Åsa Eriksson (politiker)

Från Wikipedia
Åsa Eriksson


Mandatperiod
2016–2017 (ersättare)[1]
2017–2018 (ersättare)[2]
2018[3]
2018–2022
2022–2026
Valkrets Västmanlands län[4]
Uppdrag i riksdagen
Aktuella uppdrag[5]
ordinarie ledamot
ledamot i socialförsäkringsutskottet (2022–)
suppleant i EU-nämnden
suppleant i näringsutskottet
Tidigare uppdrag[5]
tjänstgörande ersättare
ledamot i näringsutskottet (2018–2022)
suppleant i arbetsmarknadsutskottet
suppleant i civilutskottet
suppleant i finansutskottet
suppleant i försvarsutskottet
suppleant i justitieutskottet
suppleant i konstitutionsutskottet
suppleant i kulturutskottet
suppleant i miljö- och jordbruksutskottet
suppleant i skatteutskottet
suppleant i socialförsäkringsutskottet
suppleant i socialutskottet
suppleant i trafikutskottet
suppleant i utbildningsutskottet
suppleant i utrikesutskottet
extra suppleant i näringsutskottet
extra suppleant i utbildningsutskottet
extra suppleant i utrikesutskottet

Född 14 april 1972 (51 år)
Hammarby församling, Stockholms län
Politiskt parti Socialdemokraterna
Yrke grundskollärare[5]

Åsa Elisabeth Eriksson, född 14 april 1972 i Hammarby församling, Stockholms län,[6] är en svensk politiker (socialdemokrat). Hon är ordinarie riksdagsledamot sedan 2018 (dessförinnan tjänstgörande ersättare 2016–2017 och 2017–2018), invald för Västmanlands läns valkrets.[4][5]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eriksson blev juniorvärldsmästare i curling år 1991 i Glasgow och tog brons i Junior-VM i Oberstdorf 1992.[7]

Hon var kommunstyrelsens ordförande i Norbergs kommun januari 2011 – 14 augusti 2016.[8]

Eriksson ansvarade för krishanteringen i Norbergs kommun under den stora skogsbranden i augusti 2014 då större delen av Norberg riskerade att brinna upp.[källa behövs]

Eriksson var i många år aktiv i migrations- och integrationspolitiska debatten då Norberg var en av kommunerna med högst asylmottagande under hennes tid som kommunalråd.[källa behövs] Efter en intervju i Sveriges Radio[9] blev Eriksson känd som "Det gråtande kommunalrådet"[10]:4m18s. I intervjun beskrev Eriksson hur hon desperat men utan framgång hade försökt förklara den övermäktiga situationen med asylmottagande i Norberg för riksdagsledamöter.[9]:5m8s

I dagsläget[när?] sitter hon som facklig-politisk ledare för Socialdemokraterna i Västmanlands partidistrikt.[källa behövs]

Riksdagsledamot[redigera | redigera wikitext]

Eriksson kandiderade i riksdagsvalet 2014 och blev ersättare.[11] Hon var tjänstgörande ersättare i riksdagen för Olle Thorell 15 augusti 2016–1 april 2017 och för Anna Wallén 9 oktober 2017–21 mars 2018.[1][2] Eriksson utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 22 mars 2018 sedan Gabriel Wikström avsagt sig uppdraget.[3] Sedan riksdagsvalet 2018 är Eriksson invald som ordinarie riksdagsledamot.[5]

I riksdagen är Eriksson ledamot i socialförsäkringsutskottet sedan 2022 samt suppleant i EU-nämnden och näringsutskottet. Hon var ledamot i näringsutskottet 2018–2022 och har varit suppleant i bland annat civilutskottet.[5]

Eriksson är talesperson i utrikeshandelspolitiska frågor samt immaterialrätt för den socialdemokratiska riksdagsgruppen.[källa behövs]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Eriksson var tjänstgörande ersättare för Olle Thorell under perioden 15 augusti 2016–1 april 2017. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2015/16:127 (§ 2) och 2016/17:89 (§ 1).
  2. ^ [a b] Eriksson var tjänstgörande ersättare för Anna Wallén under perioden 9 oktober 2017–21 mars 2018. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2016/17:131 (§ 3), 2017/18:83 (§ 2) och 2017/18:90 (§ 1).
  3. ^ [a b] Eriksson utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 22 mars 2018 sedan Gabriel Wikström avsagt sig sitt uppdrag. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2017/18:88 (§ 2) och 2017/18:90 (§ 1).
  4. ^ [a b] Eriksson är invald i Sveriges riksdag för Västmanlands läns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2; ersättare), 2018/19:1 (§ 2) och 2022/23:1 (§ 2).
  5. ^ [a b c d e f] Åsa Eriksson (S), Sveriges riksdags webbplats. Läst 16 augusti 2021.
  6. ^ Sveriges befolkning 2000: Eriksson, Åsa Elisabeth (1972-04-14) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  7. ^ ”1991 World Junior Curling Championships” (på engelska). Wikipedia. 2020-02-18. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=1991_World_Junior_Curling_Championships&oldid=941446138. Läst 7 april 2020. 
  8. ^ ”Åsa Eriksson (S)”. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/asa-eriksson_473cc883-b475-42fe-8553-4f1a6bd17a54. Läst 8 maj 2023. 
  9. ^ [a b] Katarina Gunnarsson. ”700 flyktingar till gråtande kommunalråd i Norberg”. Arkiverad från originalet den 13 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230313202920/http://sverigesradio.se/artikel/6097623. Läst 9 oktober 2023.  ”m4a”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231009093649/https://lyssna-cdn.sr.se/isidor/ereg/ekot_aktualiteter_sthlm/2015/02/2_norberg_omklippt_sandvers_376d847_a96.m4a. Läst 9 oktober 2023.  Studio Ett, Sveriges Radio, 19 februari 2015.
  10. ^ Anders Lindberg. ”Vi har redan provat att blunda om integration”. Arkiverad från originalet den 22 september 2023. https://web.archive.org/web/20230922120342/https://www.aftonbladet.se/ledare/a/pQvJBE/vi-pratar-inte-om-klass-pa-samma-satt-langre. Läst 8 oktober 2023.  Aftonbladet, 1 september 2023. ”'Jag var så rädd att klassas som främlingsfientlig' Med Åsa Eriksson (S)”. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231008182309/https://flex2.acast.com/s/ideologiska-fragan/u/dd-ab.akamaized.net/ab/vod/2023/08/64eebf967440ba593de33050/podcast_128.mp3. Läst 9 oktober 2023.  Den ideologiska frågan, Aftonbladet.
  11. ^ Protokoll 2014/15:1 Måndagen den 29 september (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 7 maj 2023.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]