Ærøskøbing

Ærøskøbing
Tätort
Gågata i Ærøskøbing
Gågata i Ærøskøbing
Slogan: Ærøs købstad
Land Danmark Danmark
Region Region Syddanmark
Kommun Ærø kommun
Koordinater 54°53′23″N 10°24′40″Ö / 54.88972°N 10.41111°Ö / 54.88972; 10.41111
Area 0,83 km² (2023-01-01)[1]
Folkmängd 914 (2023-01-01)[1]
Befolkningstäthet 1 101 inv./km²
Grundad 1250
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 5970 Ærøskøbing
Geonames 2625001

Ærøskøbing är en tätort i Region Syddanmark i Danmark. Tätorten har 914 invånare (2023).[1] Den är centralort i Ærø kommun och ligger på ön Ærø.

Ærøskøbing är Danmarks minsta köpstad. De äldsta kända privilegierna är från Kung Hans I:s tid, även om staden tros vara något äldre. Stadsrättigheterna är från 1522. Orten har ett välbevarat centrum med hus från 1700-talet. Många av husen och gatorna i Ærøskøbing är från medeltiden. Ærøskøbing var centralort i Ærøskøbings kommun fram till år 2006.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ærøskøbing antas ha tilldelats köpstadsrättigheter av kung Kristian I någon gång under perioden 1448-1476. Själva staden antas dock ha grundats någon gång omkring år 1250. Staden blev Ærøs främsta stad 1522, då den tilldelades ensamrätt på all handel på ön. Konkurrensen blev dock hård från de många olagliga hamnar som verkade på ön, samt från grannstaden Marstal som hade vissa handelsprivilegier. Många av stadens köpmän var också skeppare, vilka tjänade på att bedriva boskapshandel med bönderna på ön Als samt med flera östersjöstäder.[2] Ærø delades i två delar 1634 och stadens administration över öns marker blev därmed kraftigt reducerad till förmån för Marstal. Detta uppvägdes dock av att Ærøskøbing fick en blomstrande sjöfart och bedrev betydande handel med hertigdömena Slesvig och Holstein, flera östersjöstäder samt med Norge.[3] Framgången för stadens sjöfart pågick under hela 1700-talet och första halvan av 1800-talet för att därefter stagnera.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Industrialiseringen kom sent till Ærøskøbing. Stadens enda större industrier på 1860-talet var två skeppsvarv och till skillnad från i andra av landets köpstäder blev inte hamnen utbyggd eller moderniserad i någon större omfattning. På 1890-talet stod dock stadens handelssektor (transportsektorn inkluderad) och industrisektor (hantverkssektorn inkluderad) för nästan lika mycket av stadens näring, 34 % respektive 32 %.[4] Under 1900-talet upprättades flera mindre industriverksamheter och rederier i staden. 1931 upprättades en färje- och småbåtshamn i staden och tidigare gavs staden möjligheter att lasta tågvagnar som transporterades till Svendborg.[3] Sedan 1890-talet har industrisektorn minskat i betydelse (25 % av näringssektorn 1960, 19 % 1984 och 16 % 2002)[4] och turism- och servicesektorn ökat.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]