Åmot, Ockelbo kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Åmot
Tätort
Åmot i februari
Åmot i februari
Land Sverige Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Ockelbo kommun
Distrikt Åmots distrikt
Koordinater 60°57′50″N 16°27′5″Ö / 60.96389°N 16.45139°Ö / 60.96389; 16.45139
Area 98 hektar (2018)[2]
Folkmängd 210 (2020)[1]
Befolkningstäthet 2,143 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7372[3]
Beb.områdeskod 2101TB104 (1960–)[4]
Geonames 2726164
Ortens läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Ortens läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Åmot, Ockelbo Municipality
SCB:s tätortsavgränsning
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Åmot är en tätort i Ockelbo kommun, Gästrikland (Gävleborgs län). Samhället ligger cirka 17 km nordväst om Ockelbo.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Före 1700-talet fanns endast två mindre byar vid Åmot. Ett järnbruk anlades dock 1710 av Catharina Bröms, ägare till de järnbruk som senare skulle gå under benämningen Ockelboverken. Bakgrunden var att det runt Åmot fanns gott om skog samt ett vattendrag där en hammarsmedja och hytta kunde anläggas. Bruket växte fort och hade snart blivit Gästriklands största arbetsgivare med 300 personer anställda.

1856 infördes lancashiresmidet vid Åmot, och från år 1887 ingick bruket tillsammans med Ockelboverken i Kopparbergs och Hofors Sågverks AB. Detta ledde emellertid till att både masugnen och smedjan i Åmot samma år lades ned. Åmot kom istället att bli viktig plats för företagets stora skogsförvaltning.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Åmot 1960–2015[5][6][7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
389 125
1965
  
376 128
1970
  
359 128
1975
  
398 130
1980
  
443 140
1990
  
291 161
1995
  
296 145
2000
  
322 145
2005
  
306 145
2010
  
277 144
2015
  
238 121

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Kvar från järnbruket finns idag ett flertal byggnader. Åmots brukskapell byggdes 1797 på bekostnad av brukets dåvarande ägare greve Mårten Bunge. Byggnaden är uppförd i reveterat timmer i nyklassicistisk stil. Söder om kapellet ligger gamla kyrkogården.

Åmots tullkvarn är byggd på en plats där en kvarn fanns redan 1762, men torde stamma från 1800-talet. Den är numera restaurerad och maler igen under sommarhalvåren.

Utmed bruksgatan finns ett antal arbetarbostäder bevarade, och av industrianläggningarna kvarstår kolhuset, ett sågverk (uppfört efter järnbrukets nedläggning) och smedjan, den så kallade tysksmedjan. Efter nedläggningen 1887 revs all utrustning från smedjan ur. En så kallad tyskhärd håller dock på att rekonstrueras. Vidare finns bruksherrgården (ersatt av en ny i början av 1900-talet) med park och kägelbana, ett spannmålsmagasin och prästgården (uppförd 1897) kvar.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

StoraEnso Skog är den största arbetsgivaren på orten.

Ortens butik var länge en Konsumbutik som drevs av en lokal konsumentförening, Åmots kooperativa handelsförening ("Konsum Åmot"). Från år 2009 drev föreningen även byns bensinmack i samband med att OKQ8 lade ner.[9][10] Våren 2012 blev den Sveriges minsta konsumentförening. Den hade då 310 medlemmar, inklusive de flesta av byns invånare.[11] Hösten 2012 begärde föreningen utträde ur Kooperativa förbundet och bytte leverantör till Axfood.[12] Butiken skyltades om till en Tempo medan föreningen bytte namn till Åmotsbruks Handel (organisationsnummer: 785500-2213).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 27 januari 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  6. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68 
  7. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 66 
  8. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 54. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 15 januari 2015 på WebCite
  9. ^ Konsum räddar bensinen, Fri Köpenskap, 9 april 2009
  10. ^ I morgon flödar bensinen i Åmot igen, Gefle Dagblad, 3 oktober 2009
  11. ^ Åmot har Sveriges minsta Konsumförening, Arbetarbladet, 30 mars 2012
  12. ^ Konsum i Åmotsbruk går över till Axfood, Fri Köpenskap, 30 oktober 2012

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]