Ånäset
Ånäset | |
Tätort | |
Världens största osthyvel finns i Ånäset
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västerbotten |
Län | Västerbottens län |
Kommun | Robertsfors kommun |
Distrikt | Nysätra distrikt |
Koordinater | 64°16′38″N 21°2′46″Ö / 64.27722°N 21.04611°Ö |
Area | 137 hektar (2020)[1] |
Folkmängd | 590 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 4,3 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postnummer | 915 34 |
Riktnummer | 0934 |
Tätortskod | T8396[2] |
Beb.områdeskod | 2409TB103 (1960–)[3] |
Geonames | 606822 |
Ortens läge i Västerbottens län
| |
Wikimedia Commons: Ånäset | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Ånäset är en tätort i Robertsfors kommun, cirka 13 km nordost om Robertsfors. Europaväg 4 passerar genom Ånäset. Kålabodaån flyter genom tätorten.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Ånäsets tätort har vuxit upp kring Nysätra kyrkby, egentligen Nybyn, som var tingsställe för Nysätra tingslag. Det gamla tingshuset ligger än i dag kvar i Ånäsets samhälle.
Ånäset är kyrkby i Nysätra socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Nysätra landskommun. I denna inrättades för orten 14 novembers 1941 Ånäsets municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1957. Orten ingår sedan 1974 i Robertsfors kommun.[4]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutvecklingen i Ånäset 1960–2020[5] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 507 | |||
1965 | 575 | |||
1970 | 740 | |||
1975 | 824 | |||
1980 | 845 | |||
1990 | 777 | 110 | ||
1995 | 709 | 112 | ||
2000 | 650 | 112 | ||
2005 | 622 | 112 | ||
2010 | 610 | 121 | ||
2015 | 603 | 138 | ||
2020 | 590 | 137 | ||
Affärer och näringsliv
[redigera | redigera wikitext]I Ånäset har Norrmejerier ett ostlager för bland annat Västerbottensost.[6] Där finns också en livsmedelsbutik, en järnaffär, en blomsteraffär och en pizzeria.
Osthyveln
[redigera | redigera wikitext]Ånäset har världens största svarvade osthyvel. Den är designad av Jörgen Holmström Ekorrbo hantverk och symboliserar porten till Ostriket.[7] Osthyveln, eller egentligen två som lutar sig mot varandra, restes 2004, kostade 110 000 kronor och finansierades av Robertsfors kommun och EU.[8] Osthyveln gick från att vara världens största till världens näst största år 2015 då det i Ringebu kommun i Norge restes en ännu större osthyvel[9] med en höjd av 7,7 meter och vikt på 820kg.[10]
Kända personer från Ånäset
[redigera | redigera wikitext]- Helena Lindahl, riksdagsledamot för Centerpartiet.
- Göran Stenlund, sångare
- Carl Olof Rosenius, väckelsepredikant EFS
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 24 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Carin Mannberg-Zackari. "Från barkbröd till gastronomisk förnyelse" i Svenska Turistföreningens årsbok 2001, ISSN 0283-2976
- ^ ”Utflykt fylld av nostalgi”. Västerbottens-Kuriren: s. 23. 18 augusti 2011.
- ^ ”Osthyvel för rejäla skivor i Ånäset”. Västerbottningen: s. 3. 25 mars 2004.
- ^ ”Verdens største ostehøvel” (på nb-NO). Ringebu.com. https://ringebu.com/no/attraksjoner/verdens-storste-ostehovel/. Läst 17 februari 2022.
- ^ ”Norge Rundt - Verdens største ostehøvel”. www.norge-rundt.no. Arkiverad från originalet den 17 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220217111443/http://www.norge-rundt.no/video/9903. Läst 17 februari 2022.
|