Åland och Europeiska unionen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Åland

Denna artikel är en del i serien om:
Politik i Åland


Viveka Eriksson, Roger Eriksson, John Holmberg, Ingrid Johansson, Mikael Staffas, Torsten Sundblom, Pernilla Söderlund, Britt Lundberg, Harry Jansson, Runar Karlsson, Mikael Lindholm, Roger Nordlund, Jörgen Pettersson, Veronica Thörnroos, Gun-Mari Lindholm, Petri Carlsson, Annette Holmberg-Jansson, Tage Silander, Sara Kemetter, Carina Aaltonen, Igge Holmberg, Tony Wikström, Göte Winé, Bert Häggblom, Fredrik Fredlund, Lars Häggblom, Axel Jonsson, Brage Eklund, Stephan Toivonen.

Administrativ indelning

Atlas
Politikportalen
 v  r 

På grund av Ålands status som autonom region inom Finland har Åland även en särskild status i förhållande till Europeiska unionen.

När Finland anslöts till Europeiska unionen 1995 krävdes Ålands lagting samtycke för att även Åland skulle anslutas till EU. Lagtinget gav sitt samtycke sedan ålänningarna sagt sitt i två olika folkomröstningar och efter att det stod klart att Ålands förhållande till EU:s regelverk skulle regleras i ett särskilt protokoll som ingår i Finlands anslutningsfördrag.

Ålands undantag inom Europeiska unionen[redigera | redigera wikitext]

Genom det särskilda protokollet erkänner EU Ålands folkrättsliga särställningstatus som autonom region inom Finland. Ålands undantag inom Europeiska unionen gäller dels EU-medborgarskapet, dels EU:s lagar.

EU godkänner Ålands egna medborgarskapsbegrepp, åländsk hembygdsrätt. Genom separatavtalet är Åland inte heller med i EU:s momsunion (som inkluderar alkoholskatter med mera).[1] Detta innebär att handeln mellan Åland och övriga EU, inklusive övriga Finland, i detta hänseende betraktas som import eller export. Detta ger möjlighet att sälja alkohol skattefritt på färjor på väg till och från Åland och på flygplatsen. Detta undantag fanns inte sedan tidigare, utan infördes i samband med Finlands EU-inträde.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Åland är medlem i Nätverket för regionala lagstiftande församlingar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Artikel 6 i Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt”. EUR-Lex. 28 november 2006. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32006L0112:SV:NOT. Läst 21 januari 2009.