Ålands demilitarisering

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Åland

Denna artikel är en del i serien om:
Politik i Åland


Viveka Eriksson, Roger Eriksson, John Holmberg, Ingrid Johansson, Mikael Staffas, Torsten Sundblom, Pernilla Söderlund, Britt Lundberg, Harry Jansson, Runar Karlsson, Mikael Lindholm, Roger Nordlund, Jörgen Pettersson, Veronica Thörnroos, Gun-Mari Lindholm, Petri Carlsson, Annette Holmberg-Jansson, Tage Silander, Sara Kemetter, Carina Aaltonen, Igge Holmberg, Tony Wikström, Göte Winé, Bert Häggblom, Fredrik Fredlund, Lars Häggblom, Axel Jonsson, Brage Eklund, Stephan Toivonen.

Administrativ indelning

Atlas
Politikportalen
 v  r 

Ålands demilitarisering gör att Åland är en demilitariserad zon. Demilitariseringen innebär att ingen militär personal får uppehålla sig på Åland och inga befästningar får byggas. Ålänningarna är också befriade från värnplikt.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Demilitariseringen är ett resultat av Rysslands förlust i Krimkriget 1854 till 1856. Vid Parisfreden (1856) skapades Ålandsservitutet som garanterar att militära installationer inte får anläggas på Åland. År 1914 gav signatärmakterna England och Frankrike det då allierade Ryssland tillstånd att befästa Åland. 1921 slöts Konventionen om icke-befästande och neutralisering av Ålandsöarna som innebar att Finland bekräftade det befästningsförbud som Ryssland deklarerade 1856. I ett nytt avtal mellan Finland och Sovjetunionen 1940 och vid och efter fredsfördraget i Paris 1947.[1]

Ålands delmilitarisering innebär att militär inte får uppehålla sig på Åland och att landskapet inte får befästas. Den som har åländsk hembygdsrätt och som flyttat till Åland före 12 års ålder är befriad från värnplikt. Demilitariseringen är dock inte orsaken till värnpliktsbefrielsen utan befrielsen är i första hand ett språkskydd[2].

Sjöbevakningen på Åland är en del av gränsbevakningsväsendet. Gränsbevakningsväsendet är en militärt organiserad myndighet som i fredstid är underordnad inrikesministeriet.[3] Vid ett eventuellt krigstillstånd skulle dess enheter, inklusive sjöbevakningen på Åland, underställas försvarsministeriet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 september 2009. https://web.archive.org/web/20090929055039/http://www.kultur.ax/kulturstiftelsen/traktater/index.html. Läst 30 juli 2010. 
  2. ^ ”Demilitariseringen & neutraliseringen”. Ålands Lagting. 29 december 2011. http://www.lagtinget.ax/text.con?iPage=57&m=136. Läst 29 december 2011. 
  3. ^ ”Gränsbevakningsväsendet”. Gränsbevakningsämbetet. 29 december 2011. http://www.raja.fi/rvl/home.nsf/pages/index_sve. Läst 29 december 2011.