ||||||||||||||||
